Global ETD Search

1	Michel Foucault: um itinerário analítico acerca da atitude crítica Silva, Alexandre dos Santos 26 June 2012 (has links) Made available in DSpace on 2016-04-27T17:27:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Alexandre dos Santos Silva.pdf: 761912 bytes, checksum: 4f5a447e3a195bde0f2c17030e2b1ac6 (MD5) Previous issue date: 2012-06-26 / The presente work is aimed at the analysis of the analytical itinerary of the notion of critical atitude in Michel Foucault. For that, we attempt to evaluate the types of power configuration, according to the thinker, attempting, above all, to the constitution of pastoral power as a practise of ruling the souls . According to Foucault, one can track the passage of the souls‟s pastoral to the political domination of men, named by the philosopher as governmentality , or the art of governing. Remarkably approached in the 1978 course, Security, Territory, Population , the theme of the political governamentality will give to Foucault the opportunity to introduce the issue of counter-conduct to the practices of men government, or even better, critical attitude. Therewith, this research has as its kernel to scavenge the analytical path of the critical attitude‟s notion in Michel Foucault. This will be done trying to piece the foucaultian theorical itinerary in relation to the power variations. In this sense, the study of the lecture Qu est-ce la Critique and of the 1978 course constitutes the primary writings to be considerated in this work / O presente trabalho tem por objetivo analisar o itinerário analítico da noção de atitude crítica‟ em Michel Foucault. Para tanto, buscamos avaliar as formas de configuração de poder, segundo o pensador, atentando principalmente para a constituição do poder pastoral como prática de governo das almas . Segundo Foucault, pode-se acompanhar a passagem da pastoral das almas para o governo político dos homens, a que o filósofo denomina governamentalidade ou artes de governar. Abordado notadamente no curso de 1978, Segurança, Território, População o tema da governamentalidade política permitirá a Foucault introduzir o problema da contra conduta às práticas de governo dos homens, ou melhor, atitude crítica. A partir desses elementos, esta pesquisa tem como cerne vasculhar o percurso analítico da constituição da noção de atitude crítica, em Michel Foucault. Isto será feito visando reconstituir o itinerário teórico foucaultiano em relação às variações de poder. Nesse sentido, o estudo da conferência Qu´est-ce la Critique e do curso de 1978 constituem os escritos principais a serem analisados neste trabalho Poder Governamentalidade Atitude crítica Contra - conduta Power Governmentality Critical attitude Counter-conduct CNPQ::CIENCIAS HUMANAS::FILOSOFIA
2	Poder e resistência: pensando a política e a ética em Michel Foucaut / Power and resistance: thinking the politics and ethics in Michel Foucault Camila Aguiar Stenico 15 October 2015 (has links) Esta dissertação intenta preencher a lacuna existente em torno da noção de resistência cunhada por Michel Foucault. Diante de algumas críticas que sugerem, equivocadamente, um fatalismo advindo da analítica do poder desenvolvida pelo autor, a compreensão da noção de resistência e de outras associadas a ela se faz necessária para aprofundar e/ou redirecionar as discussões sobre o tema. Tomando os cursos ministrados por Foucault no Collège de France, entre 1976 e 1984, como o principal foco da análise, procurou-se identificar e mapear as maneiras como o tema geral da resistência foi abordado e desenvolvido. Depois do deslocamento realizado pelo autor da noção de poder para a de governo, no curso de 1978 - Segurança, território, população -, é possível perceber o surgimento de uma nova temática: os processos de subjetivação, em sua relação com os mecanismos de poder e a verdade. É nesse contexto que a questão da resistência - sempre em relação com a questão do poder - pode ser pensada no âmbito da ética e da política: governo de si mesmo e governo dos outros. Então, ainda que as menções específicas de Foucault à noção de resistência sejam esparsas e pontuais, é possível identificar, a partir da análise de seus cursos, entrevistas e outros textos, alguns temas diretamente relacionados a ela, como, por exemplo: contraconduta, insurreição, atitude crítica, práticas de si, práticas de liberdade e estética da existência. / This dissertation attempts to fill the gap around the notion of resistance coined by Michel Foucault. Bearing in mind that some critics suggest, mistakenly, a fatalism arising from the analytics of power developed by the author, a better understanding of the notion of resistance and others associated with it is necessary to deepen and/or redirect the discussions on the topic. Taking the courses given by Foucault at the Collège de France between 1976 and 1984 as the main focus of analysis, we tried to identify and map the ways in which the general theme of resistance was explored and elaborated. After the displacement performed by the author from the notion of power to the one of government in the course of 1978 - Security, territory, population - one can see the emergence of a new theme: the subjectivation processes in their relation to the mechanisms of power and truth. In this context, the issue of resistance - always in relation to the issue of power - can be thought of as part of the ethics and politics: government of self and others. So, although Foucault\'s mentions to the notion of resistance are sparse and punctual, one can identify, from the analysis of his courses, interviews and other texts, some topics directly related to it, such as: counter-conduct, insurrection, critical attitude, practices of the self, practices of freedom and aesthetics of existence. Contraconduta Ética Governamentalidade Poder Resistência Sujeito/subjetividade Counter-conduct Ethics Governmentality Power Resistance Subject/subjectivity
3	Poder e resistência: pensando a política e a ética em Michel Foucaut / Power and resistance: thinking the politics and ethics in Michel Foucault Stenico, Camila Aguiar 15 October 2015 (has links) Esta dissertação intenta preencher a lacuna existente em torno da noção de resistência cunhada por Michel Foucault. Diante de algumas críticas que sugerem, equivocadamente, um fatalismo advindo da analítica do poder desenvolvida pelo autor, a compreensão da noção de resistência e de outras associadas a ela se faz necessária para aprofundar e/ou redirecionar as discussões sobre o tema. Tomando os cursos ministrados por Foucault no Collège de France, entre 1976 e 1984, como o principal foco da análise, procurou-se identificar e mapear as maneiras como o tema geral da resistência foi abordado e desenvolvido. Depois do deslocamento realizado pelo autor da noção de poder para a de governo, no curso de 1978 - Segurança, território, população -, é possível perceber o surgimento de uma nova temática: os processos de subjetivação, em sua relação com os mecanismos de poder e a verdade. É nesse contexto que a questão da resistência - sempre em relação com a questão do poder - pode ser pensada no âmbito da ética e da política: governo de si mesmo e governo dos outros. Então, ainda que as menções específicas de Foucault à noção de resistência sejam esparsas e pontuais, é possível identificar, a partir da análise de seus cursos, entrevistas e outros textos, alguns temas diretamente relacionados a ela, como, por exemplo: contraconduta, insurreição, atitude crítica, práticas de si, práticas de liberdade e estética da existência. / This dissertation attempts to fill the gap around the notion of resistance coined by Michel Foucault. Bearing in mind that some critics suggest, mistakenly, a fatalism arising from the analytics of power developed by the author, a better understanding of the notion of resistance and others associated with it is necessary to deepen and/or redirect the discussions on the topic. Taking the courses given by Foucault at the Collège de France between 1976 and 1984 as the main focus of analysis, we tried to identify and map the ways in which the general theme of resistance was explored and elaborated. After the displacement performed by the author from the notion of power to the one of government in the course of 1978 - Security, territory, population - one can see the emergence of a new theme: the subjectivation processes in their relation to the mechanisms of power and truth. In this context, the issue of resistance - always in relation to the issue of power - can be thought of as part of the ethics and politics: government of self and others. So, although Foucault\'s mentions to the notion of resistance are sparse and punctual, one can identify, from the analysis of his courses, interviews and other texts, some topics directly related to it, such as: counter-conduct, insurrection, critical attitude, practices of the self, practices of freedom and aesthetics of existence. Contraconduta Counter-conduct Ethics Ética Governamentalidade Governmentality Poder Power Resistance Resistência Subject/subjectivity Sujeito/subjetividade
4	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

1

Page generated in 0.0748 seconds