I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer. I litteraturgenomgången redogörs för de uppsatser och rapporter som anses relevanta. Föregående skribenter har ett annat fokus men deras resultat är intressanta också för denna uppsats.Slutsaten i uppsatsen är att lärarna och övriga informanter på ett nytt och innovativt sätt ökar motivationen hos eleverna genom att varva praktiska och teoretiska lektioner. De exempel som undersökts visar att det går att förändra en utbildning som också den statliga utredningen om Sfi föreslog 2003 (SOU 2003:77). Ökar motivationen så ökar också studieviljan hos eleverna och om de grammatiska och språksystematiska undervisningsmomenten inte är alltför svåra kan de uppfattas både välvilligt och som viktiga av eleverna och mer hanterbara för lärarna.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.

This thesis explores the literacy practices in literacy history, in everyday life and in Swedish tuition for immigrants (sfi) of five Kurdish adults. The study analyses connections and dividing lines between literacy practices of the sociotextual domains of everyday life and literacy practices of the sociotextual domain of sfi. It also explores the interaction between literacy history and present literacy practices. Further, there is a focus on the connections between identification, learning and literacy practices. The methodological approach is inspired by ethnography, employing individual semi-structured interviews and classroom observation. Video documentation, audio recordings and field notes are used for documentation. Theoretically the study is influenced by the research field New Literacy Studies where literacies are conceived of assets of socially and culturally grounded practices. The interviews are analysed from two perspectives: focusing on content and on linguistic discursive practices. In the analysis of interviews and observations, a number of interacting aspects of literacy events and literacy practices are also researched, such as purpose, time, place, participants, verbal language and artefacts. A lack of connection between the participants’ notions of who they are and the identities offered to them in sfi impairs the conditions of their active participation in the literacy practices, and consequently also impairs their learning. Identities connected to literacy history are of importance in this process. To exemplify this, the professional career they had in Kurdistan is still of central importance for two of the participants of the study. This complicates their identification as sfi-students and their engaging in the literacy practices of the sfi-education. If sfi teachers know which identities from everyday life are important to their sfi students and try to find connections between the sfi teaching and these identities, the chances improve of the students accepting the identities which they are offered in the literacy events. Then it will also be more probable that the students’ participation in the literacy events in sfi will lead to deep learning. In the sfi classrooms, the participants take part in literacy events of everyday life. There are three types of overlap between the literacy practices of sfi and of everyday life. (1) Literacy events from other sociotextual domains take place in the sfi-classrooms, but without recontextualization into sfi. (2) Literacy events based in sociotextual domains of everyday life are recontextualized into sfi. (3) Literacy events belong to more than one sociotextual domain. In spite of these three types of overlap there are complications when it comes to students starting out from literacy practices of everyday life when they take part in the literacy practices of sfi. It is not possible to transmit literacy practices in their totality, from one sociotextual domain to another. The literacy practices are situated in a specific sociotextual domain and will undergo a transformation as they are based in a different sociotextual domain. On the other hand, it is possible for sfi students to make use of everyday micro practices (e.g. cooperation and non-linear reading) when they take part in the literacy practices of sfi.

The aim of this study is to examine, with a gender theoretical and conversational analytical framework, how teachers in Swedish for immigrants (SFI) distribute positive and negative assessments towards men and women in the classroom and what causes them. The purpose is further to examine how the assessments construct and actualize gender patterns in the education.   The thesis is divided into two major issues: How are positive and negative assessments ​​distributed between men and women in a class at Swedish for immigrants (SFI) and what causes these? How can the assessments ​​be related to constructing and actualizing gender? In order to achieve the research questions, four teachers have been observed in three different classrooms.   The result shows how assessments ​​in classrooms are caused by fostering the students into a gender-normative behavior and also into a desirable classroom behavior. Furthermore, the assessments ​​are caused by evaluating students work efforts in school work. The result also show how women are given more positive assessments ​​and men more negative, even though there are no major differences between how assessments are distributed between male and female students. In total, women are given more assessments than men in the classroom. With the hidden curriculum as an analytic tool, the results show how hidden teaching agendas and the teachers’ assessments to foster the students into these exists within an educational context for adult students. The study has also made visible how gender is both actualized and constructed in the assessments ​​the teachers express in conversation with the students.

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola. Två elever i taget intervjuades under cirka en timme och det uppstod ett fritt samtal om hur de uppfattar att de har lärt uttal. Resultatet är en lång rad metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem för lärande av svenskt uttal: lyssna, läsa, syssla med korrigering, höra, repetera, titta, umgås med människor, prata, arbeta, göra läxan, kämpa, vilja samt ha rätt inställning. En förhållandevis stor del av dessa metoder nämns inte i den tidigare forskningen. Metoder som eleverna nämnde har hjälpt mest är lyssna, repetera långa ord, läsa högt, vilja lära uttal, umgås med människor, ta hjälp av sitt barn samt kämpa. Endast några få metoder från själva SFI-undervisningen nämndes av eleverna. Därför dras i diskussionen slutsatsen att det behövs mer uttalsundervisning inom SFI, särskilt undervisning i prosodi. En annan slutsats är att de metoder som informanterna nämner bör påverka SFI didaktiskt och tre exempel ges på hur detta kan ske.

No description available.

I Sverige talas det många olika språk utöver svenskan och officiellt råder det en flerspråkig norm där också Skolverkets styrdokument betonar vikten av att tillvarata elevens alla kompetenser. Trots det råder det i praktiken ibland en enspråkig norm inom svenskt utbildningsväsende.  Sfi är en utbildning för vuxna invandrare där alla elever har flerspråkiga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen var därför att undersöka hur sfi-lärare uttrycker sin inställning till transspråkande undervisning och sin syn på förstaspråkets betydelse och funktion för undervisning. Studien utgick från en fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer av åtta sfi-lärare på samma kommunala sfi-skola och som också var kollegor till mig. Analysen av intervjuerna undersökte olika aspekter av sfi-lärarnas utsagor om elevers förstaspråk som resurs i undervisningen. Studien sökte efter uppfattningar och synsätt som visade sig i lärarnas tal om ämnet. De viktigaste resultaten i studien visade att utsagorna från lärarna pekade på en positiv syn på transspråkande undervisning. Aspekter som framkom var att lärarna ansåg att flerspråkigheten hade positiv inverkan vid inlärning av ett andraspråk och att lärarnas tal beskrev en tro på elevernas personliga studieansvar. Men analysen av lärarnas utsagor kring deras egen flerspråkiga undervisning visade att lärarna lade in olika betydelser av begreppet flerspråkighet. Det vill säga att det skiljde sig mellan lärarnas utsagor hur man talade om vad flerspråkighet var och vilka kvaliteter som måste vara infriade för att undervisningen skulle uppfattas som transspråkande. / In Sweden, many different languages are spoken in addition to Swedish and officially there is a multilingual norm. The National Agency for Education´s governing documents emphasizes how important it is to utilize all competencies that students possess. Despite this, there is at times a monolingual norm present in the Swedish education system in practice. SFI (Swedish for Immigrants) is an education for adult immigrants where all students have multilingual knowledge. The purpose of this thesis was therefore to investigate how SFI teachers express their attitude to translingual teaching and their view of the significance and function of the first language for teaching.  The study was based on a phenomenological approach with qualitative interviews of eight SFI teachers from same municipal SFI school. These SFI teachers were also my colleagues. The analysis of the interviews examined various aspects of the SFI teachers’ statements about their students’ first language as a resource in teaching. The study looked for perceptions and perspectives that were reflected in what the teachers had to say about the subject.  The most important results in the study showed that the statements from the teachers pointed towards a positive view on translingual teaching. Aspects that emerged were that the teachers considered that multilingualism had a positive impact when learning a second language and that the teachers’ statements expressed a belief in their students’ personal study responsibilities. However, the analysis of the teachers’ statements about their own multilingual teaching showed that the teachers added different meanings to the concept of multilingualism. There was a difference between the teachers’ statements regarding how they talked about what multilingualism was and what qualities must be met in order for teaching to be perceived as translingual.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen av vuxna elever utan skolbakgrund och hur dessa verktyg används, vilka förmågor eleverna övar samt vilken betydelse digitala verktyg har i dessa elevers språkinlärning. För att undersöka det har jag använt mig av en metodkombination av strukturerade observationer i två A-grupper samt semistrukturerade intervjuer med två undervisande lärare i dessa grupper.  Studiens resultat visar att de digitala verktyg som används i A-kurs är Ipad och appar, Smart Notebook/Smartboard, Dator, Lunis och Powerpoint. Dessa verktyg används mestadels för individuellt arbete men det finns tillfällen då vissa av dessa verktyg används i helklass. Eleverna övar med stöd av dessa verktyg förmågan att lyssna och förstå, tala (uttal), läsa och förstå, skriva och arbeta självständigt. Studiens resultat visar även en tämligen liten interaktion mellan elever under tiden de arbetar med digitala verktyg.  Lärarnas uppfattningar är att digitala verktyg har en stor betydelse i språkinlärningen hos vuxna elever utan skolbakgrund. Enligt lärarna erbjuder digitala verktyg en mängd olika möjligheter för dessa elever att öva och utveckla samtliga språkfärdigheter. Studien visar även att det finns vissa områden som kan utvecklas. / The purpose of this study is to investigate which digital tools are used in SFI teaching of adult students without school background and how these tools are used, what abilities the students practice and what significance digital tools have in these students language learning. To investigate this, I have used a method combination of structured observations in two A-groups as well as semi-structured interviews with two teachers in these groups. The results show that the digital tools used in the A-course are Ipad and apps, Smart Notebook/Smartboard, Computer, Lunis and Powerpoint. These tools are mostly used for individual work, but there are times when some of these tools are used in full class. With the help of these tools, students practice the ability to listen and understand, speak (pronounce), read and understand, write and work independently. The results also show a fairly small interaction between students while working with digital tools. Teachers’ perceptions are that digital tools are of great importance in the language learning of adult learners without a school background. According to the teachers, digital tools offer a wide variety of opportunities for these students to practice and develop all language skills. The study also shows that there are certain areas that can be developed.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på sfi arbetar med stöttning för andraspråkselever när det gäller muntlig produktion och muntlig interaktion i en klassrumssituation. Stöttning – scaffolding – är en arbetsmetod som används i klassrumsundervisning för att utveckla och stärka elevers språkproduktion. I denna studie innefattar det andraspråksinlärningen av svenska för invandrare (sfi). En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med tre sfi-lärare har använts för att genomföra studien. Genom intervjustudier belyses hur lärarna i en mindre kommun använder sig av stöttning i muntlig produktion och muntlig interaktion. Tre lärare, med olika lång erfarenhet av sfi-undervisning inom kurs C, har intervjuats om deras arbetsmetoder för att stötta eleverna. Resultatet visade att stöttning var vanligt hos lärarna men med olika metoder och till viss del med olika utgångspunkter vid val av modell. Lärarnas utgångspunkt för stöttningen var både medvetna och omedvetna val av arbetsmodell.

Textbooks within Swedish for Immigrants aims to teach immigrants the Swedish language and help them understand Swedish society. But one can ask: is there a representative picture of all people in Swedish society in these textbooks? This study aims to analyze which discourses are made visible regarding what kind of people are represented in textbooks for Swedish for Immigrants. Two textbooks from different times are chosen to make a comparison, and to see what and if there has been development in the way one talks about people with non-Swedish and non-white names. The questions asked are: Who is given space in two textbooks for Swedish for Immigrants? And what kind of development has been made within this area between the years 2002 and 2021? The method used is discourse analysis based on a social constructive perspective, which means that people adopt the discourses they read and learn about, which affects the way they see society and how they interact with others. The result shows that similar discourses are found in both textbooks, where three main discourses appear: us and them, Swedish/white is the norm, and immigrants only have lower-paid jobs in society. People with non-Swedish and non-white names are not given as much space in the textbooks as people with Swedish and white names. The older textbook contains of a majority Swedish names whereas the newer textbook contains more international names, but that are considered white names. This shows that there is an us and them-discourse occurring. The us and them-discourse appear in different ways throughout the textbooks and is more implicit in the newer textbook compared to the older. Another example of this discourse is that people with non-Swedish and non-white names are often presented with where they come from, which is not the case for people with Swedish names. This shows that there is a certain way of speaking of people with non-Swedish and non-white names in society. In conclusion, there are more Swedish and white people who are given space in these textbooks for Swedish for immigrants. Considering that immigrants are the target group for these textbooks, there should be a representation of all different people in Swedish society. Seen from a social constructive perspective, immigrants who read these textbooks will adopt these discourses, which will affect how they see Swedish society and how they interact with others. The development discovered between the two textbooks and their almost 20-year difference of release is shown in the discourse of immigrants only having lower-paid jobs. The newer textbook shows no evidence of this discourse whereas it appears in the older textbook. This shows that development has been made in how society thinks of immigrants and their ability to work within any profession.