Sammanfattning Uppsatsen behandlar EU-stadgans tillämplighet på det svenska dubbelförfarandet, påförande av skattetillägg och utdömande av straffrättsliga påföljder vid oriktig uppgift. Framställningen baseras på gällande lagtext vid 1 december 2011, men hänsyn har även tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses träda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rättssäkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans ställning innebär att den skall ha företräde framför motstridig nationell rätt. Vidare kan kravet på klart stöd som HD har uppställt för att underkänna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprätthållas vid EU-stadgans tillämpning. Ett sådant krav skulle strida mot rättssäkerhetskravet på en bestämd rättskällehierarki, och därmed inte tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet. Kravet på likabehandling vid rättstillämpningen för att tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet innebär dock inte att det föreligger ett krav på EU-stadgans tillämpning i alla mål avseende det svenska dubbelförfarandet vid oriktig uppgift. Detta eftersom det inte finns anledning att anta att HD eller HFD gör en annan bedömning än den HD nyligen har gjort i NJA 2011 s. 444, trots de konkreta unionsrättsliga anknytningarna i målet. Slutligen klargör uppsatsen även att det emellertid finns skäl att anta att EU-domstolen skulle kunna komma att göra en annan bedömning än HD. Mot bakgrund av EU-domstolens uttalande i praxis om medlemstaternas skyldighet att även inom området för direkt beskattning iaktta unionsrätten vid utförande av olika sanktioner, samt medlemsstaternas lojalitetsplikt, anförs det att artikel 50 i EU-stadgan därför bör tillämpas på det svenska dubbelförfarandet vid oriktig uppgift. Likväl föreligger det inget krav på EU-stadgans tillämpning på det svenska dubbelförandet, med hänsyn till den enskildes rättsäkerhet, ur ett svenskt perspektiv. / Abstract The purpose of this thesis is to clarify the EU Charter’s applicability on the Swedish double parallel system regarding tax crime and tax surcharge, from a Swedish viewpoint, with consideration for the individual’s requirement for legal certainty. The thesis is based on current law as of the 1st of December 2011, however due account is taken to the new law proposal for the Swedish Tax Assessment/Payment Act, which is expected to be in force on the 1st of January 2012. Also, the thesis clarifies the EU Charter’s supremacy over national law. Furthermore, it is shown that the Swedish Supreme Court’s (HD) requirement for “clear support” in the European Convention to bypass national Swedish law cannot be upheld in respect to the EU Charter, as this would conflict with the requirement for a set legal hierarchy to fulfill the individual’s adequate legal certainty. The Swedish Supreme Court has found that the EU Charter can not be applied to the Swedish double punishment system, regardless of concrete facts in the case being related to EU-law. However, the condition of equal treatment with regards to legal certainty does not result in an absolute requirement for the EU Charter’s applicability on the Swedish system, as there is no evidence that the Swedish Supreme Court will change its assessment of the matter at hand. Nevertheless, it is argued that there is ample reason to believe that the Court of Justice would make a different assessment of the issue, considering the Court’s previous statements with respect to the member states responsibility to regard EU Law even within the field of direct taxation. Therefore, the thesis concludes that although there can be no absolute requirement to apply the EU Charter to the Swedish system, with regards to legal certainty, the EU Charter should nonetheless be applicable.

Varje kommun ska ha en byggnadsnämnd. Byggnadsnämnden består av förtroendevalda poli-tiker som bland annat ansvarar för lovärendeprocessen. Tjänstemännen som jobbar med lovä-rendeprocessen är anställda av byggnadsnämnden. Tjänstemännens huvuduppgift är att ta be-slut i lovärenden via delegation från byggnadsnämnden. I lovärenden där delegation saknas ska tjänstemännen bereda lovärendet och skriva ett förslag till beslut. Förslaget ska sedan redovisas inför byggnadsnämnden, som därefter tar det slutliga beslutet. I denna uppsats har enbart lovä-renden där byggnadsnämnden och tjänstemännen har haft olika bedömningar granskats. Det har även granskats vilken laghänvisning och bedömning som ligger till grund för deras förslag eller beslut. Kommunen ska ge berörda grannar och sakägare tillfälle att yttra sig när det är en avvikelse från en detaljplan, områdesbestämmelser eller utanför detaljplan. Vid ett positivt lovbeslut ska kommunerna kungöra lovärendet i Post och Inrikes Tidningar. Båda dessa uppgifter måste ge-nomföras på rätt sätt för att hanteringen ska vara rättssäker och kvalitetssäker samt för att lo-värendet ska vinna laga kraft. Detta arbete ska undersöka hur kommunerna hanterar rättssäkerheten och kvalitetssäkerheten i lovprocessen för att ett lovärende ska vinna laga kraft. För att få vidare rådgivning, kunskap och information angående lagtolkning gällande granne-hörande och kungörelse togs kontakt med Ulrika Nolåker, Byggutbildarna, Ulf Jensen, profes-sor på Högskolan Väst och Eidar Lindgren universitetsadjunkt på Kungliga Tekniska Högsko-lan. I undersökningen studerades fyra kommuner i Västra Götalands län. Undersökningen delades upp i tre delar som bestod av intervju dels av tjänstemän och sakkunniga samt granskning av lovärenden. I kommunerna var det 1386 lovärenden som kom in och togs beslut under 2015. Av dessa var det 23 lovärenden där byggnadsnämnden inte tog beslut i enlighet med tjänste-männens förslag. Kommunernas lovärendeprocess saknar regelbundet arbetssätt både när det gäller grannehöran och kungörelse av lovärenden. Kommunerna använder en så kallad "tyst accept" vid granne-höran, vilket innebär att grannarna förlorar sin demokratiska rättighet att påverka åtgärden. Genom att hänvisa lagparagraf i ett beslut kvalitetssäkras beslutsunderlag. Att hänvisa till en lagparagraf är något som varken byggnadsnämnden eller tjänstemännen gör regelbundet. Kungörelsen i Post- och Inrikes Tidning gjordes mellan 12-28 dagar efter beslutet togs samt att det förkom lovärenden som inte var kungjorda överhuvudtaget. Endast tre av de 23 grans-kade lovärendena anses ha vunnit laga kraft. / Each municipality in Sweden must have a local building committee. The committee consists of elected politicians responsible for managing the permit process related to construction, dem-olition and ground processing. The committee manages the permit process by delegating the entire task or parts of it to employed officials. If there is no delegation the officials will write a suggested decision to be reviewed and decided by the committee. This essay investigates construction-, demolition- and ground processing permit where the of-ficials and the local building committee differ in their decisions and the assessment which led to these decisions. The examination included studies of four municipalities in the county of Västra Götaland: two smaller, Färgelanda and Munkedal municipalities, and two larger, Trollhättan and Uddevalla. The investigation consisted of two parts. One examination of the permit protocols, and a series of interviews with officials. During 2015 there were 1386 cases of permits within the four municipalities. 23 of these were cases of the committee not deciding in accordance with the proposition of the officials. A number of errors were also found, such as there not being a stated reason for the decision, or lack of any clear legal reference. This raises the question of whether or not the rule of law is followed during these circumstances. After consulting with Ulrika Nolåker from Byggutbildarna, the issues were expanded further when it was discovered that more errors occur during the municipal management of the con-cerned parties and the announcements of the cases. In order to receive further guidance, knowledge and information on how to interpret the laws handling concerned parties and an-nouncements, contact was made with Ulf Jensen and Eidar Lindgren, professor in real estate science at Högskolan Väst, and lecturer of real estate sciences at Kungliga Tekniska Högsko-lan, respectively. The conclusions of the examination is that the building committee puts a lot of responsibility on the officials through delegations. The cases when there is no delegation and the case is decided by the committee are few. The reasons why the proposition and the final decision not always matches is due to different factors such as different knowledge or different assessments. Neither the committee nor the officials are consistent with the law referencing in the decisions. The municipality cannot guarantee that every concerned party have been given the chance to give their opinion, when some of them use what’s called "silent agreement". Only three of the cases has the municipality received and opinion from every concerned party. None of the cases has been announced in the correct time and two has not been announced at all.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera remissutfallet gällande inhemska arrangemang i SOU 2018:91 (Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet). Med utgångspunkt i de inhemska arrangemangen, kommer begreppen rådgivare, rapporteringspliktiga arrangemang och den i utredningen presenterade rapporteringsavgiften beskrivas och analyseras utifrån proportionalitets- och legalitetsprincipen, dvs. balans mellan mål och medel samt krav på lagstöd och förutsebarhet. Uppsatsen bygger på synpunkter från följande remissinstanser, Föreningen auktoriserade revisorer, Näringslivets skattedelegation, Skatteverket, SRF konsulterna, Sveriges advokatsamfund. Frågan om inhemska arrangemang har ännu inte lett till någon lagstiftning. Metod: Uppsatsen bygger på en rättsdogmatisk- och en rättsanalytisk metod. Slutsats: Vår slutsats är att de i utredningen föreslagna rapporteringspliktiga arrangemang, begreppen rådgivare och rapporteringsavgift inte är helt förenliga med proportionalitets- och legalitetsprincipen. / Purpose: The purpose of the work is to analyze the outcome of the investigation, SOU 2018: 91 (Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet) regarding domestic arrangements. Based on the domestic arrangements, the concepts of advisers, reportable arrangements and the reporting charge presented in the investigation will be described and analyzed based on the principles of proportionality and legality. The work is based on views from the following consultation bodies, the Association of Authorized Public Accountants, the Business Tax Delegation, the Swedish Tax Agency, the SRF consultants, the Swedish Bar Association. The issue of domestic arrangements has not yet led to any legislation. Method: The work is based on a legal dogmatic- and a legal analytical method. Conclusion: Our conclusion is that the reportable arrangements, the concepts of advisers and reporting charge, are contrary to the principles of proportionality and legality.

Bakgrund: Behovet av en fungerande välfärd har tydliggjorts till följd av Covid-19. Välfärd är ett samlingsbegrepp och förses via offentlig sektor. De statliga myndigheternas uppdrag är att upprätthålla välfärden genom att arbeta kvalitetssäkert och kostnadseffektivt. Controllerns uppgift är vidare att analysera, styra och stötta verksamheten. Problematiskt är emellertid hur controllern genomför sina arbetsuppgifter genom att kombinera kostnadseffektivitet och kvalitetssäkring, samt huruvida den innehar förståelse för innebörden av att skapa välfärd. Vidare anges det vara mer komplicerat för en individ som kan ekonomi att därefter lära sig verksamheten, än vice versa. Av intresse är därför betydelsen av erfarenhet respektive utbildning för controllerns utförande av dess arbetsuppgifter.   Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur en controller inom offentlig sektor bidrar till upprätthållande av välfärd, samt att studera betydelsen av erfarenhet respektive utbildning för arbetet. Metod: Uppsatsen tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett tolkande synsätt där empiri samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Myndigheter som inkluderas i studien är Kronofogden, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, E-hälsomyndigheten samt Arbetsförmedlingen.  Slutsats: Controllern bidrar indirekt med att upprätthålla välfärd genom att bryta ner myndighetens övergripande mål, förhålla sig och arbeta utifrån aktuella lagar och riktlinjer som sätts av respektive departement, utforma beslutsunderlag samt kombinera kostnadseffektivitet och arbete med kvalitetssäkring. Vidare anses erfarenhet och utbildning utgöra en betydande del vad gäller controllerns utförande av arbetsuppgifterna som i sin tur leder till att upprätthålla välfärd. / Background: The need for a functioning welfare has been clarified as a result of Covid-19. Welfare is a collective concept, provided by the public sector. The task of government agencies is to maintain welfare by working quality-assuredly and cost-effectively. The controller's task is to analyze, control and support the business. Problematic however, is how the controller performs its tasks by combining cost-effectiveness and quality assurance, and whether they have an understanding of the meaning of creating welfare. Furthermore, it is stated to be more complicated for an individual who knows finances to subsequently learn the business, than vice versa. Of interest is therefore the importance of experience and education for the controller's performance of its tasks. Purpose: The purpose of the study is to bestow knowledge regarding how a controller in the public sector contributes to the maintenance of welfare, and to study the importance of experience and education. Method: The study applies a qualitative research method with an interpretive approach, where empirical data is collected through semi-structured interviews. Authorities included in the study are Kronofogden, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, E-hälsomyndigheten samt Arbetsförmedlingen.  Conclusions: The controller contributes indirectly to maintaining welfare by breaking down the authority's overall goals, relating to and working on the basis of current laws and guidelines set by each ministry, designing a decision basis and combining cost efficiency with quality assurance. Furthermore, experience and education are considered to be a significant part of the controller's performance of the tasks, which indirectly leads to maintaining welfare.

Equal and fair grading is crucial for the grading system to be perceived as legitimate by society and for the selection to higher education to be legally secure for the student. In a grading system where the teacher has a high degree of autonomy in the grading process, demands are placed on the teacher's integrity and professionalism. This systematic literature study examines which assessment and grading practices can strengthen equal and fair grading, and which difficulties may arise in the tension between the student's legal security and the teacher's professionalism. The study is based on an organizational justice theory with three different perspectives: distributive justice, procedural justice, and interpersonal justice. The main result of the study is that relational and caring assessment and grading practices, a collective interpretation of the grading criteria at national level, and high validity and reliability in the assessment method are strengthening for equal and fair grading. In addition, difficulties arise regarding teachers' assessment and grading practices when the teacher's role as grader is questioned, and the grading process is influenced by internal or external factors. This has consequences for the student's legal security since the teacher's professional judgment stands as the sole guardian of maintaining it. The conclusion is that grading systems that aspire to be equal and fair need principles for how the balance between individual and impartial assessments should be applied.

SKV and Tullverket have several important tools and methods available in each activity to ensure that taxes and fees are paid and charged rightfully. Among other things they use tax or customs surcharges, targeted and general third party injunctions or targeted and general third party audits. The targeted controls, ergo targeted injunctions and audits, are targeted towards specific persons or documents while during the general controls these are not specified. The methods have repeatedly been the subject of discussions and attempts to simplify the tax procedure and increase the Rule of Law for the individual. The government appointed a commission on March 8 of the year 2012 with the assignment to prepare proposals to increase the Rule of Law in the tax procedure. The assignment was therefore to analyze the areas of tax and customs injunctions, reimbursement because of expenses and agents and also third party controls. This study was delimited, partly due to space considerations, to examine the commission's proposals to increase the Rule of Law regarding third party controls as well as to SKV as the investigating authority. Consideration will therefore not be given to Tullverket as the investigating authority. The system concerning third party controls has repeatedly over the years been the subject of criticism and debate. Not least because of that the general third party controls are indistinct due to the fact that the person who is the subject of the control is not aware of the control and that the procedure is considered to contravene the protection of privacy in the RF and the right to private and family life of the ECHR. It has hence been considered that there is a need for change. The commission would thus investigate and make proposals to increase the Rule of Law but given the precondition that third party control, including general controls, would still remain as control methods. Therefore the commission had to consider a proportionality assessment between the protection of individual privacy and SKV:s control effectiveness. In this study focus was on SOU 2013:62 and the consultation bodies’ responses received on account of the proposals. The commission proposed that the decision making on general third party controls will stay with SKV as the decision making authority and that it should be clarified in the legislative text that SKV has to relate to the principle of proportionality when deciding on general third party controls. The commission also proposed that it should be clarified in the legislative text that SKV only may search for documents and information covered by the decision but that surplus information that was discovered spontaneously also may be used. The commission held that there is no need for clarification of the legislative texts regarding that SKV shall take into account the proportionality principle in the choice of method and choice of control object. The commission also held that there is no need to legislate any imposes for SKV towards the subject of control to inform about the control if the information gathered nevertheless is intended to be the basis for decisions on taxation. Furthermore it was proposed an imposition of legislative texts regarding that the controlled, in connection with the information about the control, should be given the opportunity to request documents and information excluded from the basis for decisions on taxation. That is, after the control is carried out and provided that the information will be added basis for decisions on taxation. The majority of the consultation bodies felt that the commission was inadequate, that the proposals did not add anything new on the merits and that a new commission should be appointed with the mission to increase the Rule of Law in the tax procedure. The studies’ concluding parts contain a pro et contra analysis of the proposals on the basis of the consultation bodies’ responses, my own conclusions and general concluding comments. In these parts my own proposals are submitted for improvement to further enhance the Rule of Law in tax procedures. My own proposals are due to that the commission in my opinion may be deemed deficient in several aspects. / SKV och Tullverket har flera viktiga metoder att tillgå i respektive verksamhet för att säkerställa att skatter och avgifter lämnas och tas ut rätteligen. Bland annat så kan kontrollmyndigheterna använda skatte- eller tulltillägg, riktade och generella tredjemansförelägganden eller riktade och generella tredjemansrevisioner. Vid riktade kontroller, ergo riktade förelägganden och riktade revisioner, är kontrollerna riktade mot specificerade personer eller handlingar och vid generella kontroller är dessa inte specificerade. Metoderna har upprepade gånger varit föremål för diskussioner och försök att förenkla skatteförfarandet och öka rättssäkerheten för den enskilde. Regeringen tillsatte den 8 mars år 2012 en utredning med uppgiften att framställa förslag för en ökad rättssäkerhet i skatteförfarandet. Uppdraget var att undersöka områdena skatte- och tulltillägg, ersättning för kostnader och ombud samt tredjemanskontroller. Denna studie har bland annat på grund av utrymmesskäl avgränsats till att undersöka utredningens förslag som avser ökad rättssäkerhet vid tredjemanskontroller samt till SKV som kontrollerande myndighet. Hänsyn kommer således inte tas till Tullverket som kontrollerande myndighet. Tredjemanskontrollförfarandet har upprepade gånger genom åren varit föremål för kritik och diskussioner. Inte minst för att generella tredjemanskontroller ansetts olämpliga på grund av att den kontrollerade inte har vetskap om att denna är eller har varit föremål för kontroll samt att förfarandet ansetts strida mot integritetsskyddet i RF och rätten till privat- och familjeliv i EKMR. Det har därav ansetts att behov av förändring föreligger. Utredningen skulle således undersöka och lämna förslag för att öka rättssäkerheten för den enskilde men med hänsyn till att tredjemanskontroller, i dessa inbegripet generella tredjemanskontroller, alltjämt skulle kvarstå som metod i SKV:s kontrollverksamhet. Det fordrades följaktligen av utredningen att genomföra en proportionalitetsavvägning mellan skyddet för den enskildes integritet och SKV:s kontrolleffektivitet. I denna studie har fokus lagts på SOU 2013:62 och de remissyttranden som inkommit med anledning av förslagen. Utredningen föreslog att beslutsordningen vid generella tredjemanskontroller ska stå oförändrad med SKV som beslutsfattande instans och att det ska förtydligas i lagtext att SKV ska förhålla sig till proportionalitetsprincipen vid beslut om generella tredjemanskontroller. Utredningen föreslog även att det ska förtydligas i lagtext att SKV endast får eftersöka handlingar och uppgifter som omfattas av beslutet men att överskottsinformation som anträffats spontant får användas. Vidare angav utredningen att det inte behövs något förtydligande i lagtext avseende att SKV ska beakta proportionalitetsprincipen vid val av metod och val av kontrollobjekt. Utredningen angav även att det inte behöver införas någon underrättelseskyldighet för SKV gentemot den kontrollerade om informationen som inhämtats ändå inte är avsedd att läggas till grund för beslut om beskattning. Vidare föreslogs ett införande i lagtext avseende att den kontrollerade ska ges möjlighet att begära handlingar och uppgifter undantagna från att läggas till grund för beslut om beskattning i samband med en underrättelse, det vill säga efter att kontrollen ägt rum och under förutsättning att informationen kommer läggas till grund för beslut om beskattning. Flertalet remissinstanser ansåg att utredningen var bristfällig, att förslagen inte innebar någonting nytt i sak samt att en ny utredning bör tillsättas med uppdrag att öka rättssäkerheten i skatteförfarandet. I studiens avslutande delar redovisas en pro et contra-analys av förslagen med utgångspunkt i remissyttrandena, egna slutsatser avseende förslagen samt allmänna avslutande kommentarer. I dessa delar lämnas egna förbättringsförslag för att ytterligare öka rättssäkerheten, eftersom utredningen enligt min mening får anses bristfällig i flera avseenden.

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Garamond; panose-1:2 2 4 4 3 3 1 1 8 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:9.0pt; margin-left:0cm; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Garamond","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Fotnotstext Char"; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:9.0pt; margin-left:7.1pt; text-align:justify; text-indent:-7.1pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Garamond","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; vertical-align:super;} span.FotnotstextChar {mso-style-name:"Fotnotstext Char"; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Fotnotstext; font-family:"Garamond","serif"; mso-ascii-font-family:Garamond; mso-hansi-font-family:Garamond;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; mso-ascii-font-family:"Tms Rmn"; mso-hansi-font-family:"Tms Rmn";} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] > Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt som ska påföras vid omsättning av i princip alla varor och tjänster. Från denna generella princip finns undantag från skatteplikt, varav försäkringstjänster är ett av undantagen. Undantaget för försäkringstjänster har nästan inte behandlats i doktrin och därför är uppsatsens syfte att utreda vad som omfattas av undantagsbestämmelsen för försäkringstjänster. Undantaget från skatteplikt för försäkringstjänster stadgas i 3 kap. 10 § mervärdeskattelagen<! [if !supportFootnotes] >[1]<! [endif] >, ML, vilket motsvaras av art. 135.1 a i mervärdesskattedirektivet<! [if !supportFootnotes] >[2]<! [endif] >. Då EG-rätten är överordnad svensk rätt, i och med Sveriges medlemskap i EU, sker utredningen av undantagsbestämmelsen i 3 kap. 10 § ML utifrån EG-rätten. Inom EG-rätten är mervärdesskatten reglerad i mervärdesskattedirektivet, som den svenska mervärdesskattelagstiftningen bygger på. Den svenska mervärdesskattelagstiftningen återfinns i ML. Vad som omfattas av undantaget för försäkringstjänster definieras varken i mervärdesskattedirektivet eller ML och ledning måste därför sökas i rättspraxis. EG-domstolen har tolkat omfattningen av bestämmelsen i förhandsbesked begärda av medlemsstaterna. Bestämmelsen delas upp i två delfrågor som EG-domstolen besvarar i förhandsbeskeden. Delfrågorna är vad som omfattas av en försäkrings- och återförsäkringstransaktion och vad begreppet tjänster med anknytning till en försäkrings- och återförsäkringstransaktion som utförs av en försäkringsmäklare och försäkringsagent omfattar. Av EG-domstolens uttalanden kan slutsatsen dras, att det avgörande för en försäkringstransaktion är att en försäkringsgivare eller skattskyldig person tillhandahåller försäkringstagaren en försäkringstjänst. Försäkringstagaren ska erlägga en premie till tillhandahållaren av försäkringen och i utbyte erhålla ett skydd mot risken. Inträffar en händelse ska försäkringsgivaren tillhandahålla den prestation som avtalats om. En återförsäkringstransaktion föreligger endast när försäkringsgivaren överlåter den överenskomna risken till ett återförsäkringsföretag. Vad som omfattas av begreppet tjänster med anknytning till en försäkrings- och återförsäkringstransaktion som utförs av en försäkringsmäklare och försäkringsagent kan slutsatsen dras utifrån EG-domstolens uttalanden, att det krävs ett direkt eller indirekt rättsförhållande mellan försäkringsmäklaren eller försäkringsagenten och försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Vad som bedöms som en försäkringsmäklare och försäkringsagent ska avgöras utifrån vad verksamheten består i och att verksamheten kännetecknar en försäkringsmäklare och en försäkringsagents verksamhet. Utifrån ett svenskt perspektiv är svenska domstolar skyldiga att tillämpa direktivkonform tolkning av nationella regler som bygger på gemenskapsrättsliga bestämmelser. Regeringsrätten och Skatterättsnämnden har tolkat omfattningen av undantagsbestämmelsen i ett flertal fall. Avseende begreppet försäkringstransaktion skiljer sig Regeringsrätten och Skatterättsnämndens uttalanden från EG-praxis, genom att de inte uttalar sig om att även en skattskyldig person kan tillhandahålla en försäkringstjänst. I övrigt följer Regeringsrätten och Skatterättsnämnden EG-praxis avseende tolkningen av begreppet försäkringstransaktion. Regeringsrätten och Skatterättsnämnden verkar däremot göra en snävare bedömning än EG-domstolen av vad som omfattas av begreppet tjänster med anknytning till en försäkrings- och återförsäkringstransaktion som utförs av en försäkringsmäklare och försäkringsagent, då de ställer upp ytterligare kriterier för vad som krävs för en undantagen försäkringstjänst. Vid tolkning av undantagsbestämmelsen ska hänsyn tas till de allmänna rättsprinciper som finns i EG-rätten. Principerna är överordnade bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet och därför ska bestämmelserna vara förenliga med principerna. Uppsatsen syftar därför vidare till att analysera huruvida undantagsbestämmelsen i 3 kap. 10 § ML är förenlig med principerna om konkurrensneutralitet och rättssäkerhet. Principerna är komplexa och definieras på olika sätt i doktrin. I uppsatsen definieras principerna och analyseras utifrån den uppställda definitionen. Analysen som görs utvisar att såsom bestämmelsen ser ut idag, är den inte konkurrensneutral eller rättssäker. Ett nytt förslag om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i fråga om behandling av försäkringstjänster och finansiella tjänster har lagts fram av kommissionen. Ändringarna i direktivet skulle medföra en tydligare definition av bestämmelsen samt ökad konkurrensneutralitet och rättssäkerhet. <! [if !supportFootnotes] > <! [endif] ><! [if !supportFootnotes] >[1]<! [endif] > Mervärdesskattelagen (1994:200). <! [if !supportFootnotes] >[2]<! [endif] > Rådets direktiv 2006/112/EG. <--> / <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Garamond; panose-1:2 2 4 4 3 3 1 1 8 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:9.0pt; margin-left:0cm; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Garamond","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Fotnotstext Char"; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:9.0pt; margin-left:7.1pt; text-align:justify; text-indent:-7.1pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Garamond","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; vertical-align:super;} span.FotnotstextChar {mso-style-name:"Fotnotstext Char"; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Fotnotstext; font-family:"Garamond","serif"; mso-ascii-font-family:Garamond; mso-hansi-font-family:Garamond;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; mso-ascii-font-family:"Tms Rmn"; mso-hansi-font-family:"Tms Rmn";} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] > Value Added Tax, VAT, is a general consumption tax that is added to almost all consumption of goods and services. From the general principle there are some exemptions from tax duty whereof insurance services are one of those. The exemption has been very little discussed in doctrine hence the purpose of this thesis is to examine what is covered by the exemption from VAT for insurance services. The exemption from VAT for insurance services is stated in chapter 3 section 10 in the Swedish VAT act<! [if !supportFootnotes] >[1]<! [endif] >, which corresponds to article 135.1 a of the VAT directive<! [if !supportFootnotes] >[2]<! [endif] >. Since EC Law is superior to Swedish law, with Sweden’s entry to the European Union, the examination of the exemptions rules is grounded from the EC law. Within the EC law the VAT is regulated in the VAT directive, which also lay ground for the Swedish VAT regulation. The Swedish VAT regulation is found within the Swedish VAT act. What is included in the term insurance services is not defined either in VAT directive nor the Swedish VAT act, hence conclusions must therefore be sought in case law. The European Court of Justice, ECJ has perceived the scope of the provision in advance notice demanded from the membership states. The provision is divided in two sub-questions that the ECJ answers in the preliminary decision. The sub-questions are; what is covered by an insurance and a reinsurance transaction, and what the concept; services related to an insurance and a reinsurance transaction that is performed by an insurance broker or insurance agent covers. From the ECJs’ statements can be concluded that; the crucial factor for an insurance transaction is that an insurance provider or a taxpayer provides the insurance holder an insurance service. The insurance holder shall pay a premium to the insurance provider and in return receive protection against the risk. Should an action occur, to which the insurance holder has insurance, the insurance provider shall offer the agreed performance. A reinsurance transaction exists only when the insurance provider alienate the agreed risk to a reinsurance company Regarding what is covered by the term; services related to an insurance and a reinsurance transaction that is performed by an insurance broker or insurance agent, a conclusion can be made from the statements of the ECJ, that a direct or indirect legal relationship between the insurance broker or the insurance agent and the insurance provider and the insurance holder is required. What is judged as an insurance broker and insurance provider shall be determined from what the main activity consist of and that the activity characterize an insurance broker and insurance agent’s activity. From a Swedish perspective the Swedish courts are obliged to interpret the national law in conformity with EC law, when the national law is based on EC law. The Supreme Administrative Court of Sweden and Skatterättsnämnden have interpreted the extent of the exemption rules in a number of cases.  Regarding the term insurance transaction the Supreme Administrative Court of Sweden and Skatterättsnämndens’ statement differ from EC case law, since they fail to mention that also a taxpayer can provide an insurance service. Apart from that the Supreme Administrative Court of Sweden and Skatterättsnämnden follow EC case law regarding the interpretation of the term insurance service. The Supreme Administrative Court of Sweden and Skatterättsnämnden seems to make a more narrow interpretation than the ECJ when it comes to what is covered by the term, services related to a insurance and a reinsurance transaction that is performed by a insurance broker or insurance agent as they add even more criteria about what is needed by an exempted insurance service. In the interpretation of the exemption rules consideration has to be taken to general legal principles that exists in the EC law. The principles are superior the provisions of the VAT directive and therefore the provisions must be in accordance with the principles. The examination is therefore conducted from whether or not the exemption rules in chapter 3 section 10 in the Swedish VAT act corresponds with the principles of competition neutrality and legal certainty. The principles are complex and defined in different ways in doctrine. In the thesis the principles are defined and analyzed based on that definition. The analysis in this thesis concludes that as the provisions are today, they neither fulfill the principle of competition neutrality nor the principle of legal certainty. A new proposal to amend the directive 2006/112/EC on the common system of VAT, as regards the treatment of insurance and financial services, has been presented by the European Commission. The changes in the directive would lead to a more explicit definition of the provision and increase the fulfillment of the principle of competition neutrality and the principle of legal certainty. <! [if !supportFootnotes] > <! [endif] ><! [if !supportFootnotes] >[1]<! [endif] > Mervärdesskattelagen (1994:200). <! [if !supportFootnotes] >[2]<! [endif] > Rådets direktiv 2006/112/EG. <-->

<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Garamond; panose-1:2 2 4 4 3 3 1 1 8 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:9.0pt; margin-left:0cm; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Garamond","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Fotnotstext Char"; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:9.0pt; margin-left:7.1pt; text-align:justify; text-indent:-7.1pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Garamond","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; vertical-align:super;} span.FotnotstextChar {mso-style-name:"Fotnotstext Char"; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Fotnotstext; font-family:"Garamond","serif"; mso-ascii-font-family:Garamond; mso-hansi-font-family:Garamond;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; mso-ascii-font-family:"Tms Rmn"; mso-hansi-font-family:"Tms Rmn";} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] ></p><p>Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt som ska påföras vid omsättning av i princip alla varor och tjänster. Från denna generella princip finns undantag från skatteplikt, varav försäkringstjänster är ett av undantagen. Undantaget för försäkringstjänster har nästan inte behandlats i doktrin och därför är uppsatsens syfte att utreda vad som omfattas av undantagsbestämmelsen för försäkringstjänster. Undantaget från skatteplikt för försäkringstjänster stadgas i 3 kap. 10 § mervärdeskattelagen<! [if !supportFootnotes] >[1]<! [endif] >, ML, vilket motsvaras av art. 135.1 a i mervärdesskattedirektivet<! [if !supportFootnotes] >[2]<! [endif] >. Då EG-rätten är överordnad svensk rätt, i och med Sveriges medlemskap i EU, sker utredningen av undantagsbestämmelsen i 3 kap. 10 § ML utifrån EG-rätten. Inom EG-rätten är mervärdesskatten reglerad i mervärdesskattedirektivet, som den svenska mervärdesskattelagstiftningen bygger på. Den svenska mervärdesskattelagstiftningen återfinns i ML. Vad som omfattas av undantaget för försäkringstjänster definieras varken i mervärdesskattedirektivet eller ML och ledning måste därför sökas i rättspraxis. EG-domstolen har tolkat omfattningen av bestämmelsen i förhandsbesked begärda av medlemsstaterna. Bestämmelsen delas upp i två delfrågor som EG-domstolen besvarar i förhandsbeskeden. Delfrågorna är vad som omfattas av en <i>försäkrings- </i>och<i> återförsäkringstransaktion</i> och vad begreppet<i> tjänster med anknytning till en försäkrings- </i>och<i> återförsäkringstransaktion som utförs av en försäkringsmäklare och försäkringsagent</i> omfattar.</p><p>Av EG-domstolens uttalanden kan slutsatsen dras, att det avgörande för en <i>försäkringstransaktion </i>är att en försäkringsgivare eller skattskyldig person tillhandahåller försäkringstagaren en försäkringstjänst. Försäkringstagaren ska erlägga en premie till tillhandahållaren av försäkringen och i utbyte erhålla ett skydd mot risken. Inträffar en händelse ska försäkringsgivaren tillhandahålla den prestation som avtalats om. En <i>återförsäkringstransaktion </i>föreligger endast när försäkringsgivaren överlåter den överenskomna risken till ett återförsäkringsföretag.</p><p>Vad som omfattas av begreppet <i>tjänster med anknytning till en försäkrings- </i>och<i> återförsäkringstransaktion som utförs av en försäkringsmäklare och försäkringsagent </i>kan slutsatsen dras utifrån EG-domstolens uttalanden, att det krävs ett direkt eller indirekt rättsförhållande mellan försäkringsmäklaren eller försäkringsagenten och försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Vad som bedöms som en försäkringsmäklare och försäkringsagent ska avgöras utifrån vad verksamheten består i och att verksamheten kännetecknar en försäkringsmäklare och en försäkringsagents verksamhet.</p><p>Utifrån ett svenskt perspektiv är svenska domstolar skyldiga att tillämpa direktivkonform tolkning av nationella regler som bygger på gemenskapsrättsliga bestämmelser. Regeringsrätten och Skatterättsnämnden har tolkat omfattningen av undantagsbestämmelsen i ett flertal fall. Avseende begreppet <i>försäkringstransaktion </i>skiljer sig Regeringsrätten och Skatterättsnämndens uttalanden från EG-praxis, genom att de inte uttalar sig om att även en skattskyldig person kan tillhandahålla en försäkringstjänst. I övrigt följer Regeringsrätten och Skatterättsnämnden EG-praxis avseende tolkningen av begreppet <i>försäkringstransaktion</i>. Regeringsrätten och Skatterättsnämnden verkar däremot göra en snävare bedömning än EG-domstolen av vad som omfattas av begreppet <i>tjänster med anknytning till en försäkrings- </i>och<i> återförsäkringstransaktion som utförs av en försäkringsmäklare och försäkringsagent</i>,<i> </i>då de ställer upp ytterligare kriterier för vad som krävs för en undantagen försäkringstjänst.</p><p>Vid tolkning av undantagsbestämmelsen ska hänsyn tas till de allmänna rättsprinciper som finns i EG-rätten. Principerna är överordnade bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet och därför ska bestämmelserna vara förenliga med principerna. Uppsatsen syftar därför vidare till att analysera huruvida undantagsbestämmelsen i 3 kap. 10 § ML är förenlig med principerna om konkurrensneutralitet och rättssäkerhet. Principerna är komplexa och definieras på olika sätt i doktrin. I uppsatsen definieras principerna och analyseras utifrån den uppställda definitionen. Analysen som görs utvisar att såsom bestämmelsen ser ut idag, är den inte konkurrensneutral eller rättssäker.</p><p>Ett nytt förslag om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, i fråga om behandling av försäkringstjänster och finansiella tjänster har lagts fram av kommissionen. Ändringarna i direktivet skulle medföra en tydligare definition av bestämmelsen samt ökad konkurrensneutralitet och rättssäkerhet.</p><! [if !supportFootnotes] > <! [endif] ><p><! [if !supportFootnotes] >[1]<! [endif] > Mervärdesskattelagen (1994:200).</p><p><! [if !supportFootnotes] >[2]<! [endif] > Rådets direktiv 2006/112/EG.</p><p><--></p> / <p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:Garamond; panose-1:2 2 4 4 3 3 1 1 8 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:9.0pt; margin-left:0cm; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Garamond","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Fotnotstext Char"; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:9.0pt; margin-left:7.1pt; text-align:justify; text-indent:-7.1pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Garamond","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; vertical-align:super;} span.FotnotstextChar {mso-style-name:"Fotnotstext Char"; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Fotnotstext; font-family:"Garamond","serif"; mso-ascii-font-family:Garamond; mso-hansi-font-family:Garamond;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; mso-ascii-font-family:"Tms Rmn"; mso-hansi-font-family:"Tms Rmn";} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/Users/Hem/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] ></p><p>Value Added Tax, VAT, is a general consumption tax that is added to almost all consumption of goods and services. From the general principle there are some exemptions from tax duty whereof insurance services are one of those. The exemption has been very little discussed in doctrine hence the purpose of this thesis is to examine what is covered by the exemption from VAT for insurance services. The exemption from VAT for insurance services is stated in chapter 3 section 10 in the Swedish VAT act<! [if !supportFootnotes] >[1]<! [endif] >, which corresponds to article 135.1 a of the VAT directive<! [if !supportFootnotes] >[2]<! [endif] >. Since EC Law is superior to Swedish law, with Sweden’s entry to the European Union, the examination of the exemptions rules is grounded from the EC law. Within the EC law the VAT is regulated in the VAT directive, which also lay ground for the Swedish VAT regulation. The Swedish VAT regulation is found within the Swedish VAT act. What is included in the term insurance services is not defined either in VAT directive nor the Swedish VAT act, hence conclusions must therefore be sought in case law. The European Court of Justice, ECJ has perceived the scope of the provision in advance notice demanded from the membership states. The provision is divided in two sub-questions that the ECJ answers in the preliminary decision. The sub-questions are; what is covered by an <i>insurance </i>and<i> a reinsurance transaction</i>, and what the concept<i>; services related to an insurance </i>and<i> a reinsurance transaction that is performed by an insurance broker or insurance agent</i> covers.</p><p>From the ECJs’ statements can be concluded that; the crucial factor for an <i>insurance transaction</i> is that an insurance provider or a taxpayer provides the insurance holder an insurance service. The insurance holder shall pay a premium to the insurance provider and in return receive protection against the risk. Should an action occur, to which the insurance holder has insurance, the insurance provider shall offer the agreed performance. A reinsurance transaction exists only when the insurance provider alienate the agreed risk to a reinsurance company</p><p>Regarding what is covered by the term;<i> services related to an insurance </i>and<i> a reinsurance transaction that is performed by an insurance broker or insurance agent</i>, a conclusion can be made from the statements of the ECJ, that a direct or indirect legal relationship between the insurance broker or the insurance agent and the insurance provider and the insurance holder is required. What is judged as an insurance broker and insurance provider shall be determined from what the main activity consist of and that the activity characterize an insurance broker and insurance agent’s activity.</p><p>From a Swedish perspective the Swedish courts are obliged to interpret the national law in conformity with EC law, when the national law is based on EC law. The Supreme Administrative Court of Sweden and Skatterättsnämnden have interpreted the extent of the exemption rules in a number of cases.  Regarding the term insurance transaction the Supreme Administrative Court of Sweden and Skatterättsnämndens’ statement differ from EC case law, since they fail to mention that also a taxpayer can provide an insurance service. Apart from that the Supreme Administrative Court of Sweden and Skatterättsnämnden follow EC case law regarding the interpretation of the term insurance service. The Supreme Administrative Court of Sweden and Skatterättsnämnden seems to make a more narrow interpretation than the ECJ when it comes to what is covered by the term, <i>services related to a insurance </i>and<i> a reinsurance transaction that is performed by a insurance broker or insurance agent</i> as they add even more criteria about what is needed by an exempted insurance service.</p><p>In the interpretation of the exemption rules consideration has to be taken to general legal principles that exists in the EC law. The principles are superior the provisions of the VAT directive and therefore the provisions must be in accordance with the principles. The examination is therefore conducted from whether or not the exemption rules in chapter 3 section 10 in the Swedish VAT act corresponds with the principles of competition neutrality and legal certainty. The principles are complex and defined in different ways in doctrine. In the thesis the principles are defined and analyzed based on that definition. The analysis in this thesis concludes that as the provisions are today, they neither fulfill the principle of competition neutrality nor the principle of legal certainty.</p><p>A new proposal to amend the directive 2006/112/EC on the common system of VAT, as regards the treatment of insurance and financial services, has been presented by the European Commission. The changes in the directive would lead to a more explicit definition of the provision and increase the fulfillment of the principle of competition neutrality and the principle of legal certainty.</p><! [if !supportFootnotes] > <! [endif] ><p><! [if !supportFootnotes] >[1]<! [endif] > Mervärdesskattelagen (1994:200).</p><p><! [if !supportFootnotes] >[2]<! [endif] > Rådets direktiv 2006/112/EG.</p><p><--></p>

No description available.

<p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p>