Syftet med denna studie har varit att utforska och undersöka erfarenheterna hos föräldrar som har, eller har haft, en partner som varit frihetsberövad. För att hitta nya infallsvinklar kring en relativt bortglömd grupp i samhället har grundad teori används som metod. Genom åtta semistrukturerade intervjuer, samt en fokusgruppsintervju, har studien identifierat de utmaningar som omger gruppen av vårdnadshavare och deras kamp för att skapa en normal tillvaro i en kaotisk situation. Dessa innefattar att hantera ekonomiska utmaningar, oron för stigmatisering och de förändrade relationer som en följd av frihetsberövningen i en tillvaro där de ständigt tvingas göra avvägningar i vad som kan sägas, och till vem. Resultatet av studien visar att deltagarna förlitar sig på stöd från sina sociala nätverk för att hantera den nya livssituationens många svårigheter, samtidigt som de stänger av det egna mående eftersom de inte ger sig själva tid att känna efter. Samtidigt som studiens deltagare tvingas förlita sig på sin omgivning, finns där en stark vilja till autonomi och självständighet. Sammanfattningsvis ger denna studie en inblick de utmaningar som föräldrar står inför när de lever med en frihetsberövad partner, och kan bidra till en ökad förståelse och medvetenhet kring denna marginaliserade och undanskymda samhällsgrupp.

Datum: 2023-05-30 för slutseminarium Titel: Belöningssystem och inre motivation inom bemanningsbranschen - En studie om hur belöningssystem påverkar den inre motivationen hos anställda i två olika bemanningsföretag Författare: Simon Melkemichel & Filip Filiposki Nivå: C-nivå Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Nyckelord: Inre motivation, Belöningssystem, Incitament, Monetär, Icke-Monetär, Self-Determination Theory (SDT), Autonomi Bakgrund: Bemanningsbranschen i Sverige startade med "Stockholms Stenografservice" år 1953 och kämpade mot arbetsförmedlingsmonopolet för att bedriva verksamheten. Avreglering av branschen skedde till slut år 1993. Bemanningsföretag hyr ut personal för arbete till andra företag och kan inkludera både konsulter och icke-akademisk personal. Branschen har sett en betydande ökning, med över 4000 företag idag. Bemanningsbranschen är bland annat välbekant för att ha varierande arbetsförhållanden och betydligt högre personalomsättning än övriga branscher. Utifrån detta anses det som väldigt relevant att kunna ta till sig lärdom om hur organisationer kan arbeta kring frågor som motivationen hos anställda gentemot detta. Detta via exempelvis belöningssystem, som är en form av styrmedel för företag att använda för att kunna påverka graden av motivation.  Forskningsfrågor:  Hur upplever de anställda inom bemanningsföretagen det belöningssystem som används på deras arbetsplats?Hur påverkar belöningssystemet de anställda med särskilt fokus på deras inre motivation?  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur belöningssystem påverkar den inre motivationen hos anställda inom bemanningsföretag. Undersökningen genomförs genom att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer för att samla information och data. Studien kommer omfatta en jämförelse av två bemanningsföretag och kommer att kompletteras med en insamling av sekundärdata och vetenskapliga artiklar för relevant fakta av forskning som gjorts inom ämnesområdet. Studiens huvudfokus är den inre motivationen hos de anställda och hur det kan påverkas av belöningssystem. Metod: Den kvalitativa metoden med en jämförande och explorativ undersökning har tillämpats för att besvara forskningsfrågorna utifrån undersökningens syfte. Primärdatan är grundad på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från de båda företagen.  Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket har utgått från den centrala teorin för inre motivation, Self-Determination Theory. Ramverket har vidare utgått från att komplettera med upprättning av belöningssystem och dess olika fungerande delar. Resultat: Studiens resultat visar att belöningssystemen i bemanningsföretagen påverkar de anställdas inre motivation olika. De monetära belöningarna uppskattas mer av yngre anställda, medan de äldre anställda värderar icke-monetära belöningar mer. Inre motivation främjas när autonomi, kompetens och samhörighet tillgodoses. Studiens resultat påvisar hur ålder kan vara en avgörande faktor till varför skillnaderna mellan den inre motivationen i företagens respondenter och belöningssystemen. / Date: 2022-05-30 for final seminar Title: Reward systems and intrinsic motivation in temporary work agencies - A study on how reward systems affect the intrinsic motivation of employees in two different temporary work agency companies Author: Simon Melkemichel & Filip Filiposki Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Keywords: Intrinsic motivation, Reward system, Temporary work agency, Incentive, Monetary, Non-monetary, Self-Determination Theory (SDT), Autonomy Background: The temporary work agency industry in Sweden started with "Stockholms Stenografservice" in 1953. They fought against the employment agency monopoly for the right to run their business. Deregulation of the industry finally took place in 1993. Temporary work agency companies hire out staff for work to other companies which can include both consultants and non-academic staff. The industry has seen significant growth, with over 4,000 companies today. Since the staffing industry is, among other things, well-known for having varying working conditions and significantly higher staff turnover than other industries, it is considered very relevant to be able to learn about how organizations can work around issues such as the motivation of employees in relation to this. This is via, for example, reward systems, which are a form of control tool for companies to use in order to influence the degree of motivation. Research question:  1. How do employees in staffing agencies experience the reward system used in their workplace? 2. How does the reward system affect the employees with particular focus on their intrinsic motivation? Purpose: The purpose of this essay is to investigate how reward systems affect the intrinsic motivation of employees within temporary work agencies. The survey is carried out by applying a qualitative research method in the form of interviews to collect information and data. The study will include a comparison of two staffing companies and will be supplemented with a collection of secondary data and scientific articles for relevant facts of research done in the subject area. The main focus of the study is the intrinsic motivation of the employees and how it can be affected by reward systems. Method: The qualitative method with a comparative and exploratory investigation has been applied to answer the research question based on the purpose of the study. The primary data is based on semi-structured interviews with five respondents from the two companies. Theoretical framework: The theoretical framework has been based on the central theory for intrinsic motivation, the Self-Determination Theory. The framework has also been based on supplementing with the establishment of a reward system and its various functional parts. Results: The results of the study show that the reward systems in temporary work agency companies affect the employees' intrinsic motivation differently. The monetary rewards are valued more by younger employees, while the older employees value non-monetary rewards more. Intrinsic motivation is promoted when autonomy, competence and relatedness are satisfied. The study's results show how age can be a decisive factor why the differences between the intrinsic motivation in the companies' respondents occur and the reward systems.

En undersökning utfördes av hur väl designmönster som fokuserar på autonomi och utforskning skapar uppfattning av icke-linjäritet hos spelare. Genom användningen av tidigare undersökta mönster och principer inom level design skapades en artefakt i form av ett datorspel med tre nivåer som undersökte dessa designmönster. Resultat utvärderades genom en mixad metod med åtta deltagare. Respondenter fick bedöma hur icke-linjärt de upplevde att de olika rummen i artefaktens nivåer kändes och hur de vägleds genom nivåerna. Respondenter upplevde både känslor av linjäritet och icke-linjäritet från alla använda designmönster i artefakten. Slutsatsen dras att leveldesignmönster inte av sig själv kan skapa känslor av icke-linjäritet hos spelare utan att denna känsla kan påverkas av spelaren själv, dennes mål och spelvanor. Framtida arbetebör undersöka dessa relationer i samband med känslor av icke-linjäritet, samt iterera på metoden som används i denna undersökning. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

De nationella proven som fenomen har på olika sätt och utifrån olika ämnesområden undersökts och utretts i stor utsträckning genom åren. Detsamma kan dock inte sägas när det kommer till lärares yrkesutövning relaterad till de nationella proven, vilket är ett tidigare tämligen icke beforskat område. Med washback-begreppet som teoretiskt perspektiv är därför syftet med denna studie att synliggöra högstadie- och gymnasielärares egna utsagor gällande deras yrkesutövning i samband med det skriftliga nationella provet i svenska. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv svensklärare samt en kvantitativ och kvalitativ webbaserad enkät med både öppna och slutna frågor som besvarats av 122 svensklärare, besvaras frågor rörande hur svensklärare anser att olika aspekter av deras yrkesutövning kan påverkas i samband med det skriftliga nationella provet. Dessutom undersöks huruvida lärarna anser, och i sådana fall på vilket sätt, att det skriftliga nationella provet kan utvecklas för att bidra till deras profession. Studiens resultat visar att det finns både negativa och positiva påverkansfaktorer, där främst planering, bedömning och texttyper pekas ut som specifika aspekter som på ett eller annat sätt har inverkan på lärarnas yrkesutövning och autonomi i samband med det skriftliga nationella provet. Rörande potentiella utvecklingsområden lyfts central rättning fram, vilket dock görs tillsammans med en oro rörande bland annat hur införandet kommer att påverka lärarnas professionalitet.

Syfte med föreliggande studie är att bidra till kunskapsutveckling relaterat till professionellas muntliga framställningar om professionellas motivationshöjande arbete med elever på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivism eftersom de professionellas motivationshöjande arbete med eleverna är ett socialt fenomen präglat av sociala interaktioner och relationer. Även Self-determination theory (SDT) är en teoretisk utgångspunkt, då syftet med studien är att uppnå en djupare förståelse av hur professionella inom gymnasieskolans kontext arbetar med att höja elevers motivation. För insamling av studiens empiri har vi valt en kvalitativ ansats och en hermeneutisk vetenskapstradition samt semistrukturerade intervjuer. Det motivationsskapande arbetet som framkommit i resultatet handlar till stor del om de professionellas förmåga att anpassa sig efter elevers behov och förmågor men framför allt om relationens betydelse. I resultatdiskussionen redovisas olika dimensioner som påverkar elevers motivation utifrån tidigare forskning och studiens resultat. Slutsatsen i studien är att elevers grad av motivation beror på en rad olika fenomen men att relationen till lärare och andra professionella är en av de viktigaste dimensionerna för att höja elevers motivation. Relation mellan professionell och elev har stor betydelse för konstruktion av motivation. Elevens upplevelse av autonomi är ytterligare en viktig dimension för elevens konstruktion av motivation. Socialpedagogiken blir synlig och högst närvarande i mötet mellan professionell och elev. Motivation konstrueras och rekonstrueras i mötet mellan professionell och lärare i gymnasieskolans kontext.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som drabbar 220–250 personer i Sverige varje år. Sjukdomen kännetecknas av fortskridande förlamning i extremiteterna, tal-och sväljproblematik, muskelsvaghet samt förtvining. Behandlingen inriktas på symtomlindring och palliativ vård tillsammans med ett multidisciplinärt team. Allmänsjuksköterskans roll är att vårda med livsvärlden som grund och sammanställa ett multidisciplinärt team utifrån personens unika behov.                                              Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS.    Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Studien utgick från fem självbiografier som analyserades genom manifest innehållsanalys.                               Resultat: I studiens resultat identifierades fyra kategorier och femton underkategorier. De fyra kategorierna var svårigheter att förhålla sig till sjukdomen, självförsjunkenhet, rädsla och oro samt livskvalité.                                                                                    Slutsats: De centrala upplevelserna var förlorad autonomi, den psykiska påfrestningen samt acceptans till sjukdomen. Allmänsjuksköterskans målsättning vid omvårdnadsarbetet är att bevara personens autonomi samt stödja den psykiska påfrestningen under sjukdomsförloppet för att öka välbefinnandet och livskvalitén.

Studier visar att människor i dagens samhälle aktiverar sig i allt mindre utsträckning än förr då våra arbeten idag blivit mindre fysiskt krävande och där många idag även väljer ett mer stillasittande fritid. Långvarigt stillasittande dagligen, i brist på övrig fysisk aktivitet och motion, innebär tydligt en ökad risk för flertalet av de stora folksjukdomarna samt förtida död. Idag lever vi i vår vardag på ett sätt som gör av med mindre energi i hushållsarbetet idag då våra hushållsmaskiner gör det mesta av arbetet åt oss. Personlig träning är ett träningsverktyg som börjar bli allt mer förekommande inom träning och hälsa.    Syftet med vår kvalitativa undersökning var att undersöka anledningarna varför en individ väljer att söka sig till en personlig tränare. Samt vilka upplevelser och erfarenheter av personlig träning och vilken påverkan dessa har på individen.    I den här undersökning genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning där tio medelålders kvinnor med erfarenhet från personlig träning deltog i studien.    Samtliga deltagare i studien delar med sig av mycket positiva upplevelser av personlig träning. Det upplevde positivitet i interaktionen och träning med PT, där de tillsammans kunde ge upphov till förändringar i livsstil och beteende. Resultaten som framkom var både fysiska och mentala, där båda indirekt varit avlösande i relation till varandra. Välmående, positiv känsla, tillfredsställelse, motivation samt glädje är några av de känslor som respondenterna upplevde i personlig träning. Många ansåg interaktionen med en PT och den sociala närvaron som nödvändig, tillsammans med trygghet och kunskap. Sammantaget uppfattades en personlig tränares uppfattades som bestämd, konstruktiv, kunnig, social, engagerad och kommunikativ. Det som respondenterna värderade mest i sin interaktion med personlig träning och ämnade att tillfredsställa för att kunna bevara och stärka motivationen de hade var känslan av självbestämmande, känslan av autonomi, social meningsfullhet samt kompetens. Den kvalitativa undersökningen uppvisar att personlig träning kan leda till positiva upplevelser. Studien har visat att individer som delar gemenskap, social meningsfullhet, autonomi och självbestämmande tyder på att personlig träning kan vara ett verktyg för att främja den egna träningen och hälsan. Detta kan leda till att individen får mer energi och motivation till att göra förändringar i sin vardag så som träning och som kan tillfredsställa de egna behoven och den personliga kemin mellan tränaren och klienten. Studiens resultat tyder på att personlig träning kan vara en god metod för att träna intensivare, göra livsstilsförändringar samt få fysiska och mentalt resultat utav träning där självkänslan kan stärkas.

This study explores how teachers in social studies experience balancing their professional autonomy with the requirements for equivalent education, which can be described as a critical issue in contemporary educational discourse. Despite the legislative backing for equivalent education in Sweden, the implementation and maintenance of such standards pose a considerable challenge, notably for social studies teachers. These professionals are tasked not only with curriculum compliance but also with cultivating inclusive learning environments that cater to the diverse needs and development of all students. This qualitative study utilizes Colnerud's dilemma model and Self-Determination Theory(SDT) as its theoretical framework. It investigates the experiences of social studies teachers' professional autonomy, the strategies they use to manage this balance, and how these strategies impact their pedagogical practices. Additionally, the study explores the opportunities and challenges associated with equivalent education. Contrary to initial expectations, the findings reveal that there is no perceived tension between professional autonomy and the requirement for equivalent education. Instead, the interviewed teachers report a significant sense of autonomy, competence, and belonging. While the teachers recognize opportunities for promoting equitable education, they also face numerous challenges in its implementation on a political level.

Bakgrund: Personer som överlevt hjärtstopp, eller som löper stor risk att drabbas av allvarlig ventrikulär arytmi, kan skyddas mot framtida livshotande arytmier med en implanterbar defibrillator (ICD). ICD är en livslång behandling som medför förändringar, begränsningar samt väcker existentiella frågor i personers dagliga liv. Konsekvenserna av livsförändringarna påverkar och upplevs olika hos personerna med ICD. Personcentrerad omvårdnad har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa personers upplevelse av att leva med en implanterbar cardioverter defibrillator (ICD). Metod: En litteraturöversikt med 11 kvalitativa artiklar användes och analyserades utifrån Fribergs 5-stegsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema: Livsförändringar i dagliga livet, att vara i behov av stöd, att påminnas om livets skörhet med följande sex subtema: Att leva med fysiska begränsningar, att tvingas till förändringar, sakna tillräckligt med information från vården, betydelsen av socialt stöd för att nå acceptans, att uppleva defibrillering och att uppleva existentiell mening. Slutsats: Att få en andra chans i livet med hjälp av en ICD medför förändringar och begränsningar i det dagliga livet som personerna behöver acceptera och anpassa sig till. För att stödja och förbereda personer med en ICD behöver sjuksköterskan mer kunskap om dess inverkan på personens livsvärld, både fysiskt, psykiskt, socialt samt existentiellt. För att underlätta och stödja personerna till att nå acceptans behöver sjuksköterskan bemöta och se hela människan ur ett holistiskt synsätt och att ge personcentrerad omvårdnad. / Background: People who have survived cardiac arrest, or who are at high risk of severe ventricular arrhythmia, can be protected against future life-threatening arrhythmias with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). ICD is a lifelong treatment that entails changes, limitations and raises existential questions in people's daily lives. The consequences of life changes affect and are experienced differently in people with ICD. Person-centered care has been used as a theoretical starting point. Aim: To describe person’s experience of living with an implantable cardioverter defibrillator (ICD). Method: A literature review with 11 qualitative articles was used and analyzed based on Friberg's 5-step analysis. Results: The result revealed three main themes: Life changes in daily life, to need support, to be reminded of the fragility of life with the following six subthemes: Living with physical limitations, being forced to change, lacking sufficient information from healthcare, the importance of social support to reach acceptance, experiencing defibrillation and experiencing existential meaning. Conclusion: Getting a second chance in life with the help of an ICD entails changes and limitations in daily life that people need to accept and adapt to. To support and prepare people with an ICD, the nurse needs more knowledge about its impact on the person's lifeworld, both physically, psychologically, socially, and existentially. To facilitate and support the people to reach acceptance, the nurse needs to meet and see the whole person from a holistic point of view and to provide person-centered care.

Bakgrund: Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i världen. Personer som diagnostiseras med sjukdomen påverkas av de livsstilsförändringar som medföljer. Egenvård är en stor del av behandlingen i samband med kolorektalcancer och innebär att självständigt lösa hälsorelaterade problem som kan uppkomma för att uppnå hälsa och välbefinnande. Vald teoretisk referensram är Orems egenvårdsteori. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av egenvård under behandling vid kolorektalcancer.Metod: En litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design samt induktiv ansats. I resultatet användes 12 artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Nyckelfynden presenteras i tre teman samt sju subteman. Teman var; Hantering av egenvård, behov av stöd samt begränsningar i livet. Litteraturöversikten visade att patienter med kolorektalcancer upplevde svårigheter kring egenvård under behandling. Sociala och emotionella påfrestningar var en bidragande faktor till att egenvården upplevdes utmanande. Stöd från vänner och familj var avgörande för att lyckad egenvård skulle uppnås. Stöd från vårdpersonal upplevdes som bristande. Slutsats: Resultatet ökar förståelsen för patienternas upplevelser av egenvård under behandling av kolorektalcancer. Sjuksköterskor behöver kontinuerligt förnya sin kunskap för att kunna uppmuntra och utbilda patienten till egenvårdhantering så att vården blir så god som möjligt. / Background: Colorectal cancer is the third most common form of cancer worldwide. Individuals diagnosed with the disease are affected by the lifestyle changes that accompany it. Self-care is a significant part of the treatment and involves independently addressing health-related issues that may occur to achieve health and well-being. The selected theoretical framework is Orem’s self-care deficit theory. Aim: The aim was to describe patients' experiences of performing self-care during treatment of colorectal cancer. Method: A literature review with articles on qualitative design and an inductive approach. 12 articles were used in the result and analyzed using Friberg's five-step model. Results: The key findings are presented in three themes and seven subthemes. The themes were: Management of self-care, need for support and limitations in life. The literature review revealed that patients with colorectal cancer experienced difficulties with self-care during their treatment. Social and emotional limitations were contributing factors to the challenging experience of self-care. Support from friends and family was essential for successful self-care outcomes. The support from health- care staff was perceived as insufficient. Conclusions: The findings increase understanding of patients' experiences of self- care during treatment of colorectal cancer. Nurses need to continually renew their knowledge in order to encourage and educate patients in self-care management to provide the best possible care to patients.