Global ETD Search

261	Centerpartiets mittenidentitet : Religiöst beteende i den politiska vardagen / The Centre Party’s middle identity : Religious behaviour in everyday politics Sörensen, Stellan January 2022 (has links) Den breda mitten, eller bara mitten, är ett centralt begrepp i Centerpartiets identitet. Trots detta är Centerpartiets sakpolitik inte särskilt positionerad i ”mitten”. Partiet är snarare det mest högerlutande partiet av samtliga riksdagspartier vad gäller ekonomiska frågor. Samtidigt är själva idén med den breda mitten att etablera ett bredare samarbete över blockgränser men exkludera Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna på grund av deras respektive ytterkantsposition. Rent sakpolitiskt är den breda mitten en gåta. Medan fenomenet inte tillåter sig att begripas speciellt väl ur ett sakpolitiskt perspektiv, argumenterar föreliggande uppsats för att det bättre kan förstås utifrån dess symboliska betydelse. Den breda mitten undersöks således som en instans av sekulär religion. Genom intervjuer med Centerpartister kartläggs ett religiöst meningssystem som grundas på; (1) ett heligt ideal om en icke-extrem politisk karaktär i form av mitten; (2) en moralisk gemenskap som sluter upp kring idealet och försvarar det från all form av upplevd extremism, men som är mer intresserad av sitt förakt för Sverigedemokraterna och (3) upplevelser av hur ritualer kring motståndet mot Sverigedemokraterna och självuppoffring för idealet erbjuder frälsning från synden att kunna associeras med Sverigedemokraterna via högeridentiteten. Religionens funktion tolkas vara att reglera diskrepansen mellan partiets identitet och praktik genom ritualer och moraliska argument som triumferar över sakliga problem med motstånd mot Sverigedemokraterna som den övertygande mekanismen. Mitten identifieras vidare som den perfekta täckmanteln för en förlorad högeridentitet och för de framgångar som motståndet mot Sverigedemokraterna bringar partiet, då motstånd mot båda ytterkantspartierna gör att Centerpartiet kan hävda sig som mitten och därigenom attrahera den större grupp väljare som finns där. Motståndet mot Sverigedemokraterna tolkas i sin tur som den grundläggande drivkraften bakom fenomenet den breda mitten, en drivkraft som inte bara bygger på framgångar i termer av en ökad väljarbas utan också på en upplevd välvilja, en dold förhoppning om en alternativ och självständig högergemenskap men även på en möjlighet för Centerpartiet att göra upp med sin egen historia av främlingsfientlighet. / The broad middle, or just the middle, is a central concept in the identity of The Centre Party in Sweden. Despite this, the politics of The Centre Party is not particularly positioned in “the middle”. Rather, The Centre Party is the most right-leaning party of all the parliamentary parties when it comes to economic issues. Simultaneously, the very idea behind the broad middle is to establish wider cooperation across block boundaries but exclude the parliamentary parties The Left Party and The Sweden Democrats due to their respective outer edge position. As a matter of concrete policy, the broad middle is an enigma. While the phenomenon does not allow itself to be understood particularly well from a concrete political perspective, the present thesis argues that it can be better understood based on its symbolic meaning. The broad middle is thus analysed as an instance of secular religion. Through interviews with members of The Centre Party, a religious meaning system is mapped which is based on; (1) a sacred ideal of a non-extreme political character in the form of the middle; (2) a moral community that defends the ideal by protecting it from all sorts of experienced extremism, but whose interest lies more in its contempt for The Sweden Democrats and (3) experiences of how rituals surrounding the antagonism towards The Sweden Democrats and self-sacrifice for the ideal offers salvation from the sin of being associated with The Sweden Democrats trough a Right-wing identity. The function of the religion is interpreted as regulating the discrepancy between The Centre Party’s identity and practise through rituals and moral arguments that triumphs over factual problems with the antagonism towards The Sweden Democrats as the convincing mechanism. The middle is further identified as the perfect cover for a lost Right-wing identity and for the successes that the antagonism towards The Sweden Democrats brings the party, since opposition to both the outer-edge parties allows The Centre Party to assert itself as the middle and thus attract the larger group of voters who are located there. The antagonism towards The Sweden Democrats is in turn identified as the primal driving force behind the phenomenon the broad middle, a driving force that is not only based on successes in term of increased voters but also on an experienced benevolence, a hidden hope for an alternative and independent Right-wing community as well as on an opportunity for redemption with The Centre Party’s own history of xenophobia. The Centre Party the broad middle the middle politics political positions ideological party positions secular religion functional religion Durkheim rituals moral community collective identity symbolic boundaries decoupling policy-practice decoupling Centerpartiet den breda mitten mitten politik politiska positioner ideologiska partipositioner sekulär religion funktionell religion Durkheim ritualer moralisk gemenskap kollektiv identitet symboliskt gränsarbete decoupling policy-praktik decoupling Sociology Sociologi
262	Demokrati bortom politiken : En begreppshistorisk analys av demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919–1939 / Democracy Beyond Politics : An Analysis of the Concept of Democracy within the Swedish Social Democratic Party 1919–1939 Friberg, Anna January 2013 (has links) This dissertation analyzes the concept of democracy as it was used in the official rhetoric of the Swedish SocialDemocratic Party (SAP ) between 1919 and 1939. Theoretically, the dissertation relies on German Begriffsgeschichte, as put forward by Reinhart Koselleck, and Michael Freeden’s theory of ideologies. Together, by supplementing each other, these theories offer a perspective in which concepts are thought of as structures that are under contestation and change due to socio-political circumstances. However, the formulation of this change takes place in relation to the linguistic praxis of each time-period, and renegotiates the relative constraints of established relations between concepts in language. The analysis shows that the profound changes in society provided impetus for a continuous renegotiation of meanings, allowing concepts to retain their explanatory power under changing circumstances, at the same time the SAP needed new ways to express what kind of society the party strived to realize. The SAP had been one of the leading forces in the struggle for universal suffrage, and when the bill, giving universal suffrage to men andwomen, was passed in the Parliament 1919 this meant a temporary cessation to a long and intensive political debate. However, the SAP did not consider the introduction of suffrage reform as the end of full societal democratization. Rather than seeing the reform as a terminal point, the SAP saw it as the starting point for the struggle for full democracy. The SAP did not limit itself to only one concept of democracy but instead used a number of composite concepts, such as political democracy and economic democracy. The use of composite concepts can be understood as a changing temporalization of democracy. Since parliamentarism and suffrage were seen as central components in democracy, the realization of these institutions meant that the concept of democracy lost its future dimension. Thus, the usage of composite concepts should be seen as a re-temporalization of democracy. The composite concepts pointed forward in time, toward political goals that the SAP envisaged realizing in the future. Concepts should not be thought of as having cores but rather, as suggested by Freeden, ineliminable features. An ineliminable feature is not of logical nature but has a strong cultural adjacency. By analyzing the ineliminable components of the concepts of democracy that the SAP used, it is possible to discuss whether the composite concepts should be understood as subsets of a whole or as separate concepts. The analysis shows that the composite concepts that the SAP used during the first half of the 1920s shared a number of ineliminable features, but that the commonality of these features started to disintegrate during the latter half of the decade, leading to a rather diversive concept of democracy. During the 1930s the disintegration ceased as the party was faced with new circumstances, for example the growing threat of international war and national clashes between different social groups. There has always been a close relation between language and society. However, the relationship does not follow a simple and clear-cut logic but a complex mixture of various factors at different levels, both within language itself and of society. When society develops, language also has to change if the ongoing process is to be understood. As this study shows, new circumstances require new argumentsand thus revised concepts. collective singulars composite concepts conceptual history cultural democracy democracy economic democracy historical time history industrial democracy ineliminable features Interwar years labor history labor movement Michael Freeden political democracy political history political parties Reinhart Koselleck Social Democracy Swedish history temporalization of concepts arbetarhistoria arbetarrörelsen begreppshistoria demokrati ekonomisk demokrati historia historisk tid kollektivsingular kulturell demokrati mellankrigstiden Michael Freeden nyckelkomponenter politisk demokrati politiska partier Reinhart Koselleck sammansatta begrepp social demokrati socialdemokrati svensk historia temporalisering collective singulars composite concepts conceptual history cultural democracy democracy economic democracy historical time history industrial democracy ineliminable features Interwar years labor history labor movement Michael Freeden political democracy political history political parties Reinhart Koselleck Social Democracy Swedish history temporalization of concepts arbetarhistoria arbetarrörelsen begreppshistoria demokrati ekonomisk demokrati historia historisk tid kollektivsingular kulturell demokrati mellankrigstiden Michael Freeden nyckelkomponenter politisk demokrati politiska partier Reinhart Koselleck sammansatta begrepp social demokrati socialdemokrati svensk historia temporalisering
263	Gamla Lidingöbron : Vad har en kulturhistorisk värdering för värde? Lundvall, Annika Elisabet Gunnarsdotter January 2021 (has links) I takt med att allt fler kulturhistoriskt värdefulla byggnader rivs i landets kommuner utarmas Sveriges kulturarv enligt Riksantikvarieämbetet. Vilken betydelse har då en kulturhistorisk värdebeskrivning i den kommunala beslutsprocessen? Lidingö stad valdes som fallstudie eftersom man där beslutat att riva öns landmärke, en fackverksbro av järn och nitad stål, Gamla Lidingöbron, invigd 1925. Bron är med sin karaktäristiska konstruktion och stora bågspann ett starkt etablerat signum vid öns infart. Den har flera likheter med Gamla Årstabron i Stockholm som till skillnad från Gamla Lidingöbron är statligt ägd, utsedd till byggnadsminne och därmed skyddad. Det framkom i denna studie att Gamla Lidingöbrons kulturhistoriska värde inte hade diskuterats inför rivningsbeslutet 2012 samt att en för ändamålet beställd värderingen saknades i beslutsunderlaget. Planarbetet för en ny bro, ”Lilla Lidingöbron”, som senare lades fram fick kritik från alla remissinstanser som yttrade sig om kulturmiljö eftersom de ansåg att den äldre stålbron borde bevaras. Kommunen uppmanades att ta fram ett bevarandealternativ. Kritiken ledde inte till någon omprövning trots existerande alternativa förslag. Det enda som skedde var att beskrivningen av brons värde till slut skrevs in i den nya detaljplanen med ordalag tagna ur värderapporten. På vissa ställen dock vända till sin motsats (sid 20-25). Det tillades även där att den kulturhistoriska värderapporten hade använts inför inriktningsbeslutet 2012 trots att det inte var så. Beslutet visade sig ha rötter till tidigt 2000-tal vilket beskrivs i en bilaga. En utblick görs mot beslutsprocessen för Gamla Danviksbron i Stockholm, byggd 1922, i syfte att exemplifiera hur ett redan taget rivningsbeslut faktiskt kan ändras efter att kulturvärdet åberopats av remissinstans. Till skillnad från Lidingö kommun samarbetade man därefter med de sakkunniga i byggnadsvård för att bevara Gamla Danviksbron. Slutsatsen är att en kulturhistorisk värdebeskrivning är viktig då den informerar och vägleder om vad som är värdefullt, vad man bör bevara och varför. Dock kan en sådan rapport förlora sin mening när det finns politiska intressen som favoriserar andra lösningar. Likaså när tjänstemän och politiker helt enkelt inte har kunskap om kulturhistoriska värden eller saknar kompetens att samordna olika aktörers intressen när det kommer till att integrera kulturvärden, miljö och innovativa lösningar (bevara och förnya) – med ekonomi och funktion. / As more buildings with established cultural-historical value are being demolished around the country, Sweden's cultural heritage risks being depleted according to The Swedish National Heritage Board. What then is the impact of a cultural-historical value report in the municipal decision-making process? The municipality of Lidingö was chosen as an example because of its decision to demolish the island's landmark bridge; the Old Lidingö bridge (Gamla Lidingöbron), an iron and steel truss bridge from 1925. This bridge, with its characteristic construction, and large arched span, is a strongly established symbol for the island. It has several similarities with the protected state-owned Old Årsta bridge in Stockholm. In this study, it emerged that an existing cultural-historical report, describing the bridge’s high value, was not taken into consideration as a basis for the decision made by the municipality in 2012. During the planning work for a new bridge, Little Lidingö bridge, the municipality received criticism from concerned parties (e.g. Stockholm County Administrative Board) that commented on the cultural value, because they felt that the bridge should be preserved. The municipality was encouraged to develop a conservation-focused alternative. In response to the criticism, the officials did not reconsider the decision. They merely included more of the content of the cultural-historical value report in the detailed development plan. In some of the added paragraphs the meaning of the words was reversed (page 20-25). The development plan also states that the report had been considered prior to the demolition decision, although it had not been. Indications that the 2012 decision had its roots in the early 2000s are included in the appendix. To compare with similar decisions, a brief look is also taken at Stockholm municipality, where the decision-making process regarding the Old Danvik Bridge, built in 1922, is given as an example of how they instead changed direction, and collaborated with experts in cultural conservation.In conclusion, a cultural-historical value description is extremely important. It provides a basic description of what is valuable, what should be preserved and why. However, such a report may lose its impact if there is a political agenda moving in another direction. Another reason that this type of document might be devalued is if officials and politicians lack knowledge of cultural history, or the skills to coordinate the interests of different actors; integrating cultural values, the environment, and innovative solutions (preserving and innovating) – with economics and function. Cultural historical valde cultural heritage the municipal decision-making process Old Lidingo bridge iron and steel stress bridge preservation conservation alternatives Kulturarv Kulturhistoriskt värdefulla byggnader kulturvärden bevara och förnya kulturhistorisk värdebeskrivning fackverksbroar planmonopol planmonopolet beslutsprocesser politiska beslut broar Gamla Lidingöbron Danviksbron Stockholms broar kommunalpolitik kommunal beslutsprocess fackverksbro bågbro tjänstemanna ansvar bevarandevärde PBL Plan och bygglagen bevarande alternativ Cultural Studies Kulturstudier Law and Society Juridik och samhälle Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning Construction Management Byggproduktion Infrastructure Engineering Infrastrukturteknik Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik
264	Värmland levande skogar : En jämförande fallstudie om hur kommunerna Sunne och Karlstad implementerar det svenska miljömålet Levande skogar i deras samhällsplanering. / Värmlands living forests : A comparative case study of how the municipalities Sunne and Karlstad implement the Swedish climate goal Living forests in their urban planning Enqvist, Patricia January 2022 (has links) Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar? • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighet i tätortsnära skog enligt kommunen. / Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow: • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests? • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve the forest and its natural values. In Karlstad municipality, forestry measures are carried out to develop safety, experience, function, and well-being for people, animals, and vegetation in forests close to urban areas, according to the municipality. political science social planning Värmland planning municipality environmental goals case study comparative case study Sunne municipality Karlstad municipality Agenda 2030 Living forests urban planning negative development implementation forest value of the forest analysis top-down perspective bottom-up perspective implementation model detailed plan political arguments implementation process planning process priorities organizations policy policy area statsvetenskap samhällsplanering Värmland planering kommun miljömål fallstudie jämförande fallstudie Sunne kommun Karlstad kommun Agenda 2030 Levande skogar stadsplanering negativ utveckling implementering skog skogens värde analys top-down perspektiv bottom-up perspektiv implementeringsmodell detaljplan politiska argument implementeringsprocess planeringsprocess prioriteringar organisationer policy policyområde
265	Beslutsfattande och maktdistans i Nato / Decision-Making and Power Distance in NATO Palme, Linnéa January 2024 (has links) Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur anställda inom Nato upplever att maktdistans påverkar beslutsfattandet. För att svara på min frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ metod med inkäter, där sex deltagare från fyra olika länder svarade. Resultatet analyserades med en tematisk analys där fem teman framträdde, beslutsfattande, hierarki, kultur, maktdistans och språk. Resultatet är att maktdistans i viss utsträckning påverkar beslutsfattande inom Nato beroende på vilket land som representanterna kommer ifrån. Länders indirekta makt varierar beroende på storlek, befolkningsmängd och hur länge de varit medlemmar av Nato. Studien visar på att maktdistans existerar och påverkar beslut i viss utsträckning men att frågan är komplex då de tillfrågade inte alltid vet vad begreppet maktdistans är även om svaren tyder på det. Sammanfattningsvis påverkas maktdistans av hur länge ett land varit medlemmar i alliansen, hur många personer med hög grad landet har i alliansen och hur bra dessa personer är på språk, att tolka orden i rum och tid och vikta orden rätt. Kunskap i engelska och förhandlingsvana har här betydelse. / This qualitative study aims to investigate how NATO employees experience the impact of power distance on decision-making. To answer that question, I have relied on a qualitative method consisting of a hybrid of questionnaires and interviews that were sent out. Six participants from four countries participated. When the results were examined through thematic analysis, five different themes emerged: decision-making, hierarchy, culture, power distance and language. The results indicate that power distance does affect decision-making within NATO to some extent; depending on which country the representatives come from. The indirect power wielded by the member states varies according to their respective geographical size, the size of their population and their annuity as a member of NATO. The study shows that power distance exists and to some extent affects decision-making within the organization. It also shows that the issue is complex, as not all participants are aware of the concept of power distance, although their responses indicate that they are aware of its existence within the organization. In conclusion, power distance is influenced by how long the nation has been a member of the Alliance, how many high-ranking people the nation has in the various offices of the Alliance, and how well these representatives are able to master language skills, to interpret what is said in a spatial and temporal context, and to weight words accurately; here English and negotiation skills are of great importance. command and control consensus culture decision-making equality hierarchy language NATO negotiation Ooda-loop organizational culture power distance sociolinguistic collective defence communication culture communication decentralization EU international culture leadership military culture military ranks NAC North Atlantic Council political administrative decisions political organization power security sweden Swedish Defence University national culture beslutsfattande command & control förhandling hierarki jämlikhet konsensus kultur ledning maktdistans Nato Ooda-loop organisationskultur sociolingvistik språk decentraliserad EU Försvarshögskolan internationell kultur kollektivt försvar kommunikation kultur kommunikation ledarskap makt militär kultur militära grader Nordatlantiska rådet politik politiska administrativa beslut politisk organisation säkerhet nationell kultur Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
266	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Page generated in 0.0571 seconds