Hållbar utveckling är högt på agendan världen över. Det går inte längre att blunda för de ­konsekvenser som jorden får uthärda till följd av mänskliga handlingar. Fortsätter vi i denna riktning kommer jordens resurser inte räcka till. (WWF 2019) Därför krävs förändring. Länge har hållbar utveckling varit eftersträvansvärt just av denna anledning. Vi måste dock ifrågasätta om den rådande doktrinen om hållbar utveckling får önskat genomslag i praktiken. Vikten av att nå ett kretslopp där resurserna inte tar slut är avgörande för framtiden. Inte minst inom fysisk planering. (De Roo och Porter 2007:16)  Uppsatsen har med bakgrund till detta studerat fyra svenska kommuners arbete för hållbar utveckling, med fokus på ekologisk hållbarhet. Kommunerna har valts utifrån deras aktiva miljö­arbete, geografiska spridning samt antagandedatum för respektive plandokument. Det ­empiriska material som studerats är översiktsplaner samt detaljplaner från Östersunds, Säffle, Tyresö och Kristianstads kommun. Dessa har analyserats utifrån en kvalitativ textanalys där hållbarhetsdimensionerna varit i fokus. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Hållbar utveckling och Fuzzy planning.  Resultatet av studien visar att valda kommuner jobbar uttalat med hållbar utveckling i översikts­planerna. Detta framgår genom olika­ strat­egier, både övergripande och mer konkreta ­sådana. Huruvida begreppet behandlas i detaljplanerna är mer diffust. Subjektiva tolkningar av detalj­planernas innehåll gentemot översiktsplanernas hållbarhetsstrategier måste göras för att avgöra hållbarhetens utrymme på denna nivå. Tolkningen blir dock svår med tanke på detalj­planernas områdesspecifika inriktning och översiktsplanernas övergripande och visionära orientering. Trots tolkningssvårigheter går det att antyda att hållbar utveckling beaktas i detalj­planerna, dock med andra termer och motiveringar än de i översiktsplanerna. Det går avslutningsvis att dra slutsatsen att hållbar utveckling är svårt att översätta till ­praktiken såsom det svenska planeringssystemet ser ut idag. Glappet mellan översiktsplaners över­gripande visioner och detalj­planers mer specifika avgränsning gör det problematisk att ­applicera hållbarhets­stategier som får faktiskt utfall. Det går således att fråga sig om tillvägagångssättet för hållbar utveckling inom fysisk planering, är just hållbart?

Purpose: The purpose of this study was to identify perceived shortcomings in the process of building permits in municipality of Enköping from former customers’ perspective. The study also looked at if the content of the legislation made it difficult for the municipality to improve the process. Based on the identified shortcomings of the process a number of concrete improvement suggestions are presented that the municipality can use in future work to reach more satisfied customers and a more efficient process. Methods: To identify the perceived shortcomings a digital survey was sent to former customers in which they were asked about their experience and what could have made it better. Furthermore, an interview was made with the head of the building permits department to get an additional perspective on how the process works and what shortcomings are already known. The interview also helped to get the opinion of the municipality about the content of the legislation and if it makes their work easier or harder. Results: The results of the survey showed that five main areas were experienced as negative or difficult; the time-limit, the application documentation, the interpretation of the legislation, the fees and the ways to contact the department. The suggested improvements regarded an update of the information on the website, an increased efficiency in the channels of communication and a larger accessibility, structured work on consensus in interpretations of legislation and an increase of the digital services. Conclusions: The way to a more effective building permit process is not simple and many different factors can affect a costumer’s experience. By providing easy accessible and easy understandable information as well as digital services for the customers the time-limit of the process decreases. By creating a common interpretation of legislation between co-workers within the department and good ways for the costumer to communicate with the municipality many misunderstandings and a lot of frustration and potential delays can be avoided.

Detta examensarbete undersöker tidsåtgången av två skilda planprocesser. Det ena projektet beläget i Sverige och det andra i Tyskland. Anledningen till att jämförelsen gjordes med Tyskland är på grund av deras paragraf 34. Paragrafen innebär att nybyggnation kan ske utanför ett detaljplanerat område inom tätort och har på senare tid varit omtalad i svensk media. Byggbolagen i Sverige anser idag att det är en omständlig process från projektidé till byggstart och begär en förändring i planprocessen för att kunna påskynda byggandet. Befolkningen växer i framför allt storstäderna och det byggs för få bostäder för att kunna tillgodose efterfrågan. En av de bidragande orsakerna till att det byggs för lite är en allt för långt utdragen planprocess. Undersökningen av planprocessen för de två projekt i denna rapport har utförts genom analys av deras respektive detaljplaner. Dessutom genomfördes intervjuer med Sveriges Byggindustrier(BI), Sveriges kommuner och landsting(SKL) och NCC för att erhålla deras bild av den svenska planprocessen. Resultatet visade att planprocessen var 1,9 år längre i Sverige och att det skiljde sig mellan de två projektens planförfaranden. Programskedet tog längst tid i Sverige och i Tyskland tog programskedet och samrådet lika lång tid. Undersökningen visade också att slutpriset för två likartade husprojekt i respektive land skiljde sig med cirka 51 % billigare pris för det tyska projektet. Till detta kan det påpekas att byggprisindex är lägre i Tyskland och de har en effektivare produktutveckling, som är ett led i en snabbare planprocess. Vid en kortare planprocess kan kapitalkostnaden minskas och ur kundens perspektiv innebär det att slutpriset kan sänkas. Det finns flera orsaker till varför bostadsbyggandet inte flyter på trots den rådande bostadsbristen. Ett är att det tar för lång tid i hanteringen kring dokumentation av handlingar i de olika skedena i planprocessen. Därutöver tar överklagandeprocessen en lång tid och ett förslag är att färre instanser skulle påskynda processen. Vidare rekommenderas tydligare riktlinjer i PBL, slopande av kommunala särkrav och att inte detaljplanera mer än nödvändigt. Det behövs en förändring av den svenska planprocessen för att påskynda bostadsbyggandet. Färre instanser under överklagandeprocessen, bättre riktlinjer i PBL och tydligare hantering i kommuner, införande av en mer enhetlig regeluppsättning över hela Sverige och att inte detaljplanera om det inte är nödvändigt. Dessa rekommendationer skulle förbättra den svenska planprocessen. / This thesis examines time and cost consumption under two different planning processes. One project located in Sweden and the other in Germany. The main reason why the comparison was done in relation to Germany is because of an article on paragraph 34.This paragraph has recently been in Swedish media and construction companies in Sweden are requesting a change in the planning process to make it easier and faster to build houses. The population is growing, especially in the larger cities and the buildings fail to meet the demands required by the city. The main reason being that they build far too few homes because of an inefficient planning process. The planning process for these two projects has been carried out through analysis of their planning documents. In addition, interviews were conducted with the Swedish Construction Organization, Sweden's municipalities and NCC to obtain their view on how the Swedish planning process works. The results showed that the planning process was 1.9 years longer in Sweden. The program period took the longest time in Sweden and in Germany the program period and the consultation period took equal time. The investigation revealed that the final price to the customer is about 51% less in Germany. Furthermore, the construction price index is lower in Germany and they have a more efficient product development. With a shorter planning process the cost of capital can be reduced and from the customer's perspective, this means that the final price can be lowered. There are many reasons as to why the buildings aren't meeting the demands despite the housing shortage. One of them is that it takes too long in the handling of documentations in the different stages of the planning process. In addition, the process of appeal takes a very long a time and one suggestion is that a fewer instances would hurry up the planning process. Further recommendations would be that the guidelines in the regulations should be clearer and easier to follow and not to plan in detail more than necessarily. The Swedish planning process needs to change to accelerate the housing construction. Fewer instances during the appeal process, better guidelines in PBL and clearer management in municipalities, create a more uniform set of rules across Sweden and no detailed plan if it is not necessary. These recommendations would improve the Swedish planning process.

Det här examensarbetet utförs på Vinnergi AB i Borås och är ett avslutande arbete för energiingenjörsprogrammet med inriktning elkraft vid Högskolan i Borås. En av de avgörande lösningarna för att uppnå de klimatmål Sverige har satt upp är omställningen från bensin- och dieseldrivna fordon till eldrivna fordon. Redan idag har laddinfrastruktur börjat breda ut sig över Sverige och ett faktum är att det kommer öka. Detta medför dock utmaningar för nätägare runt om i landet för att kunna hålla en hög tillförlitlighet för leverans av el och samtidigt behålla ett kvalitativt kraftnät då framtidens elförsörjning kommer förändras. Ett steg i riktningen mot ett smartare elnät är regeringens beslut om nya funktionskrav för elmätare. Elmarknadsinspektionen fick 2018 i uppdrag att undersöka detta och en följd av beslutet är att drygt fem miljoner mätare ska ersättas i Sverige före 1 januari 2025. Rapporten uppdelad i två olika huvudområden. Det första huvudområdet fokuserar på kommunikation mellan olika aktörer samt privatpersoner. Område nummer två är en undersökning av snabbladdningsmöjligheterna för olika scenarion. Resultatet av rapporten beskriver de roller dem tre olika laddtyperna kommer att spela i framtiden. / This report is in a collaboration with Vinnergi AB and is a finalizing report of degree of bachelor in Energy Engineering – specialization in Electric Power Engineering at the University of Borås. One of the conclusive solutions to achieve the climate goals Sweden has set is the conversion from vehicles with internal combustion engines to electrical vehicles. At this present time the charging infrastructure for electric cars are well spread over Sweden and a fact is that it will increase. This will bring challenges for grid owners all over the country to be able to keep a secure supply of electricity and at the same time ensure a strong grid that will stand a future with more renewable energy. In a step towards smarter grids the Swedish government has decided to implement smart electricity meters. In 2018 the Swedish Energy Markets Inspectorate was assigned to investigate the future value of the smart meters and the result of the report was for all the electricity meters to be changed into smart ones before January 1, 2025. This report is divided into two main areas. The first area focuses on the communication between different participants on the market and with individual costumers. The second area3this report covers is a description of where different types of charging could play a role of importance in the future.

My point in this essay has been to look beyond the regulations governing urban develop-ment - this by focusing on how the laws are interpreted and translated into physical action. Is there room for a more effective organization of urban development? By studying how Nacka municipality in Stockholm County has organized its urban con-struction process has three distinct areas with scope for efficiency improvements been identified. The political role in urban development  Increased public dialogue at an early stage in urban development process.  Focus political control towards this vision, the early stages and conceptual planning of urban construction.  Reduce the number of political detail decisions during the planning process. Purify the division of responsibility between management and policy. Urban planning as a process  City development is a process, with several stages. This should be reflected in the planning organization and management.  The vision phase before the formal planning process begins and management stage after the implementation stage ends should be more closely integrated into the ur-ban planning process. Knowledge management in urban development  Ensure that the right conditions are organizationally for a structured experience- reversal work - regarding quality and IT support, resources, incentives, and under-standing of the importance of the individual to the whole. / Min utgångspunkt i denna uppsats har varit att titta bortom regelverken som styr stadsbyg-gandet - detta genom att fokusera på hur lagarna tolkas och omsätts till fysisk handling. Finns det utrymme för en effektivare organisation av stadsbyggandet och dess ingående processer? Genom att studera hur framförallt Nacka kommun har organiserat sin stadsbyggnadspro-cess har tre avgränsade områden med utrymme för effektivisering kunnat utpekas. Den politiska rollen i stadsbyggandet  Ökad medborgardialog i tidiga skeden i stadsbyggandet.  Fokusera den politiska styrningen mot visionen, tidiga skeden och översiktliga pla-nering av stadsbyggandet.  Minska antalet politiska detaljbeslut under planprocessen. Renodla ansvarsfördel-ningen mellan förvaltning och politiken. Stadsbyggandet som en process  Stadsbyggandet är en process, med flera ingående skeden. Detta bör speglas i stadsbyggandes organisation och styrning.  Idéskedet innan den formella planprocessen börjar och förvaltningsskedet efter ge-nomförandeskedets slut, bör i större utsträckning integreras i stadsbyggnadsproces-sen. Erfarenhetsåterföring i stadsbyggandet  Säkerställ att rätt förutsättningar finns organisatoriskt för ett strukturerat erfaren-hetsåterföringsarbete – gällande kvalitets- och IT-stöd, resurser, incitament och för-ståelse av individens betydelse för helheten.

I nästan 20 år har mega projektet med Nya Karolinska Solna pågått. Upphandlingen har blivit en av de största i Sveriges historia och fått stor medial uppmärksamhet, inte bara nationellt men även internationellt. Rapporten syftar på att analysera samtliga planerings- och beslutsprocesser för byggnationen av Nya Karolinska Solna för att sedan undersöka om det finns några kopplingar baserat på beslutsteorier och hur dessa kan ha påverkat det slutliga resultatet. En litteraturstudie och intervjustudie har genomförts under arbetets gång. Rapporten behandlar olika beslutsteorier som rationella beslutsteorin och narrativa beslutsteorin. Vidare presenteras hur komplexa beslutsprocesser har kopplingar till olika teorier. Under byggprojektets gång har en rad olika aktörer varit involverade och dessa presenteras under avsnittet aktörer. Byggherren för projektet har varit Stockholms Läns Landsting, entreprenören har varit projektbolaget Swedish Hospital Partners (SHP) med dess två underleverantörer, Skanska Healthcare AB (SHC) och Coor Service Management AB (Coor). NKS förvaltningen var en organisation som inrättades för att ha ett organ som arbetade med hela organisationen. Gällande beslut om all byggnation, upphandlingen och organiseringen av vården hade förvaltningen exekutiv makt. Vidare tar rapporten upp de lagrum som varit aktuella i beslutsprocesserna under avsnittet gällande rätt. De mest centrala lagarna har varit Plan- och bygglagen (2010:900), Miljöbalken (1998:808), Myndighetsförordning (2007:515) och Förvaltningslagen (2017:900). Därefter redovisas alla utredningar och planprocesser som skett i ett tidigt skede och vilka beslut som tagits. Rapporten beskriver den slutgiltiga byggnationen som fått stor kritik för brister i utformningen. Efter intervjuer med aktörer från Skanska, Solna stad och NKS ger rapporten läsaren en bättre inblick i de olika beslutsprocesserna. Avslutningsvis analyseras intervjuerna utifrån de narrativa-, rationella och komplexa beslutsteorierna av Kerstin-Sahlin Andersson. Av analyserna framgår hur konsulter utgetts för experter och visat sig vara ett praktexempel på hur förvaltningar kan användas för att formulera berättelsen och därmed kontrollera premisserna för en beslutsprocess. När förvaltningen senare avsattes, för att ersättas med ett team från KS, förändrades hela strukturen och därmed utgången. Att involvera kompetenta medarbetare i arbetet kring och utformningen av sjukhuset kom att leda till positiva utfall. Det styrker även belägget om att inhämtning bruksinformation är en av de viktigaste delarna inom beslutsteorin för ett projekt av den karaktär Nya Karolinska Solna bär. / For almost 20 years, the mega-project with Nya Karolinska Solna has been ongoing. The procurement has become one of the largest in Sweden's history and received a lot of attention in the media, not only nationally but also internationally. The report aims to analyze all planning and decision-making processes for the construction of Nya Karolinska Solna and then investigate whether there are any connections based on decision theories and how these may have influenced the final result. A literature study and interview study have been made during the course of the report. The report deals with different decision theories such as the rational decision theory and the narrative decision theory. Furthermore, it is presented how complex decision-making processes have connections to different theories. During the course of the construction project, a number of different actors have been involved and these are presented in the actor section. The client for the project has been Stockholm County Council, the contractor has been the project company Swedish Hospital Partners (SHP) with its two subcontractors, Skanska Healthcare AB (SHC) and Coor Service Management AB (Coor). The NKS administration was an organization that was formed to have a unit that worked with the entire organization. Regarding decisions about all construction, procurement and the organization of care, the administration had executive power. Furthermore, the report covers the areas of legislation that were relevant in the decision- making processes according to the section of the law. The most central laws have been the Planning and Building Law (2010:900), the Environmental Law (1998:808), the Authority Ordinance (2007:515) and the Administration Law (2017:900). Afterwards, all investigations and planning processes that took place at an early stage and what decisions were taken are reported. The report describes the final construction, which received much criticism for building flaws. After interviews with actors from Skanska, Solna city and NKS, the report gives the reader a better insight into the various decision-making processes. Finally, the interviews are analyzed based on Kerstin-Sahlin Andersson's narrative, rational and complex decision theories. The analyzes show how consultants were passed off as experts and proved to be a prime example of how administrations can be used to formulate the story and thereby control the premises for a decision-making process. When the administration was later removed, to be replaced by a team from KS, the entire structure changed and thus the outcome. Involving competent employees in the work around and designing the hospital led to positive results. It also confirms the evidence that gathering usage information is one of the most important parts of decision theory for a project of the nature of Nya Karolinska Solna.

Purpose: The purpose of this work is to identify shortcomings and challenges that occur within the building permit process and then present concrete improvement proposals to streamline the building permit process in Växjö municipality. Method: To identify the shortcomings in the building permit process, several methods have been used such as a literature study, a case study and document analysis. The case study was covered by four interviews with administrators who work in the building permit department in Växjö municipality to get a glimpse of how the building permit process works, what shortcomings the administrators have experienced with the process and how the process is managed. In addition, a document analysis of internal and publicly published documents has taken place to skew a picture of the way of working in the department as well as the routines of the department. Results: Results show how Växjö municipality nowadays works around the building permit process and how applications are handled. Administrators in the municipality use a program called Castor to perform procedures in the OneNote Program.  Furthermore, the shortcomings experienced by the administrators with this routine are also presented. The e-service for the application for a building permit worked for private individuals but was complicated for organizations. The building permit website needs more specific information regarding guidance for the preparation of documents as well as information on which documents must be submitted in connection with the application. Finally, in the results section, several improvement proposals on how the building permit process can be made more streamlined were presented. For example, by updating the website to expand the knowledge of a private applicant, by developing the e-service and by expanding the competence supply of administrators. in addition, municipality’s opinion in implementing the proposed measures is discussed. Conclusions: The conclusion of this work is that implementing the measures can indeed help to resolve existing short comes, thereby streamlining the building permit process. For the building permit process to be more efficient for both administrators and applicants, an implementation of measures can be made. Administrators can increase their skills supply and learn the existing digital tools as well as expand learning in IT. Furthermore, updates to the municipal website can be made to expand applicant knowledge in applications for building permits. / Detta examenarbete grundar sig i problematiken omkring en effektiv handläggning av bygglovsprocessen. Med hjälp av en ökad effektivisering kan bygglovsprocessen bli mer lätthanterad för handläggare samt bidra till snabbare bygglovsprocess. Syftet med detta arbete är att studera bygglovsprocessen i Växjö kommun för att identifiera brister och utmaningar samt föreslå konkreta förbättringsförslag för att effektivisera denna process. Fyra intervjuer med handläggare som jobbar i bygglovsavdelning i Växjö kommun genomfördes för att få en bild av hur bygglovsprocessen fungerar, vilka brister handläggarna har upplevt med processen samt hur processen hanteras. Det har även genomförts en dokumentanalys av interna och allmänt publicerade dokument för att få ytterligare insikter av arbetssättet och rutinerna på avdelningen. Resultat visar hur Växjö kommun för närvarande arbetar kring bygglovsprocessen och hur ansökningar hanteras. Handläggare i kommunen använder sig av ett program som heter Castor för att utföra handläggningar enligt rutiner i programmet OneNote. Vidare presenterades även de brister som handläggarna upplevde med denna rutin. E-tjänsten för ansökningen om bygglov fungerade för privata personer men inte för organisationer. Bygglovs hemsidan behöver mer specifik information angående vägledning för upprättelse av handlingar samt information om vilka dokument som det är måste lämnas in i samband med ansökan. Slutligen presenteras i resultatdelen flera förbättringsförslag på hur bygglovsprocessen kan effektiviseras genom exempelvis en uppdatering av hemsidan för att utöka kunskapen hos en privat sökande. Ytterligare ett förslag är att utveckla e-tjänsten samt utöka kompetensförsörjningen hos handläggare. Efter presentationen av resultatet diskuterades effektiviteten av dem föreslagna åtgärderna med handläggaren. Enligt handläggaren anses dem föreslagna åtgärderna vara rimliga och kan bidra till förbättring i processen om avdelningen väljer att implementera dem. Detta har sin anledning i att flera åtgärder kommer tillsammans att komplettera varandra och lösa befintliga brister samt förebygga återuppståendet av dessa brister. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av föreslagna åtgärderna kan bidra till och hjälpa med att lösa befintliga brister och därigenom effektivisera bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen kan effektiviseras mer för både handläggare och dem sökande genom implementeringen av åtgärder. Handläggare kan öka sin kompetensförsörjning och lära sig dem digitala verktygen samt utöka lärandet inom IT. Vidare kan kommunens webbplats  uppdateras med bättre exempel och information som ökar dem sökandes kunskaper om bygglovsprocessen  och bygglov.

Kommuner har planmonopol i Sverige vilket innebär att de har ensamrätt att ta fram och anta detaljplaner. En detaljplan reglerar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och upplåtas. I planen regleras vilken mark som ska utgöra allmän plats och kvartersmark. Allmän plats är sådan mark som parker, natur, torg eller vägar som är till för allmänhetens behov. Upplåtelser av allmän plats får i regel inte ske för enskilt ändamål, då den allmänna platsen är till och upplåten för allmänna intressen. Platsens användning ska redovisas i plankartan med tillhörande planbestämmelser som är juridiskt bindande. Således ska den allmänna platsen bland annat vara tillgänglig för utryckningsfordon. Fastighetsbildning ska ske i överenstämmelse med gällande detaljplan. Vid beslut om en fastighetsbildningsåtgärd kan kommunen i sitt planerande bedöma en åtgärd som en mindre avvikelse enligt fastighetsbildningslagen 3:2 om det inte motverkar syftet med planen. Det har ifrågasatts om det är tillåtet att upplåta allmän plats för enskilt ändamål. Vissa kommuner menar att syftet med den allmänna platsen försvinner om den upplåts för ett enskilt intresse. Andra menar att det finns behov. Skälen som har använts är mindre avvikelse från detaljplan, att syftet med detaljplanen inte motverkas samt att den allmänna platsens tillgänglighet för allmänheten inte påverkas i större mån. I studien framgår att tillfälliga upplåtelser regleras i ordningslagen och upplåts med ett polistillstånd. Permanenta upplåtelser regleras i jordabalken samt i fastighetsbildningslagen och kan upplåtas via nyttjanderättsavtal eller servitut. I denna studie avser den allmänna platsen den som anges i plan- och bygglagen samt motsvarande definition av offentlig plats i ordningslagen. Syftet med denna studie är att beskriva rättsläget kring upplåtelse av allmän plats för enskilt ändamål. Studien ska även ge svar på hur utvalda kommuner och lantmäterimyndigheter förhåller sig till frågan. Vidare avser den att belysa de bakomliggande motiv som de utvalda myndigheterna har för sina beslut. Studien har avgränsats till att endast behandla upplåtelser i form av nyttjanderätter och servitut. Efter genomförd studie kan vi konstatera att enskilda upplåtelser förekommer på allmänplats. Kommuner upplåter den allmänna platsen främst med motiveringen som en mindre avvikelse från detaljplan och att syftet med platsen inte motverkas. Vidare konstaterar studien att det råder delade meningar om lagstiftningen bör förtydligas eller ändras. I dagsläget kan författarna till denna studie se att frågan om upplåtelser av allmän plats bör hanteras tidigt i planprocessen. Genom att få in frågan tidigt kan myndigheterna undvika en tidskrävande och dyr planändring. Vi ser även att det finns ett behov av att ändra eller förtydliga lagstiftningen. / Municipalities have the plan monopoly which means that they have the exclusive right to produce and adopt detailed plans. A detailed development plan regulates how land and water areas should be used and granted. The plan regulates which land that should constitute a land for public space and an area for building sites. Public space is for example land as parks, nature, squares or roads that are made for the public's needs. Public spaces are usually not allowed to be leased for private interests as they are made for public interests. The use of the site's must be reported in the map for the detailed plan, with associated plan regulations that both are legally conclusive. The public spaces should, among other things, also be available for emergency vehicles. Property formations should compliance with the current detailed plan. Minor deviations from the detailed plan can be made if the deviations are compatible with the purpose of the plan, according to the Real Property Formation Act 3:2. It has been questioned if it´s allowed to lease public spaces for private interests. Certain municipalities mean that the purpose with the public spaces disappears if it is leased for a private interest, but other municipalities think that there is a need. The selected authorities' reasons for the leases are minor deviation from the detailed plan, that the purpose of the detailed plan is not counteracted and that the public place's accessibility to the public is not affected that much. This thesis clear that land which is leased temporary regulates in the Order Act of Sweden and is leased with a police license. Permanent leases regulate in the Code of Land Laws forms part of the Statute Book of Sweden as well as in the Property Formation Act and make the leases with a use agreement or an easement. In this thesis public spaces definition that specifies in the Planning and Building Act and the corresponding definition in the Order Act of Sweden. The purpose of the thesis is to describe the legal situation concerning private leases on public places. The study is supposed to describe how four municipalities and two land survey authorities deal with the issue. The study also intends to clarify the underlying motives that the selected authorities have for their decisions. There are several rights to apply for private interests in public spaces. The authors of this thesis have defined to only investigate whether it is possible to grant land for private interests through easements or rights of user. After completing the study, we can conclude that there are shared opinions about whether the legislation should be clarified or changed. The authors of this study can see that the issue of granting public space should be dealt with early in the planning process. To start setting the issue up early, the authorities can avoid a time-consuming and expensive change of plan. We also can see that there is a need to change or clarify the legislation.

There are problems with poor quality, poor scheduling and poor working climate in the Swedish construction industry. Many parts have been involved, trying to solve the problem. This spring a new planning and building-law becomes final. In this law, the requirements set on the controls are greater. Hopefully this will lead to fewer construction errors. The requirements set on the working environment have also increased, forcing consultants and contractors to focus on safe workplaces. For each project requiring a building permit, an inspection plan has to been drawn. The inspection plan aims to ensure that the constructed building is operational. To ensure that the control plan is followed, self monitoring is performed. For each project, every designer also has to do a risk analysis to ensure a safe working environment. This report presents an investigation of stakeholders’ roles in the construction process. It also points out what by law should be controlled and against what. The result of the report is templates for control against PBL, self-monitoring plan and risk analysis. / Det finns stora problem med bristande kvalitet, dålig tidplanering och undermåligt arbetsmiljöklimat i den svenska byggbranschen. Detta problem är något som berörda parter lagt ner mycket tid på för att komma till rätta med. Som ett led i strävan mot kvalitetssäkring träder en ny Plan- och bygglag i kraft den 2 maj, som ökar kravet på innehåll i kontrollplaner, och därmed egenkontrollplaner. Arbetsmiljöfrågor har under senare år även de blivit mer aktuella med krav på byggarbetsmiljösamordnare och riskanalys. För samtliga projekt som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan krävs en kontrollplan. Dessutom ska en egenkontrollplan samt en riskanalys finnas för samtliga projektörer i samtliga projekt. Riskanalyser ligger ofta till grund för val av lösningar eller omdirigeringar för att undvika personskador. I denna rapport redovisas en grundlig utredning av nyckelpersoners roll i kvalitets- och arbetsmiljöarbetet, samt vad som egentligen ska kontrolleras och mot vad. Nyckelpersonerna identifieras efterhand i rapporten. Resultatet av utredningen är förslag på utformning av mallar för kontrollplan-PBL, egenkontrollplan samt riskanalys.

Detaljplaner reglerar hur Sveriges mark och vatten ska användas. Detaljplanering regleras i plan- och bygglagen (2010:900). En detaljplan ska ange vad som är allmän plats, kvartersmark och vattenområde. Allmän plats får beträdas av allmänheten och ägs av kommunen. Kvartersmark kan ägas av olika aktörer men framförallt av privatpersoner. På kvartersmark kan ändamål såsom bostäder, kontor, handel, skola m.m. förekomma. Frivilliga planbestämmelser kan tillämpas i en detaljplan. Den här studien handlar om den frivilliga planbestämmelsen "x". Ett gement "x" i en detaljplan symboliserar ett markreservat för allmän gång- och cykelväg vilken planläggs på kvartersmark. Vid planläggning av "x", inskränks den berörda fastighetsägaren i sin äganderätt.Genom att bilda en rättighet för x-området undviks fastighetsägarens möjlighet att stänga ute allmänheten från fastigheten. Oklarheter rörande drift och underhåll undviks också när en rättighet bildats. Rättigheten i fråga skapas lämpligast genom bildande av servitut eller nyttjanderätt. Det finns två olika typer av servitut, avtalsservitut och officialservitut. Officialservitut skrivs in automatiskt i fastighetsregistret och är ett säkrare alternativ än avtalsservitutet. Bildande av officialservitut sker efter ansökan till lantmäterimyndigheten som bland annat prövar om servitutet är av väsentlig betydelse för den fastighet som får förmån av servitutet. Vid bildande av servitut för x-område bör den fastighet som får förmån av servitutet (härskande fastighet) vara en kommunal fastighet, med tanke på dess allmänna ändamål. Genomföranderegler saknas för x-områden vilket medför en risk för att en rättighet aldrig bildas för dem. När en rättighet inte bildas finns det ingen rätt för kommunen att använda marken för allmän gång- och cykelväg. Det medför även oklarheter rörande drift och underhåll i och med att gång- och cykelvägen är lokaliserad till en fastighet som inte ägs av kommunen men som nyttjas av allmänheten.Vid avsaknad av bildad rättighet kan fastighetsägaren om så önskas stänga ute allmänheten, till exempel genom förbudsskyltar eller bommar vilket antagligen bidrar till att x-området inte uppfyller sin funktion. Tidigare studier har visat att x-områden används i större utsträckning än vad som var ämnat med införande av bestämmelsen. Det har även tidigare framgått att "x" kombineras med "g" med syfte att undvika kostnader, som istället överlåts från kommunen på de delägande fastighetsägarna i gemensamhetsanläggningen. Ett "g" i en detaljplan innebär att en gemensamhetsanläggning ska bildas inom området. Det har även uttryckts under föreläsningar vid Högskolan Väst att oklarheter gällande vem som ansöker om officialservitut förekommer vid exploateringar. Syftet med studien är att undersöka förändring av användningsfrekvensen för "x". Studien gäller beslut mellan 1 januari 2002 och 31 december 2011 i de tre kommunerna Motala, Linköping och Mjölby i Östergötlands län. Syftet är även att utreda hur många av x-områden som ett officialservitut har bildats för.Resultatet av studien visar att inrättande av x-områden minskar. De två sista åren i studien har få inrättningar av x-områden ägt rum. Motala kommun har till skillnad från Linköpings och Mjölby kommun en uppåtgående trendlinje. Dock avviker 2011 i Motala då inga x-områden inrättats. Det avvikande resultatet tyder på en förändring även i Motala kommun. Resultatet från de intervjuer som hållits med planarkitekter i de olika kommunerna kompletterar resultatet ovan. Planarkitekterna bekräftar att de inrättar "x" mer sällan idag än för några år sedan. Av samtliga x-områden i studien har 44 % inte genomförts genom bildande av officialservitut. Markåtkomst kan ha lösts genom annan rättighet eller saknas helt. / Detailed development plans regulate how Sweden's land and water should be used. Statutes on detail planning are to be found in the Swedish planning and building act. A detailed development plan must specify public area, private property area and water area. Everybody may enter the public areas which the municipality owns. The private property area is private and has owners like a housing company or an individual. Optional rules can be used in the detailed development plan. This study deals with the optional regulation "x", which is a land reserve for public pathways. "X" is located on the private property areas.The private property owner may suffer from a restriction of their property rights by getting an "x" over the property. To avoid the risk that the public is prevented from passing through the x-field, a right is formed. If no right is formed, the owner of the property can choose to shut the public out. The right in question occurs appropriate by official easement which occurs by an application. An application can be made to the land survey to create an official easement. The land survey investigates if the official easement has an essential use for the property that has the advantage of the easement.Implementation rules are missing for x-areas, which results in that no right is formed. When no rights are formed there is no legal right for the public to use pedestrian and bicycle pathways. The property owner can choose to put up prohibiting signs and barriers to exclude the public, which results in that the x-areas are not filling their purpose. Previous studies have shown that the x-areas are used more often than intended. Its also used as a combination with "g", to avoid costs for the municipality. A "g" in a detail development plan means that a joint facility will be formed, that consist of the property owners in the area. The cost transfer to the members instead. During lectures at University West it has aroused uncertainties who it is that applies for official easement. The purpose of this study is to investigate how often x-areas have been applied for in the three municipalities of Motala, Linköping and Mjölby in Östergötland County, January 1, 2002 – December 31, 2011. The purpose is also to see how many official easements that have been formed for the x-areas.The result of this research shows that the use of x-areas decreases. The last two years very few x-areas have been established. Motala municipality has unlike Linköping and Mjölby an increasing trend of x-areas. However, in 2011 Motala municipality had no establishment of x-areas. The abnormal result indicates a change, even in Motala. Interviews with plan architects in the different municipalities confirm the result above. The plan architects admit to establish fewer x-areas today than a few years ago. Of all x-areas in the study, 44 percent have no official easement. It may have another easement but it is also possible that they have no easement at all.