Global ETD Search

11	Den nutida låga och täta trädgårdsstaden : Från miljonprogram till nutida trädgårdsstad Rostock, Mattias January 2023 (has links) I arbetet besvaras två frågor om vilka designprinciperna är för traditionella trädgårdsstäder från början av 1900-talet samt hur trädgårdsstaden kan anpassas med nutida forskning och praktik till dagens kontext. Ett gestaltningsarbete av ett bostadsområde har utformats med framtagna designprinciper som en del av analysen. Utgångspunkten är en nutida trädgårdsstad i låg och tät bebyggelse. Förslaget utarbetas sig i Kungsmarkens högskaliga miljonprogramsområde som ett alternativ till bebyggelsen som finns på plats idag. Platsens förutsättningar har beaktats gällande; verksamheter, målpunkter, omgiven bebyggelse, trafik, barriärer, utsikter, grönska och topografiska skillnader. Vidare så har målsättningen i det alternativa planförslaget varit att skapa lika många bostäder som idag finns på platsen. Arbetet har undersökt om en nutida låg och tät trädgårdsstad, kan vara ett av alternativen till dagen byggnadsideal. trädgårdsstad trädgårdsstäder designprinciper bostadsområde bebyggelse låg och tät lågt och tätt Kungsmarken miljonprogram miljonprogramsområde förutsättningar byggnadsideal modern nutida traditionell stadstyp småstad förorten konceptfastighet bebyggelsestruktur gaturum grönska trädgård platsbildningar siktlinjer garden cities Howard Rådberg Unwin Forshed gestaltning utformning gestaltningsprogram kvalitetsprogram Architectural Engineering Arkitekturteknik Social Sciences Samhällsvetenskap
12	Techno-economic analysis of Open Optical LineSystems Papageorgiou, Vasileios January 2018 (has links) Technology innovations and capacity upgrades in optical networks have influenced the optical transmission. As a result, network operators are considering separating hardware and software components in order to achieve efficiency and promising savings during network operation and network lifecycle. This leads to resolving the vendor lock-in and opening up the optical networks architectures such that different kinds of disaggregation models can be supported in the DWDM transport layer.In this master thesis, a techno-economic analysis which compares the economical differences between an integrated and disaggregated optical network has been conducted. For the analysis, an actual test case scenario of a European interregional network has been utilized. The line system and transponders components, price lists and features are based on actual vendor components in today’s optical transport networks.According to the results, it has been concluded that all total cost investments required for an integrated or disaggregated approach of DWDM system are traffic dependent. Moreover, capital expenses of open architecture are influenced by business model policy in price reduction due to multiple vendors’ competition on transponders. Calculations demonstrated that a disaggregated approach can introduce considerable total cost savings about 21% less total investments that include 25% less costs for capital expenses and 3% higher cost for operational expenses on an average traffic volume of European network. Finally, by increasing 5-10 times the traffic volume of European network it has been noticed that disaggregated system reduced total cost by 39% and 43% respectively. / Tekniska innovationer och trafiktillväxt påverkar utvecklingen av optisk transmission. En konsekvens av detta är att nätoperatörer undersöker möjligheten att separera hårdvara och mjukvarukomponenter för öka effektiviteten och sänka kostnader för drift. Detta minskar inlåsning till enskilda leverantörer och öppnar upp dom optiska näten för att byggas med olika typer av disaggregering i DWDM transporten.I den här masteruppsatsen har en tekno-ekonomisk analys utförts avseende den ekonomiska skillnaden mellan integrerade och disaggregerade optiska nät. Ett verkligt nät scenario användes för analysen. Komponenter och kostnader för linjesystem och transpondrar är baserade på existerande system och prislistor i dagens nät. Enligt det erhållna resultatet har slutsatsen dragits att totala kostnaden för integrerade och öppna system är trafikberoende. Vidare så är investeringen för öppna system påverkad av pris reduktionen pga. konkurrens på transpondrar.Beräkningarna visar att disaggregerade system kan sänka kostnaderna med 21%, i dessa siffror ingår 25% lägre kostnad för investeringar och 3% högre driftkostnader.Slutligen, genom att öka trafikvolymen med 5 respektive 10 ggr från den ursprungliga trafik matrisen så kan de totala kostnaderna sänkas med 39% och 43%. Capital expense (CAPEX) operational expenses (OPEX) optical networks disaggregated DWDM integrated DWDM traffic volume transponders line system Capital Expense (CAPEX) driftskostnader (OPEX) optiska nätverk disaggregerad DWDM integrerad DWDM trafikvolym transpondrar linjesystem Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
13	Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet Naucler, Agneta January 2015 (has links) Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits. Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag! fysisk planering stadsplanering samhällsplanering fysisk aktivitet främja fysisk aktivitet urban design urban planering allmänintresse rationell planering förhandlingsplanering fysiska strukturers påverkan aktiv transport passiv transport cykling cykel gång gå promenad motion stråk cykelvägar gångvägar gång- och cykelvägar stödjande infrastruktur sociala aspekter trygghet säkerhet upplevd trygghet hälsa jämställdhet integration delaktighet sociala möten social gemenskap grönområden grönytor natur naturområden aktivitetsytor lekplats lekplatser utegym aktiva mötesplatser allmän plats offentliga platser offentliga ytor fysisk aktivitet utomhus tillgänglighet beteendeförändringar förtätning tät stad funktionsblanda funktionsblandning prioritering trafikslag prioritering aktiv transport planeringsideal hållbart hållbar planering boverket malmö stad umeå kommun

Page generated in 0.0449 seconds