Syftet med studien är att undersöka hur identitet framträder i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att svara på syftet har följande frågeställningar besvarats: (1) Vilka aspekter av identitet framträder i läroböckerna? (2) Vilka likheter och skillnader framträder i läroböckernas sätt att presentera identitet? Studien har en normkritisk utgångspunkt och använder en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det inte råder en enighet om vilka kategoriseringar av identitet som ska behandlas. Däremot behandlas inte funktionsförmåga i någon av läroböckerna. Kategoriseringarna behandlas var och en för sig utan ett genomgående intersektionellt perspektiv. Det finns skillnader i hur läroböckerna definierar normer. Resultatet visar även att läroböckerna har en tendens av att presentera identitetsaspekter i form av dikotomier. / The aim of the study is to examine how identity is presented in social studies’ textbooks for upper secondary school. To reach the aim of the study the following questions have been answered (1) What aspects of identity are presented in the textbooks? (2) What similarities and differences appear in the textbooks’ approach of presenting identity? The theoretical framework of this study is norm criticism, and the method is a combination of qualitative and quantitative content analysis. The result shows that there is no unanimity on which categories of identity that should be addressed. However, neither of the textbooks address functional abilities. The categories are addressed detachedly without a consistent intersectional perspective. There are differences in how the textbooks define norms. The result also indicates that there is a tendency among the textbooks to present aspects of identity as dichotomies.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar enskilda socialarbetare på socialtjänsten upplever efter en HBTQI-utbildning samt vilka arbetssätt kring HBTQI-frågor som förekommer. Genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare och med hjälp av tematisk analysmetod har dessa tre teman framkommit: yttre påverkansfaktorer, normkritiskt arbete och klientkontakt. I resultatet framkommer det att HBTQI-utbildningen bidrar till ett normkritiskt förhållnings- och arbetssätt, som levandehålls om förutsättningarna tillåter det. Informanternas människosyn har förändrats efter utbildningen och de upplever sig arbeta inkluderande, normmedvetet och självreflekterande. Med de valda teoretiska perspektiven går det att tolka resultatet som att informanterna arbetar med en antiförtryckande praktik och använder sig av reflektionsverktyg, genom detta kan de förhoppningsvis minska sin påverkan till minoritetsstress. Förhoppningen med denna studie är att bidra med en förståelse om hur en HBTQI-utbildning kan hjälpa professionella inom hela det sociala arbetet att få en inkluderande människosyn genom att arbeta normkritiskt. / The purpose of this study is to investigate what changes individual social workers experience following LGBTQI education and what kind of working methods around LGBTQI issues occur. Through qualitative interviews with six social workers and with the help of a thematic analysis method, three themes have emerged: external influencing factors, norm-critical work and client contact. The results show that the LGBTQI education contributes to a norm-critical approach and way of working, which is kept alive if the conditions allow it. After the training the informants' view of people has changed and they experience that they are working in an inclusive way, norm-consciously and self-reflective. With the chosen theoretical perspective, the results can be interpreted as follows: the informants are implementing an anti-oppressive method in their work and using tools of reflection. Through this, they can hopefully minimize their influence on minority stress. Moreover, the study aims to contribute with an understanding of how a LGBTQI education can help professionals within social work adopt an inclusive view of people by working in a norm critical way.

Abstract Reading aloud does not have its own place in the curriculum for grades 4-6. This means that it is up to the teachers to decide whether they should read aloud in their teaching and, if so, to what extent. Neither are there any clear guidelines as to what kind of literature the pupils should take part of. The purpose of this study is to examine how teachers who teach Swedish grades 4-6 reason about reading aloud and the choice of literature for reading aloud. The essay also intends to examine how teachers reason about norm criticism when they choose books and which books they have read aloud in their classes. The method that has been used is interviews of a semi-structured nature. 8 teachers who teach the subject Swedish in grade 4-6 have participated. The survey showed that teachers think reading aloud is an important part of teaching, but that it varies a lot how much time they set aside for reading aloud per week. Teachers aim with read aloud also varies, some wants to arouse interest in other subjects while others want to read books that create good discussions. Most of the teachers are of the opinion that they think it is important to criticize norms but that it should not govern the choice of book. Books that are according to the norm can provide a good discussion as well as a norm-critical book highlights an important topic. The teachers in this study all agreed that they dare and want to bring up sensitive topics in reading aloud. / Sammanfattning Högläsningen har ingen egen punkt i läroplanen. Detta betyder att det är upp till lärarna att bestämma om de ska ha högläsning i sin undervisning och i så fall i vilken utsträckning. Det finns heller inga tydliga riktlinjer om vilken sorts litteratur som eleverna ska få ta del av. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6 resonerar kring högläsning och valet av litteratur för högläsning. Uppsatsen ämnar även att undersöka hur lärarna resonerar kring normkritik när de väljer böcker samt vilka böcker de har läst högt i sina klasser. Den metod som har använts är intervju av semistrukturerad karaktär. 8 lärare som undervisar i ämnet svenska i årskurs 4–6 har deltagit. Av undersökningen framkom att lärarna tycker högläsningen är en viktig del av undervisningen men att det varierar mycket hur mycket tid de avsätter för högläsning per vecka. Det varierar även i deras syfte med högläsningen, vissa vill väcka intresse för andra ämnen medan andra vill läsa böcker som skapar bra diskussioner. Flertalet av lärarna menar att de tycker det är viktigt med normkritik men att det inte ska styra valet av bok. Böcker som är normbekräftande kan ge en bra diskussion likväl som en normkritisk bok belyser ett viktigt ämne. Lärarna i denna studie var samtliga överens om att de vågar och vill beröra känsliga ämnen i högläsningen.

Syftet med studien är att synliggöra hur normer om kön och genus gestaltas i aktuell barnlitteratur. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av tio barnböcker. Barnböckerna som analyserades var de mest lånade barnböckerna bland förskolorna i ett och samma landskap. Analysen av barnlitteraturen bestod av att undersöka hur huvudkaraktärer, bikaraktärer och handling skildras utifrån studiens teoretiska ramverk feministisk poststrukturalism och Nikolajevas schema som användes som verktyg i analysen. Resultatet visade på exempel på performativt genus, normbrytande, könsneutralt och könspermutation. Slutsatsen var att både normbrytande och icke normbrytande gestaltningar av kön och genus syntes i barnböckerna. Barnböckerna visade på en variation där män framställdes med stereotypiska egenskaper men även i mer normbrytande roller. Kvinnor skildrades även med mer maskulina egenskaper och med feminina egenskaper. Det framkom dessutom att kvinnor var underrepresenterade i barnböckerna och hade färre huvudroller än männen. / The purpose of the study is to make visible how norms about sex and genderare portrayed in current children's literature. The method used was a qualitativecontent analysis of ten children's books. The children's books that wereanalyzed was the most borrowed children's books among preschools in thesame region. The analysis of children's literature consisted of looking at howmain characters, supporting characters and plot are portrayed based on thetheoretical framework of the study, feminist poststructuralism and Nikolajevasscheme, which was used as tools in the analysis. The results showed examplesof performative gender, norm-breaking, sex-neutral and sex permutation. Theconclusion was that both norm-breaking and non-norm-breaking depictions ofsex and gender appeared in the children's books. The children's books showeda variation where men were portrayed with stereotypical characteristics butalso in more norm-breaking roles. Women were also portrayed with moremasculine characteristics and with feminine characteristics. It also emergedthat women were underrepresented in children's books and had fewer leadingroles than men

The purpose of the study is to examine how the shy child is portrayed in four children's books. Vem ska trösta Knyttet? and Det osynliga barnet from the 1960s and also Snäll and Gittan och gråvargarna from the 2000s. The analysis is based on a gender perspective where the epochs are significant. The method is a children's literature analysis since it's considered appropriate in this study. The theoretical foundation in the study is gender theory, as research on gender was of great importance to the children's book during the 1960s and even today. The result of the study illustrate how the shy child is portrayed in different ways in the children's literature and is made visible through the appearance, behavior and environment around the child. The children experience a change as their characteristics range from female to male stereotypical characteristics. The shy children are perceived more or less as invisible as they are associated with loneliness, exclusion and silence. The result is discussed in connection with the norm-critical work at school. / Syftet med studien är att undersöka hur det blyga barnet gestaltas i fyra barnböcker. Vem ska trösta Knyttet? och Det osynliga barnet från 1960-talet samt Snäll och Gittan och gråvargarna från 2000-talet. Analysen utgår från ett genusperspektiv där tidsepokerna är betydande. Den metod som använts är en barnlitteraturanalys då det ansågs passande i den här undersökningen. Den teoretiska förankring som genomsyrar studien är genusteori då forskning kring genus fick stor betydelse för barnboken under 1960-talet och än idag. Studiens resultat belyser hur det blyga barnet gestaltas på olika sätt i barnlitteraturen och synliggörs genom utseende, beteende och miljö kring barnet. Samtliga barn genomgår en förändring i form av förändrade egenskaper som går från kvinnliga stereotypa egenskaper till manliga stereotypa egenskaper. De blyga barnen uppfattas mer eller mindre som osynliga då de förknippas med ensamhet, utanförskap och tystnad. Tre av de fyra barnen hämmas av tystnaden medan en belyser kontroll med sin tystnad. Text och bild samverkar för att belysa barnets inre samt yttre förändring i samband med ett identitetsskapande. Resultatet diskuteras i samband med det normkritiska arbetet i skolan.

I den här studien har jag undersökt vilka berättelser unga och barn möter genom barn- och ungdomslitteratur och även på vilka sätt som denna typ av litteratur finns tillgänglig att läsa. Studien innehåller även ekonomiska aspekter. Jag har utgått från dessa frågeställningar: • Hur kan olika skrift- och ordval möjliggöra inkludering i text? • Hur kan litteratur göras tillgängligt för flera olika lässätt? • Hur ser representation av icke normativa människor ut i barn och ungdomslitteratur? Jag har valt att arbeta med just dessa frågeställningar eftersom vi i skolan arbetar med berättelser, texter och sagor under hela skolgången och har skyldighet att ge våra elever en demokratisk grund och material som de kan känna igen sig i och relatera till. Material och metoder som vi väljer måste vara tillgängliga för alla oberoende av funktionsvariationer. Undersökningen har resulterat i en bok som är skriven på ett sätt där alla karaktärerna är avidentifierade, utan några fysiska, biologiska eller funktionella attribut. Genom denna avidentifiering får läsaren möjlighet att läsa in sin egen karaktär eller sig själv i berättelsen och skapa egna bilder. Boken är tillgänglig, inte bara utifrån inkludering i läsningen och berättelsen, utan även genom att en kan ta till sig texten med hjälp av olika lässätt. Den är skriven i alfabetsskrift, i punktskrift och finns som ljudbok. Under undersökningen, med avseende på lässätt, har det blivit allt tydligare att barn- och ungdomslitteratur kan vara svårt att få tag på som inläst material och att det är nästan omöjligt om en inte har tillgång till appar som till exempel Legimus. Angående representation i det begränsade antal sagor, biografier, berättande faktaböcker eller påhittade berättelser som jag använt, så finns sällan personer som anses utanför normen, inte ens i litteratur som utger sig för att vara inkluderande.

Problemet jag valde att utgå ifrån var att en stor del av de produkter vi använder marknadsförs på ett väldigt stereotypt sätt till män eller kvinnor, vilket resulterar i att de som inte passar in i tvåkönsnormen utesluts. Mitt syfte under projektets gång blev därför att undersöka och i slutändan belysa och kritisera problemet på ett passande sätt. Produktkategorin jag senare gick in på närmare var mensskydd, specifikt deras förpackningar. Dessa är genom marknadsföringen endast riktade till kvinnor och agerar därför uteslutande mot dem som inte är ciskvinnor. Dessutom är mens ett laddat och aktuellt ämne inom vissa kretsar som de flesta har någon känsla eller åsikt kring vilket jag hoppades skulle hjälpa projektet att väcka uppmärksamhet. Arbetet startade i att samla ihop en bred grund av teori att bygga resterande delar av projektet på. All fakta och information kring normer, stereotyper, genus, förpackningar, transpersoner, mens och mensskydd blev något jag alltid kunde gå tillbaka till för att backa upp mina val under projektets gång. Även kontakten med användarna genom enkäter har skapat en stor förståelse för andras upplevelse av dessa förpackningar samt vad som väcker uppmärksamhet och känslor, vilket har varit värdefullt i arbetet mot att belysa ett problem genom kritisk design. Förpackningen är framtagen som en kontrast till dagens mensskyddsförpackningar. Här får mensen ta plats med illustrationer av mensskydd i en blodröd färg och med genomskinliga sidor som visar innehållet. Typsnittet är en blandning av det hårda maskulina och det tunna runda feminina för att skapa en könsneutralt uttryck. Företagsnamnet ”har du mens eller” är valt efter frasen som ofta sägs av män i syfte att trycka ner och nedvärdera kvinnors åsikter och känslor, men i detta fall skrivet i ett typiskt feminint typsnitt som är så vanligt inom den valda produktkategorin. Förhoppningen är att de olika delarna och förpackningen i stort ska väcka uppmärksamhet och eftertanke kring hur produkter omkring oss är marknadsförda och hur det påverkar oss. / The problem I chose to base my project on is the fact that a big portion of the products we use daily are marketed against either men or women. The result of that is an exclusion of the people who do not fit inside the norm, which states that there are only two genders. My purpose during the project was to investigate this problem and in the end also criticize it in a suitable way. Later on, my focus was shifted towards a specific category of products - menstrual hygiene products. More specifically their packaging. They are marketed only towards women and exclude all who are not cis-women. The subject of menstruation is also a loaded one and at the moment frequently discussed within certain circles. Most people seem to have a lot of feelings and opinions regarding the subject, which will hopefully get my project into the public eye. My process started in collecting a broad range of facts and theories surrounding the subject, which the remaining parts of my project is based on. The information about norms, stereotypes, gender, packaging, transpersons, menstruation and menstrual hygiene products was something I could always go back to whenever I needed help in decision making during the project. The contact I had with the consumers through the surveys were an important part in building my understanding of what creates attention and feelings, which has been valuable in working towards critical design. The packaging is created as a contrast against the packaging for menstrual hygiene products existing today. The period is allowed to take up space in the form of illustrations of the menstrual product as well as the color red, which symbolizes menstrual blood. This is also combined with clear plastic on two sides which show the containing products. The font used on the majority of the packaging is a combination of hard shapes, often considered masculine, and thin round shapes, often considered feminine. Together they create a gender neutral appearance. The name of the company ”har du mens eller?” is chosen after a phrase commonly used by men to disparage women’s feelings and opinions. In this case, it is written in a typically feminine font which is very common in this category of products. With the different parts of the packaging, my hope is to rise attention and bring awareness to how the products surrounding us are marketed and how this affect us.

This study aims to investigate how pedagogical picture books intended for inclusion represents children with neuropsychiatric disabilities. This is investigated through in-depth analysis of four books dealing with the subject from different approaches, recommended by state libraries and the specialised educational authority. The study also aims to pay attention to the available material and to highlight what kind of image of divergent children that is beeing communicated to pre-school children and what consequences this may have. The results of the analysis may be useful in the selection of inclusion material and how the books can be practised in a norm-critical and socio-cultural approach.

When Nationalmuseum 2018 reopened after a thorough renovation, a cultural debate arose in Sweden about the extent to which norm criticism has taken over the museum's permanent exhibition. The intention of norm criticism is to act as an inclusive tool, by, among other things, making visible, criticizing and changing structures. However, can the inclusive norm criticism also inhibit freedom of expression by causing an exclusion of certain art expressions and performers? In other words, does there arise a paradox in applying norm-critical requirements on artistic freedom? The purpose of this essay has been to present an answer to this question and thereby making a contribution to the discourse within the science of Arts, regarding the prerequisites of artistic freedom. The study was conducted through semiotic image analysis by the artwork: Anders Zorn – Badande kullor, Bruno Liljefors - Orrspel i mossen and Carl Larsson – Till en liten vira. The analysis were further developed through commutation tests, where the artist's gender affiliation changed from male to female with the intention of, from a norm-critical perspective, studying whether and how the artist's gender affiliation in a transmitter context influences the meaning and signification of the artwork. The results from the image analysis show that the meaning in the interpretations of the works shifts in a varying degrees, which can contribute to both confirm, creating new and challenging already known oppressive norms and structures. To summarize, the study concludes that in norm criticism such a paradox can arise, which can have limiting and exclusionary consequences for the prerequisites of artistic freedom in the form of, for example, self-censorship and discrimination.

In today’s society, a lot of norm creative books exists. But none of which are made as the one created through this project. To make something be seen as normal through the public eye, you first have to write about it as if it already was seen as normal. This was shown in interviews and a survey. So that is how the book Ensamma i Liberia was made. The book is illustrated, written and layouted by Elina Mikkola in her master thesis at Luleå Technical University in the Graphic design - bachelor degree. In this project, it also got shown just how important cultural patterns can be, not just for individuals, but also for our whole society. This is because of the importance of understanding others and how that help the fight against segregation. / I dagens samhälle existerar det många normkreativa böcker, men ingen likt den som skapats genom detta projekt. För att få någonting att ses som normalt i allmänhetens ögon, så måste man först skriva om det som om det redan var sett som normalt. Detta togs fram genom intervju samt enkät, och är hur boken Ensamma i Liberia är skapt. Boken är illustrerad, författad och layoutad av Elina Mikkola som hennes examensarbete på Luleå Tekniska Universitet i programmet Grafisk design - konstnärlig kandidat. I detta projekt så har det också visats hur viktiga kulturella mönster kan vara, inte bara för individer, men även för samhället i helhet. Detta på grund av den stora vikten i att förstå andra och hur det kan hjälpa till att motverka mot segregation.