I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman. / Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.

In Sweden, food-related education is vaguely incorporated in several mandatory high school subjects but not much is known about how it is incorporated in the biology and natural science subjects. This study aimed to understand how Swedish high school biology and natural science teachers approach and contribute to food-related education within and across subjects.  This study follows an explorative case-study approach. Biology and natural science high school teachers (n=10) were recruited for this study. A total of four teachers participated in individual semi-structured interviews. All teachers taught natural sciences, three also taught physical education and a fourth teacher also taught biology and chemistry. The interviews were audio recorded, transcribed verbatim using Microsoft Word, and analyzed using an inductive thematic analysis.  The analysis resulted in three major themes: teachers learning objectives in food-related education, teachers’ choice of didactics and cross-curricular teaching. The main findings were that the teachers approached food-related education broadly and had, more or less, the same learning objectives within and across subjects. The teachers expressed varying degrees of collaboration across subjects depending on which subjects they, themselves, were teaching. The teachers all faced challenges regarding dealing with the matter of eating disorders and social media influence which they tackled with various didactical strategies. Numerous factors stand in the way of cross-curricular teaching for food-related education in Sweden, such as time constraints and unclear learning objectives. Several changes are to be made to improve food-related education, Swedish adolescents' nutrition literacy and thereby improve the populations nutritional intake.

<p>Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.</p><p>Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie.</p><p>Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem. </p>

Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner. Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie. Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.

År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en semistrukturerad enkätundersökning. Frågeformulär skickades ut till alla engelskalärare på tre gymnasieskolor i länet. De viktigaste resultaten som framkom var att ett av de största hindren för att arbeta med ESD i engelska var bristande kännedom om både skolans uppdrag gällande ESD, men också om vad begreppet innebär innehållsmässigt och didaktiskt. Även litteraturen speglar fortfarande uppfattningen att ESD till största del handlar om miljöfrågor och det finns mycket få praktiska råd vad gäller ESD i språkundervisningen. Det framkom dock framförallt att det verkar finnas stora möjligheter för att föra in ESD i engelskaämnet, eftersom det finns både intresse och motivation för detta bland majoriteten av de tillfrågade lärarna. / In 2003 UNESCO proclaimed the years 2005-2014 as a global decade of Education for Sustainable Development (ESD). Likewise other resolutions stated that ESD should be integrated in all school subjects. ESD focuses on developing the students’ ability to critically examine different ecological, social and economical perspectives and to participate actively in democratic processes in order to support sustainable development. Nevertheless, research has shown that the integration of ESD into all subjects has not been accomplished successfully. This degree project aims at examining if ESD occurs in English language lessons at three Swedish upper secondary schools. It also attempts to identify which impediments and possibilities there might exist for working with ESD in English lessons. This has been done by a literary review and a semi-structured questionnaire. An inquiry form was sent to all English teachers at the schools mentioned above. The most important results derived from this study were: Firstly, one of the biggest obstacles for working with ESD in English lessons was insufficient knowledge about UNESCO’s and the Swedish Education System’s commission as well as insufficient knowledge about what the concept ESD implies, both on a content level and on a didactical level. Secondly, literature reflected the common misconception that ESD is primarily concerned with environmental issues and modern research did not provide much information about how to teach ESD within language lessons. Above all, though, the results showed that one very important condition for integrating ESD into English lessons is fulfilled, since the majority of the teachers involved in this study seemed to be motivated to do so.

<p>År 2003 utnämnde UNESCO årtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hållbar utveckling och även andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla ämnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska olika såväl ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta ställning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hållbar utveckling. Forskning på området har dock visat att integreringen i skolans alla ämnen inte har fungerat på det sätt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda på om ESD förekommer inom engelskaundervisningen på gymnasienivå (inom Skaraborgs län). Den försöker också att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en semistrukturerad enkätundersökning. Frågeformulär skickades ut till alla engelskalärare på tre gymnasieskolor i länet. De viktigaste resultaten som framkom var att ett av de största hindren för att arbeta med ESD i engelska var bristande kännedom om både skolans uppdrag gällande ESD, men också om vad begreppet innebär innehållsmässigt och didaktiskt. Även litteraturen speglar fortfarande uppfattningen att ESD till största del handlar om miljöfrågor och det finns mycket få praktiska råd vad gäller ESD i språkundervisningen. Det framkom dock framförallt att det verkar finnas stora möjligheter för att föra in ESD i engelskaämnet, eftersom det finns både intresse och motivation för detta bland majoriteten av de tillfrågade lärarna.</p> / <p>In 2003 UNESCO proclaimed the years 2005-2014 as a global decade of Education for Sustainable Development (ESD). Likewise other resolutions stated that ESD should be integrated in all school subjects. ESD focuses on developing the students’ ability to critically examine different ecological, social and economical perspectives and to participate actively in democratic processes in order to support sustainable development. Nevertheless, research has shown that the integration of ESD into all subjects has not been accomplished successfully. This degree project aims at examining if ESD occurs in English language lessons at three Swedish upper secondary schools. It also attempts to identify which impediments and possibilities there might exist for working with ESD in English lessons. This has been done by a literary review and a semi-structured questionnaire. An inquiry form was sent to all English teachers at the schools mentioned above. The most important results derived from this study were: Firstly, one of the biggest obstacles for working with ESD in English lessons was insufficient knowledge about UNESCO’s and the Swedish Education System’s commission as well as insufficient knowledge about what the concept ESD implies, both on a content level and on a didactical level. Secondly, literature reflected the common misconception that ESD is primarily concerned with environmental issues and modern research did not provide much information about how to teach ESD within language lessons. Above all, though, the results showed that one very important condition for integrating ESD into English lessons is fulfilled, since the majority of the teachers involved in this study seemed to be motivated to do so.</p>

This thesis investigates how teachers from different disciplines understand and implement education for sustainable development in their teaching. A nationwide questionnaire study was conducted with 3229 upper secondary school teachers representing 224 schools in Sweden. The concept of sustainable development is complex and research has shown that teachers exhibit uncertainties in their understanding of it, and that the way they conceptualize sustainable development can have consequences for how they incorporate it into their teaching. Previous research has emphasized that Education for Sustainable Development (ESD) should promote interdisciplinary and holistic learning rather than traditional subject-based learning. This is in accordance with the Swedish curriculum, which emphasizes that all teachers in all subjects should integrate education for sustainable development. The teachers in the study were grouped into four disciplines; science-, social science-, language-, and vocational/esthetical-practical teachers.  The results showed that there were many subject-bound barriers to successful implementation of  ESD. Teachers were influenced by their subject tradition in: 1) how they understand sustainable development, 2) which teaching methods they use, 3) which barriers they experience, and 4) which teaching tradition they work within. Because of these differences it is important to adjust any further training of teachers according to their discipline. This study highlights the need for improved teacher education and further training of in-service teachers; more than 70% of the teachers stated that they need such training. It also highlights the issue how strong subject-bound traditions make it difficult to implement general goals of the curricula such as sustainable development.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares och andra aktörers syn på sex- och samlevnadsundervisningen för ungdomar. Frågeställningarna som arbetet syftar till att besvara är: Hur skapas en sex- och samlevnadsproblematik? Och vilka uppfattningar har lärare och andra samhällsaktörer (skolsköterska, barnmorska och folkhälsosamordnare) om ungdomars sex- och samlevnadsundervisning? Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk tolkningsram. Det har gjorts semistrukturerade intervjuer med fem lärare och sex andra aktörer.   I forskningsbakgrunden lyfts faktorer som man genom tidigare forskning sett som bidragande faktorer till en sex- och samlevnadsproblematik. Dessa faktorer är bland annat bristande utbildning, erfarenhet, tid och rum.   Resultatet är att problematiken i sex- och samlevnadsundervisningen består av brist på ämneskunskaper, tids- och rumsbrist, brist på samarbete och meningsskiljaktigheter i vem som bär ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen. I slutet av arbetet jämförs och diskuteras resultatet med tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger. Slutsatsen för studien är att tids- och rumsbrist är en allmän problematik som återfinns i stora delar av skolvärlden, bristande ämneskunskaper har uppstått då en stor del av lärarutbildningarna ej undervisat studenterna i området och samarbetsproblematiken har skapats genom en bristande eller obefintlig övergripande plan för området. / The purpose of this study is to make visible teachers and other actors view on education in sex and human relationships for adolescents. The questions that the study aims to answer are: How is a sex and human relationships problematic created? And what are the perceptions of teachers and other social actors (school nurse, midwife and public health coordinator) about adolescent’s education in sex and human relationships? It is a qualitative study with a phenomenological interpretive framework. Semi-structured interviews have been conducted with five teachers and six other actors. In the research background, factors that have been seen in previous research as contributing factors to a sex and human relationship problem are highlighted. These factors include lack of education, experience, time and space.   The result is that the problems in education in sex and human relationships consist of a lack of subject knowledge, lack of time, lack of cooperation and disagreements in who is responsible for education in sex and human relationships. At the end of the work, I compare and discuss the results with previous research and what the governing documents say. The conclusion of the study is that lack of time and space is a general problem that is found in large parts of the school world, lack of subject knowledge has arisen since a large part of teacher educations is not educating students in the subject and cooperation problems have been created by a lack of or non-existent overall plan for the subject.

This essay examines if The Witcher: The Last Wish can be used as a pedagogical tool for interdisciplinary literary seminars about current issues and events in students’ daily lives and society between the Swedish upper secondary school courses English and Religious studies. Additionally, the study investigates if literary seminars about how The Witcher: The Last Wish can broaden the students’ understanding of religious practices in daily lives and what effect their religion has on their relation to ethical and existential issues. In the Swedish educational system, every course should incorporate the overarching value-based curriculum which includes value-based topics such as: democratic principles, human rights, and current issues and event that the students face in their daily lives or in society. The results of the essay showed that several ethical issues are portrayed in the book that can be used as material for interdisciplinary literary seminars between Religious studies and English studies. The ethical issues were of the sort that connects to events in society or in students’ daily lives. Additionally, there were parts of the book comparable to Christianity and Hinduism which are both cultural phenomena in English speaking countries thus making these parts possible to use as material for interdisciplinary literary seminars between Religious studies and English studies as well. The results were retrieved using close reading and pedagogical text analysis on The Witcher: The Last Wish. / Denna uppsats undersöker om The Witcher: The Last Wish kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnesövergripande litteratursamtal om aktuella problem och händelser i samhället och elevers dagliga liv mellan de svenska gymnasieämnena Religion och Engelska. Dessutom undersöker uppsatsen om litteratursamtal om The Witcher: The Last Wish kan bredda elevers förståelse av religiösa sedvänjor i det dagliga livet och vilken effekt deras religion har på deras relation till etiska och existentiella problem. I det svenska skolsystemet måste alla kurser integrera den övergripande värdegrunden vilken inkluderar värdebaserade ämnen som: demokratiska principer, mänskliga rättigheter och aktuella problem och händelser som elever möter i sitt dagliga liv eller i samhället. Resultatet i uppsatsen visar att det finns flera etiska problem föreställda i boken som kan användas som material i ämnesövergripande litteratursamtal mellan gymnasieämnena Engelska och Religion. De etiska problemen var ämnen som relaterar till händelser i samhället eller till elevers dagliga liv. Dessutom fanns det delar i boken som gick att jämföra med Kristendomen och Hinduismen vilka båda är kulturella fenomen i Engelskspråkiga länder, vilket gör det möjligt att använda de delarna också till att ha ämnesövergripande litteratursamtal mellan gymnasieämnena Religion och Engelska. Resultaten upptäcktes genom att använda närläsning och pedagogisk textanalys.

This study examines the subject civics (social studies) in interaction with other subjects in interdisciplinary projects. By studying three different integrated projects in the grades 7-9, the study examines how subjects interact with one another. The aim of the study is to describe and analyze the character and function of civics in interdisciplinary projects. The results are used to discuss the relationship between subject and integration. In the world of education, there are two endeavors that may seem to counteract each other: on the one hand, focus on more clearly subject-specific knowledge and, on the other, the pursuit of cooperation and interaction between subjects in different forms of interdisciplinary organization of teaching and learning. Integration between subjects can be seen as an opportunity to address the complex problems and challenges of today's citizens in a changing global world. The results of the study describe three dynamic interdisciplinary projects that all contain a movement between different types of interaction between subjects with various degrees of integration. These types are predisciplinary, helping, correlated, shared and reconstructed. In addition, the study shows that civics in the three projects is emerging as an obvious main subject that aims to develop the pupils’ abilities to orientate (facts and concepts), analyze and discuss. So far integrated teaching appears to result in both what subject-specific teaching reaches and, moreover, it seems to form a synthesis knowledge that can be difficult to measure, but that relates to the main goals of the curriculum beyond subjects. These abilities to act can be used to describe the synthesized knowledge citizens need in order to act in the world. / Baksidestext I denna studie av hur samhällskunskapsämnet tar sig uttryck i ämnesintegrerade projekt i grundskolans årskurs 7-9, undersöks de till synes motstående strävandena att dels fokusera ämnesspecifika kunskaper, dels ge utrymme för samspel och integration mellan ämnen.  Resultaten visar en ömsesidig relation där ämne och ämnesintegration förutsätter varandra. Projekten innehåller en rörelse mellan olika typer av ämnessamspel – förvetenskapligt, hjälpande, sammankopplande, förenande, omskapande – med olika grad av integration mellan ämnen. Delar av projekten domineras av ämnesspecifika kunskaper där samhällskunskapsämnet framträder som tydligt huvudämne utifrån de ämnesdidaktiska profilerna orienteringsämne, analysämne och diskussionsämne. Andra delar av projekten domineras istället av integrerade synteskunskaper som relaterar till övergripande läroplansmål. Begreppet handlingsämne används för att beskriva denna syntetiserade kunskap medborgare behöver för att kunna agera i världen. Licentiatuppsatsen har skrivits inom CSD-FL, Forskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan.