The role of physicians in Swedish society changed dramatically in the 19th century. The need for people not only to be healthy, but also to be seen as healthy by society gave physicians a power that often has been compared to the power of the clergy in early modern era. How might this change have affected how physicians viewed themselves and others? The historically patriarchal and later also strongly paternalistic relationship between the patient and the physician is not unknown to scholars of medical history but can be supplemented with other perspectives and source material. In this study, I shed light on how physicians who were accused of malpractice or negligence in the course of their duties. I also review how the Disciplinary Board of Swedish State Board of Medicine, responded to the merits of the accusations and to the person behind the accusation in the late 1940s and early 1950s. The words and actions of the physicians and the Disciplinary Board members towards the other party in the disciplinary cases reflect parts of the self-image and professional identity both within the medical profession and the identity which the physicians and the Disciplinary Board wished to convey outside the medical profession. It is therefore interesting to consider for whose sake the Swedish medical disciplinary board was established and run. Several conclusions have emerged during the study, including that the Swedish physicians did not need to have the patient's trust, whereas having the trust of colleagues and of the Board of Medicine appears to be essential to the physicians professional identity. Also, the stereotypical self-images of physicians as scientific, objective, and rational were contrasted with the stereotypical images of patients as subjective, naïve and ignorant, both by the accused physicians and the members of the Disciplinary Board. The indirect and direct power that the medical profession had over both their own profession and their patients perpetuated power imbalances in the patient-physician relationship. Criticism of the handling of disciplinary cases from various quarters in society and politics went unheeded as the criticism evident in the early and mid-1940s persisted also 30 years later.

The aim of this thesis is to understand how organizational changes within collection development of printed media affect public librarians’ perception of community of practice and professional identity. The data collection method used is semi-structured interviews with nine public librarians in Gothenburg regarding their experience of centralized acquisition and floating collections. The material is analyzed within Wenger’s theoretical framework concerning communities of practice and identity in practice. The findings show a spectrum of experiences. There is a general difference in the result between respondents representing the central library and the district libraries. The librarians at the central library, now responsible for all acquisitions, tend to be more positive to the changes. The respondents who experience most impact express an experience of lost control over the collections and the process of selecting new media. They express difficulties monitoring new literature after the centralization. Even though all respondents state the users as the primary focus, they have different approaches in terms of how the printed collections should be used to meet the users’ needs. Three themes are identified in the discussion section. Firstly, the public librarians in Gothenburg are discussed as a community of practice in terms of Wenger’s three characterizing dimensions. Secondly, collection development in relation to practice and identity is discussed. Finally, the respondents’ experience of centralized acquisitions and floating collections is discussed, using the prevalent distinction between a focus on the collection or a focus on the user as a starting point.

Studien fokuserar på hur fritidspersonal planerar med didaktik i åtanke och om fritidspersonalens arbete påverkas av hur mycket planeringstid de har. I studien undersöks hur fritidspersonalen upplever att de behöver göra flera val för att kunna få ihop dagen genom att vara flexibla beroende på elevernas intressen och dagsform. Ett brett uppdrag som måste planeras, genomföras och återkopplas. Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling och erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Samtidigt som styrdokument menar att fritidshemmet även ska komplettera skolan med en mer situationsstyrd planering. Syfte Syftet med undersökningen är att få en insyn i fritidspersonalens planering, vad planering innefattar och ifall fritidspersonalen har verktygen, och möjligheten, att planera i den omfattning de vill för att genomföra fritidshemmets uppdrag så som det beskrivs i Läroplanför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Skolverket, 2022). I studien undersöks vad planeringen innebär för personalen på fritidshemmet och om fritidspersonal får tillräckligt med tid för planering. Med studien vill vi även ta reda på vilket sätt fritidspersonal arbetar utifrån sin planering och om de har förutsättningar att genomföra sina planeringar och arbetsuppgifter. Metod Datainsamlingen har varit kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och analysen har varit en modifierat modell av intervjuanalysen beskriven av Christoffersen och Johannessen (2015) för att passa den hermeneutiska tolkningsprocessen (Brinkkjaer & Höyen,2020). Resultat Resultatet i studien belyser hur fritidshemmets kapitel i läroplanen inte speglar ett uppdrag fritidsverksamheter idag är uppbyggda att klara av. Framför allt inte i den ambitionsnivå fritidspersonal i den här studien önskar uppnå. Majoriteten av fritidspersonalen i den här studien var tillfredsställda med tiden de fick att genomföra planeringen. Planeringstiden ansågs dock i många fall inte kunna utnyttjas effektivt. Resultatet indikerar även att behörigpersonal planerar och obehörig personal utför efter bästa förmåga. Ingen skola i studien prioriterar en koordinerad, regelbunden och gemensam planering. Resultatet visade också att fritidshemlärarnas status ansågs ligga långt ner i rangordningen jämfört med övriga läraryrken i skolan. Informanter i studien ansåg att om yrkesstatusen höjs och fritidspersonalen får fokusera merparten av sin energi på sitt huvuduppdrag i fritidshemmet, så kan barnen få ut mer av sin fritidstid.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the professional identity of public librarians is created and shaped in connection with the digitization of society. The data collection method used, has been semi-structured interviews where five Swedish public librarians were asked questions regarding their experiences and perceptions of the increasingly digital nature of the public librarian profession, and how it has come to affect their work. The collected data has been analyzed within the socio-cultural perspective in which learning is seen as a constantly ongoing social process and where knowledge is gained through interaction with others. A further theoretical starting point for this study, was Anders Ørom's theory of librarians' professional identities. Three main themes were identified during the analysis. The first theme addresses public librarians' positive attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The second theme addresses their negative attitudes and experiences related to digitization and digital technology. The third and final theme addresses their professional identity. The findings show that the public librarian profession is increasingly characterized by digital technical tasks and tools and that knowledge within this area, is considered important according to the public librarians. The respondents who experience the greatest impact of the increasingly digital technical nature of the profession, express concern regarding how a lack of knowledge in this area, can lead to feelings of inadequacy as many public library users, often expect the librarians to possess a great deal of digital technical competence. The majority of the study's respondents highlight the social aspects of the profession, particularly the social interactions with public library users, as a crucial part of their work.

Rollen som skolchef i Sverige idag innebär ett ansvar för att alla styrdokument förutbildningen följs. Det finns dock inga lagstadgade erfarenhetskrav för skolchefer.Huvudmannen för utbildningsorganisationen bestämmer vilka erfarenheter och kunskapersom skolchefen behöver. Denna studie fokuserar på yrkeslivsberättelser från tre skolcheferinom en förskoleorganisation som alla har pedagogisk bakgrund. Studiens syfte är attundersöka skolchefers berättelser om deras yrkesresa från pedagog till skolchef samt attanalysera de yrkesidentiteter som framträder. Studien tillämpar en livsberättelseansats ochanvänder sig av en narrativ teorigrund. Genom tematisk narrativ analys presenterar studien deenskilda yrkeslivsberättelserna i sin helhet. Därefter följer en jämförande analys av likheteroch skillnader mellan berättelserna utifrån teoretiska begrepp. Studiens resultat och analysger, i form av berättelser, en bild av skolchefernas yrkesresor från pedagoger till skolcheferoch de individuella yrkesidentiteter som framträder. Utifrån studiens gemensamma analys sesskillnader i vad som är mest framträdande för skolcheferna utifrån subidentiteter och vad sommotiverar dem. De gemensamma likheterna utifrån yrkesidentiteterna visar på att samtligarespondenter såg fördelar med sin pedagogiska bakgrund i sin roll som skolchef samt att deansåg att deras sociala relationer var viktiga för deras möjligheter att utvecklas. Dessutomfann studien att skolcheferna framträder som individer med stort driv. / The role of school superintendent (Swedish: Skolchef) entails the responsibility of assuring that all educational regulations are observed. There are however no specific requirements for the school superindentents background. The head of the educational organisation decides what previous experience the school superintendent should have. This study focuses on the work life stories of three school superintendents in a private preschool organisation, all with pedagogical backgrounds. The purpose of the study is to explore the superintendents’ stories about the journey from educationist to superintendent, and to analyse the professional identities that emerge. The study employs a life story method and uses narrative theory as its theoretical framework. Through thematic narrative analysis the study first presents each work life story as a whole. Then follows a comparative analysis of similarities and differences between the stories through theoretical concepts. The results and analysis of the study illustrates the work life journey of the respondents, from educationist to school superintendents, and the professional identities that emerge. The joint comparative analysis found the differences between the school superintendents included their sub-identities as well as their sources of motivation. Regarding similarities, the study found that all three respondents saw their pedagogical backgrounds as beneficial for their role as school superintendents. Other similarities included the importance of work relationships for their growth and development, as well as a shared characteristic of ambition.

Inledning: Felrekrytering med stora omkostnader är vanligt förekommande, vilket gör rekrytering av rätt medarbetare viktigt. Utifrån matchande av identiteten mellan arbetssökande och arbetsplats så kan retentionen i organisationer med hög personalomsättning öka, och identitetsfaktorn kan vara en viktig aspekt att ha med i utvärderingar. Problemformulering: Hur ser rekryterare på identitetsmatchning? Syfte: Studien undersöker vilken betydelse identitetsmatchning har i rekryteringssammanhang. Metod: Metoden vald för att besvara problemformuleringen var kvalitativ, med användandet av ett abduktivt angreppssätt och utförandet av fem semi-strukturerade djupintervjuer. Slutsats: Identitetsmatchning har väsentligt betydelse under rekryteringssammanhang, dock inte lika framstående mellan arbetssökande och den övergripande organisationen som mellan arbetssökande och arbetsgrupp.

Syftet med föreliggande studie är att förstå synen barnmorskor i olika generationer har på sitt yrke och vad som motiverar dem i deras dagliga arbete. För att besvara vårt syfte använde vi oss av tidigare forskning samt två teoretiska utgångspunkter. De två teoretiska utgångspunkterna är tvåfaktorsteorin av Herzberg m.fl. (2017) samt Ikigai-modellen baserad på modellen av Winn (2014). För att besvara vårt syfte på bästa sätt användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. I studien deltog nio barnmorskor från olika delar av landet samt inom olika arbetsområden. Deltagarna befann sig inom generation baby boomers, generation X samt generation Y. Resultaten analyserades genom en tematisk analysprocess. Resultaten visade att barnmorskorna i vår studie till största del motiveras av sina kollegor samt det bemötande patienterna ger. Andra motivatorer är att det är ett givande arbete samt att man som barnmorska har en möjlighet att göra skillnad i människors liv. Studien fann även att barnmorskornas arbetsvillkor bör förbättras för att få fler barnmorskor att vilja stanna kvar i yrket. Detta kan förbättras genom att höja lönen, öka bemanningen på varje arbetsplats samt att förbättra den fysiska arbetsmiljön med bättre lokaler och fungerande ventilation. Resultaten kunde vidare bekräftas till stor del av tidigare forskning. Däremot kunde inte någon tydlig koppling ses till generationsbegreppet som helhet, utan istället antal år som verksam inom yrket. Emellertid kunde vissa likheter och skillnader urskiljas generationerna emellan baserat på motivation i det dagliga arbetet, men den faktor som förenade samtliga generationer i studien var att förespråka kvinnohälsan. Det är dock för litet urval för att kunna dra slutsatser kring att det berodde på generationer. Förslag till framtida forskning är därför att utvidga urvalet av respondenter för att tydligare kunna se en koppling till generation samt att implementera Ikigai-modellen på ett annat sätt, då Ikigai-begreppet i dagsläget är brett och tolkningsbart vilket till viss del sänkte studiens validitet. Slutligen visar vår uppsats att barnmorskor aktivt väljer att stanna kvar i yrket av ett flertal anledningar, exempelvis relationen till sina kollegor eller bemötandet från patienter. Detta oavsett en ansträngd arbetsmiljö, vilket tyder på att de funnit en yrkesidentitet i det de gör. Vårt bidrag är att genom detta arbete kunna belysa vad som behöver förbättras för att fler barnmorskor ska stanna kvar i yrket - och därmed kunna främja kvinnohälsan och ge en säkrare vård.

Människor är idag friskare och lever allt längre, vilket ställer krav på att fler behöver arbeta allt längre upp i åldern. Förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta längre är således goda. Trots det visar tidigare forskning att äldre personer tenderar att väljas bort i rekryteringsprocesser och att åldersdiskriminering är ett utbrett problem på arbetsmarknaden. Dessutom visar forskning att ålderism och åldersdiskriminering tenderar att bli alltmer påtagligt ju äldre man blir. Hur seniorer upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur de bemöts, skulle kunna ha betydelse för hur de ser på sig själva i relation till sitt arbete. Studiens övergripande syfte är att utforska hur seniorer inom tjänstemannasektorn upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det första delsyftet är att studera seniorernas upplevelser i relation till synen på deras yrkesidentitet och självbild. Det andra delsyftet är att utforska vilka tänkbara faktorer som kan ha betydelse för seniorernas anställningsbarhet. För att utforska området har empiriinsamlingen skett genom en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är ålderism, livsloppsperspektivet, sociala nätverk, anställningsbarhet samt yrkesidentitet och självbild. I resultatet identifierades både möjliggörande och hindrande faktorer som har betydelse för seniorernas möjligheter på arbetsmarknaden. De främsta möjliggörande faktorerna identifierades på individnivå, medan de mest hindrande identifierades på organisationsnivå. Resultatet visade även att de flesta respondenter upplevde sina möjligheter på arbetsmarknaden som förhållandevis goda samtidigt som det fanns en relativt stark yrkesidentitet. Det kan tyda på att det finns ett förhållande mellan hur man upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur stark yrkesidentitet man har.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen om vilka upplevelser och attityder kring artificiell intelligens som kan inverka på IT-anställdas yrkesidentitet både idag och i framtiden. Vi tog kontakt med ett IT-konsultföretag och genomförde sju intervjuer med organisationens anställda. Datainsamlingen skedde genom en halvstrukturerad intervjuguide. I vår teoribakgrund har vi utgått ifrån en Teknikacceptansmodell (TAM), begreppet affordances, Goffmans identitetsteori samt en modell av interaktionen mellan arbete och identitet. Resultatet visar att samtliga respondenter använder sig av den generativa typen av AI där majoriteten är positivt inställda till tekniken och ser den som ett stöd och verktyg i det dagliga arbetet. De anställda ser artificiell intelligens som en bidragande och stärkande faktor i relation till deras yrkesidentitet idag, där AI som verktyg stöttar och frigör mer tid för kreativa, meningsfulla och relationsskapande arbetsuppgifter. Majoriteten av de anställda är positivt inställda och ser AI som en stärkande faktor för yrkesidentiteten i framtiden. Däremot fann vi en viss oro kring jobbförlust och professionell avkvalificering i framtiden, där AI:s potentiella kapacitet kan orsaka lidande för de IT-anställdas yrkesidentitet.

Bakgrund:  Psykiatrisjuksköterskors yrkesidentitet upplevs som komplex och otydlig då den baseras både på sjuksköterskans egna värderingar om sig själv och sin yrkesroll samt på yttre förväntningar. Tidigare studier har visat att yrkesmässig handledning har betydelse för sjuksköterskors upplevelser av arbetstillfredsställelse. Forskningen är dock bristande gällande handledningens inverkan på psykiatrisjuksköterskors yrkesidentitet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av yrkesmässig handledning och dess betydelse för deras yrkesidentitet inom psykiatrisk heldygnsvård.               Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design där åtta psykiatrisjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.                     Resultat: Resultatet presenteras genom följande tre huvudkategorier och sorteras utifrån Imogene King´s systemteori: Att formas som psykiatrisjuksköterska – personligt system, Att sträva mot samma mål – interpersonellt system samt Handledningens betydelse för sjuksköterskeprofessionen – socialt system.  Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene King´s systemteori samt relevant vetenskaplig forskning. / Background: The professional identity of psychiatric nurses is perceived as complex and obscure as it is based both on the nurse´s own values of herself and her professional role as well as on external expectations. Previous studies have shown that clinical supervision is significant for nurses´ experiences of work satisfaction. However, the research is insufficient concerning the impact of clinical supervision on the professional identities of psychiatric nurses.                      Aim: The aim of the study was to describe psychiatric nurses´ experiences of clinical supervision and it´s significance for their professional identity within psychiatric inpatient care units.                    Method: The study was carried out with a qualitative design where eight psychiatric nurses were interviewed through semi-structured interviews. The results were analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach.                 Results: The results are presented through the following three main categories and are sorted according to Imogene King´s theory of systems: To be formed as a psychiatric nurse – personal system, To aim for the same goal – interpersonal system and The significance of clinical supervision for the profession of nurses – social system. Discussions: The results are discussed according to Imogene King´s theory of systems as well as relevant scientific research.