Bakgrund: Branschen för tunga kommersiella fordon har historiskt verkat i en relativt mogen kontext, där värdeerbjudandet kretsat kring inkrementella förbättringar av förbränningsmotorn. Ett ökat behov av hållbara transporter och nya framväxande teknologier gör nu inträde i branschen vilket skapar en disruptiv affärskontext som sätter sedan länge rådande affärsmodeller och strategier ur spel. För att som etablerad aktör i branschen förbli relevant krävs anpassning. Med begränsade resurser måste nya investeringar balanseras med behovet av att vårda den dagliga verksamheten. Genom att beakta centrala avvägningar kan övergången hanteras. Syfte: Denna studies syfte är att med ett explorativt förhållningssätt bidra till ökad förståelse för hur etablerade företag inom branschen för tunga kommersiella fordon hanterar en disruptiv affärskontext, genom att se till de centrala avvägningar som behöver göras för att klara av omställningen till ett disruptivt affärslandskap. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Den vetenskapliga inriktningen är realism och studien har en abduktiv forskningsansats. Datainsamling har skett genom 11 semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. Studiens analysmetod är tematisk analys. Slutsats: Branschen för tunga kommersiella fordon är i starten av disruptiv innovation vilket leder till en disruptiv affärskontext. Etablerade aktörer därinom behöver anpassa sig för att vidhålla dess relevans i branschen och långsiktigt överleva som företag. Vid denna anpassning finner studien att etablerade aktörer kan lära av gårdagen, planera för morgondagen och agera idag genom att se till de centrala avvägningarna: Driva eller drivas av efterfrågan, Resursallokering och portföljutformning, Modulariseringsstrategi, Företagets inblandning med externa parter, Rollen som OEM i det framtida transportekosystemet. Samtliga avvägningar påverkar etablerade aktörers förmåga att hantera en disruptiv affärskontext både positivt och negativt och måste beaktas av etablerade aktörer som anpassar sig till disruptiv innovation. / Background: The industry for heavy commercial vehicles has historically operated in a relatively mature context, where the value proposition has revolved around incremental improvements of the internal combustion engine. An increased need for sustainable transport and new emerging technology is now entering the industry, which creates a disruptive business context that puts longstanding business models and strategies out of play. In order for incumbents in the industry to remain adequate, adapting is required. With limited resources, new investments must be balanced with the need of nurturing the day-to-day operations. By taking key trade-offs into account the transition can be managed. Purpose: The purpose of this study is to contribute with an exploratory approach to a greater understanding of how established companies in the heavy commercial vehicle industry handle a disruptive business context, by looking at the key trade-offs that need to be considered to cope with the transition to a disruptive business landscape. Methodology: The study has been conducted with a qualitative research strategy and case study design. The research approach is realism, and the study has an abductive research approach. The gathering of empirical data has been conducted through 11 semi-structured interviews and document studies. The study has utilised a thematic analysis. Conclusion: The industry for heavy commercial vehicles is at the start of disruptive innovation, which leads to a disruptive business context. Incumbents need to adapt to maintain their relevance in the industry and survive as a company in the long term. With this adaptation, the study finds that incumbents can learn from yesterday, plan for tomorrow and act today by looking to the following key trade-offs: Drive or driven by demand, Resource allocation and portfolio design, Modularisation strategy, The company's involvement with external parties, The role as OEM in the future transport ecosystem. All trade-offs affect the ability of established players to handle a disruptive business context both positively and negatively and must be considered by incumbents who adapt to disruptive innovation.

Due to digitalization, companies face a wide range of opportunities and challenges when it comes to attracting, recruiting and retaining talents. To meet these, companies need to present and achieve originality regarding values and corporate culture. One possible solution to this may be customized Human Resource tools.  Co-creation is an increasingly common product development strategy to create customized tools. It is based on collaboration and joint production of value between a supplier and customer. Cocreation may be a favorable strategy for early stage companies to gain customers and enter the market. While there are a variety of market entry strategies, this study is based on the insufficient attention among these to the customer as a possible collaborator when entering. This lack of attention is noteworthy since theory shows that the customer is gaining increased power over a supplier’s business decisions, largely due to digitalization.  There is a need to introduce a strategy that defines how companies co-create with their customers and regards them as an allied. This close relationship provides mutual benefits, sustainable relationships and networks. Consequently, this study aims to investigate if a co-creation strategy can be used to enter a market for an early stage company. The study is based on inductive reasoning and qualitative research methods. It uses semi- structured interviews, active participating observations and a literature study to collect primary and secondary data. The study proposes that co-creation is a new type of market entry strategy and suggests three key areas to consider for an early stage company when entering. These areas are: development approach, ownership and product protection, and expectation and communication. / Digitalisering har skapat både möjligheter och utmaningar för företag när det gäller att locka, rekrytera och behålla talanger. För att möta dessa måste företag presentera och uppnå originalitet kring företagskultur och värderingar. En lösning till detta kan vara företagsanpassade Human Resource-verktyg. Co-creation är en allt vanligare produktutvecklingsstrategi för att skapa företagsanpassade lösningar. Det bygger på samarbete och gemensamt utvecklande av värde mellan leverantör och kund. Co-creation kan vara en gynnsam strategi för ett företag i tidigt stadie att bygga kundrelationer och komma in på marknaden. Baserat på den akademiska litteraturstudien identifierades bristfälligt fokus på kunden som en möjlig samarbetspartner vid marknadsinträde. Detta är anmärkningsvärt eftersom teorin visar att kunden har fått en ökad makt över leverantörens affärsbeslut, till stor del tack vare digitalisering.  Det finns ett behov av att införa en strategi som definierar hur företag samverkar med sina kunder och anser dem som allierade. Denna nära relation ger ömsesidiga fördelar, hållbara relationer och nätverk. Följaktligen syftar denna undersökning till att undersöka om en strategi baserad på co-creation kan användas för att komma in i en marknad för ett företag i tidigt stadie. Studien bygger på induktiva resonemang och kvalitativa forskningsmetoder. Den är baserad på semistrukturerade intervjuer, aktivt deltagande observationer samt en litteraturstudie för att samla primär- och sekundärdata. Studien föreslår att co-creation är en ny typ av marknadsinträdesstrategi och föreslår tre viktiga områden att överväga för ett företag i tidigt stadie. Dessa områden är: produktutvecklingsmetod, ägande och skydd av produkt samt förväntan och kommunikation.

För att möta de kommande samhällsutmaningarna, med klimatförändring, miljödegradering och sociala problem, krävs en mer hållbar samhällsutveckling där den fysiska planeringen spelar en stor roll. Översiktsplaner, som regleras i den svenska plan- och bygglagen (2010:900), är kommunernas strategiska dokument och avsiktsförklaring om hur den fysiska miljön i kommunen ska användas, utvecklas och bevaras. Enligt den svenska miljöbalken (1998:808), som är en miljölagstiftning med syfte att främja hållbar utveckling, krävs att en strategisk miljöbedömning utförs av de planer och program som innebär betydande miljöeffekter eller anger förutsättningar för kommande tillstånd, vilket översiktsplaner alltid ska antas medföra. Med anledning av de olika och ibland motstridiga vägledningarna utgivna av myndigheter samt avsaknad av ett bredare hållbarhetsperspektiv i lag och vägledning, har vissa kommuner valt att utvidga den strategiska miljöbedömningen av den senaste översiktsplanen till en så kallad hållbarhetsbedömning. Detta med syftet att miljöbedömningen ska omfatta såväl ekologiska, sociala som ekonomiska konsekvenser. Det finns olika åsikter om hållbarhetsbedömningar. Dels anses hållbarhetsbedömningar vara progressiva, nödvändiga samt att de följer det europeiska direktivet om strategisk miljöbedömning. Dels anses hållbarhetsbedömningar marginalisera miljöeffekternas betydelse och riskera att utelämna lagstadgat innehåll. Det råder således inte konsensus om på vilket sätt hållbarhet ska inkluderas i den strategiska miljöbedömningsprocessen och presenteras i det slutgiltiga dokumentet på bästa möjliga sätt. Ett syfte med denna studie är att bidra med kunskap och förståelse kring den svenska strategiska miljöbedömningsprocessen för översiktsplaner. Ett andra syfte har varit att identifiera och analysera hållbarhetsbedömningars styrkor och svagheter som utveckling- och bedömningsverktyg samt som beslutsunderlag för översiktsplaner. Metoderna som används i studien är kvalitativa där en litteraturstudie, innehållsanalys samt en intervjustudie genomfördes i syftet att undersöka de utmaningar och möjligheter verktyget medför i arbetet med kommunal översiktsplanering. Resultatet av studien visar att strategisk miljöbedömning inte används med dess fulla potential beroende på att den inte genomförs proaktivt och integrerat med besluts- och planeringsprocessen för att identifiera hållbara planalternativ. Detta beror på felaktiga tolkningar av direktiv och lagstiftning samt bristande vägledning för angreppssätt och genomförande. Det har även identifierats avsaknad av lagstiftat innehåll i granskade hållbarhetsbedömningar och att en tillsyn av processens och dokumentets uppfyllelse av krav saknas. Den bredare tolkningen av de ingående aspekterna har identifierats som en möjlighet till utveckling av verktyget, öka överensstämmelsen med EU direktivet och möjliggöra för kommuner att proaktivt arbeta för ett helhetsgrepp om hållbar utveckling och verkställande av hållbarhetsmål. Kunskap och resurser saknas dock inom kommuner och konsulter varvid en översyn av vägledning och samsyn mellan myndigheter och politiker är av stor betydelse. / To meet the upcoming societal challenges, with climate change, environmental degradation and social problems, a more sustainable societal development is required where spatial planning is of great importance. Comprehensive plans, regulated in the Swedish Planning and Building Act (2010:900), are the municipalities' strategic documents and a statement of intent on how the physical environment in the municipality should be used, developed and maintained. According to the Swedish Environmental Code (1998:808), which is an environmental legislation with the aim of promoting sustainable development, a strategic environmental assessment is required to be carried out on plans and programs that have significant environmental effects or plans that specify conditions for future permits, which comprehensive plans are always assumed to do. Due to the different and sometimes contradictory guidelines issued by authorities and the lack of a broader sustainability perspective in law and guidance, some municipalities have chosen to extend the strategic environmental assessment of the latest comprehensive plan to a so-called sustainability assessment, with the aim to include ecological, social and economic consequences. The opinions about sustainability assessments are various. On the one hand, sustainability assessments are considered to be progressive, necessary and that they comply with the EU directive on strategic environmental assessment. On the other hand, sustainability assessments are considered to marginalize the significance of environmental effects and risk omitting statutory content. There is thus no consensus on how sustainability should be included in the strategic environmental assessment process and presented in the final document in the best possible way. One aim with this study is to provide knowledge and understanding about the Swedish strategic environmental assessment process for comprehensive plans. A second aim has been to identify and analyse the strengths and weaknesses of sustainability assessments as a tool for development, assessment and decision-making of comprehensive plans. The methods used in the study are qualitative; a literature study, content analysis and an interview study were conducted with the aim of investigating the challenges and opportunities the tool implies for the work with municipal comprehensive planning. The study shows that strategic environmental assessment is not used to its full potential since it is not done proactively and integrated with the decision and planning process to identify sustainable planning alternatives. This is due to incorrect interpretations of directives and legislation as well as lack of guidance for approaches and implementation. Lack of legislative content has also been identified in audited sustainability assessments and that a supervision of the legality of the process and document is missing. The broader interpretation of the aspects has been identified as an opportunity for the development of the tool, increase the coherence with the EU directive and enable for municipalities to proactively work for a holistic approach to sustainable development and the implementation of sustainability goals. However, there is a lack of knowledge and resources in municipalities and consultancy firms, whereby a review of guidelines and consensus between authorities and politicians are of great importance.

The 15-minute city is an ideal that has taken hold in many places around the world. The new urban planning concept is increasingly being discussed and implemented. Rome is one of the cities where the concept has gained a strong foothold. In spring 2023, an urban development project called 15 municipalities, 15 projects for the city in 15 minutes was launched in Rome. The project aims to decentralize the city centre to even out the unevenly distributed resources in the city to reduce car use. The concept aims to create self-sufficient neighborhoods where residents' destinations can be reached within short walking and cycling distances. Our bachelor thesis examines the implementation of the 15-minute city in the Villaggio Olimpico district of Rome. The aim of the work is to examine the strategies used by officials to promote the values referred to in the concept and the challenges faced by the Villaggio Olimpico urban development project. The area's modernist and dysfunctional built environment will be transformed in order to enhance and ensure the quality of life of its citizens. The project includes measures to promote transport efficiency and the activation of dilapidated public activity spaces to bring more life and activity to the area. For the implementation of the study, empirical data has been collected through document, interview and field studies. The theoretical framework consists of urban critic Jane Jacobs, urban planning icon Jan Gehl, architect Robert Lavelid and urban planning researcher Moa Tunström and their theories on what is required for successful planning for sustainable cities. The results of the study show that the concept is used as a strategic tool to counteract the car and the transport habits of the population to promote walking, cycling and public transport. Villaggio Olimpico plans to apply the values of the 15-minute city by activating and restoring degraded green and public spaces to create an attractive urban environment, as well as infrastructure investments that promote green transport choices.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktigt både på internationell, nationell, regional och lokal nivå, bland annat på grund av dess betydelse för vår livsmedelsproduktion. I dagsläget minskar dock den biologiska mångfalden runt om i världen och förändrad mark- och vattenanvändning anges som den främsta orsaken till den pågående utrotningen. Som en del av arbetet att bevara den biologiska mångfalden har EU-kommissionen som mål att minst 30 procent att EU:s mark- och vattenområden ska getts ett rättligt skydd fram till 2030. Idag är mindre än 15 procent av Sveriges yta skyddad och takten för att utöka dessa områden avtar i och med regeringens beslut om kraftigt minskade resurser till Naturvårdsverket. Som ett resultat blir andra delar av lagstiftningen, som berör förvaltningen av naturvärden, än viktigare. Ett exempel på en sådan paragraf är 3 kap. 3 § Miljöbalken (SFS 1998:808) som avser att så långt möjligt skydda ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden från åtgärder som kan skada naturmiljön. Vad så långt möjligt egentligen innebär i praktiken och hur intresseavvägningar bör göras är dock ganska svårt att överblicka. Detta riskerar att resultera i att paragrafen tillämpas olika, i olika fall och i olika kommuner. Med detta som utgångspunkt avsåg studien genom att undersöka hur 3 kap. 3 § Miljöbalken kan tolkas samt att genom en diskursanalys jämföra hur utvalda kommuner förhåller sig till paragrafen. Undersökningen genomfördes med Emmelins och Lermans (2006) miljö- och planeringparadigm samt begreppet legitimitet som teoretisk utgångpunkt, för att bättre förstå lagstiftningens syfte och inriktning. För att kunna förstå hur den granskade paragrafen ska tolkas behöver man dels se till de delar av Miljöbalkens förarbeten som berör paragrafen, men även andra paragrafer och lagar med tillhörande förarbeten, är av högsta relevans för tolkningen. Därigenom kan en, om än komplex, bild ges av hur paragrafen avses tillämpas. För att ge en mycket förenklad överblick av tolkningen kan det sammanfattningsvis konstateras att vissa paragrafer och ställningstaganden i förarbetena stärker skyddet av ekologiskt särskilt känsliga områden (ESK-områden), medan andra reducerar det. Vad gäller hur eventuella intressemotsättningar ska hanteras i frågor som berör ESK-områden, pekas allra främst olika typer av samhällsekonomiska intressen samt ändamålsenligt byggande ut som intressen som kan väga tyngre än ESK-områden. På grund av att dessa begrepp är förhållandevis vaga kan många olika typer av intressen och åtgärder inrymmas i dessa, vilket försvagar skyddet av ESK-områden. Som ett resultat överlåts en del av ansvaret för den biologiska mångfalden till de kommunala politikerna, som genom det kommunala planmonopolet styr den förändrade markanvändningen. Därigenom påverkas bevarandet av vår biologiska mångfald av enskilda politikers syn på naturvärden och huruvida de anser att dessa är bevarandevärda eller ej, i förhållande till andra typer av intressen. Till följd har, utöver kommunernas förhållande till ESK-områden, även deras syn på naturvärden granskats. Sett till resultatet kan det konstateras att kommunerna syn på naturvärden överensstämmer förhållandevis väl med hur gediget deras underlag över ESK-områden är. Järfällas och Österåkers kommun lade båda stort värde vid bevarandet av naturvärden, och båda hade även tagit fram kartmaterial över kommunens samtliga ESK-områden. Järfälla stod dock ut, i och med att de även tagit fram ett separat underlag som endast fokuserade på ESK-områden, något som är mycket ovanligt i Sverige, om inte unikt. Norrtäljes kommun hade däremot betydligt mindre fokus på naturvärden och istället ett stort fokus på tillväxt. De saknade även kartmaterial över sina ESK-områden, men var samtidigt den kommun som i sin översiktsplan bäst beskrev vad ett ESK-område var och vad det kunde tänkas innehålla. I studiens slutsats konstaterades framför allt två saker. Det ena var att de olika kommunerna i viss mån skiljde sig åt vad gällde vad som inkluderades i ESK-områden. Detta resulterar i att områden med motsvarande ekologiska funktioner ges ett juridiskt skydd i en kommun, medan det i en annan kommun uteblir. Detta trots att samtliga kommuner utgår från samma lagstiftning. Den varierande tillämpningen av lagen antas dock i viss mån kunna förebyggas om vägledning hur lagstiftningen ska tolkas tas fram på nationell nivå, något som idag helt saknas. Det andra som konstateras är att lagens tolkningsutrymme, som möjliggör för intresseavvägningar i enskilda fall, är viktigt för att kunna genomföra en hållbar planering. Samtidigt riskerar vi i dagsläget att inte uppnå målet om ett 30-procentigt skydd av landets mark- och vattenområden innan år 2030. Därmed behöver den typen av regelverk som 3 kap. 3 § Miljöbalken utgör, i viss mån täcka upp för detta. Genom att tydligare fastslå vilka typer av intressen som får ligga till grund för en exploatering eller annan typ av störning av ESK-områden, kan det säkerställas att exempelvis kortsiktiga intressen inte tillgodoses på bekostnad av en biologisk mångfald som i många fall är svår eller omöjlig att återställa. Sammanfattningsvis föreslås alltså att nationell vägledning tas fram samt att det juridiska skyddet av ESK-områden preciseras. Därigenom kan tolkning och tillämpning av 3 kap. 3 § Miljöbalken förenklas samtidigt som den biologiska mångfalden får ett förbättrat och mer homogent skydd.

Extrema väderhändelser, temperaturförändringar, ökad nederbörd och översvämningar belyser behovet för Sveriges kommuner att stärka sin beredskap. Med klimatförändringar som en av vår tids mest brådskande utmaningar, står våra kommuner med det viktiga ansvaret att förbereda och anpassa sig till dess omvälvande effekter. Detta arbete tittar närmare på kommunernas översiktliga klimatanpassningsarbete, och belyser den viktiga roll som kommunerna spelar genom den fysiska planeringen i att minska Sveriges klimatrelaterade sårbarheter. Nationella experter har konstaterat att kommunernas beredskap för klimatförändringar är i behov av förbättring. Uppföljningar av kommunernas klimatanpassningsarbete sedan införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin år 2018 har resulterat i en otillräcklig och fragmenterad bild av hur kommunerna arbetar med klimatanpassning. Det hindrar att kunskap om kommunernas klimatanpassningsarbete kan användas för att utveckla arbetet och att tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar. Studien fokuserar på kvalitativa analyser av kommunernas översiktsplaner för att framställa detaljerad och nyanserad kunskap om hur det lokala klimatanpassningsarbetet i Sverige ser ut efter införandet av den nationella klimatanpassningsstrategin. Hanteringen av klimatanpassningen i översiktsplanerna jämförs sedan med forskningsbaserade principer för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Genom att analysera olika översiktsplaner från kommuner med varierande förutsättningar söker studien att förstå kommunernas förutsättningar, utmaningar och skillnader när det gäller att klimatanpassa den fysiska miljön. Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna håller en förvånansvärt låg kvalitet vid jämförelse med de forskningsbaserade principerna för god plankvalitet inom klimatanpassningsplanering. Alla de studerade översiktsplanerna, även från kommunen som kommit längst i sitt klimatanpassningsarbete, uppvisar allvarliga brister gällande uppföljning och sociala aspekter. Om dessa brister kvarstår över tid kan det leda till förspilld utvecklingspotential, onödiga kostnader och socialt orättvisa utföranden.

Technologies such as Artificial Intelligence (AI) and Machine Learning (ML)are disrupting industries worldwide and are being categorized as drivers of a technological revolution. The economic impact is hypothesized to amount to hundreds of billions of US dollars in losses of wages, affecting governmental tax revenue streams consequentially. Firms that manage to leverage these technologies by developing sustained competitive advantage are ultimately the firms that will prosper. Competitive advantage stems from the dynamic capabilities, characterizing the organizational and managerial processes in place to withstand the effects of external environmental turbulence, as with the technological revolution galvanized by AI. This research aimed to analyze how a tele- & cloud-communication company manages to leverage AI to materialize competitive advantage. The research was conducted in two principal parts. First, by developing an ML model for language agnostic document retrieval (LaDPR) and evaluating the performance vs. Facebook’s Dense Passage Retrieval (DPR) model. The ML experiments show that the developed LaDPR model outperforms Facebook’s DPR model by over 2x on average, on multilingual document retrieval. This performance increase rises to over 4x when excluding English, which is the language that DPR was trained on. Secondly, interviews were conducted with key representatives to research how such technological advancements can be exploited in the organizational goal for competitive advantage. Specific vital capabilities such as automated decision-making, knowledge integration, and platform maturity are the three prominent organizational and managerial processes that advanced AI systems can undergird. The results pinpoint that the process of a high-technology department focused solely on developing such AI systems, packaging them with engineering competence to then transfer ownership internally in the organization, ultimately coalesce into hard-to-imitate dynamic capabilities, materializing competitive advantage. / Teknologier som Artificiell Intelligens (AI) och Maskininlärning (ML) splittrar industrier världen över, och kategoriseras som drivkrafter bakom en teknologisk revolution. Effekterna på ekonomin spekuleras uppnå hundratals miljarder USD, som påverkar staters skatteintäkter markant. Företag som lyckas begagna sådan teknologi genom att utveckla långvariga konkurrensfördelar är i slutändan de företag som kommer se framgång. Dessa fördelar härstammar från de dynamiska förmågorna i ett företag, och karakteriseras av organisationella och lednings-orienterade processer som används för att stå emot effekterna av utomstående fluktuationer i marknaden, exemplifierat av den teknologiska revolutionen driven av AI. Den bedrivna forskningen ämnade att analysera hur ett företag inom tele- och molnkommunikation begagnar AI för att materialisera konkurrensfördelar. Forskningen bedrevs i två primära delar. Först, genom att utveckla en ML modell för språkagnostisk dokumenthämtning (LaDPR), och utvärdera prestandan i jämförelse med Facebooks Dense Passage Retrieval (DPR) modell. ML experimenten visar att den utvecklade LaDPR modellen presterar i snitt 2x bättre än Facebooks DPR modell på flerspråkig dokument-hämtning. Prestandaförbättringarna stiger upp till 4x, ifall engelska exkluderas, vilket är det språk som DPR tränades på. Genom att föra intervjuer med nyckelpersoner undersöktes det hur sådana teknologiska framsteg exploateras i de organisationella målen för konkurrensfördelar. Specifika nyckelförmågor som automatiserat beslutsfattande, kunskapsintegrering och plattformmognad är tre huvudsakliga organisationella och ledningsorienterade processer som avancerade AI system kan underbinda. Resultaten visar att processen av en högteknologisk avdelning som fokuserar på utveckling av avancerade AI system, som sedan paketeras tillsammans med ingenjörskompetens, för slutgiltig överföring av ägarskap, i slutändan förenas i svårimiterade dynamiska förmågor, som materialiseras i konkurrensfördelar.

The development of more powerful wireless communication technologies such as 5G and Wi-Fi 6 are opening possibilities for advanced applications in industrial settings. Different types of players across the value chain are entering the market and engaging in mergers and acquisitions. The thesis explores the types of acquisitions which have occurred recently in the industrial wireless industry, as well as the reasons for the respective acquisitions. In addition, technology competition in terms of choice of type of network was researched. The aim was to understand the industrial development in the industry and gain insight into M&A activity. To meet the research aim, a qualitative multiple case study was conducted. Data were collected through articles on 27 recent mergers and acquisitions in the targeted industry, as well as though 5 interviews with different stakeholders. The data collected were then analyzed inductively and deductively through thematic analysis, and a framework for classifying acquisitions were developed. Different types of actors in the industry are engaging in different types of mergers and acquisitions. The study concludes that complementary strategic fit between the acquiring firm and the target firm was the most common. This suggests firms seek to combine different resources in order to respond the developments in the market. Moreover, vertical acquisition was the most common type of value chain integration, and technologies in terms of products were the most common resource acquired. / Utvecklingen av mer kraftfulla trådlösa kommunikationsteknologier såsom 5G och Wi-Fi 6 öppnar upp möjligheter för avancerade applikationer i industriella miljöer. Olika typer av aktörer i olika delar av värdekedjan går in i marknaden och ägnar sig åt fusioner och förvärv. Uppsatsen undersöker vilka typer av förvärv som nyligen har skett inom den trådlösa industrin, samt orsakerna bakom dessa förvärv. Dessutom undersöks konkurrens mellan teknologier som uppstår vid val av typ av industriellt trådlöst nätverk. Forskningssyftet var att förstå vad som påverkar den industriella utvecklingen i branschen och få insikt i den förvärvsverksamhet som skett. För att uppfylla forskningssyftet genomfördes en kvalitativ flerfallsstudie. Data samlades in om 27 genomförda förvärv i branschen baserat på artiklar skrivna om förvärven. Det genomfördes även 5 intervjuer med olika intressenter. Den insamlade datan analyserades sedan med tematisk analys, och klassificerades därefter med beroende på strategisk passform och integration i värdekedjan Olika typer av aktörer i branschen ägnar sig åt olika typer av förvärv. Resultaten visade att en kompletterande strategisk passform mellan det förvärvande företaget och förvärvskandidater var det vanligaste. Detta tyder på att företag försöker kombinera olika resurser för ta del av marknadsutvecklingen. Dessutom var vertikala förvärv den vanligaste typen av integration, och teknologi i form av produkter var den vanligaste resursen som förvärvats.

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen. / Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.

Miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas antingen via den ordinarie planprocessen eller via miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Denna uppsats har ämnat att undersöka hur de två olika metoderna för miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas och vilken påverkan de respektive metoderna  i sin tur har på den fysiska planeringen och det politiska målet om en hållbar utveckling. Uppsatsen grundar sig i utgångspunkten att en integration av miljöaspekter i planeringen är ett önskvärt tillstånd och att miljöbedömningar och annan miljöhänsyn innebär en integrering av miljöaspekter som markerar vägen mot integration. Diskussionen bygger på stridigheter mellan två paradigm - miljövård och planering, prioriteringar och samspel mellan de båda i strävan mot gemensamma övergripande mål.     Uppsatsen visar på ett behov av utvecklat samspel mellan översiktlig planering och detaljplanering, samt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Även ett behov av mer aktivt hänsynstagande till miljön vid detaljplanering uppdagas. Hur detta ska ske är för vidare forskning att söka svar på. / Environmental consideration within the boundaries of Swedish detailed planning is taken either through the standard planning process or Strategic Environmental Assessments as they are described by Swedish law. This paper means to examine how the two different methods of environmental consideration are put to practice and in turn what affect the specific methods have on the spatial planning and the political goal of a sustainable development. The basis for this paper is that an integration of environmental consideration is a desired state, whilst Strategic Environmental Assessments and other forms of environmental consideration are integrating aspects; the road towards integration. The two paradigms, environmental protection and planning, marks the frame for the discussion; priorities and interaction between the two in the strive towards common comprehensive goals.    The paper points towards a need of a developed interaction between comprehensive planning and detailed planning, a developed interaction between ecological, social and economical aspects of a sustainable development and a more active consideration towards the environment in detailed planning. How this is supposed to come about is for further research to explore.