The purpose of this study was to describe how the art subject´s societal relevance is motivated. The questions asked were: How is the art subject's societal relevance in school policy, state's public investigations and public art subject debate motivated? And how is the future development of the art subject described therein? The method used was based on Faircloughs critical discourse analysis and studied text extracts from publicly accessible publications. The results showed a complex and multifaceted discourse. Furthermore, the analysis showed several intertextual and interdiscursive relations, but also its potential future development with a discourse comprised predominantly of concrete statements. The conclusion was that school policy discourse emphasized to a large extent the democratic societal relevance, the discourse in state public investigations used largely a beneficial economic relevance, and the discourse of the art subject debate showed a tendency to pursue an analytical, critical, and communicative relevance. However, there were elements within each discourse that were reminiscent of each other. The future development of the subject highlighted the need to ensure the desirable creative commodity and a necessity of a more theoretical inclined subject, and a need to develop the subject as support to ensure democracy.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hinder och utmaningar i samband med bildundervisning av samtidskonst på högstadiet, samt undersöka samtidskonstens möjligheter och potential till lärande.Syftet är också att synliggöra hur bildlärare förhåller sig till att integrera samtidskonst i bildundervisning på högstadiet. Frågeställningarna är följande: •  Hur integrerar bildlärare samtidskonst i bildundervisningen? •  Vilka hinder och utmaningar synliggörs i samband med undervisning i samtidskonst? •  Vilka möjligheter och potential har samtidskonst till lärande? För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare verksamma på olika högstadieskolor i flera olika kommuner. Studiens resultat visar att bildlärarna integrerar samtidskonst i bildundervisningen till viss del, vanligtvis i samband  med  traditionell  konsthistoriaundervisning. Resultatet synliggör utmaningar i form av didaktisk karaktär, tid, ekonomi, brist på fortbildning och metodmaterial. Vidare visar studien att samtidskonst har potential att bidra till lärande på flera sätt bland annat genom att elever samtalar, kritiskt granskar och reflekterar kring aktuella frågor som berör dem själva och sin omvärld.

Denna studie syftar till att öka förståelse för hur new public management påverkat bildämnet i gymnasieskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra bildlärare på tre gymnasieskolor och deras utsagor har analyserats utifrån en ramfaktorteori där ramfaktorerna är baserade på Anna Annerbergs påståenden om hur lärare påverkas av new publicmanagement. Resultatet visa att bildlärarna är kritiska till läroplanen. Informanterna menar att läroplanen är vag och har ett svårtolkat språk. Bildlärarna menar vidare att de inte kan vara säkra på vilka förväntningar som ställs på undervisningen. I och med detta uttrycker informanterna att de dock har en stor frihet när det kommer till undervisningen, vilket de tycker är positivt. Informanterna tycker att elevernas lärande står i centrum. Däremot belyser de att det finns en problematik kring att allt som skapas och görs i klassrummet ska bedömas. Detta då de anser att det i estetiska ämnen kräver övning innan elevers uppgifter kan bedömas och betygsättas. Detta har lett till att många lärare inom bildämnet avviker från läroplanens krav på betygsättning för att skapa utrymme för lärande gentemot eleverna.

I detta examenarbete fokuseras den konstnärliga kanon och speglingen av denna i läroböcker genom en kvalitativ studie av läromedel i bildämnet. Ämnesområdet undersöks i en läromedelsanalys där materialet via ett subjektivt urval handplockats för ändamålet. Studiens syfte är att kartlägga hur rådande konstnärlig kanon speglas i läromedel för bildämnet. Läromedlen har analyserats enligt metoden för kvalitativ komparativ innehållsanalys. Jag har undersökt fyra läroböcker som avsetts användas på gymnasieskolans estetiska program. Resultatet visar att den traditionella västerländska konstkanon representeras i läroböckerna samt att tre av fyra läroböcker nämner samtidskonst.

Skolämnet bild framstår förmedelst de två senaste nationella ämnesutvärderingarna av grundskolan som ett ämne kantat av motstridiga ämneskonceptioner och undervisningspraktiker, primärt en åtskillnad mellan det estetiska och teoretiska. Dikotomiseringen mellan estetik och teori har historiska rötter och kan spåras in i vår samtid. Olika sätt på vilket ämnet framställs och tillskrivs egenskaper har ofta följt denna åtskillnad.Via kritisk diskursanalys enligt Norman Fairclough tillämpas en kvalitativ textanalys på 13 tidningsartiklar från varierande webtidningar varigenom syftet med examensarbetet, att undersöka, beskriva och analysera diskursiva konstruktioner och representationer av bildämnet som framträder på olika arenor där offentlig skoldebatt uppkommer besvaras. Genom diskursanalysen identifieras sju bärande diskurser inom analysenheten (tidningsartiklarna) includerande: den bilddidaktiska tillväxtdiskursen, den bilddidaktiska språkdiskursen, den specialpedagogiska bilddiskursen, den praktisk-estetiska bilddiskursen, den medieteknologiska bilddiskursen, den bilddidaktiska demokratidiskursen samt den bilddidaktiska terapidiskursen. Analysförfarandet disponeras enligt de identifierade diskurserna vilka inbördes struktureras enligt nivåerna i Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Slutligen analyseras samtliga diskurser inbegripna i den diskursiva praktiken mot den sociala praktiken varigenom resultatet sammanställs inför konklusionerna.I uppsatsens diskussionsdel diskuteras textanalys som (del)metod samtidigt som validitets- och reliabilitetsaspekter förknippade med den valda inriktiningen av diskursanalys diskuteras och problematiseras, varpå studiens genomförande avseende urval och avgränsning problematiseras. Sedermera vägs studiens resultat mot tidigare forskning och diskuteras slutligen i betydelse till vidare forskning och yrkespraktik.

This essay is about the participants students, teachers, school and their terms and regulations. The investigation aim to examine how the art subject curriculum interact with the pupils own views on what they want to achieve in art classes in school. Further this paper is on what impact some processes to adulthood can have on students learning ambitions during adolescence. Especially it discusses art education in aspects of identity process, influence, motivation, reflection and learning. Lastly this thesis inquires if pupils acquire tools through art lessons that can support their ability in learning for life skills and in further education on their own as adults.

Med den här studien ämnar vi att belysa bildämnets kvaliteter i ämnesövergripande undervisningskontext. Vi vill även undersöka om och hur bildlärarna förhåller sig till bildämnet och ämnesövergripande arbete utifrån förmågor som kreativitet, kommunikation, kritiskt tänkande samt kollaboration (de fyra K:na). Frågeställningarna vi utgått från är följande: hur resonerar bildlärare kring bildämnets möjligheter och utmaningar i ämnesövergripande undervisningskontext? Samt: på vilka sätt framkommer förmågorna de fyra K:na i bildlärarnas svar? Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare har vi tagit del av hur dessa tänker och resonerar kring bildämnet i en ämnesövergripande undervisningskontext. Resultatet visar att bildämnet och visuella kulturer har goda möjligheter att samarbeta med andra ämnen. Vilka möjligheter bildämnet i ämnesövergripande undervisningskontext besitter är ännu ett redskap att kommunicera och uttrycka sig på samt en större kunskapsbild. Utmaningarna ligger främst i strukturell problematik så som bildämnets få timmar, planeringsbrist samt hierarkier mellan skolämnen. Intervjumaterialet synliggör att samtliga informanter för resonemang kring ett eller fler av de fyra K:na. Dock inte i någon högre utsträckning i relation till förmågor. Detta tyder ändå på att de fyra K:na är relevanta för bildämnet, men i andra sammanhang.

Denna studie syftar att synliggöra elevers upplevelse av lärande i digitalt skapande i bildämnet. Det talas ofta om vad och hur elever ska lära sig i undervisningen samt vilka kunskaper och förmågor de ska utveckla men vad elever själva upplever och tycker är sällan uppmärksammat. Med denna studie vill jag fördjupa min och förhoppningsvis andras insyn i elevers upplevelse av att arbeta digitalt i bildundervisningen. Detta undersöks genom forskningsfrågorna På vilka sätt beskriver elever syftet med att arbeta med digital bearbetning av bilder, digitala tekniker samt verktyg i bildämnet? samt Hur beskriver elever sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet?Utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöks elevers syn och upplevelser på digital bildbearbetning, digitala tekniker, och sitt lärande i digitalt skapande i bildämnet. Studien har en kvalitativ ansats och använder två kvalitativa metoder för insamling av data. Den första metoden är två semistrukturerade intervjuer som genomförts med totalt fyra elever i årskurs åtta. Den andra metoden är deltagande observation som genomförts på en högstadieskola med de två bildlärare som eleverna haft i årskurs sju respektive åtta. Studiens insamlade data bearbetas och analyseras utifrån Wartofskys (1979) primära, sekundära och tertiära artefaktsnivåer.Resultatet i studien visar att eleverna ser bild som ett kreativt ämne där man ska använda händerna och få en paus från datorn som används i nästan alla andra ämnen. Eleverna föredrog uppgifterna som hölls med den förra bildläraren i årskurs sju, exempelvis porträtt, eftersom dessa genomfördes med analoga tekniker och material så som penna och papper. Med bildläraren i årskurs åtta har eleverna arbetat med den hittills enda digitala bilduppgiften, och trots att eleverna föredrar den förra bildlärarens uppgifter i bildundervisningen tycker eleverna bättre om undervisningen med sin nuvarande bildlärare och upplever den som roligare. Enligt resultatet beror detta på att eleverna tycker bättre om den nuvarande bildläraren samt upplever den nuvarande bildlärarens undervisning som mer strukturerad, lättare att fokusera på, och att eleverna känner att de bedöms utifrån kunskapskraven.Avslutningsvis beskrivs studiens relevans och förslag till vidare forskning.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar niondeklassare har om bildämnet och hur dessa relaterar till bildämnets syftesformulering. De två frågeställningar som ställdes var 1) vilka inställningar har elever i årskurs 9 till bildämnet idag? och 2) är elever i årskurs 9 medvetna om varför man har Bild i skolan? För att besvara dessa frågor genomfördes en enkätundersökning. Det sammanställda resultatet från enkäterna visade att ​två jämnstora delar av eleverna har en splittrad inställning till bildämnet och att det finns sju framträdande ämneskonceptioner bland eleverna som har mycket lite att göra med kursplanen för Bild.

Skolan har i uppdrag att verka för att alla elever når de fastställda kunskapskraven. När elever inte når upp till dessa kunskapskrav ska åtgärder vidtas. Om eleven har en autismdiagnos så ska de förmågor som är nedsatta kompenseras. Denna studie undersöker hur multimodala och visuella verktyg kan bidra till ökat lärande för elever med autism, men också hur specialpedagogers syn på multimodala och visuella verktyg och lärmiljöer, påverkar elevens möjlighet till utveckling i skolan. Undersökningen genomfördes i form av halv-strukturerade intervjuer med tre specialpedagoger på högstadiet. Resultatet visade att multimodala och visuella verktyg användes ämnesövergripande för elever med autism inom den specialpedagogiska gruppen. Specialpedagogerna visade på stor förståelse angående vikten av kommunikation, empati och förståelse för eleverna inom ett autismspektrum.