Studien handlar om estetiska lärprocesser i ämnet engelska. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur pedagoger i årskurs 1 - 3 arbetar med estetiska uttrycksformer i engelskundervisning och hur de kombinerar det med icke-estetiskt lärande. Frågeställningarna undersöks mot bakgrund av tidigare forskning samt vad pedagoger på fältet har för åsikter, uppfattningar och erfarenheter om estetiska uttrycksformer och läromedel som kombination i engelskundervisningen på lågstadiet. Studien är baserad på två forskningsfrågor som undersöks och blir besvarade: Hur kombinerar pedagoger estetiska uttrycksformer och icke-estetiskt lärande i engelskundervisningen i årskurs 1 - 3? Hur ser pedagoger på relationen mellan estetiskt lärande och icke-estetiskt lärande i engelskundervisning i årskurs 1 - 3? Studien består av en teoretisk och en empirisk del där fokus ligger på estetiska lärprocesser med ingång i uttrycksformerna musik och drama samt ett icke-estetiskt lärande som lutar mot läromedel i engelskundervisning. Den teoretiska delen utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs syn på estetiskt lärande där han vill ha in det estetiska perspektivet i skolans undervisning. I denna studien har det framkommit att med hjälp av estetiska lärprocesser som hjälpmedel förstärks elevernas möjligheter att nå kunskaper i engelska språket. Kroppsspråket och sinnena är också en viktig del som hjälper eleverna att på ett enklare sätt befästa engelskkunskaper. Kombineras det estetiska och icke-estetiska lärandet med varandra så blir det en relation mellan lärandeformerna som leder till ett varierat lärande i engelskundervisningen i grundskolan. / This study is about aesthetic learning processes in the English subject. The purpose of the study is to contribute with an increased comprehension of how teachers in grade 1 - 3 work with aesthetic learning processes and how they combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject. The study draws on previous research as well as working teachers’ opinions, perception and experience of working with the combination of the aesthetic form of expression and the teaching media in the English subject in primary school. The foundation of the study lies on two questions which were examined and answered during the course of the study. The questions are as follows: How does the teachers combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? What do teachers think about the relations between aesthetic learning and non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? The study consists of a theoretical and an empirical section where the main focus lies on aesthetic learning processes drawing on music and drama, on the one hand, and non-aesthetic learning based on teaching media, on the other, in the English classroom. The theoretical framework of the study has its roots in the sociocultural perspective with Vygotsky’s view on aesthetic learning in education. It emerged in the study that with the aid of aesthetic learning processes the pupil’s knowledge of the English language has increased. The body language and senses have an important function in helping the pupil’s to acquire the English language in an easier way. If aesthetic learning is combined with non-aesthetic learning it creates a relation between the two learning processes which leads to a varied learning in the English subject in primary school.

Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?".  Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter). Intervjupersonerna anser att  det engelska språket skall införas i den svenska förskolan, men att endast baskunskaperna ska läras ut, såsom färger, siffror och namn på frukter exempelvis. Resultatet av enkäterna visar på att 70% (exklusive bortfall på 25% och 5% svarade nej) av de tillfrågade vårdnadshavarna vill att det engelska språket ska implementeras i den svenska förskolan. Både tidigare forskning, förskollärarna samt mitt tidigare experiment påvisar att estetisk läroprocess är en lämplig och användbar metod att använda vid implementering av ett nytt språk i den svenska förskolan.

The purpose of this thesis is to describe and analyse the visual expressions of Street Art that occurs in the public space, and by doing so, to study this specifi c practice, and also elucidate the relation between public space as a democratic idea, a place for freedom of speech and as a planned, aesthetically shaped place. The intention is to throw light upon a central part of many young peoples lives in a didactic aspect. In this thesis I discuss Street Art as an informal image making in public space that young people use as tools to make meaning, but also as a form of resistance. The methodologies used in the study are ethnography and visual ethnography, where observational studies of Street Art as practice, interviews and interpretation of photographs (my own, and my informants) are performed and analysed. Theoretically, the study has a didactic and semiotic approach but I also rely on Cultural Studies as a research fi eld in order to be able to pick up different kinds of theories. From three platforms; public space and public place and places for Street Art, aesthetic learning processes within this specifi c practice, and fi nally the expanded fi eld of Art and the similarities and differences between formal Art and Street Art I have outlined four themes; ephemerality, the criteria for Street Art practice, how the work is being done, as a collective and individual practice, the struggle of space in public space, and fi nally high and low in Art and culture. By describing and analysing this informal image making light is thrown upon the aesthetic learning process that occurs, the didactic aspect of this practice and the communication that the images articulate. As a result, the study shows that Street Art, in spite of its illegal mark, points out that it is an aesthetic production and a creative practice that consists of resistance, meaning making, achieving knowledge through practice, and above all a way to use the city, to become a part of the city. The thesis contributes with the suggestion that this informal aesthetic learning process is a way to form identity, make meaning, take part of public space, and through symbolic resistance demand ones rights of expression.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dans som estetisk lärprocess kan påverka barns förklaringar om uppfattningen kring materiens oförstörbarhet utifrån en lösningsprocess. I en semistrukturerad gruppintervju fick barnen förklara samma kemiska fenomen både före och efter att de fått gestalta fenomenet genom dans. Dansen i studien gestaltade partiklarnas rörelse utifrån lösningsprocessen och avdunstningen. Resultatet visade att barn använder sig av tre olika typer av förklaringsmodeller för att förklara det kemiska fenomenet. De tre förklaringsmodellerna är naturvetenskapliga, animistiska och magiska förklaringsmodeller. Undersökningen visar att andelen naturvetenskapliga förklaringsmodeller ökade efter dansaktiviteten. Studien tyder på att dans som estetisk lärprocess kan gynna barns lärande när det gäller kemiinnehåll i förskolan. / The aim of this study is to increase knowledge about how dance as aesthetic learning process can affect children's explanations of the perception of the matter indestructibility based on a solution process. In a semi-structured group interview, the children were able to explain the same chemical phenomena both before and after the gestation of the phenomenon through dance. The dance in the study portrayed the movements of the particles based on the solution process and evaporation. The result showed that children use three different types of explanation models to explain the chemical phenomenon. The three explanatory models are natural science, animistic and magical explanatory models. The survey shows that the proportion of scientific explanatory models increased after the dance activity. The study suggests that dance as an aesthetic learning process can benefit children's learning in terms of chemistry content in preschool.

Estetiska uttrycksformer, däribland drama, ska enligt läroplanen ha en plats i skolans verksamhet. Samtidigt läggs mer fokus på de mätbara kunskaperna vilket resulterar i att de estetiska ämnena bortprioriteras. Syftet med studien är därför att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagoger använder dramapedagogik på lågstadiet. För att svara på denna fråga användes de didaktiska frågorna: varför, i vilka sammanhang, hur och när lärare och fritidspedagoger använder dramapedagogik i sin undervisning på lågstadiet. Genom intervjuer kunde olika teman identifieras. På frågan om varför dramapedagogik används framkom det att arbetssättet är inkluderande och lustfyllt samt att det gynnar den socioemotionella utvecklingen. Angående sammanhang ansåg pedagogerna att arbetssättet passar i de flesta sammanhang genom olika dramapedagogiska metoder som inte är bundna till något specifikt skolämne. Vid frågan hur frekvent arbetssättet används i verksamheterna kunde aspekten av tidsbrist urskiljas vilket är anledningen till att större projekt såsom pjäser och musikaler inte sker i samma utsträckning som förr. Tidsbristen förklarades med den nuvarande läroplanens införande. Slutsatsen var att pedagogerna använder sig av dramapedagogik på olika sätt som inte behöver vara krävande tids- eller kunskapsmässigt. Dramaarbetet tycks enligt pedagogerna berika elevernas skoldag och därmed gynna inlärningen vilket i sig är en stor anledning till varför arbetssättet nyttjas i svenska klassrum.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka förskollärares uppfattning om hur de gör alla och varje barn delaktiga genom arbete med estetiska lärprocesser, vilket tog sin utgångspunkt i att vi såg att förskollärares perspektiv på hur arbetet genom estetiska lärprocesser gör barn delaktiga och inkluderade inte framkom tydligt i forskning. Eftersom vårt syfte har varit att lyfta förskollärares positiva aspekter av inkluderingsarbete genom estetiska lärprocesser har det under arbetets gång varit utmanande att synliggöra kritiska perspektiv kring forskning och det fenomen vi undersökt. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori och relationell pedagogik. Empirin samlades in genom nio digitala intervjuer med legitimerade förskollärare och analyserades utifrån en induktiv tematisk ansats.Studiens resultat visar på att pedagogers görande handlar om ett förhållningssätt där de har barnfokus, är engagerade, skapar nyfikenhet, möjliggör för görande över tid och möten med mångfald som utgångspunkt och att de är beroende av pedagogiska förutsättningar för undervisning genom estetiska lärprocesser som bidrar till delaktighet och inkludering. För vidare forskning ser vi att etnografiska studier genom deltagande observationer och intervjuer skulle kunna bidra till en fördjupad förståelse av inkludering av alla barn genom estetiska lärprocesser, samt hur tekniska och digitala hjälpmedel skapar förutsättning för delaktighet och inkludering. / This is a qualitative study with the aim of examining preschool teachers 'perception of how they make everyone, and every child involved through work with aesthetic learning processes, which was becausewe saw that preschool teacher’ perspectives on how work through aesthetic learning processes make children involved and not included emerged clearly in research. Since our purpose has been to highlight preschool teachers' positive aspects of inclusion work through aesthetic learning processes, it has been challenging during the work to make critical perspectives on research and the phenomenon we have investigated. The theoretical starting point of the study is systems theory and relational pedagogy. The empirics were collected through nine digital interviews with legitimate preschool teachers and analyzed based on an inductive thematic approach.The results of the study show that educators' actions are about an approach where they have a child focus, are committed, create curiosity, enable action over time and meetings with diversity as a starting point and that they are dependent on pedagogical conditions for teaching through aesthetic learning processes that contribute to participation and inclusion. For further research, we see that ethnographic studies through participatory observations and interviews could contribute to an in-depth understanding of the inclusion of all children through aesthetic learning processes, as well as how technical and digital aids create the conditions for participation and inclusion.

This study aims to examine and highlight the use of aesthetic learning processes as tools in education at Waldorf schools. It focuses on how teachers implement aesthetic learning processes in their instruction and the effects the teachers believe these processes have on students understanding and development. The background presents the key concepts of the study: aesthetic learning processes, aesthetics, art education, learning and development within schools, Lgr22 (the Swedish national curriculum), Waldorf pedagogy, and En väg till frihet (a Waldorf curriculum resource).Based on John Deweys pragmatic ideas of learning and aesthetics, along with David Kolb's theories of knowledge and learning styles, the study examines how teachers utilize aesthetic learning processes and identifies associated challenges and opportunities. The research use a qualitative text analysis of two curriculums and interview with two teachers as combined methods. The result reveals that integrating aesthetic learning processes makes instruction more meaningful for students, helping them acquire subject knowledge and understand themselves and the world. By utilizing different learning styles and integrating various subjects, a holistic learning experience is created. By examining the integration of aesthetic learning processes, this study adds to our understanding of how these processes can make education more meaningful for students and teachers. This research expands our knowledge of the implementation and impact of aesthetic learning processes in Waldorf education, offering valuable insights for educators, curriculum developers, and policymakers seeking to enhance teaching and learning practices.

Denna undersökning har fokus på frågor i relation till att professionella konstnärer är verksamma skolor som en del av att infria läroplanernas övergripande kulturuppdrag. Här problematiseras vad konstnärerna genom sin praktik kan tillföra skolan. Data till undersökningen baseras på erfarenheter av arbeten där barn och ungdomar har arbetat med konstnärer. Med en diskursanalytisk ansats undersöks hur olika aktörer beskriver konstnärers arbete i skolan.Citat ur statliga och kommunala styrdokument som rör samarbeten mellan skola och konstnärer återges i undersökningen, samt något om forskning om estetik i skolan. Projektet Skapande skola är ett av exemplen som beskrivs genom data som insamlats för att se vilken kompetens konstnärer kan behöva för att verka som konstnärer i skolan.Undersökningen lyfter fram fyra diskursiva förslag på positioner som beskriver hur konstnärer kan bidra till kunskap inom skolans ram. De fyra förslagen lyder;1. Konstnären som ögonöppnare (gör att andra elever och andra saker, än vanligtvis blir synliga, och att nya tankar tar form)2. Konstnären som pausfågel (gör så att lärare och elever i skolan får ett avbrott i den vardagliga undervisningen).3. Konstnären som specialist (gör så att eleverna får tillgång till nya material och tekniker och till ett nytt yrkesområde)4. Konstnären som samhällsguide (gör så att eleverna orienterar sig ut mot samhället).Genom beskrivning av vad konstnären kan bidra med i form av estetisk kunskap genom estetiska lärprocesser, syftar undersökningen till förståelse för konstnärens yrkesidentitet i skolans sfär. Diskurspositionerna kan sägas legitimera konstnärens verksamhet som komplement till ordinarie estetisk undervisning och i det övergripande kulturuppdraget inom alla skolans ämnesområden. / This investigation focuses on issues that arise when professional artists work in schools as part of a course of study to meet national curriculum programmes of study requirements and cultural education attainment targets.This thesis examines what artists can contribute to schools through their artistic residencies.The data for this study is based on experiences from artistic work with children and young people during artist residencies in schools and colleges. A discourse analytical approach has been used to investigate how different actors describe artists’ work in schools and colleges.Quotes from national and council policy documents on topics related to programmes that involve schools and artists can be found in this study, as well as selected research on aesthetics in schools.This study highlights four discursive suggestions of positions that describe how artists can contribute to knowledge within the realm of schools and colleges.The four discursive suggestions of positions are as follows:1.The artist as a catalyst (eye-opener) for new ways of thinking.2.The artist as a “break in routine”.3.The artist as a specialist. Gives access to new techniques or professional fields.4.The artist as a guide to society.Through describing what artists can contribute in the form of aesthetic knowledge and aesthetic learning processes, the aim of the study is to understand the artists’ professional identity in the educational sphere. The discursive positions one can say legitimises artists’ activities in schools as a complement to regular aesthetic teaching and in the overarching cultural attainment targets in all subject areas. / <p></p><p></p>

Title: Children's aesthetic creation in different environments - A qualitative study of five preschool teachers 'perceptions of children's aesthetic learning processes in pre-schools' creative environments. Author: Mafi Misirhanova Supervisor: Karin Ehrlén Term: Spring 2017  The purpose of my thesis is to examine how the five pre-school teachers who participate in my study reflect about aesthetic expressions in relation to children's learning in preschool. Furthermore, I want to find out about the thoughts of the educators concerning the role of social interaction and the importance of the environment in the aesthetic creation process. My first question is about what view the informants have on social interaction during aesthetic creation processes. My second question is about how the informants reflect on studio and creative rooms at the selected three preschools. The study is based on qualitative interview methods where five pre-school teachers reflected on their internship. The essay is based on a sociocultural perspective based on development and learning. As far as the informants' views on social interaction during aesthetic creation processes are concerned, my study showed that there is a strong connection between aesthetic learning processes, language learning and social interaction as these areas interact during a creative activity at preschool. The informants' reflection on the studio and the creative rooms showed that the preschool with a creative room in the department gave the most positive response because the room was considered to enable continuous creation processes. The studio as a separate room and the playroom with a creative corner had shortcomings in accessibility with regard to the use of the room as well as the material.

<p>Projektet ”Radio i skolan” riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram. Denna fallstudie behandlar detta projekt.</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever uppfattade det egna lärandet i ett projekt där de fick arbeta med radioproduktion. Ett annat syfte var att undersöka hur involverade pedagoger uppfattade möjligheter och hinder för elevers lärande genom ett sådant estetiskt och ämnesövergripande arbetssätt. Frågorna rörde elevernas uppfattningar av vad de lärt sig, hur de lärt sig, utvecklande av självkänslan samt om pedagogernas roll för detta. En fråga handlade om involverade lärares syn på elevernas lärande och utvecklande av självkänsla.</p><p>Som datainsamlingsmetoder användes både enkäter och intervjuer. Intervjuer gjordes med elever och lärare. De olika resultaten jämfördes med varandra och relaterades till olika teorier.</p><p>Resultaten visar att projektet innebar ett arbetssätt som möjliggjorde lärande på olika sätt. Elever lärde sig genom att använda radioproduktion som redskap. Det innebar även lärande om hantverket, hur man gör en radioproduktion. I mindre omfattning fanns det lärande om tänkandet hur man kan uttrycka berättelser i radioform. Elevers språkutveckling kunde stimuleras i och med att de använde talet mycket. Flera elever ansåg att deras självkänsla utvecklades genom att de utmanade sig själva och vågade. Det framkom också att arbetet upplevdes svårt av flera elever. En viktig del i projektet var att det fanns tydliga mål samt stöd till eleverna i arbetet, från både lärare och en kulturarbetare med erfarenhet av radioproduktion. Resultaten pekar på att deras förmåga att motivera elever hade avgörande betydelse för elevernas läroprocess.</p><p> </p><p> </p> / <p>The project ”Radio in the school” was offered to pupils within the individual programme in one secondary school. It was realized during one term. The project implied a way of work where the focus was on content, to tell about a stuff. The way of expression for this was by making a radio programme. This case study is about this project.</p><p>The aim of this investigation was to find out how students were comprehended their own learning in a project were they made radio programmes. Another aim was to investigate how the teachers involved were comprehended the possibilities and obstacles to learning for pupils through such an aesthetic and subject overarching way of work. The questions concerned the pupil’s comprehension of what they learned, in what way they learned, the development of self-esteem and of the teacher’s part in this.</p><p>Data were collected with questionnaires and interviews. Interviews were made with pupils and teachers. The results were compared with each other and were related to different theories.</p><p> The results indicate that the project implied a way of work which made learning possible in different ways. The pupils learned by using radio production as a tool. It also implied learning about the skill, how to make a radio production. To less extent there was learning about the thinking about how to express the stories in radio. The language of the pupils could develop because they used speech to large extent. The self-esteem of the pupils could grow when they challenged themselves and dared to do new tasks.</p><p>It also appeared that the work was experienced as difficult for several pupils. According to the teachers, an important matter in the project was clearly defined targets and support to the pupils from the teachers and from a cultural worker with knowledge of radio production. The results indicate that their capacity for motivating pupils was of vital importance for their learning process.</p>