Syftet med detta examensarbete är att undersöka utmaningarna och möjligheterna som uppstår genom digitaliseringen inom bildämnet, samt hur bildlärare anpassar sig till den föränderliga miljön. Fokus ligger på att identifiera de begränsningar som utrustningen skapar för skolor och lärare, samt att utforska olika strategier för att hantera dessa utmaningar. Trots att läroplanen inkluderar riktlinjer för digitalisering inom bildämnet, har flera tidigare studier visat att den faktiska integrationen av teknologi inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till detta inkluderar lärarnas kompetens, deras syn på ämnet och skolans resurser. I denna studie genomfördes intervjuer med tre erfarna bildlärare för att få insikt i deras erfarenheter och åsikter om digitaliseringen inom bildundervisningen. Resultaten av studien visar att utrustningen i skolorna är begränsad och att det finns en variation i hur olika skolor hanterar digitaliseringen inom bildämnet. Denna variation kan skapa utmaningar för bildlärare när det gäller att integrera digitala verktyg i undervisningen, vilket i sin tur kan påverka elevernas digitala färdigheter. Genom att utforska det digitala dilemmat inom bildämnet bidrar denna studie till en ökad förståelse för de utmaningar och möjligheter som uppstår i samband med digitaliseringen av undervisningen. Resultaten kan vara användbara för både bildlärare och skolledare när de utformar strategier för att effektivt integrera digitala verktyg i bildundervisningen och främja elevernas digitala kompetens.

Uppsatsens syfte är att synliggöra elevernas relation till den visuella kulturen och bildämnet, samt bidra med kunskap om vilken plats multimodala inslag har i bildundervisningen. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en enkätundersökning med elever i fyra klasser samt intervju med undervisande bildlärare på en högstadieskola i Sverige, för att hitta mönster utifrån ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv. Den tidigare forskningen fastslår hur digitala tekniker tenderar att hamna i skuggan och att bildämnets traditionella inslag fortfarande dominerar i bildsalen. Forskningen lyfter även fram hur eleverna inkluderar den visuella kulturen i sitt bildskapande men att det sällan förs dialoger om den i bildundervisningen. Resultatet och analysen visar hur eleverna interagerar med den visuella kulturen dagligen och använder den som en inspirationskälla i sitt bildskapande. Den undervisande bildläraren beskriver en svårighet att arbeta efter 2022 års läroplan genom begränsad tillgång till digitala verktyg. / <p>Bild</p>

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll. Det framkom genom resultatet att moderna element, metoder och innehåll genomsyrar undervisningen i ungefär lika stor utsträckning som mer traditionellt, hantverksmässigt innehåll. Däremot visade sig en betydande, bristfällig koppling till vad som utgör en konventionell ungdomskultur. Resultat bidrog också med en djupare inblick i lärares syn på populärkulturella element i bildundervisningen, samt deras individuella förutsättningar att behandla ett sådant innehåll. Utifrån detta grundlades en uppsättning metodiska verktyg för bildpegagoger att vända sig till i ambitionen att berika undervisningen genom populär- och ungdomskultur. Slutligen fastställer arbetet att ungdomskulturella element används i bristande utsträckning i bildämnet samt att dess potential som läromedel och engagemangshöjare borde nyttjas bättre i senmodern tid.

Hur fungerar bildämnet i dagens skola? I relation till skolämnenas snarlika strukturer, där ett slutresultat bedöms, särskiljer sig bildämnets metoder och lärande som mer processorienterat. Traditionella, hantverksmässiga arbetssätt kompletteras med nya digitala medier och arbetssätt, som resulterar i urvalsproblem och stoffträngsel. Dessa faktorer bidrar till stora klyftor mellan kunskapsnivå, betygssättning och en likvärdig bildundervisning. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildämnet påverkar och påverkas av att samexistera i skolan. Genom att analysera formulärsvar från tolv bildlärare dels utifrån våra egna erfarenheter och dels mot bakgrund av en posthumanistisk teoretisk ansats fick vi syn på bildämnets nomadiska funktioner. Bildämnet, liksom bildlärare, fungerar likt en kil i skolans kontext, både förenande och separerande. I bildämnet kan det genom friktion skapas rörelse mot olika typer av tillblivelser som möjliggör för nya arbetssätt. Slutsatsen visar på att en målinriktad undervisningsstruktur och seglivade traditioner i skolan riskerar att kila fast bildämnet i ofördelaktiga normer, där friktion behövs allra mest för att bildämnet ska utvecklas och dess status höjas.

Syftet med studien är att undersöka begreppet exkursion och utforska lärarens perspektiv på exkursionen som en pedagogisk metod. I det insamlade empiriska materialet analyserar vi tematiskt exkursionen i bildämnet som lärandemetod, samt hur lärare anser dessa upplevelser påverkar eleverna. Studien tar sin utgång i Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2018) och tar särskild hänsyn till artikel 31 som beskriver barns rätt till deltagande i det kulturella och konstnärliga livet. Analysen och resultatet är menat att kasta ljus på undervisningspraxis, exkursioner som metod och lärares attityder till exkursion. Det empiriska underlaget i studien, kan väcka intresse för vidare forskning samt bidra till en mer nyanserad och omfattande förståelse av exkursion och lärande utanför klassrummet. Studien belyser främst lärares upplevelser, men också lärarnas erfarenheter av elevernas egna interaktiva upplevelser utanför klassrummet i en lärande miljö. Ytterligare forskning inom området kan vidare fördjupa kunskapen och förståelsen om hur exkursioner kan integreras i lärandeprocessen och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Målet med studien är att främja engagemang och motivation för fortsatt forskning inom bildämnet och exkursionen som metod.

Syftet med studien är att bilda kunskap om nyanländas relation till det svenska bildämnet i årskurs 7–9. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med inriktning på bemötande av språkliga utmaningar i bildämnet samt hur nyanländas relation till bildämnet påverkas av kulturell bakgrund. Innehållsanalys av studiens empiri har genomförts med en hermeneutisk metod. Resultatet visar att respondenterna anser att deras bristande språkkunskap är den största barriären i bildsalen och tycker att utveckling av återkopplande kommunikation och stöd av olika hjälpmedel skulle vara den bästa stöttningen för dem.Studiens metod gav interkulturella möten, vilka blev en praktisk övning i ett bild- och språksamtal. En arbetsmetod som kommit ur förhöjd kunskap om ämnets språkliga och kulturella utmaningar samt en ökad förståelse för vikten av kommunikation i den nya kontexten.Förslag på fortsatt forskning är en längre, liknande studie som även innefattar att förslagen till förbättringar skulle implementeras och utvärderas i bildundervisningen löpandes under studiens gång med ett resultat som visar hur undervisningen har utvecklats.

Den här studien har haft som syfte att undersöka hur bildlärare resonerar kring implementeringen av värdegrunden i bildundervisningen. Studien utförs genom semistrukturerade intervjuer med två bildlärare som arbetar på högstadiet, där informanterna belyser sina erfarenheter av att implementera värdegrunden i bildundervisningen. Resultatet visar att lärarna belyser hur värdegrunden implementeras i undervisningen, med fokus på olikheter, synen på läroplanen, samt elevers deltagande i värdegrundsarbetet. Mångkulturella klassgrupperingar ses både som en möjlighet och hinder i implementeringen av värdegrunden. Läroplanens funktion diskuteras i resultatet, den anses vara väl framskriven, men samtidigt överflödig, men ändå en grundpelare i undervisningen. Elevers deltagande i undervisningen är central för värdegrundsarbetet i bildundervisningen. Tolkningen av resultatet belyser att den didaktiska förmågan är avgörande för att lyckas med implementeringen av värdegrunden i bildundervisningen. Lärarna planerar undervisningen i en samstämmighet med eleverna, för att se till deras behov, vad de behöver lärare sig och hur de lär sig på bästa sätt. Ett normkritiskt pedagogiskt perspektiv belyses även i tolkningen, där lärare lyfter olikheter och arbetar med maktstrukturer och orättvisor i samhället, genom bildanalys och samtal om bilder från olika kulturer.

Begreppet kreativitet är något alla är bekanta med och speciellt som blivande bild- och slöjdlärare stöter jag på begreppet i kursplaner och styrdokument. I min undersökning genomför jag en diskursanalys på fyra kursplaner (LGR 80, LPO 94, LGR 11 och LGR 22), och en revidering (av LPO 94, gjord år 2000), i ämnet bild. Utifrån kursplanernas text, diskursiva och sociala praktik ställer jag mig frågan; Hur har det centrala innehållet i bildämnets kursplan förändrats över tid? och för att vidare kunna konkretisera eventuella händelser över tid tar jag mig an ett fördjupat exempel genom frågan; Hur kan förskjutningar i bildämnet förstås genom införandet av begreppet kreativitet? Även om jag i min undersökning tycker mig hitta svar på mina frågor så visar det sig att, precis som när begreppet kreativitet används, behövs en formulerad betydelse och ett sammanhang för att skapa mening. Analysen av kursplanerna, bildundervisningens innehåll och den vidare fördjupningen av begreppet kreativitet har lett till insikter om både skolämnet bild såväl som användningen av begreppet kreativitet. Den viktigaste av dessa är att det är vi lärare som bär ansvaret för att ge kreativitet betydelse, mening och sammanhang och det är inget som kan göras genom att behandla det som en enskild förmåga.

Syftet med studien har varit att undersöka vad elever motiveras av när det kommer till uppgifter i ämnet bild samt hur betygen påverkar deras inställning till ämnet. Genom en historisk översikt av bildämnet kan det bidra till en högre förståelse för varför ämnet fått plats i läroplanen och hur det utvecklats allt eftersom samhället förändrats till där vi är idag. Metoden som använts för studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer där elever i mellanstadiet intervjuats. Vidare har resultaten analyserats med utgångspunkt i motivationsteorin, med inriktning på inre och yttre motivation, och vad som framgått efter genomförda intervjuer är att eleverna efterfrågar mera fritt skapande på bildlektionerna. Dessutom bör lärarna förklara tydligare vad eleverna ska göra och lägga fram lärandemålet med bilduppgifterna. Förhoppningen är att denna studie bidrar till att öka förståelsen för lärare som undervisar i bild och hur undervisningen i ämnet kan organiseras.

Bedömning i bild är något som vi som lärarstudenter ofta brottats med, därför har vi valt att undersöka och sammanställa forskning från fältet som kan svara på frågeställningen “Vad finns det för forskning om bedömning i bildämnet?” och som kan relateras till och stödja oss i vår kommande yrkesprofession som bildlärare. Materialet är insamlat systematiskt genom sökningar på tre databaser och har genom urvalsprocesser resulterat i tio valda artiklar som utgör kunskapsöversiktens resultat. Bildämnet är mångsidigt och innehåller komplexa kvaliteter och icke-verbala aspekter som påverkar bedömning. I en svensk skolkontext påverkar också undervisningsvillkoren, skilda ämneskonceptioner och subjektiva förhållningssätt bedömningen. Portföljmetodik och visuella rubriker är möjliga verktyg som kan underlätta bedömning i ämnet. Formativ bedömning och dess kommunikativa aspekter är viktiga komponenter i bildundervisning för elevers kunskapsutveckling. Professionella bedömningspraktiker i bildämnet kan nås genom fler kollegiala samtal och samarbeten samt ett ökat fokus på bedömning för bildlärarstudenter under lärarutbildningen i Sverige.