The purpose of this thesis is to evaluate the democratization process in the Middle East after 9/11. After 9/11 the US made a drastic change in their foreign policy towards the Middle East aiming on a “Freedom Agenda and fighting the “war on Terrorism” to ensure their national security.  Therefore, the main effort of the policy was made on democracy promotion in the Middle East in order for the Bush Administration to achieve their goals. Democracy is a widely used concept in the West describing a ruling system that secures peace and stability since it ensures the citizens all their freedoms and human rights. A definition of democracy and its arenas will be given according to the definition of Linz and Stephan with a main focus on Civil and Political Society. Lebanon will be brought up as an example of a somehow democratic Middle Easter Country. The Lebanese political system is based on confessionalism thus it is important to show how democracy is preserved within Lebanon presenting both the civil and political society within the country. The study in question shows how the US approached the region and which efforts were made in the democratization process in the Arab Middle East and it will also deal with the outcome 9/11 had on the Lebanese-US relation. The conclusion of the thesis showed that the Bush Administrations new foreign Policy faced many backlashes. Even though the US managed to overthrow the Taliban’s and remove Saddam’s Regime, the policy’s main goal of achieving democracy in the Middle East was not successful. In the case of Lebanon the research concludes that to achieve a successful democratic policy the Lebanese strong confessional structures must be combined with the fundamentals of democracy. It further showed that there has not been a drastic change in the Lebanese-US relation due to 9/11.

Denna studie söker interdisciplinär förstå­else för hur normativa ramar i politiska samråd upprätthålls och förhandlas interaktionellt. Detta görs genom att tillämpa språkvetenskapliga metoder på statsvetenskapliga och sociologiska teorier. Normer för deltagande i deliberativa samtal (såsom medborgardialoger och samrådsmöten) har beskri­vits som problematiska då de diskriminerar vissa grupper medan andra grupper privilegieras. Dessa problem har dock beskrivits som svåråtkomliga då det rör sig om underförstådda norm­processer. Genom 24 timmar videoinspelningar av naturligt förekommande interaktion, från fem mötestyper undersöker denna studie normer för deltagande från ett etnometodologiskt per­spek­tiv. Med metoden conversation analysis visar studien hur normer relevantgörs verbalt och multimodalt av samtalsdeltagare i sammanhang där en intresseorganisation möter kom­mun­representanter för att utöva politisk påverkan. Analysen sker genom tre analysenheter: (1) begäran och tilldelning av ordet, (2) bevakning av talarutrymmet och (3) samtalsdeltagarnas pragmatiska och institutionella förväntningar på inspel under samtalets gång. Studiens resultat uppvisar orienteringar som vittnar om normativa ramar som utgör både resurser och hinder i interaktionen för mötesdeltagarna. Studien vittnar om att verksamheten deltagande demokrati gynnar erfarna politiska samtalsdeltagare som genom att åberopa institutionaliteten i sammanträdena ser till att göra sig hörda. Detta stärker det kritiker menar med att deliberativa normer privilegierar grupper med deliberativt kapital. Studien pekar på vinster med en interaktionell ansats och föreslår att empirisk forskning om deliberativa samtal bör använda sig av mer detaljerade analysenheter än vad man oftast tidigare gjort, för att på så vis uppmärksamma och bemöta exkluderande normativa ramar för den deliberativa demo­kratin.

Drawing upon the opportunity that the Internet and social media provides anyone with internet access to create, consume, publish and produce digital content, this study aims to examine one of the new means of communication. In today’s digital society creating content and communicating across boarders is easier than ever, but actually getting the point across is not – with an evergrowing number of posts, users and sites there is a struggle close the gap between posting a message and actually having it noticed. This study examines memes – normally seen as easily understood jokes – as means of accessible and simplistic communication by qualitatively examining fifteen feminist memes on Twitter. The study aims to see what the memes are conveying in means of social criticism and feminist orientations, their relation to the online feminist discourses and, lastly, explore the memes’ potential role in the political sphere. The theoretical framework firstly explains memes in relation to Henry Jenkins’ participatory culture, Lawrence Lessig’s remix culture and relates memes to the political sphere based on both Limor Shifman’s meme theory and the two theories mentioned above. Secondly, first-, second- and third-wave feminism is introduced along with radical feminism and the feminist concept of sisterhood. Lastly, the social constructivism sets the groundwork for the study’s choice of method; critical discourse analysis. The critical discourse analysis is used in a modified version along with the ‘verbal-visual unity’; a method designed to take the memes structure – the combination of text and images – into account. These methods are used to identify themes, connotations, modality, interdiscursivity, social criticism and the feminist orientation of the memes. The result reveals that there are four main points of social criticism emphasized in the memes; regarding body norms, regarding belittling of women’s opinions and actions, regarding patriarchal structures and regarding men in general. The main feminist orientation visible in more than half the memes is radical feminism, while second-wave feminism is visible in a third. Meanwhile, the memes’ relation to the feminist discourses varies; smaller discourses have low levels of interdiscoursivity, while the main discourse for online feminism show high levels. The study shows that memes’ – potential – roles in the political sphere are as means of spreading opinion, as ways of constituting new norms in a new reality, and as means of shifting the structures of power in society.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.

No description available.

Abstract The studies purpose is to acknowledge if there are some differences between the decision against Ranstadverkets uranium mining depending on event that occur and affect the project. 1959 - 1970 is the years that are examine. The Swedish uranium mining was a hot subject between the political parties. Nearly half a billion Swedish kronor was invested in the project. Nonprofit organizations like environment groups disliked the project and tried to stop it. Events like the when the mine where put in pause in 1969 and how that affected the mine. The study analyzes how the events affected the Swedish governments decisions against the mine and how the Swedish people responded on the decisions. / Den svenska miljöhistorian består mestadels av forskning om kärnkraften och vattenkraften vilket är bara en del av Sverige miljöhistoria. Den svenska uranbrytningen är en del av den svenska miljöhistorian fast det finns knappt någon forskning om ämnet, speciellt inte utifrån riksdagsbesluten. Vilket gör ämnet mer intresserat att studera.     Ranstadverket under åren 1959 - 1970 kan uppfattas som ett hett ämne vilket har blivit påverkat av omvärlden och dess förändring. Vid starten av Ranstadsprojektet var budgeten för verket cirka 115 miljoner och verkets byggnation kostade cirka 140 miljoner. Efter alla kostnader och arbetstimmar blev kostnaden för hela projektet nästan en halv miljard svenska kronor. De två frågor som har diskuterats i riksdagens dokument är ifall det är gynnsamt att utvinna uran vid Ranstad samt kostnaden för projektet. Ranstadsprojektet var ett diskussionsämne för alla svenska partier för att det var väldigt ekonomiskt krävande men också för att det kunde minska importkostnader.

The purpose of this essay is to analyze why the Sweden Democrats (SD) continued to grow in the 2018 election, while the Danish Peoples Party (DF) lost over half of their support in the election in 2019. By using a structured, focused comparative method, the essay analyses the similar political systems of Denmark and Sweden, focusing on the traditional established parties’ different strategies to gain back the voters lost to populists. The analysis concludes that the success of SD and failure of DF can be contributed to ineffective strategies by Sweden’s traditional parties and a more effective strategy in the Danish case. Sweden’s established parties used isolating strategies by demonizing SD and their voters as extremists, paving way for SD to use populist political communication. In the danish case, most established parties have legitimized DF by co-opting their stances on immigration. The blue block has cooperated with DF in the Danish government.  By anchoring the analysis in theories about favorable conditions for populism, the main conclusion is that SD, because of the established parties’ isolating strategies, have been able to use populist political communication to present themselves as a distinct political alternative which mobilizes voters. DF have not had this opportunity, due to the co-optation, cooperation and broad consensus on their main issues

Syfte: Företags kassaflöden och vinster samt staters inkomster påverkas av hur mycket skatt som betalas av företag. Resultat i tidigare forskning om företagsstorlekens betydelse för effektiva skattesatser är motstridiga. Utelämnande av andra variabler som i vissa studier har visats ha signifikanta effekter på effektiva skattesatser kan vara en anledning till denna motstridighet. Sådan forskning har inte genomförts i Sverige enligt författarnas kännedom. Därför undersöks i denna studie effekterna av variabler som mäter storlek, skuldsättning, kapitalintensitet, forsknings- och utvecklingsintensitet samt lönsamhet på effektiva skattesatser hos företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som kan förklara variationer mellan dessa företags skattebörda. Metod: Fem hypoteser om samband mellan variabler deduceras utifrån teorier och tidigare forskning. 3 593 kvantitativa observationer från 702 noterade företag och 6 år samlas in från databasen Retriever Business. Den longitudinella datan används i en regressionsanalys som testar de fem hypoteserna. Resultat: Denna studie bidrar med empiriskt bevis för ett positivt och signifikant samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser. Däremot visas inte effekterna av skuldsättning, kapitalintensitet, FoU-intensitet och lönsamhet på effektiva skattesatser vara signifikanta. Slutsatser: Den slutsats som dras är att företagsstorlek är en indikation på storleken på effektiva skattesatser för företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Teorin om politiska kostnader kan användas för att förklara sambandets riktning. / Aim: Cash flows and profits in firms as well as government revenue are affected by how much is paid in corporate taxes. Results in prior research concerning the effect of firm size on effective tax rates are inconsistent. Omitting other variables that have in some studies been proven to have significant effects on effective tax rates can be one cause of this inconsistency. Such research has not been conducted in Sweden to the extent of the authors’ knowledge. Therefore, this study examines the effects of variables that measure size, leverage, capital intensity, research and development intensity, and profitability on effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The aim of this is describing which factors that can explain variations between these firms’ tax burdens. Method: Five hypotheses regarding associations between variables are deduced from theories and prior research. 3 593 quantitative observations from 702 publicly listed firms and 6 years are collected from the database Retriever Business. The longitudinal data is used in a regression analysis that tests the five hypotheses. Results: This study provides empirical evidence for a positive and significant association between firm size and effective tax rates. However, the effects of leverage, capital intensity, R&D intensity, and profitability on effective tax rates are not shown to be significant. Conclusions: It is concluded that firm size is an indicator of the size of effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The political cost theory can be used in explaining the direction of the association.

The aim of this analytical research is to find out if there is a difference in how many articles that were published regarding the ministers Maria Borelius, Cecilia Stegö Chilò, Tobias Billström and Anders Borg, during the period 6/10 - 6/12 2006 in Aftonbladet and Dagens Nyheter. The study also aims to examine if there is a difference in how the ministers are framed and portrayed in a selection of the articles. The study combines both quantitative and qualitative methods. Initially, articles were gathered from Mediearkrivet Research Retriever. Then, a selection of the empirical data was analyzed qualitative from the theoretical perspectives of the framing theory and the agenda-setting theory, with a tool of analysis from Bromander (2012). The empirical material consists of 12 published news-articles from two of the most powerful public newspapers in Sweden: Aftonbladet and Dagens Nyheter. The result shows that there is a difference in the number of published articles regarding the female ministers, compared with the male ministers. It also confirms previous research that female and male politicians’ frames and describes differently: the female ministers are more often described as liars and portrayed next to their families. The articles regarding the female ministers are more likely to investigate their private life, while the articles about the male ministers only refers to their professional life as politicians.

Bakgrund: Revisionsplikten var länge obligatorisk för alla aktiebolag i Sverige men avskaffades år 2010 för små aktiebolag som ett led i att förenkla för företagare. Avskaffandet skapade en debatt mellan olika aktörer. Debatten har till stor del handlat om den ekonomiska brottsligheten har ökat efter avskaffandet av revisionsplikten och om nyttan av revisionen, om den är värd vad den kostar. Syfte: Studiens syfte är att bidra med en förståelse för debatten om avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Varför och hur har de olika aktörerna valt att agera för att nå ut med sina budskap samt vilka aktörerna vill påverka med budskapet. Studiens bidrag är att fånga de skillnader och likheter som finns i debatten i nuläget och hur debatten har utvecklats mellan åren 2008-2023. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av metoder som dokumentanalys och av semistrukturerade intervjuer. De mest relevanta dokumenten valdes ut för att de ligger till grund för en stor del av debatten. Det kompletterades med en sammansatt intervjuguide som anpassades för att uppnå studiens syfte. Slutsats: Politik är en grund till varför debatten ser ut som den gör eftersom politikerna har makten att fatta beslut och förändra. Budskapen som aktörerna förmedlar i debatten har olika syften, som visar på skillnader och likheter mellan aktörerna. Debatten har två olika sidor där den ena sidan argumenterar för ett återinförande av revisionsplikten och därmed minska den ekonomiska brottsligheten. Den andra sidan fokuserar på att höja gränsvärdena för revisionsplikt för aktiebolag så att fler företag ska kunna välja bort revision. / Background: The audit duty was for a long time mandatory for all limited companies in Sweden, but was abolished in 2010 for small limited companies as part of simplification for entrepreneurs. The abolition created a debate between different actors. The debate has largely been about whether economic crime has increased after the abolition of the audit duty and about the benefit of the audit, whether it is worth the cost. Purpose: The purpose of the study is to contribute to an understanding of the debate about the abolition of the audit duty for small limited companies in Sweden. Why and how have the various actors chosen to act in order to reach out with their messages and who the actors want to influence with the message. The study's contribution is to capture the differences and similarities that exist in the current debate and how the debate has developed between the years 2008-2023. Method: The study has a qualitative approach and was carried out using methods such as document analysis and semi-structured interviews. The most relevant documents were selected because they form the basis of a large part of the debate. It was supplemented with a composite interview guide that was adapted to achieve the purpose of the study. Conclusions: The politics is a foundation for why the debate looks the way it does because the politicians have the power to make decisions and change. The messages that the actors convey in the debate have different purposes, which show differences and similarities between the actors. The debate has two different sides, with one side arguing for a reintroduction of the audit duty and thereby reducing financial crime. The other side focuses on raising the threshold for audit obligation for limited companies so that more companies can opt out of audit.