- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 161 to 163 of 163 (0.036 seconds)| 161 |
The European Enlargement : To the East and Beyond?Granstrand, Jenny January 2010 (has links)
The two Eastern enlargements in 2004 and 2007 marked a new chapter in the EU’s history, since it was the first time that the Union turned to enlarge eastwards. This thesis examines the borderline problem that arose with Article 49 of the Maastricht Treaty on the European Union, which gave the right to any European country that respects the principles of: liberty, democracy, human and fundamental rights, and the rule of law, to apply for membership in the EU. This thesis approaches the EU’s borderline problem by taking on three case studies consisting of Hungary, Lithuania, and Ukraine, for the purpose of analyzing the Eastern enlargement and Ukraine’s potentials of becoming a member of the EU. The reason for doing so is to compare Ukraine’s potentials of becoming a member in the EU with two Eastern states that, like Ukraine, have been involved with the Soviet Union, and that despite their degree of involvement, have been successfully integrated in the EU. As the EU has turned to enlarge eastwards, it gradually pushes its borderline with every enlargement, closer to Russian territory. Hence, it is necessary to investigate how potential integration of a country like Ukraine can affect the EU’s relations with Russia. The crucial aspect of the current relations between the EU and Russia is the interdependence of energy, where Ukraine is as a strategically important country, since it currently serves as a corridor between East (Russia) and West (EU). This thesis therefore shows that the problematic of potential integration of Ukraine goes much deeper than that of a geographical matter, and therefore touches other problem areas related to domestic political instability in Ukraine, and Russian political influence through its gas supplies. This thesis approaches the EU’s borderline problem from a foreign political perspective by investigating Ukraine’s potentials of becoming a member of the EU and suggesting, by the assistance of Westberg’s theoretical framework of integration theories, a third generation of integration theories to be needed in order to meet the problematic of the enlargement towards East. The thesis further gives recommendations to how the EU could deal with its borderline problem by answering three research questions related to the enlargement problematic. / De två östutvidgningarna 2004 och 2007 utgjorde ett nytt kapitel i EU:s historia då det var första gången som Unionen påbörjade utvidgningen mot Öst. Denna uppsats undersöker gränsproblematiken som uppkom i samband med Artikel 49 i Maastricht Fördraget om Europeiska Unionen, vilken gav rätten till varje Europeiskt land som respekterar principerna om: frihet, demokrati, mänskliga och fundamentala rättigheter, samt rättsstat, att ansöka om medlemskap i EU. Denna uppsats närmar sig EU:s gränsproblem genom att ta sig an tre fallstudier bestående av Ungern, Litauen, och Ukraina, i syfte att analysera östutvidgningen och Ukrainas potential att bli medlem i EU ur ett utrikespolitiskt perspektiv. Anledningen till detta är att jämföra Ukrainas potential att bli medlem i EU med två öststater som, i likhet med Ukraina, har varit involverade i Sovjet Unionen, men som oberoende graden av involvering med Ryssland, framgångsrikt blivit integrerade i EU. Eftersom EU påbörjat utvidgningen mot Öst så förskjuts EU:s gräns gradvis, med varje östutvidgning, nära ryskt territorium. Därmed är det nödvändigt att utreda hur potentiell integrering av ett land som Ukraina kan påverka EU:s relationer med Ryssland. Den avgörande aspekten när det gäller relationerna mellan EU och Ryssland, är det ömsesidiga beroendet kring energi, där Ukraina utgör ett strategiskt viktigt land, eftersom det för närvarande verkar som en korridor mellan Öst (Ryssland) och Väst (EU). Denna uppsats visar att problematiken kring potentiell integrering av Ukraina rör problemområden bortom geografisk natur, så som inhemskt politisk instabilitet i Ukraina, samt Rysslands politiska inflytande genom energiförsörjning till Europa. Denna uppsats närmar sig EU:s gränsproblem från ett utrikespolitiskt perspektiv genom att utreda Ukrainas potentiella medlemskap i EU. Den föreslår, med hjälp av Westbergs integrationsteoretiska ramverk, att en tredje generation av integrationsteorier är nödvändig för att analysera problematiken kring utvidgningen mot Öst. Uppsatsen ger rekommendationer till hur EU kan hantera sitt gränsproblem genom att svara på tre frågeställningar gällande utvidgningsproblematiken.
|
| 162 |
Post-human Hospitality? Opportunities and risks with AI : An exploratative case study of AI in the hospitality industry of Värmland / Posthumanistiskt värdskap? Möjligheter och risker med AI : En explorativ fallstudie av AI inom besöksnäringen i VärmlandWannemo, Fredrik January 2024 (has links)
The thesis is an explorative case study focusing on the hospitality in the region of Värmland in Sweden as conceived by stakeholders in the hospitality industry. The purpose of this thesis is to expand the knowledge of how AI impacts the meaning of hospitality, by mapping how stakeholders within the different parts of the touristic system perceives and uses AI development of experiences and services that combine physical and digital spaces. Previous research in connection with AI and the hospitality industry laid the foundation for the result and analysis in the thesis. Selected theory dealt with tourism, hospitality, digitalisation, technological fixes and hybrid spaces. A hospitality perspective was selected to highlight the essence of human-to-human interaction, while also including how AI can influence interaction and services in physical and digital spaces, going beyond the focus on economical promises usually taken in tourism studies of AI. Semi-structured interviews were conducted with stakeholders of the hospitality industry in Värmland. The interview guides were based on the previous research and theoretical framework, which aided the process of gathering relevant empirical data from respondents of the different stakeholder groups, thus, contributing adequate answers to the research questions. With these means it was possible to see and map the different perspectives on what effects AI has on hospitality. The conclusion shows that the hospitality industry in Värmland is gradually exploring AI, with only a few stakeholders actively involved in projects with AI. There is a significant interest due to AI's potential to improve efficiency and create new offerings, but limited financial and human resources especially for the many small businesses in the region, along with a lacking mature state of AI hinder widespread adoptions. Stakeholders believe that AI will align with tourist needs, impacting power dynamics between tourists and destinations. AI is expected to paradoxically affect hospitality by potentially increasing or decreasing human interactions, with tourists increasingly becoming producers of their own experiences. Tourists generally have a neutral stance on AI in hospitality, preferring its use in information gathering and travel planning rather than as the experience itself. Human interaction remains highly valued, suggesting AI will rather enhance than replace it, leading to a setting of post-human hospitality. Looking ahead, stakeholders approach AI cautiously, acknowledging the need to address data privacy, regulation, and power dynamics. They see opportunities in AI but remain wary of ethical and societal implications.
|
| 163 |
Försäkringsskydd för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser : En undersökning av försäkringsvillkorens omfattning och eventuella begränsningar i förhållande till art. 82 GDPR och grupptalan / Insurance coverage for liability in case of data protection breaches : An investigation into the extent and potential limitations of insurance terms in relation to art. 82 GDPR and class action lawsuitsNahlbom, Robin January 2024 (has links)
I uppsatsen utreds försäkringsskyddet för skadeståndsansvar vid dataskyddsöverträdelser. GDPR är den centrala regleringen för personuppgiftsbehandling och fastställer ett antal principer som måste upprätthållas för att den ansvarige ska få behandla personuppgifter. Bryter den ansvarige mot förordningens principer har den registrerade rätt att kräva skadestånd enligt art. 82.1 GDPR. Förordningen fastställer tre kumulativa krav som måste vara uppfyllda för att skadeståndsskyldighet ska föreligga. Det innefattar att en överträdelse av GDPR har skett, att materiell eller immateriell skada till följd av denna överträdelse har uppstått och att det föreligger ett orsakssamband mellan skadan och överträdelsen. Förordningen innehåller även en bestämmelse som tar över medlemsstaternas nationella skadeståndsrättsliga bestämmelser, vilket innebär att GDPR ska tillämpas enligt sin ordalydelse och att de kumulativa kraven enligt art. 82.1 GDPR måste följas. Det innebär att nationella skadeståndsrättsliga begrepp inte bör jämställas med begrepp som framgår av art. 82.1 GDPR eftersom begreppen har tillkommit i en helt annan kontext. Exempelvis översätts i vissa fall materiella och immateriella skador till ekonomiska och ideella skador. Begreppen är inte synonyma och bör inte tillställas samma betydelse eftersom terminologin i art. 82.1 GDPR kan misstolkas. Försäkringsvillkoren som reglerar skadeståndsskyldigheten för dataskyddsöverträdelser och som även hänvisar till art. 82.1 GDPR, innehåller i vissa fall nationella skadeståndsrättsliga begrepp och även andra begrepp som inte framgår av förordningen. Det kan leda till att kongruensen mellan villkorens utformning och förordningens ordalydelse medför tolkningsproblematik vid bedömning om skadeståndsskyldighet föreligger. Därför bör försäkringsvillkoren endast innehålla sådan terminologi som framgår av art. 82.1 GDPR. Dataskyddsöverträdelser medför oftast att en stor grupp människor lider skada varför förordningen tillåter registrerade att föra grupptalan med hjälp av en ideell organisation enligt art. 80 GDPR. Teoretiskt sett kan skadeståndsbeloppen bli högre än försäkringsbeloppen varför det i sådana fall saknas ett försäkringsskydd för grupptalan för den personuppgiftsansvarige. Försäkringsvillkoren anger däremot ingenting om att försäkringen inte täcker ett sådant anspråk. Därmed ställs försäkringsbolagen inför utmaningen att hantera sådana anspråk, varför försäkringen bör uppdateras för att möta skadestånd i en grupptalan vid dataskyddsöverträdelser. / The essay investigates insurance coverage for liability for damages in the event of data protection breaches. GDPR is the central regulation for the processing of personal data and establishes a number of principles that must be upheld for the data controller to process personal data. If the data controller breaches the principles of the regulation, the data subject has the right to claim damages under Art. 82.1 GDPR. The regulation sets out three cumulative requirements that must be met for liability for damages to arise. This includes that a breach of the GDPR has occurred, that material or immaterial damage as a result of this breach has arisen, and that there is a causal link between the damage and the breach. The regulation also includes a provision that supersedes the national tort law provisions of Member States, which means that the GDPR shall be applied according to its wording and that the cumulative requirements under Art. 82.1 GDPR must be followed. This means that national tort law concepts should not be equated with concepts as set out in Art. 82.1 GDPR as the concepts have arisen in a completely different context. For example, in some cases, material and immaterial damages are translated into economic and non-economic damages. The concepts are not synonymous and should not be attributed the same meaning as the terminology in Art. 82.1 GDPR can be misinterpreted. The insurance terms and conditions that regulate liability for damages in the event of data protection breaches and also refer to Art. 82.1 GDPR, in some cases contain national tort law concepts and other concepts that are not evident in the regulation. This may lead to a lack of congruence between the wording of the terms and conditions and the wording of the regulation, resulting in interpretation issues when assessing whether liability for damages exists. Therefore, the insurance terms and conditions should only contain terminology as set out in Art. 82.1 GDPR. Data protection breaches usually result in harm to a large group of people, which is why the regulation allows data subjects to bring a collective action with the assistance of a not-for-profit organization under Art. 80 GDPR. Theoretically, damages awarded may exceed insurance coverage, which means there is no insurance coverage for collective actions for the data controller in such cases. However, the insurance terms and conditions do not specify that the insurance does not cover such a claim. Therefore, insurance companies are faced with the challenge of handling such claims, which is why the insurance should be updated to cover damages in a collective action in the event of data protection breaches.
|
Page generated in 0.0418 seconds