I dagens skola har begreppet hållbar utveckling fått allt större utrymme. Området betraktas ur tre dimensioner, nämligen; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I styrdokumenten framgår det att dessa tre dimensionerna ska prägla undervisningen. Till följd av detta har ett intresse väckts för området och hur det tillämpas i skolor med miljöcertifikatet Grön Flagg, där avsikten är att belysa goda exempel i avseendet. Således syftar denna undersökning till att belysa skolors beprövade erfarenheter i området, vilka metoder som används i undervisningen samt lärares förhållningssätt till hållbar utveckling. Detta har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där fem lärare medverkade. I den tidigare forskning som presenterats synliggörs vikten av att inte isolera området till ett specifikt ämne, utan istället låta hållbar utveckling genomsyra all undervisning. Vidare framgår även vikten av att introducera ämnet ur ett helhetsperspektiv samt tillämpa praktiska metoder i undervisningen. Resultatet i denna studie visar på ett likartat synsätt. Dock synliggörs komplexiteten och svårigheten med att göra området begripligt för eleverna, vilket är en av de stora utmaningarna med hållbar utveckling. Det framgår även att de tre skolor som medverkat har liknande tankar för hur hållbar utveckling ska genomsyras i verksamheten, vilket tordes bero på att de är präglade av Grön Flaggs restriktioner. Därmed visar resultatet att begreppet tillämpas i hela verksamheten, inte enbart i klassrummet. De är eniga om att området går att undervisas i alla ämnen, men förespråkar de natur- och samhällsorienterade ämnena som mest lämpliga. I studiens gång har vi i vår framtida yrkesprofession fått ökad förståelse för hur stor betydelse vårt förhållningssätt till området har för hur stort utrymme det får i undervisningen. Vi har även tillägnat ökade kunskaper om vilka metoder som kan tillämpas för att göra området mer begripligt för eleverna.

Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolåren. Denna ska, med utgångspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och språkutveckling där mål, metod och bedömningsform är sammanlänkade. Med hjälp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intresseväckande NO-undervisning. Jag har använt mig av lokala mål och metoder för Skanörs skola för att få verklighetsförankring.Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, själva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjälp att bedöma den integrerade kunskapen.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hållbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgått från frågeställningarna: Vad bör undervisning i hållbar utveckling innehålla samt hur skulle den kunna bedrivas?Vad anser lärare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frågeställningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hållbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrån vår tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lärare på två skolor tagit del av. I intervjuer har vi fått ta del av deras åsikter om undervisningsmomentet. Det är detta möte vi kallar, hur teorier möter verkligheten. Vårt resultat är att styrdokumenten borde preciseras, lärarna borde få mer tid för formativ bedömning samt att undervisning i hållbar utveckling bör bedrivas tematiskt eller ämnesövergripande.

Min avsikt har varit att utforma ett arbetsmaterial som ett komplement till de läromedel som finns idag. Det viktigaste för mig har varit att försöka utgå från elevernas intresse och fånga deras nyfikenhet, att erbjuda stor variation på uppgifter och arbetssätt och att sedan arbeta vidare med deras egna frågeställningar, men utifrån vissa givna uppgifter. Frågan varför blir central i ett reflekterande arbetssätt. Jag har gjort ett jämförelsememory, där paren konstrueras med bilder från Indien och Sverige, det vill säga en bild från Sverige och en från Indien, föreställande liknande situationer eller föremål. Detta är utformat utifrån teorier om vi-och-dom-känsla, elevernas olika lärstilar, Gardners teorier om De sju mänskliga intelligenserna och multipla intelligenser, lärarnas möjlighet att nyttja sitt frirum i läroplanen samt kursplaner i framförallt bild, geografi, samhällskunskap och svenska. För att få lite insikt i hur eleverna mottar och tolkar bilderna valde jag att göra en enkät till elever i årskurs fem och sex. Utifrån elevernas arbete med enkäten utformade jag sedan fler uppgifter till ett större antal bildpar, och ett jämförelsememory med tillhörande arbetsuppgifter blev den färdiga produkten. Arbetet består därför av två delar; dels jämförelsememoryt och dels en analys av hur detta är tillverkat och utformat.

This thesis explores the interdisciplinary approach to learning at Makerzone, a makerspace in Sollentuna, Sweden, and its implications for both students and teachers. Through a combination of methods: observations, interviews, document analysis, and surveys, this project looks into the recognition, benefits, challenges, and support for interdisciplinary work in both makerspaces such as Makerzone and traditional school environments. The results reveal that Makerzone offers a unique learning environment that bridges the gap between theory and practical work, aligning with the learning theories such as constructivism and the sociocultural theory. Students and teachers recognise the importance of merging knowledge from different subjects, preparing students for skills which will be required in the 21st century future workspace. This investigation thereby highlights the benefits of interdisciplinary work, such as enhanced learning experiences, broader understanding of technology, and increased motivation and engagement. Some challenges that were identified include the integration of similar inter-disciplinary projects into the regular school environment, gaps in digital competence for teachers, and gender dynamics in engagement with projects. The study concludes by emphasising the potential of makerspaces like Makerzone in transforming education. By nurturing interdisciplinary learning, promoting real-world applications, and maintaining connections with local industries, makerspaces can provide students with a comprehensive, relevant, and inspiring educational experience. / Detta examensarbete utforskar det ämnesövergripande lärandet på Makerzone, en makerspace i Sollentuna, Sverige, och dess konsekvenser för både elever och lärare. Genom en kombination av metoder: observationer, intervjuer, dokumentanalys och enkäter, undersöker detta projekt förståelse, fördelar, utmaningar och stöd för ämnesövergripande arbete i både makerspaces somMakerzone och traditionella skolmiljöer. Resultaten visar att Makerzone erbjuder en unik inlärningsmiljö som överbryggar klyftan mellan teori och praktiskt arbete, i linje med lärandeteorier som konstruktivism och den sociokulturella teorin. Elever och lärare erkänner vikten av att sammanslå kunskap från olika ämnen, vilket förbereder elever för färdigheter som kommer att krävas i 2000-talets framtida arbetsplatser. Denna undersökning belyser därmed fördelarna med ämnesövergripande arbete, såsom förbättrade inlärningsupplevelser, bredare förståelse för teknik samt ökad motivation och engagemang. Några utmaningar som identifierades inkluderar integrationen av liknande ämnesövergripande projekt i den vanliga skolmiljön, brister i digital kompetens för lärare och könsdynamik i engagemang med projekt. Studien avslutas med att betona makerspaces som Makerzones potential att förvandla utbildning. Genom att fostra ämnesövergripande lärande, främja praktiska tillämpningar och upprätthålla förbindelser med lokala industrier kan makerspaces erbjuda elever en heltäckande, relevant och inspirerande pedagogisk upplevelse.

Vi har i denna studie haft som syfte att undersöka och förklara om och i så fall hur mellanstadielärare, med behörighet i svenska och naturorienterande ämnen, undervisar om sakprosatexter inom ämnet svenska som förberedelse för läsning i naturorienterande ämnena. Baserat på vår yrkeserfarenhet är bakgrunden till denna studie att elever verkar sakna lässtrategier för att tillägna sig de begreppstäta och abstrakta texterna i dessa ämnen. För att besvara studiens frågeställningar ha robservationer och semistrukturerade intervjuer genomförts med sju lärare på två skolor. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett genrepedagogiskt perspektiv, i vilket det sociokulturella perspektivet och Cirkelmodellen ingår. Resultatet av studien visar att strategierna: förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta är vanligt förekommande. Studien visar också att sakprosatexter som används i svenskundervisningen har ett enklare språk än de sakprosatexter som förekommer i naturorienterande läromedel. Det framkommer dessutom att det råder delade meningar om huruvida språkliga nivån på de naturorienterande läromedlen är anpassade efter elevernas läsförmåga. Vår slutsats är att eftersom alla lärare, oavsett ämne, har ett delat ansvar vad gäller undervisning om texttyper så behöver de ha kunskap om språkets betydelse och explicit undervisa om språkliga drag och texttyper som är vanligt förekommande inom ämnet. Det finns därför goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande i syfte att skapa förutsättningar för att ge eleverna möjligheter till ämnesfördjupning och sammanhang.

<p>The aim of this thesis is to try to make the mathematics content of textile handicraft visible. This is done through an attempt at integrated studies in the two subjects with 6^th grade students.</p><p>The main question is: In what way may integrated studies in mathematics and textile handicraft lead to making the mathematics content of textile handicraft visible to the students? This question has been divided into three sub-questions: 1. What knowledge do students have on the order of the millimeter, centimeter, decimeter and meter units of length?, 2. In what situations do students mention knowledge of measuring as being of use?, and 3. To what extent do students see a connection between mathematics and textile handicraft before and after an attempt at integrated studies in mathematics and textile handicraft?</p><p>The methods of use in this thesis are questionnaires and interviews.</p><p>The theoretical frame is constituted by the sociocultural theory. This theory focuses on the idea that thinking is closely connected to our activities, which makes it a suitable basis for the thesis.</p><p>The results of the study show that overall the students’ knowledge of the order of the units of length in question is good. The students mention knowledge of measuring as being of use mostly in situations related to consumption, building and painting, and mathematics. No student mentions a connection between mathematics and textile handicraft in the questionnaires. However, the interviewees mentioned measuring as being of use in textile handicraft. The study gives no definite answer to the question of whether integrated studies can make the mathematics of textile handicraft visible. The fact that students in interview after integrated studies are able to discover a connection between the two subjects may indicate that the mathematics content of textile handicraft has been made visible.</p>

The aim of this thesis is to try to make the mathematics content of textile handicraft visible. This is done through an attempt at integrated studies in the two subjects with 6th grade students. The main question is: In what way may integrated studies in mathematics and textile handicraft lead to making the mathematics content of textile handicraft visible to the students? This question has been divided into three sub-questions: 1. What knowledge do students have on the order of the millimeter, centimeter, decimeter and meter units of length?, 2. In what situations do students mention knowledge of measuring as being of use?, and 3. To what extent do students see a connection between mathematics and textile handicraft before and after an attempt at integrated studies in mathematics and textile handicraft? The methods of use in this thesis are questionnaires and interviews. The theoretical frame is constituted by the sociocultural theory. This theory focuses on the idea that thinking is closely connected to our activities, which makes it a suitable basis for the thesis. The results of the study show that overall the students’ knowledge of the order of the units of length in question is good. The students mention knowledge of measuring as being of use mostly in situations related to consumption, building and painting, and mathematics. No student mentions a connection between mathematics and textile handicraft in the questionnaires. However, the interviewees mentioned measuring as being of use in textile handicraft. The study gives no definite answer to the question of whether integrated studies can make the mathematics of textile handicraft visible. The fact that students in interview after integrated studies are able to discover a connection between the two subjects may indicate that the mathematics content of textile handicraft has been made visible.