• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 540
  • 63
  • 3
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 608
  • 226
  • 207
  • 143
  • 139
  • 111
  • 110
  • 103
  • 92
  • 91
  • 90
  • 90
  • 87
  • 86
  • 86
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
601

The Digital Subcontractor : Leveraging Digital Technology by Strategic Adoption / Den digitala maskinentreprenören : Strategiskt införande av digitala verktyg för en stärkt position i värdekedjan

Kling, Alexander, Virta, Daniel January 2019 (has links)
Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.
602

Från en husbonde till en annan : En komparativ tematisk analys av samisk indigenitet, strategisk essentialism och kön/sexualitet i Ann-Helén Laestadius Stöld (2021) och Moa Backe Åstots Himlabrand (2021) / From one master to another : A comparative thematic analysis of Sámi indigeneity, strategic essentialism and gender/sexuality in Ann-Helén Laestadius’s Stolen (2021) and Moa Backe Åstot’s Polar Fire (2021)

Lahen-Kempas, Sasha January 2022 (has links)
The following thesis examines the process of identity making in the novels Stolen (2021) by Ann-Helén Laestadius and Polar Fire (2021) by Moa Backe Åstot. By a comparative thematic analysis of the texts, and through concepts from postcolonial and decolonial theory, the thesis investigates the challenges for two Sámi youths in a contemporary Sápmi setting as they try to renew the image of Saminess. The analysis explores how aspects such as indigeneity, strategic essentialism, gender and sexuality influence the young characters Elsa and Ánte in their attempts to become independent reindeer herders. Elsa and Ánte are constantly reminded of the history and traditions of the Sámi people, which is filled with both pride and shame. Indeed, the thesis also takes into account the history of the Swedish church and the Swedish government's involvement in Sámi societies, such as the Sámi boarding schools that resulted in family separations and loss of language, and reindeer herding regulations that still affect the Sámi community today. The analysis concludes that history, government policies and strict interpretations of Sámi traditions are interwoven with contemporary Sámi culture, and thus affects the young protagonists as they try to navigate between the inherited collective struggle of their ancestors and their individual needs when it comes to shaping their own Sámi identity.
603

Multifaceted municipal pop-up planning : A case-study analysis of Vancouver, Canada and Stockholm, Sweden

Josephson, Britta, Ochitwa, Sarah January 2021 (has links)
This thesis is born out of a desire to better understand the intentions and implications behind a contemporary planning approach we term ‘pop-up planning’. This approach can be viewed as legitimized planning institutions borrowing aesthetic and practice from citizen-led, do-it-yourself urban initiatives which act to improve public space through often tactical or temporary means. There is a blurring of the intentionality behind pop-up planning approaches, as well as contention around the actual impacts pop-up planning approaches have. We relate the ambiguity of the intentions and impacts of pop-up planning approaches to both the diversity of terminology used by different local governments, and additionally, to the dominant economic imperative which favours exchange value over use value. Therefore, through a comparative critical analysis of pop-up planning in both Vancouver, Canada and Stockholm, Sweden, we seek to explore what implications pop-up planning has relating to democracy and social justice, and to uncover what impacts and intentionalities lay behind these approaches. / Den här uppsatsen bygger på viljan att bättre förstå intentionerna och följderna av en samtida planeringsapproach vi kallar pop-up planering. Detta tillvägagångssätt kan förklaras som att legitimerade planeringsinstitutioner lånar estetik och praktik från medborgarledda gör-det-själv-initiativ som verkar för att förbättra det offentliga rummet, ofta genom taktiska eller tillfälliga medel. Lokala myndigheter använder en mångfald av termer och begrepp relaterat till pop-up planering. Detta tillsammans med det dominerande ekonomiska imperativet, som gynnar bytesvärde framför brukarvärde, tenderar att grumla de bakomliggande avsikterna och de verkliga effekterna av denna planeringsapproach. Genom en jämförande kritisk analys av pop-up planering i både Vancouver, Kanada och Stockholm, Sverige, söker vi finna vilka konsekvenser pop-up planering har för demokrati och social rättvisa, samt att påvisa vilka effekter och avsikter som ligger bakom detta tillvägagångssätt inom planering.
604

Sustainable Forestry? : A Sustainability Analysis of the Swedish Forest Sector Applying 'Backcasting from Sustainability Principles' as the Methodology / Hållbart Skogsbruk? : En hållbarhetsanalys av den svenska skogssektorn med ”backcasting från hållbarhetsprinciper” som metod

Ronge, Victoria January 2017 (has links)
Forests are key providers of terrestrial ecosystem services such as climate regulation, water purification, natural pest control, habitats for biodiversity, as well as different forms of wood based materials and food. Nevertheless forests are dangerously exposed to great pressures from various kinds of societal activities. This report examines the importance of forests for the (i) maintenance of life supporting functions of the biosphere as well as for (ii) providing a flexible resource base for the satisfying of human needs on more and more sustainability-driven markets. How can Swedish forestry be managed such that those two essential roles of forests become mutually supportive? The report also relates the results to three relevant and well-citied protocols for the subject: the Sustainable Development Goals in UN’s Agenda 2030, the Swedish Environmental Quality Objectives, and the Swedish National Forest Program. The approach applied Maxwell’s process design for qualitative research. Data have been collected from literature search and interviews of experts and the analytical instrument for modeling of data was the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). The report concludes: Sustainable development for forestry relies on a paradigm shift in civilization’s perception of forestry to a practice where planning departures from envisioning a future where natural forest functions to sustain higher life forms and civilization are safeguarded and prioritized before other usages of forestland, and where diversity is enhanced in terms of tree age and species to foster more resilient and high-quality timber forests. When the above points are achieved, the higher diversity of more resilient forests should also have potential to supply markets with various kinds of resources offered to more and more sustainability driven markets. Furthermore, this development of society’s forest use increases the chances for civilization to be sustainable also with relatively smaller forest areas put aside for no forestry at all. In such a situation forestry and society have prioritized forest products and usages with long life spans before such with short. A future sustainable Swedish forest sector has recognized the above, and drawn an essential conclusion from it: the interdependency of forests with society’s overall sustainability performance calls for a cooperative approach that departures from an understanding of basic sustainability principles that are shared across sectors and disciplines. The Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Objectives and the Swedish National Forest Program all fail to take the above broad- systems perspective when it comes to proposing measures for the future, including how to advise further research to explore what the sustainable Swedish forestry could entail. The study arrives at pointing out an overall approach to analyses, planning and further research in those regards, rather than evaluating details on the path towards sustainable forestry. / Skogen är en nyckelresurs i den landbaserade naturen som förser samhället med ekosystemtjänster såsom klimatreglering, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning, habitat för biologisk mångfald, likväl som olika former av träfiberbaserade material och mat. Samtidigt är skogen hotad av kraftigt tryck från olika aktiviteter i samhället. Den här rapporten undersöker skogens betydelse för (i) upprätthållande av biosfärens livsuppehållande funktioner, samt som (ii) flexibel resurs när det gäller att förse mänskliga behov på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Hur bör skogen skötas så att dessa två roller stödjer varandra? Rapporten relaterar också resultaten till tre relevanta och vanligt citerade protokoll: hållbarhetsmålen i FNs Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet. Forskningen har strukturerats med hjälp av Maxwells process-design för kvalitativ forskning. Data har samlats in genom litteraturstudier och från intervjuer med experter. Modellering av data har gjorts genom att använda ramverket för strategisk hållbar utveckling (FSSD) som analysinstrument. Rapporten kommer fram till att: Hållbar utveckling för skogsbruket är beroende av ett paradigmskifte. En skogsskötsel där (i) planering utgår från att föreställa sig en framtid där skogens funktioner för högre liv på jorden är säkrade och satta före annan användning av skogsmark, och (ii) mångfald är främjad gällande trädens ålder och antalet arter så att mer resilienta skogar kan bidra med högkvalitativt timmer. När skogen förvaltas på det sättet så bör de mer diversa och resilienta skogarna ha möjlighet att förse marknader med olika resurser som kan visa sig vara viktiga på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Vidare borde denna utveckling av samhälles skogsanvändning öka chanserna för civilisationen att bli hållbar med relativt mindre ytor reserverade för att skyddas mot skogsbruk. Med en sådan förvaltning har skogsägare och samhället i stort prioriterat produkter och användningsområden med långa livslängder före sådana med korta livslängder. En framtida hållbar svensk skogssektor har insett allt ovanstående och dragit en väsentlig slutsats från det: beroendet mellan skogen och samhällets övergripande hållbarhetsarbete kräver samarbete utgående från grundläggande hållbarhetsprinciper som delas över sektors- och disciplingränser. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet saknas alla ett tillräckligt brett systemperspektiv när det gäller att föreslå åtgärder för framtiden, inklusive att ge rekommendationer för framtida forskning om hållbart svenskt skogsbruk. Studien pekar snarare ut en övergripande inriktning för analyser, planering och forskning om hållbart svenskt skogsbruk, än utvärderar de exakta stegen på vägen dit.
605

Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in Sweden

Fransson, Daniel January 2004 (has links)
<p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p>
606

Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in Sweden

Fransson, Daniel January 2004 (has links)
Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.
607

Kommunalt handlingsutrymme för att öka byggandet i trä : En studie av planeringsförutsättningar / Municipal possibilities and constraints to increase building in wood : A study of planning conditions

Kalén, Victoria January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.
608

Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox

El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links)
While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature.

Page generated in 0.0641 seconds