The construction of the woman exposed to violence and how she is produced in the Swedish judiciary is important to understand the view of men's violence against the woman. How the woman exposed to violence in today's context are produced by the judiciary in relation to political and media discussions are also affecting social work and its practice. The aim of the study is to, with a norm critical perspective, highlight how women represented and assessed in Swedish district court judgments. We want to investigate how the woman exposed to violence in close relationships is produced and judged in Swedish courts. The study is based on a qualitative research effort and a discourse analysis has been made of 12 district court judgments from different district courts in Sweden. Through a thematic analysis, three themes became clear: “the district court's perception of the credibility of women”, “the course of events based on women's perspectives” and “the district court's considerations in assessing the crime breach, coarse women's violence”. The chosen theoretical approach that has been used to create an understanding of our research problem is norm critical perspective and the concept of ideal crime victim. The results gave us the conclusion that in Swedish district courts there are norms about how women exposed to violence should behave.

Syftet med denna undersökning är att granska hur den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD skildras i fyra olika bilderböcker riktade till barn i förskoleålder. Genom textanalytiskt perspektiv utförs en bilderboksanalys och bilderböckernas paratext analyseras, det vill säga allt som är kring böckernas huvudsakliga berättelse. Därutöver analyseras karaktärerna genom personskildring och symtom vid ADHD. Resultatet visar att ADHD skildras i stort sett på samma sätt vilket ger en missvisande bild av ADHD. Endast en karaktär skiljer sig från de andra karaktärerna och visar på utmärkande egenskaper som står i kontrast med de andra bokkaraktärerna. Kort sagt visar resultatet på att endast två olika bilder av ADHD presenteras i bilderböckerna. Flickorna och pojkarna skiljer sig åt genom att några karaktärsdrag är det enbart flickorna som uppvisar. Samspelet mellan andra barn skildras ur en negativ synvinkel hos pojkarna till skillnad mot flickorna. Bilderböckerna möjliggör inte för identifikation och förståelse då det inte är någon större variation i skildringen av ADHD. det resulterar i en stereotyp och oriktig bild av ADHD. Fler bilderböcker som skildrar ADHD med större variation och riktar sig till barn i förskoleålder behövs. / The aim of this study is to examine how the neuropsychiatric disability ADHD is portrayed in four different picture books aimed at children in preschool age. Through a text analytical perspective, a picture book analysis is performed. The paratext of the picture books are analyzed, which means everything about the main story of the books. Further, the characters are analyzed by person portrayal and symptoms of ADHD. The result shows that ADHD in general is portrayed in the same way, which gives a misleading picture of ADHD. Only one character differs from the other characters and shows traits which is in contrast with the other characters. In short, the result shows that only two different portrayals of ADHD are presented in the picture books. The girls and boys in the picture books differ because some character traits are merely portrayed by the girls. The interaction between other children is portrayed from a negative point of view in the boys, unlike the girls. The picture books do not allow for identification and understanding as there is no major variation in the portrayal of ADHD. This results in a stereotype and incorrect image of ADHD. More picture books depicting ADHD with greater variety addressed to children in preschool age are needed.

Submitted by Daniel Aranha (df_aranha@yahoo.com.br) on 2018-10-01T21:30:18Z No. of bitstreams: 1 Daniel_Aranha FGV-Dissertacao-Diversidade vFinal (1out2018) - Biblioteca.pdf: 971302 bytes, checksum: 1df325a5c82aa33b85b26ef2071a95b4 (MD5) / Rejected by Mayara Costa de Sousa (mayara.sousa@fgv.br), reason: Daniel, boa tarde. Alguns itens devem ser ajustados de acordo com as normas: 1. GETULIO não tem acento 2. Seu nome deve estar completo, sem abreviação 3. As palavras-chave do resumo/abstract devem ser separadas por ponto e virgula att, Mayara on 2018-10-05T19:32:07Z (GMT) / Submitted by Daniel Aranha (df_aranha@yahoo.com.br) on 2018-10-09T21:38:02Z No. of bitstreams: 1 Daniel_Aranha FGV-Dissertacao-Diversidade vFinal (1out2018) - Biblioteca.pdf: 971244 bytes, checksum: 094ef31f01f246465c5a4aa74b3e0f1e (MD5) / Approved for entry into archive by Mayara Costa de Sousa (mayara.sousa@fgv.br) on 2018-10-09T21:42:45Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Daniel_Aranha FGV-Dissertacao-Diversidade vFinal (1out2018) - Biblioteca.pdf: 971244 bytes, checksum: 094ef31f01f246465c5a4aa74b3e0f1e (MD5) / Approved for entry into archive by Suzane Guimarães (suzane.guimaraes@fgv.br) on 2018-10-10T13:46:59Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Daniel_Aranha FGV-Dissertacao-Diversidade vFinal (1out2018) - Biblioteca.pdf: 971244 bytes, checksum: 094ef31f01f246465c5a4aa74b3e0f1e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-10-10T13:46:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Daniel_Aranha FGV-Dissertacao-Diversidade vFinal (1out2018) - Biblioteca.pdf: 971244 bytes, checksum: 094ef31f01f246465c5a4aa74b3e0f1e (MD5) Previous issue date: 2018-09-12 / Diversidade nas organizações é um assunto amplamente estudado desde o final da década de 80 nos EUA, bem como a partir dos anos 2000 no Brasil. A maior parte destes estudos concentram-se na gestão da Diversidade, ou seja, uma perspectiva instrumental para as organizações maximizarem seus resultados ou desenvolverem vantagens competitivas. Por outro lado, há estudos Críticos que buscam entender o real impacto ou viabilidade das iniciativas de Diversidade nas organizações. Neste sentido, entendemos válido questionar o que representam o discurso e práticas organizacionais sobre Diversidade, com relação aos seus possíveis impactos sobre o indivíduo e, por consequência, sobre a sociedade. Neste trabalho, sob uma lente Crítica, em que utilizamos os conceitos de unidimensionalidade e dessublimação repressiva, de Marcuse; buscamos entender a relação entre aquilo que as organizações de forma explícita ou implícita buscam e determinam como metas em suas iniciativas relacionadas à Diversidade, com aquilo que os indivíduos e minorias tem a oferecer ou esperam de tais iniciativas. Analisamos a teoria que fundamenta os conceitos adotados pelas organizações em suas iniciativas sobre Diversidade, bem como pesquisamos o discurso e práticas seguidas por algumas organizações. Observamos que, (i) se por um lado é inegável que as iniciativas organizacionais representam um papel positivo, na medida em que pode reduzir injustiças sociais e desigualdade; (ii) do outro lado da mesma moeda, sob uma perspectiva Crítica, estas iniciativas tem um caráter retórico e pouco ou nada fazem para promover um comportamento que privilegie a diversidade de ideias, por exemplo. Pelo contrário, as práticas ou iniciativas organizacionais vinculadas à Diversidade acabam por representar a própria negação do diverso, estreitam a possibilidade de recusa e reforçam a unidimensionalidade. / Diversity in organizations is a widely studied topic since the late 80's in the US and since the 2000s in Brazil. Most of these studies focus on managing Diversity, that is, on an instrumental perspective for organizations to maximize their results or to gain competitive advantage. Conversely, there are argumentative studies that seek to understand the actual impact or viability of Diversity initiatives in organizations. In this sense, we consider that it is valid to question what organizational discourse and practices related to Diversity represent with respect to their impact on the individual and, consequently, on society. In the present paper, through a Critical lens and using the concepts of one-dimensionality and repressive desublimation by Marcuse, we seek to understand the relationship between what organizations explicitly or implicitly pursue and determine as their goals in the Diversityrelated initiatives, and what individuals and minorities have to offer to or expect from such initiatives. We analyzed the theory that supports the concepts adopted by organizations in their initiatives on Diversity, as well as investigated the discourse and practices applied by some organizations. We found that: (i) while on the one hand it is undeniable that these organizational initiatives play a positive role, insofar as they might reduce social injustice and inequality, (ii) on the other hand, from a Critical perspective, these initiatives have a rhetorical character and do little or nothing to promote behavior that favors the diversity of ideas, for example. On the contrary, Diversity-related organizational practices or initiatives eventually represent the denial of diversity itself, narrowing the possibility of refusal and reinforcing one-dimensionality.

O objetivo desta tese é avaliar criticamente o discurso da sustentabilidade global e seu repasse local nas organizações. Aqui é adotada a perspectiva crítica, sendo a produção do discurso vista como vinculada às condições de existência, mas, com base na dinâmica dialética, o discurso pode ser um agente de mudança e promover novas maneiras de viver. A partir do entendimento da questão da sustentabilidade como resultante da globalização, Milton Santos é nossa inspiração na avaliação da sustentabilidade global enquanto discurso. O autor, ao refletir sobre a globalização considera a existência de três mundos em um só: a globalização como fábula; a globalização como perversidade; e a possibilidade de uma outra globalização. Da mesma maneira entendemos que a sustentabilidade também envolve três discursos em um só. A sustentabilidade é apresentada como solução, salvação do mundo, mas ela encobre que é o grande problema da atualidade, a danação do mundo. Consequência da globalização, a questão da sustentabilidade tem sua base em um modelo econômico perverso, gerador dos aspectos centrais da insustentabilidade global, a saber, de um lado, o aquecimento global e as mudanças climáticas, devido a alta utilização de energias fósseis e a emissão de gás de efeito estufa (GEE); e , de outro, uma pegada ecológica que demanda um planeta e meio, o que indica a sobreexploração e a deterioração dos serviços ecossistêmicos, os quais são o suporte para a vida no planeta. A pesquisa empírica deste estudo mostra que as empresas adotam o discurso da sustentabilidade global, mas não reconhecem sua responsabilidade no impacto sobre o planeta. Mas não precisa ser assim. Podemos dizer que um outro mundo é possível, e escolher seguir um novo caminho, uma outra sustentabilidade. Uma sustentabilidade que está na dimensão das pessoas e das relações com o outro e que, dessa maneira, faz-se presente na categoria dos direitos sociais e da cidadania. A adoção da comunicação como estratégia possível de sustentabilidade é o que nos leva do discurso da sustentabilidade global ao exercício da sustentabilidade enquanto cidadania local. / The objective of this thesis is to critically evaluate the discourse of global sustainability and its transference to the local level, within the organizations. A critical perspective is assumed; with the production of speech perceived as a link for living conditions , yet, based on the dynamic dialectic, the discourse can be a means of change and to promote new ways of living. As from the understanding of the discourse of sustainability as a result of globalization, Milton Santos is our inspiration for reasoning in the appraisal of the discourse of global sustainability. The author, reflecting on globalization considers the existence of three worlds in one: globalization as a fable; globalization as perversity; and the possibility of another globalization. Thereto, we understand that sustainability also involves three discourses in one. Sustainability is presented as a solution, a world\'s salvation, however we are faced with an enormous problem today, the damnation of the world. Consequence of globalization, sustainability is based in a perverse economic model, generator of the key issues of global unsustainability, specifically, on the one hand, global warming and climate changes, due to the high use of fossil fuels and the emission of greenhouse gases (GHG) ;and on the other hand, an ecological footprint that demands one planet and a half, which indicates over-exploitation and deterioration on the ecosystemic services, as a support for life on the planet. The empirical research of this study shows that companies adopt the discourse of global sustainability, but do not recognize its\' responsibility in the impact on the planet. Nevertheless, it does not need to be in such a way. We can say that another world is possible, and choose to follow a new path, another sustainability. A sustainability that is in the dimension of people and the relationship with others; thereby, becomes present in the category of social rights and citizenship. The adoption of communication as a possible strategy of sustainability is what takes us from the discourse of global sustainability to the exercise of sustainability as local citizenship.

The purpose of this study is to study three different children books using two preschool perspectives; the norm-critical perspective and the gender pedagogical perspective. The research questions focus on how the characters in the books can be described from the two respective perspectives.  The theoretical standpoints in this study are theories about gender and its associated conceptions and by a power and colours perspective. The method approach for this study is discourse analysis with a text and picture analysis based model as method.  This study’s result shows that the norm-critical and gender pedagogical perspective view the literary characters from different viewpoints. In the norm-critical perspective, the characters are generally not blamed for how they are. Instead the perspective aims to question the negative perceptions that can be associated to gender. The gender pedagogical perspective on the other hand, values and appreciates characters that are seen to break norms. The perspective also contains a desire of change the characters that do not break the norms. The result of the study also shows that there are discourses about expectations on girls and boys based on norms for gender, power and colour in the children’s books. Specifically, the analysis shows discourses in how girls are expected to be. As a conclusion it shows that one could look at the children’s books from different viewpoints with help from the two perspectives. / Syftet med denna studie är att med hjälp av två perspektiv, det normkritiska perspektivet samt det genuspedagogiska perspektivet ser på tre olika barnböcker. De två perspektiven kommer att användas för att titta på de litterära karaktärerna i barnböckerna utifrån begreppet genus. De frågeställningar som studien kommer att utgå ifrån är vidare hur de litterära karaktärerna kan uppfattas från det normkritiska- respektive genuspedagogiska perspektivet. Den teori som studien kopplas samman med är teorier om genus och dess olika begrepp samt utifrån makt och färger. Metodavsatsen för denna studie är diskursanalys med metod som utgår ifrån en text- och bildanalysmodell. Studiens resultat visar att med hjälp av det normkritiska- och det genuspedagogiska perspektivet kan vi se på de litterära karaktärerna ur olika synvinklar. Generellt kan det utläsas utifrån det normkritiska perspektivet att karaktärerna inte klandras för hur dem är. Från perspektivet kan en ifrågasätta de negativa uppfattningar som kan associeras till genus. Utifrån det genuspedagogiska perspektivet uppmärksammas och värderas karaktärer när de bryter mot normer. Med hjälp av perspektivet uppmärksammas en önskan till förändring till de litterära karaktärer som inte bryter mot normer. Studiens resultat visar även att det figurerar diskurser kring hur flickor samt pojkar förväntas vara utifrån normer kring genus, makt och färger i barnböckerna. Genom analysen framkommer det diskurser specifikt kring hur flickor förväntas vara. Som slutsats visar det sig att med hjälp utifrån perspektiven kan en se på barnböcker utifrån olika vis.

Syftet med studien är att belysa lärares medvetenhet om och syn på val av barnlitteratur till klassrummet för förskoleklass och årskurserna 1–3, med en teoretisk grund i ett normkritiskt köns- och genusperspektiv. Vi analyserar representation av kön i klassrummets barnlitteratur och framställning av kön i två böcker som läraren väljer under intervjutillfället. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt två kvantitativa innehållsanalyser av barnlitteraturer. Det teoretiska ramverket för studien är socialkonstruktivismen, genusteori samt feministisk könskonstruktionism. Resultatet visar att lärarna i viss utsträckning väljer att låta elever läsa och lyssna på normbrytande litteratur, men valet görs utifrån olika uppfattningar om vad det normkritiska köns- och genusperspektivet innebär. Tre av klassrummen visar en större representation av manliga huvudkaraktärer och ett av klassrummen visar en större representation av kvinnliga huvudkaraktärer i klassrumsbiblioteket. Samtliga lärare visar till viss del en medvetenhet om den ojämna representationen mellan kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen ur ett normkritiskt köns- och genusperspektiv visar att de böcker som lärarna valde innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. Böckerna med en huvudperson innehåller normbrytande huvudkaraktärer medan böckerna med flera huvudpersoner innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. / The purpose of the study is to shed light on teachers' awareness of and views on the choice of children's literature for the classroom for preschool class and grades 1–3, with a theoretical basis in a norm-critical gender perspective. The representation of gender in the children's literature available in the classroom and the representation of gender in two books that the teacher chooses during the interview will be analyzed. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews and two quantitative content analyzes of children's literature. The theoretical framework for the study is social constructivism, gender theory and feminist gender constructionism. The results show that the teachers to some extent choose to let students read and listen to norm-breaking literature, but the choice is made based on different perceptions of what norm-critical gender perspective entails. Three of the classrooms show a larger representation of male main characters and one of the classrooms shows a larger representation of female main characters in the classroom library. All teachers show to some extent an awareness of the uneven representation between female and male main characters. The results from the quantitative content analysis from a norm-critical gender perspective show that the books that the teachers chose include both norm-breaking and stereotypical main characters. The books with one main character include norm-breaking main characters, while the books with several main characters include both.

In teachers’ duty it is significant to create good conditions for student to become included. The schools value work is therefore not only important but shall permeate the whole education. This study, focus on value work during reading aloud, from books in grade three, primary school, with a norm-critical perspective.  To enable this, I have done a survey to map which books the teachers used for reading aloud in connection to value work. Then a norm-critical discourse analysis of the main character in the most popular books where done. The survey indicates that teachers work with value questions during aloud reading of books.  The discourse analysis show that norms and values were similar. The study implicates, the significant of wise and well-founded choices of books for value work, that enable all student to identify themselves with the main characters in the books. The result shows that the most popular books are not that multifaceted. The characters in these books do not represent the diversity in classroom.   The discourse analyse clarifies the implicit and explicit norms and values the books supports. A teacher can work with figure of thought, literal norm-critique, in book talks with the students. / En viktig del av lärares uppdrag är att skapa goda förutsättningar, för att eleverna ska känna sig inkluderade. Skolans värdegrundsarbete är därför avgörande och något som ska genomsyra all undervisning. Studien fokuserar på högläsning i årskurs 3, där arbetet fokuserar på värdegrundsfrågor ur ett normkritiskt perspektiv. Jag har använt en survey för att kartlägga vilka böcker som lärare använder för högläsning i samband med värdegrundsarbetet. En norm-kritisk diskursanalys, av huvudkaraktärerna, i de två populäraste böckerna, genomfördes. Surveystudien indikerade att nästan alla lärare i studien arbetade med värdegrundsfrågor i samband med högläsningen. Studien resulterade i två böcker inom fantasygenren, där liknande normer och värderingar synliggörs genom diskursanalysen. Slutsatsen visar hur väsentligt det är att lärare gör kloka och välgrundade urval av högläsningsböcker, för att alla elever ska kunna identifiera sig med huvudkaraktärerna i böckerna. De populäraste böckerna, är inte tillräckligt mångfacetterade, för att motsvara den mångfald som finns i klassrummen idag. Skolans värdegrundsarbete kan, om lärare metodiskt väljer ut böcker, utvecklas så att eleverna kan reflektera över karaktärernas handlande och de normer som återfinns i böckerna. Diskursanalysen synliggör implicita och explicita värderingar som böckerna förmedlar. Tillsammans med eleverna, kan lärare, arbeta med tankefiguren litterär normkritik, i boksamtalen.

No description available.

Syftet med den här avhandlingen är att utveckla en begreppslig och teoretiserande förståelse för villkor och möjligheter i överviktiga personers handlingsliv. Med utgångspunkt i intervjuer med femton feta svenskar har slutpunkten för studien kommit att bli en artikulering av processer och subprocesser inom viktordningen. Viktordningen är ett system som ordnar alla horisontellt, som underviktiga, normalviktiga eller överviktiga. Den ordnar oss även vertikalt, genom att över - och underordna oss beroende på vilken viktkategori vi tillhör. Det innebär att vissa gynnas medan andra missgynnas. Att feta är en grupp som i den västerländska kulturen tenderar att både underordnas, förtryckas och missgynnas har humanistiskt och samhällsvetenskapligt orienterad fetmaforskning visat. Den forskningen, såväl som fetas redogörelser för sina liv, vittnar också om det viktordnande systemet. Genom att teoretisera kring viktordningen vill jag öka förståelsen för hur underordandet, förtrycket och missgynnande av feta är möjligt. Viktordningen är således inte i sig ett system för underordning av feta. De som dominerar är själva i vissa avseenden dominerade. Underordandet är snarare en effekt sprungna ur det viktordnande systemet. Viktordningen inkluderar mer än det som uppmärksammas i den här studien. Den teoretiserande framställningen behandlar fyra processer samt viktiga subprocesser och element i viktordningen: viktordnandets betingelser, viktiggörande, inordnande viktgörande och oviktiggörande. Viktordnande betingelser behandlar de kulturella och sociala förutsättningar som möjliggör viktordningens existens. Dessa betingelser gör att vikten blir viktig mer allmänt och för alla. I de övriga processerna är det fetas position och roll i viktordningen som är i fokus. Viktiggörande, belyser olika sätt varigenom feta människor kan kommer att uppleva och uppfatta sin övervikt som något negativt viktigt i sina liv. Inordnande viktgörande behandlar de sociala och kulturella medel som är ämnade att göra den feta smal (-are). Dessa tenderar också att göra vikten negativt viktig för feta. De tre första processerna behandlar syftets första del, det vill säga fetas villkor. Syftets andra del, möjligheterna, lyfts fram i den fjärde och sista processen, oviktiggöranden. Oviktiggörande kan enkelt beskrivas som viktiggörandets motkrafter, och refererar till hur feta kan göra sin övervikt mindre viktig. / The purpose of this thesis is to develop a conceptual and theorizing understanding of circumstances and possibilities in fat people’s lives. Starting in interviews with fifteen fat Swedes, this research finally ended up as an articulation of processes and sub-processes within the weight order. The weight order is a system that orders all of us horizontally as underweight, normal weight or overweight. It also orders us vertically as super- or subordered depending on which weight category we belong to. This means that some are favoured while others are unfairly treated. The fact that fat people in Western cultures tend to be sub-ordered, oppressed and unfairly treated because of their body sizes and weights has already been shown in previous research, and this study does not treat that issue to any great extent. Instead it focuses on the ordering system that is evident in fat people’s statements and in previous research about fatness and overweight within the humanities and social sciences. By theorizing around weight order I wish to broaden the understanding of how subordination, oppression and unfair treatment of fat people are possible. The weight order is not a system for subordination of fat people. Those who dominate are also in some sense dominated. Subordination is rather an effect driven by the weight-ordered system. The weight order is a more inclusive conception than has been presented in this study. The theoretical treaties examine four processes, sub-processes and elements within the weight order. These include weight-ordering conditions, weightification, subsuming weightdoing, and downplaying weightification. Weight-ordering conditions deal with cultural and social circumstances that make the weight order possible. These conditions are processes that no one can fully escape. In the other processes it is only fat people’s positions and roles within the weight order that is in focus. Weightification consists of the processes that make body weight important in people’s lives. In this work weightification highlights different forms that make fat people experience and understand their overweight as negatively important in their lives. Subsuming weight-doings deals with social and cultural means that are intended to make fat people thin (-er). These also tend to make the  body weight negative for fat people. The three first processes treat the first part of the aim, fat people’s conditions. The second part of the aim, possibilities, is dealt with in the fourth and last process, downplaying weightification. Downplaying weightification can simply be described as including the opposite forces to weightification, and deals with how fat people can make their overweight less important.

Uganda is known for its progressive refugee rights and policy framework towards South Sudanese refugees. The refugees are hosted in long term refugee settlements within host communities in northern Uganda. By using a rights and critical development perspective, this thesis aims to compare and critically review the legal protection of refugees and host communities’ the targeted area. The study identifies several challenges in realizing the aims of the strategic framework and discusses the legal protection of refugees and citizens. The discussion is based on theories from Hannah Arendt, Seyla Benhabib and Balakrishnan Rajagopal. The theories provide rights perspectives on citizenship and global human rights norms, as well as critical perspectives on development and how the human rights discourse can be exploited to the interests of the hegemonic world order. The study is based on a critical review of legislation, the policy framework, reports, and literature. The review has been supplemented with a limited field study in a refugee settlement in northern Uganda. Along with the field study, interviews were conducted with representatives from an aid organization that operates in the area. The results of this study show that refugees’ rights are generous and in line with global human rights norms. However, the review of the legal protection shows that all rights are not respected and the thesis highlight areas where duty bearers fail to maintain the protection. Interviews and field studies also show that integration between refugees and citizens is essential for the local legal protection. The thesis concludes that lack of local perspectives from rights holders in the refugee policy may prevent integration processes in northern Uganda. / Uganda är känt för sitt generösa flyktingmottagande och omfattande rättighetsskydd för flyktingar. Den här studien syftar till att med ett rättighets- och utvecklingskritiskt perspektiv jämföra och kritiskt granska flyktingars och ugandiska medborgares rättighetsskydd i norra Uganda. För att göra det ställs frågan om hur rättighetsskyddet ser ut för flyktingar respektive medborgare, hur flyktingmottagandet påverkar medborgares rättighetsskydd samt identifierar utmaningar med flyktingmottagandet. Studien är avgränsad till att undersöka rättighetsskyddet i norra Uganda eftersom det är dessa områden som tar emot flest flyktingar i landet. Detta görs utifrån Hannah Arendt, Seyla Benhabib och Balakrishnan Rajagopals teoretiska resonemang. Dessa bidrar med rättighetsperspektiv om medborgarskap och globala människorättsnormer samt kritiska perspektiv på utveckling och hur människorättsdiskursen kan utnyttjas till den hegemoniska världsordningens intressen. Studien bygger på kritisk granskning av lagstiftning, policyn för flyktingmottagande (ReHoPE) samt rapporter och litteratur. Granskningen har kompletterats med ett begränsat fältstudium i en av norra Ugandas flyktingbosättningar samt med intervjuer från personal som arbetar med flyktingmottagande. Resultaten visar att Ugandas flyktinglagstiftning är generöst utformad och i linje med globala människorättsnormer. Granskningen av det effektiva rättighetsskyddet visar dock att samtliga rättigheter inte respekteras och jag belyser områden där skyldighetsbärare misslyckas att upprätthålla skyddet. Intervjuer och fältstudium visar att integration mellan flyktingar och medborgare är viktigt för båda grupperna och för rättighetsskyddet, men att den hindras av att riktlinjerna i flyktingpolicyn saknar lokala perspektiv från rättighetsbärare.