Sammanfattning Titel: Bockmanuskripet - en kritisk diskursanalys av en alldeles speciell bock Författare: Adam Larsson och David Alin Handledare: Ylva Habel Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Syfte: Syftet med den här studien har varit att undersöka Aftonbladets gestaltning av Gävlebockens öde mellan åren 1996, 2001, 2005, 2009 samt 2016. Teoretiska utgångspunkter: Studien baseras på teorier om nyhetsvärdering. Frågeställningar: Studien har följande frågeställningar:På vilka sätt kan Lotten Gustafsson Reinius “traditionsmanuskript” ha relevans för en studie av Aftonbladets bockbevakning?Har Aftonbladets journalistik rörande Gävlebocken förändrats och i så fall på vilka sätt?Går det att urskilja specifika diskursiva mönster i textmaterialet och i så fall vilka? Metod: För att besvara undersökningens frågeställningar har kritiska diskursanalyser enligt van Dijks metod utförts. Analyserna har kartlagt nyhetstexternas mikro- samt makrodiskurser. Material: Studiens material bestod av 14 artiklar från Aftonbladet publicerade i pap-persform samt digital utgåva från åren 1996, 2001, 2005, 2009 och 2016. Resultat: Aftonbladets rapportering rörande Gävlebocken har förändrats. Journalisten väljer att erhålla en mer neutral position i form av nyhetsrapporteringen men fler aktörer får istället ge uttryck för de åsikterna om förekommer. Artiklarnas perspektiv har skiftat, fler aktörer kommer till tals och bockens benämning har förändrats i och med publikens förförståelse och kunskap. Nyckelord: Gävlebocken, julbocken, diskurs, journalistik, nyhetsvärdering, Aftonbladet / Title: The Goat Manuscript - A critical discourse analysis about a special goat Author: Adam Larsson and David Alin Supervisor: Ylva Habel Subject: Media and communication studies Purpose: The purpose of this study has been to investigate Aftonbladets news reporting regarding the Gävle Christmas goat between 1996, 2001, 2005, 2009 and 2016. Theoretical points of departure: The study is based on theories regarding news evalu-ation. Objectives and focus: The study has the following questions:In what ways may Lotten Gustafsson Reinius concept "tradition manuscript" have relevance to Aftonbladets news reporting on the Gävle Christmas goat?Has Aftonbladets journalism about the Gävle goat changed in a discoursively way?Is it possible to identify specific discursive patterns in the texts? Method: In order to answer the survey's questions, critical discourse analyzes according to Theu Van Dijk´s method have been conducted. The analyzes have mapped the news texts micro disciplinary- and macro-courses. Material: The study material consists of 14 articles from Aftonbladet published in pa-per form and digital edition from 1996, 2001, 2005, 2009 and 2016. Result: Aftonbladets reporting regarding the Gävle Christmas goat has changed over the last 20 years, where journalists uses a more neutral position in the news reporting. The research proves that more people who represent different organizations gets to speak about the accidents. The way journalists refer to the goat has changed and the way me-dia refer to the perpetrator has changed. Keywords: Gävle Christmas goat, yule goat, straw goat, discourse, discourse analysis, journalism, “traditional manuscript”, news evalutation, Aftonbladet

The aim of this thesis is to study how students perceive and handle internet’s continuous flow of information in everyday life, through news report, social media and targeted advertising. By examining the students attitudes and thoughts about the extent to which they find the information they meet relevant this study seeks to understand how they find what is relevant to them and how they limit the intake of information by different combinations of selection processes. For this purpose interviews were carried out with seven university students from different fields and levels. Three categories of theories about selection processes serves as a theoretical framework for the analysis and results. The categories are referred to as external, personalized and personal factors. The external factors include gatekeeping theory, news valuation and agenda theory and the personalized factors include theories about filter bubbles and echo chambers. The personal factors include strategies to avoid information overload such as filtering and withdrawing, it also includes satisficing as a stop rule for information seeking.  The study shows that the three categories of selection processes are affected by emotional factors referred to as simplicity, interest and sensation. These drives the student to get more deeply informed. The students attitudes towards personalized information shows to be divided between if it should be more firmly adapted to each individual, or if that would increase the feeling of being monitored. In the students reflections regarding saved information emerges three feelings of negativity described as reluctance, lack of control and unease. Despite these feelings of negativity the phenomenon is accepted. Seeing that the alternative is disconnecting from modern society and life, acceptance shows to be the most reasonable alternative.

Följande studie undersöker hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningsman. Sex artiklar publicerade mellan 90-talet och 10-talet analyseras med syfte att undersöka om gestaltningen har förändrats över tid i en av Sveriges största kvällstidningar. På så sätt kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer. Som metod tillämpas en kvalitativ innehållsanalys som genomförs med utgångspunkt i gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering, det ideala offret och medielogikens dramaturgi. Artiklarna analyseras utefter fem teman: rubrik, ingress, miljö, gärningsman och offer. Studiens resultat visar att en förändring har skett från ett subjektivt och väl detaljerat narrativ till ett mer objektivt och aktsamt narrativ i Expressens nyhetsrapportering. Studien visar även att Expressen på 90-talet har gestaltat ideala gärningsmän genom monstruösa beskrivningar. Gradvis har en förändring skett, där gärningsmannen på senare år gestaltas som gemene man. Förändringarna i Expressens gestaltning tyder på att dagens gestaltning förmedlar en bred bild av vem som kan bli ett offer och vem som är benägen att utföra en våldtäkt.

Problembakgrund och syfte: Sociala medier breder i allt större omfattning ut sig i samhälletoch skapar därmed nya kommunikativa spelregler vilka den vetenskapliga sfären behöver förhålla sig till. Mot bakgrund av denna utveckling är det intressant att ur ett samhälls- ochmedieperspektiv studera hur universitet och högskolor arbetar med tredje uppgiften nämligen att föra ut forskning till en publik utanför den vetenskapliga sfären. Syftet med denna studie var således att undersöka hur forskningskommunikatörer och forskare arbetar med och resonerar kring att synliggöra forskning externt genom sociala medier.Metod och material: Studien är genomförd med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 12 respondenter varav fyra är kommunikatörer och åtta är forskare inom Malmö universitet.Resultat: Studiens resultat visar på att forskare och forskningskommunikatörers grundsyn iarbetet med att sprida forskning till det omgivande samhället består av två delar; att kommunicera forskning till berörda grupper samt att forskare och forskning bör synliggöras i samhällsdebatten. I arbetet med att nå de uttalande målen har två framträdande strategier identifierats. Sociala medier används som ett verktyg för att nätverka och bygga relationer med definierade primära målgrupper samt används för att lyfta fram forskning och ge den medialt utrymme i de traditionella nyhetsmedierna och därmed nå ut med forskning brett till det omgivande samhället. Resultatet visar också att forskningskommunikation genom sociala medier omges av olika personliga och organisatoriska incitament. Slutligen visar resultatet på att sociala medier bedöms vara av särskild betydelse när det kommer till att synliggöra formella vetenskapliga publikationer till en bredare publik. Sociala medier används därmed som ett komplement och som en del av övrig forskningskommunikation och forskningskommunikativa aktiviteter. / Background and objective of study: In a contemporary era of a progressive mediadevelopment, an increasing number of people are accessing information through social mediaand therefore its interesting, from both a societal and media perspective, to study how research communication is changing, and in what way the science outreach is adapting to this new media landscape. The purpose of this study was thus to investigate how research communicators and researchers make research visible externally through social media.Methods: The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with 12respondents, four communicators and eight researchers from Malmö University.Results: The study's findings show that researchers' and research communicators' basic beliefs in the dissemination of research to the surrounding community consist of two parts; tocommunicate research to relevant groups and to make researchers and research visible in thepublic debate. In the process of reaching the statement goals, two prominent strategies have been identified. Social media is used as a tool for networking and building relationships with defined primary target groups and is used to highlight research and provide media space in the traditional news media and thus reach out to the surrounding community with scientific research.The result also shows that research communication through social media is surrounded by different personal and organizational incentives. Finally, the result shows that social media is considered of particular importance to make formal scientific publications visible to a broader audience. Social media are thus used as a complement and as part of other research communication activities.

Denna uppsats syftar till att mäta hur ofta ämnen och muntliga källor förekommer. Två nyhetsförmedlare har undersökts. Den ena drivs via public service, Rapport, och den andra är ett kommersiellt företag, Tv4 Nyheterna. De två aktörernas resultat jämfördes för att kunna urskilja likheter och skillnader i hur de valde att utforma sina sändningar. Grundtanken som ledde till denna studie var att se om nyhetsförmedlarnas olika organisationer, historia och finansieringssystem leder till att vissa ämnen och muntliga källor tas upp mer eller mindre än i rivalens sändningar. Målet var att mäta, alltså att omvandla sändningarna till siffror som kan tolkas. Därför ansåg jag att en positivistisk infallsvinkel var lämplig. Därför valde jag kvantitavit innehållsanalys som metod. Själva kodningen genomfördes via ett kodschema som definierar de olika alternativen. Resultatet ger en bild av att likheterna mellan de två nyhetsförmedlarna är större än skillnaderna, men såklart existerar det skillnader. En av de kanske största skillnaderna mellan de två finns när man tittar på ämnesfördelningen under utrikesnyheter. Rapport, driven av public service, tar upp inrikesnyheter oftare än vad Tv4 Nyheterna gör. DettaPage 4 of 46är bara en av många skillnader. För att sammafatta, skulle jag vilja påstå att de olika finansieringssystemen leder vissa skillnader men det hela präglas ändå av enighet. / This study aims to measure how often news items and oral sources occur. Two news programs have been examined. One is operated via public service, Rapport, and the other is a commercial company, Tv4 Nyheterna. The results of the two were compared in order to be able to distinguish similarities and differences in how they choose to shape their programs. The idea that led to this study was to see if the news programs different organizations, history and funding systems lead to certain topics and oral sources being addressed more or less than in the rival's broadcasts. The aim was to measure, that is, to convert the broadcast into numbers that can be interpreted. Therefore, I considered a positivistic approach appropriate. Therefore, I chose quantitative content analysis as a method. The coding itself was performed via a code scheme that defines the various options. The result gives the impression that the similarities between the two news programs are greater than the differences, but of course there are differences. One of the perhaps biggest differences between the two is when you look at the distribution of topics under foreign news. Rapport, driven by public service, gives domestic news more space than what Tv4 Nyheterna does. This is just one of many differences. To sum up, I would like to say that the different financing systems lead to some differences, but the whole thing is still characterized by unity.

According to earlier studies, men dominates the sports pages in Swedish newspapers. The gender balance is far from equal and the purpose of this thesis is therefore to look into how Swedish local and regional newspapers covered gender in their sports pages during the year of 2013. The study also examines the news values of men’s and women’s sports, whether there are any differences compared to previous studies and whether there are any differences across the country. The study uses a quantitative content analysis and the result is based on editorial material from six randomly selected newspapers in 18 randomly selected days. We have analyzed 2005 separate units in 108 copies of newspapers. The study shows, as in previous studies, that the news feed is mainly concentrated on sports practiced by men, and it isn’t any significant differences across the country regarding the coverage of gender. Sports practiced by men also have a higher newsworthiness since it gets more space and are more promoted on the frontpages of the newspapers. The conclusion is therefore that sports practiced by women are marginalized as a deviation from the male norm.

Syfte – Syftet med studien har varit att ta reda på vad det finns för skillnad på källkritiken hos två olika åldersgrupper, samt undersöka hur man värderar nyheter i digitala och analoga medier. Metod – Studiens ansats har varit kvalitativ, där metoderna intervju och deltagande observation har använts för datainsamlingen. Resultat – Resultatet av studien visar att det inte finns några större skillnader på hur källkritisk de olika grupperna är, men deras sätt att granska källor varierar. I resultatet går det tydligt att se att förtroendet för analoga medier är större än för digitalamedier. Implikationer – Studiens generaliserbarhet är begränsad då majoriteten av intervjuerna har skett i samma geografiska område, Jönköping. Begränsningar – Den begränsade mängden tid att genomföra studien har påverkat slutresultatet. / Purpose – The purpose of the study has been to find the differences when it comes to source criticism for two different age groups, and to look into how they value news in digital and analogue media. Method – The pursuit of the study has been qualitative, where the methods interview and participant observation has been used to collect data. Findings – The results of the study show that there are no big differences when it comes to source criticism for the different age groups, but their ways of criticise sources varies. In the result you can clearly see that the faith in analogue media is larger thandigital media. Implications – Due to the fact that all the interviews took place in the same geographical area, Jönköping, the generalizability has been limited. Limitations – The limited time table for the study has inflicted on the result of the study.

News value assessment has been done forever in the news media industry and is today often done in real-time without any documentation. Editors take a lot of different qualitative aspects into consideration when deciding what news stories will make it to the first page. This thesis explores how the complex news value assessment process can be translated into a quantitative model, and also how those news values can be predicted in an effective way using machine learning and NLP. Two models for news value were constructed, for which the correlation between modeled and manual news values was measured, and the results show that the more complex model gives a higher correlation. For prediction, different types of features are extracted, Random Forest and SVM are used, and the predictions are evaluated with accuracy, F1-score, RMSE, and MAE. Random Forest shows the best results for all metrics on all datasets, the best result being on the largest dataset, probably due to the smaller datasets having a less even distribution between classes.

I takt med digitaliseringen skapas fler digitala nyhetssidor och därmed blir konkurrensen högre mellan nyhetskanaler. Eftersom nyhetsartiklar blir mer lättillgängliga är det intressant att se huruvida de inkluderar människor med alla olika könsidentiteter eller ej. Hbtq-personer har en högre risk för att känna psykisk ohälsa och i Sverige är det även fler transsexuella som övervägt att begå självmord under de senaste åren (Folkhälsomyndigheten, 2019). Studien undersöker därför om svenska nyhetsmedier väljer att upprätthålla samhällets diskurser om transpersoners utanförskap i samhället. Anledningen till att studien fokuserar på Sverige är för att landet anses vara ett inkluderande samhälle (Svenska Institutet, 2019). Därför studeras nyhetsmedia i form av Expressens nyhetsartiklar kring två valda fall.  Syftet med studien är att undersöka hur olika könsidentiteter blir representerade i nyhetsmedia och hur nyhetsurval sker. Detta görs med en kritisk diskursanalys och med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom nyhetsvärdering, det idealiska offret och genus och normer. Det empiriska material som behandlas är fyra artiklar om mordet på Emilia Lundberg och fyra artiklar från mordet på Wilma Andersson. Artiklarna väljs ut genom ett strategiskt urval och en tidslinje med fyra olika moment. Studien visar att transpersoner inte ses som lika nyhetsmässiga som cispersoner, transpersoner får mindre uppmärksamhet och ses som mindre idealiska offer. Transpersoner får varken samma uppmärksamhet, empati och representeras inte heller på ett likvärdigt sätt som cispersoner i nyhetsmedia. / In line with the digitalisation, the Internet's webpages increase and so does the competition between news media channels. Since it is getting easier to access news articles, it is interesting whether they include people with different gender identities or not. Hbtq people have a higher risk of feeling mental health issues and there are also more transsexuals in Sweden who intend to commit suicide in recent years (Folkhälsomyndigheten, 2019). The study therefore examines whether Swedish news media choose to erect society's discourses about transgender people's exclusion in society. Another reason why the study examines Sweden is because they are considered an inclusive society (Svenska Institutet, 2019). For those reasons, it will be interesting to examine Sweden's news media and Expressen's articles on two selected cases.  The purpose of the study is to investigate how different gender identities are represented in the news media and how news selection takes place. This will be done through a critical discourse analysis and theoretical starting points such as news evaluation, the ideal victim and gender and norms. The empirical material that is negotiated in the study is four articles about the murder case of Emilia Lundberg and four articles from the murder case of Wilma Andersson. The articles are chosen after four moments in terms of a timeline. The study shows that transgender people are not seen as newsworthy as cis people, transsexuals get less attention in the news, and they are seen as non-ideal victims. Transsexuals do not receive the same attention, empathy or get represented in an equivalent way as cispersons in the news.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter. The result also pointed towards the conclusion that the metropolitan areas and the provincial areas are similarly represented in the news, regarding the articles’ sizes and content.The overall conclusion in this study is that the fact that the provincial areas are being overrepresented in the examined newspapers news coverage ought to mean that the consumers of these papers are probable to get a wide, true image of what is Sweden, considering the Agenda setting theory and it’s view on how the media’s priorities will become important to the public.