The physical environment is a very important component for human health.  A well-functioning site enables people to recreation and social life. People who spend a lot of time outdoor are also experiencing less stress. If people doesn’t give opportunity to influence the spatial planning process there is a risk of negative attitudes and discomfort. This can create a mental illness. This study deals with how students feel about their physical environment and how they want it to be designed. The study is aimed at students who live in one of the three different student areas in Gävle: Kungsbäck, Campus Sätra and Midgård. The study is based on three methods. These were: a questionnaire, an observation study, and a physical design study in 3D.   The observations showed significant problems with the site design as only movement, who take into necessary but significant activity account. The observations showed a clear lack of both elective and social activities, both of which are important for a well-functioning place. The survey showed dissatisfaction about the site design among the students. Through this study, students were given an opportunity to share their wishes about the site's future design. The proposals were designed in 3D. Three different proposals were developed: a zero option, an economical option, and an expensive option. The zero option indicates a probable development of the area if no action takes place. The economical option indicates a solution that focus on economical sustainability. The expensive option has the highest costs both in construction and maintenance. The evaluation showed that the students liked the economical proposal option most.   The result showed the importance of student participation in the planning process. Student comments through the survey and evaluation, indicated that: trees, venues, water, grass and lighting should be included in future planning frameworks for student housing. / Den fysiska miljön är en viktig komponent för människors hälsa. Den ger människor möjlighet till rekreation och social gemenskap om platsen är väl fungerande. Människor som vistas mycket utomhus upplever dessutom mindre stress. Om boende i ett område inte ges möjlighet att påverka i planeringsprocessen finns risk för negativa attityder och otrivsel. Detta kan slutligen ge en psykisk ohälsa. Denna studie behandlar hur studenter upplever sin fysiska miljö och hur de vill att den ska utformas. Studien vänder sig till studenter som bor på något av de tre olika studentområdena i Gävle: Kungsbäck, Campus Sätra och Midgård. Studien grundar sig på tre metoder. Dessa är: enkätundersökning, observationer och gestaltningsstudie i 3D.   Observationerna visade tydliga brister i platsens utformning eftersom den enbart användes som transportsträcka, så kallade nödvändiga aktiviteter som utgörs av olika måsten. Observationerna visade på en tydlig brist på både valfria och sociala aktiviteter vilket är viktiga aktiviteter för en väl fungerande plats. Enkätundersökningen visade på missnöje bland deltagarna av platsens utformning som den ser ut i dagsläget. Via denna studie fick studenterna en möjlighet att delge sina önskemål om platsens framtida utformning. Med gestaltningsstudien visualiserades förslagen med studenternas åsikter som grund. Totalt framtogs tre olika förslag: nollalternativet, det ekonomiskt genomförbara alternativet och det påkostade alternativet. Nollalternativet visar på den troliga utvecklingen av platsen om ingen åtgärd äger rum. Det ekonomiskt hållbara alternativet visar en lösning som fokuserar på ekonomisk hållbarhet. Det påkostade alternativet har de högsta kostnaderna både i konstruktion och underhåll. Efter en utvärdering av förslagen där studenterna som anmält intresse uttryckt sin åsikt visade det sig att studenterna föredrog alternativ två, det ekonomiskt genomförbara alternativet.   I resultatet framkom det hur viktig betydelsen deltagandet i processen hade varit för studenterna.  Av studenternas synpunkter och önskemål arbetades det slutligen fram ett ramverk, som även kan användas vid framtida planering av liknande områden i framtiden. De faktorer i den fysiska närmiljön som ska inkluderas i ramverket är: träd, mötesplatser, vatten, gräs och belysning.

Studentbostadsbristen påverkar studenter runt om i hela landet. 20 000 studentbostäder saknas, varav 50 procent saknas i Stockholm. Studenter tvingas välja mellan temporära boenden eller att tacka nej till den utbildningen de blivit antagna till. Dessa levnadsförhållanden leder till en sämre livskvalité under studietiden, vilket i sin tur kan påverka studenternas utbildning och framtid. Vid utformning av studentbostäder läggs ofta den sociala hållbarheten åt sidan. Den sociala hållbarheten bidrar till att studenterna känner gemenskap, samhörighet och hemhörighet. Nytänkande gestaltningsförslag och idéer behövs för att öka känslan av gemenskap och utveckla den sociala hållbarheten i studentbostäderna. Studentbostäder med välplanerade sociala ytor ger möjlighet till en högre livskvalité för studenterna. Gemensamma sociala ytor ökar möjlighet till att skapa nya kontakter både i början och under studietiden. Att skapa goda levnadsförhållanden i studentbostäder borde ses som ett samhällsintresse då studenterna efter sina studier ger tillbaka till samhället och bidrar till framtidens utveckling. Syftet med rapporten är att lyfta fram problemet med den nuvarande studentbostadsbristen och den låga sociala hållbarheten i dagens studentbostäder. Målet med gestaltningen är att bidra med ett förslag på en fungerande utformning av studentbostäder med fokus på den sociala hållbarheten och gemenskap. Genom examensarbetets enkätundersökning samt faktainsamling byggdes en stabil grund för det gestaltningsarbete som utfördes. Resultatet blev tre studentbostadshus som placerades i ett av kvarteren i det nya området Kista äng. Studentbostadshusen har fyra olika studentbostadstyper samt gemensamma sociala ytor som är tillgängliga för alla studenter i kvarteret. / The shortage of student housing units affects students around the country. 20,000 student housing units are needed, 50 percent of these are needed in Stockholm. Students are forced to choose between living in temporary accommodations or decline the education to which they have been admitted. These living conditions lead to a poorer quality of life during the study period, which in turn can affect the students' education and future.  When designing student housing units,the social sustainability is often put aside. Social sustainability contributes to the students getting a feeling of community, solidarity and being at home. New design proposals and ideas are needed to increase the sense of community and to develop the social sustainability of student housing units.  Student housing units with well-planned social spaces allows for a higher quality of life for the students. Common social spaces enhance the opportunity to make a connection with new people at the beginning and during the study period. Creating good living conditions in student housing units should be regarded as a societal interest as students, after their studies, return to society and contribute to the development of the future.  The purpose of the report is to illustrate the problem with the current student housing shortage and the poor social sustainability of today's student housing units.  The goal of the design is to contribute ideas for a functional design of a student housing unit with a primary focus on social sustainability and fellowship.  With the help of the survey and the information that was gathered a sound basis was created before the the design work started. The result was three buildings with student housing units that were placed in one of the neighborhoods in the new area of Kista äng. The buildings have four different types of student housing units and social spaces that are available for all students in the neighborhood.

This report examines what students prioritize and value in student housing. The content of the report can be used as a basis for designing new student housing to better match students' wishes, while the production of student housing can be made more cost effective. This report examines which functions of a home that students prioritize and value, and which functions students may consider sharing with others. Additionally, the report studies whether the designing of student housing needs to be differentiated to better suit different groups of students. The examination has been conducted primarily with an internet-based survey that 839 Swedish students responded to. There after an interview study was conducted with selected students representing different groups of students. The work has been carried out in cooperation with the Swedish real estate company Rikshem AB. An interview study was also conducted with other parties who are involved in and has influencing over the design of student housing. This was done in order for the proposals presented in the report to be useful to all involved, be feasible and contribute to a more cost-effective construction of student housing. As a background to the report lies the current housing shortage and the economical difficulty in getting new construction projects with student housing to be profitable. At the same time, there are dissatisfaction among many students over the student housing units that exist because of its lack of functionality and over high rents in new housing. The result of the study shows that students primarily prioritize the so-called “buddy-apartment” with two students sharing a common area, bathroom and kitchen. Secondly, students prioritize a student apartment where they alone have all the functions in the apartment. The result of the work also shows that students primarily prioritize larger social areas, having their own balconies and dishwashers in their homes. However, the former is not economically realistic to put into practice. Students do not prioritize having a washing machine in the apartment, larger workplace or additional storage. Finally, recommendations are submitted for the design of new student housing projects, and it is noted that the differences between different groups of students do not require new housing types than those otherwise mentioned in the report. / Rapporten handlar om vilka funktioner studenter prioriterar och värdesätter i studentbostäder. Innehållet i rapporten kan användas som underlag vidprojektering av nya studentbostäder. Det för att studentbostäder ska stämma överens bättre med studenters önskemål samtidigt som produktionen av studentbostäder kan bli mer kostnadseffektiv. Rapporten undersöker vilka funktioner i en bostad som studenter prioriterar och värdesätter och under vilka förutsättningar studenter kan tänka sig att dela funktioner med andra. Dessutom undersöks om studentbostadsbyggandet behöver differentieras för att bättre passa olika grupper av studenter. Undersökningen har genomförts främst meden enkätstudie där 839 svenska studenter svarade på en internetbaserad enkät. Därefter genomfördes en intervjustudie med utvalda studenter som representerade olika grupper. Arbetet har genomförts i samarbete med fastighetsbolaget Rikshem AB. Vidare genomfördes en intervjustudie med andra aktörer som är med och påverkar utformningen av studentbostäder. Det gjordes för att förslagen som presenteras i rapporten ska gagna alla involverade parter, vara realistiska och genomförbara samt bidra till ett mer kostnadseffektivt byggande av studentbostäder. Som bakgrund till rapporten ligger den rådande bostadsbristen och svårigheten att få nybyggnadsprojekt med studentbostäder att gå ihop ekonomiskt. Samtidigt så finns det ett missnöje bland många studenter över de studentbostäder som finns, dels över bristande funktion och dels över höga hyror i nyproduktion. Resultatet av arbetet visar att den boendeform som studenter prioriterar högst är en så kallad kompislägenhet där två studenter delar gemensamma utrymmen, badrum och kök. I andra hand prioriterar studenterna en studentlägenhet där en student ensamt har alla funktion i bostaden. Resultatet av arbetet visar även att studenter främst prioriterar större sociala ytor, egen balkong och diskmaskin i bostaden. Dock är det förstnämnda inte ekonomisk realistiskt att införa i praktiken. Studenter prioriterar inte att ha tvättmaskin i lägenheten, större arbetsplats eller förvaring. Slutligen lämnas rekommendationer för utformningen av studentbostäder och det konstateras att de skillnader som finns mellan olika grupper av studenter inte kräver några nya boendetyper än de som i övrigt tas upp i rapporten.

Stockholm är en växande stad och för att bemöta det behov av bostäder som expansionen medför, krävs att befintliga fastigheter utvecklas och får nya, bättre anpassade ändamål. Det är framförallt viktigt att utveckla de fastigheter som är belägna i attraktiva områden med pågående stadsutveckling eller goda möjligheter för ny stadsutveckling. Denna rapport behandlar utvecklingen av Vandenbergh 9, ett kontorskomplex från tidigt 1970-tal till ett modernt bostadshus. Rapporten resulterar i förslagshandlingar över hur den invändiga gestaltningen kan komma att se ut. Förslaget följer alla de lagar, stadgar och rekommendationer som idag ställs för byggnation i Sverige. Detta resulterade i sex individuella plan, men för att främja hållbart och rationellt byggande har ett stort fokus lagts på modulbyggande. Rapporten redogör för hur en fastighet i en stor skala kan utvecklas och erhålla ett nytt syfte. / Stockholm is a growing city and to satisfy the need of housing that expansion entails requires that existing properties are developed and given new, better adapted purposes. It is particularly important to develop the properties that are located in attractive areas with ongoing urban development or good opportunities for new urban development. This report discusses the development of Vandenbergh 9, an office complex from the early 1970s to modern housing. The report results in proposals documents how the interior design might look like. The proposal complies with all the laws, rules and recommendations today are for construction work in Sweden. The result is five individual floor plans, but to encourage the sustainable and rational construction, a major focus was on modular construction. The report show how a property in this scale can be developed and obtain a new purpose.

There is an inefficiency of waste management in co-living spaces for students, emphasizing the importance of proper waste sorting. A multifaceted research methodology was initiated with a literature review to understand existing waste management solutions and how they work as a system, followed by attribute studies pivotal for co-living spaces. A potential of product-service systems was explored to facilitate collaboration between students and housing companies. Interviews with students and contextual studies further enriched the understanding of waste management practices. These research methods guided the development of innovative waste management solutions tailored to theunique dynamics of co-living spaces. Stakeholders in this endeavor include students, housing companies, municipalities, and waste management organizations. Instilling correct waste sorting habits, saving costs through reduced fines, more efficient waste processing, and streamlining operations. Our design specifications prioritize user-friendliness, adhering to Nordic sign norms, and a positive user experience. The bins feature designated openings, color coding, visual labels, transparency, and sealable dispensing. Collaborative value is enhanced through interactive elements and aesthetic graphics. We introduce a novel solution: specialized sorting bins with integrated behavioral nudges. Our primary goal is to foster a sense of collective responsibility among residents and promote sustainable waste practices. The final design utilizes recyclable materials. Sustainability is further promoted by encouraging bag reuse. The practical application of sustainability is achieved through nudges and educational graphics on the bins, while social cohesion is fostered through interactive placards. In conclusion, our innovative bin solution offers an effective approach to sustainable waste management in co-living and future work may involve adapting the solution to diverse needs and evolving waste management challenges in shared living environments. / Avfallshantering inom kollektiva (co-living) studentmiljöer saknar effektivisering och understryker vikten av korrekt avfallssortering. För att underlätta samarbetet mellan studenter och bostadsföretag undersöktes potentialen av ett produkt-tjänstesystem för utvecklingen av innovativa avfallshanteringslösningar; detta specifikt för den unika dynamiken i kollektiva utrymmen. Denna potential inkluderar intressenter som studenter, bostadsföretag, kommuner och avfallshanteringsorganisationer som kan leda till förbättringar i korrekta avfallssorteringsvanor, och dessutom spara kostnader genom minskade böter, effektivare avfallshantering och effektivisering av verksamheter. Metoderna som utfördes inkluderade en forskning med hjälp av litteratur, intervjuer och kontextuella studier med studenterna i centrum för att förstå de befintliga avfallshanteringslösningarna, de underliggande systemen, en ökad förståelsen av avfallshanteringsmetoder och relevanta egenskaper. Resultatet blev introduktionen av en lösning i form av specialiserade sorteringskärl som utnyttjar sig av puffning (nudging) för att utöka en känsla av kollektivt ansvar bland invånarna samt utförandet av hållbara avfallsmetoder. Vår designspecifikation prioriterar användarvänlighet, en bättre användarupplevelse och efterliknar de nordiska skyltnormerna. Detta uppnås med variation i former efter typer av förpackning, färgkoder, visuella beteckningar, transparens och förslutningsbar dispensering. För att förstärka samarbetsvärdet användes interaktiva element och estetisk grafik. Kärlen är konstruerade av återvinningsbara material och uppmuntrar därefter återanvändning av säckar tillsammans med kärlen. Den praktiska tillämpningen av hållbarhet uppnås genom puffar och grafiska illustrationer på kärlen, medan social sammanhållning främjas genom interaktiva skyltar. Sammanfattningsvis erbjuder vår innovation en lösning för källsortering på ett effektivt tillvägagångssätt för hållbar avfallshantering i kollektiva utrymmen med ett framtida arbete som kan innebära att anpassa lösningen till olika behov och utvecklande av avfallshanteringsutmaningar i delade livsmiljöer.