Global ETD Search

31	Jämförbarhet inom hållbarhetsredovisning : med fokus på Sveriges fordonsindustri / Comparability within sustainability reporting : with a focus on the Swedish automotive industry Van Uytven, Sebastian, Osmanbegovic, Nermin, Niebuhr, Peter January 2019 (has links) Denna studie behandlar jämförbarhet inom hållbarhetsrapportering inom fordonsindustrin i Sverige. Tidigare forskning har visat att det finns brister i jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisningar. Denna studie undersöker om detta fortfarande föreligger, och i så fall på vilket sätt och varför, med hjälp av en nulägesanalys. Studien undersöker även vilka förbättringsmöjligheter som finns bland identifierade brister. Studien är en kvalitativ studie med data i form av hållbarhetsrapporter. Resultatet från forskningen visade att jämförbarhet i fordonsindustrin i Sverige fortfarande brister. Intressenternas krav identifieras som främsta anledningen för brister i jämförbarhet, då det är per deras efterfrågan bolagen redovisar. Studien kom också fram till att skillnader i typ av kärnverksamhet hos företagen också är en determinant för detta. Förslag till förbättringar ges genom bättre integration av hela värdekedjan i hållbarhetsrapporteringen, samt ökad harmonisering av processer genom samarbete med branschorganisationer. Vidare ges förslag på skärpta och mer lämpliga formkrav av lagstiftning och bättre samarbete med lagstiftare och branschorganisationer för att uppnå detta. Författarna ger förslag för vidare forskning att undersöka de identifierade, såväl oidentifierade orsaker till brister i jämförbarhet och i vilken mån de är ansvariga för detta fenomen. / This study concerns comparability in sustainability reporting within the automotive sector in Sweden. Existing research has shown deficiencies in comparability of sustainability reports. The aim of the study is to examine, through an analysis of the current state of sustainability reporting, whether these shortcomings still exist and if so, how and why they present themselves. The study also aims to provide possible solutions for any identified deficiencies. The study is a qualitative study using empirical data in the form of sustainability reports. The results of the study show that sustainability reports in the automotive sector in Sweden still exhibit deficiencies in comparability. Stakeholder demands are identified as the primary reason for differences in reporting practices, as it’s per their demand that corporations report sustainability information. The study also identifies differences in the companies’ core activity as a determinant for this. Possible solutions are suggested as increased integration of the sustainability reporting of the value chain as a whole, as well as harmonisation of processes through cooperation with industry associations. Furthermore, increased quality control through legislation is suggested as well as increased cooperation between legislators and industry associations in order to achieve this. The authors suggest that further research can be aimed at identifying the respective importance of these different causes for shortcomings in comparability, as well as possible unidentified factors. The study was conducted and is presented in Swedish. Sustainability reporting comparability automotive industry EU directive 2014/95/EU annual accounts act stakeholder theory corporate social responsibility Hållbarhetsredovisning jämförbarhet fordonsindustri EU direktiv 2014/95/EU årsredovisningslagen intressentteorin corporate social responsibility triple bottom line Business Administration Företagsekonomi
32	Förändringar vid införande av cybersäkerhetsdirektiv hos kommuner : En kvalitativ kartläggning över vilka förändringar som kan uppstå i svenska kommuner till följd av EU-direktiv för cybersäkerhet / Changes when implementing cybersecurity directives in municipalities : A qualitative survey of the changes that may occur in Swedish municipalities as a result of EU cybersecurity directives Ström, Sandra, Plyhr, Matilda January 2024 (has links) The purpose of this study is to investigate changes in municipalities that occur when the NIS and NIS 2 directives are introduced. The changes refer to internal and external changes that municipalities experience. Furthermore, an increased threat of cyber attacks as well as a lack of cyber security is the basis for conducting the survey. A research gap has been identified regarding municipalities' work with EU directives for cyber security, which the study intends to contribute to. The study's empirical data consists of six semi-structured interviews with various Swedish municipalities, where the result is the identified changes that the municipalities state. In a thematic analysis, the following themes are presented: IT focus, IT systems, competence development and cooperation, employment, clarity, conflict of interest, prerequisites for the NIS 2 directive and meaningfulness. The study uses Bolman and Deal's (2021) framework Four frame model, which forms the structure for the results and the analysis and strengthens the study by contributing with a comprehensive theory for possible changes. The study contributes with insight into the changes that municipalities may face upon the introduction of the NIS 2 directive, as well as what changes municipalities have experienced upon the introduction of the NIS directive. / Denna studie har till syfte att undersöka förändringar hos kommuner som uppstår vid införandet av NIS- och NIS 2-direktivet. Förändringarna avser interna och externa förändringar som kommuner upplever. Vidare ligger ett ökat hot om cyberattacker samt en bristande cybersäkerhet till grund för undersökningens genomförande. Ett forskningsgap har identifierats kring kommuners arbete med EU-direktiv för cybersäkerhet, vilket studien ämnar bidra till. Studiens empiri utgörs av sex stycken semistrukturerade intervjuer med olika svenska kummuner, där resultatet utgörs av de identifierade förändringar som kommunerna uppger. I en tematisk analys presenteras följande teman: IT-fokus, IT-system, kompetensutveckling och samarbete, anställning, tydlighet, intressekonflikter, förutsättningar för NIS 2-direktivet samt meningsfullhet. I studien tillämpas även Bolman och Deals (2021) ramverk Four frame model, vilken utgör strukturen för resultatet och analysen samt stärker studien genom att bidra med en heltäckande teori för möjliga förändringar. Studien ämnar bidra med insikt i de förändringar som kommuner kan ställas inför vid införandet av NIS 2-direktivet, samt vilka förändringar kommuner har upplevt vid införandet av NIS-direktivet. NIS directive NIS 2 directive Municipality Cyber security Information security IT security EU directive Change NIS-direktivet NIS 2-direktivet Kommun Cybersäkerhet Informationssäkerhet IT-säkerhet EU-direktiv Förändring Information Systems
33	Corporate Sustainability Reporting Directive, externt hot eller intern utvecklingsmöjlighet : En fallstudie om upplevda barriärer & drivkrafter. / Corporate Sustainability Reporting Directive, external threat or internal opportunity for development? : A case study on perceived barriers & driving forces. Fredriksson, Amanda, Karhu, Tuva January 2024 (has links) Från och med år 2024 kommer stora och vissa små/medelstora företag (SMEs) i EU bli hållbarhetsrapporteringsskyldiga enligt det nya EU-direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) (2022/2464/EU). Direktivet medför lagkrav på att företagen som omfattas ska rapportera om deras påverkan på människor, miljö och vilka ekonomiska risker samt möjligheter som kan uppstå till följd av klimatförändringar. Direktivet medför krav på företag att ställa om sina rapporteringsrutiner vilket innebär att de står inför stora utmaningar och implementeringsbarriärer. Denna studie presenterar och analyserar de utmaningar och möjligheter företag kan komma stå inför med det nya rapporteringskravet. Därav lyder studiens forskningsfrågor: Vilka externa möjligheter och hot kan företag tänkas möta till följd av CSRD? Vilka interna styrkor och svagheter kan företag tänkas identifiera till följd av CSRD? Hur påverkar tidigare kommunikation kring hållbarhet organisationens syn på utmaningar som uppstår vid förändringar i hållbarhetsarbete? Studien baseras på intervjuer från ett svenskt företag som omfattas av CSRD, Parks and Resorts (PRS). Intervjusvaren har genomgått en innehållsanalys med ett analytiskt ramverk baserat i SWOT-analys. Analysen visar att informanterna upplever utmaningar med datainsamling, resurser och kommunikation. Mot bakgrund av den tidigare forskningen visar studien att företags rutiner, resurser och befintliga praktiska hållbarhetsarbete hotas under implementeringsfasen. Studien visar att CSRD bidrar med möjligheter för företag att utveckla sitt långsiktiga hållbarhetsarbete, och öka statusen för hållbarhetsfrågor inom företag. Vidare visar studien att företag som har god kommunikation blir mer mottagliga för förändringar i hållbarhetsarbete, då det finns en acceptans, ett redan etablerat kontaktnät och ett hållbarhetsengagemang inom organisationen. Studien bidrar till forskningsläget genom att påvisa utmaningar företag kan uppleva vid implementering av ny lagstiftning, i detta fall CSRD. Studien visar också hur organisationers tidigare kommunikation kring hållbarhet påverkar dess anpassningsmöjlighet till externt pålagda krav som medför förändringar för företaget. Till skillnad från tidigare forskning visar denna studie att jämförbarhet i mätdata upplevs svåruppnått, och därav finns det en risk att CSRD inte uppfyller sitt syfte att öka transparens. / From the year 2024, large enterprises and some small/medium-sized enterprises (SMEs) in the EU will be obliged to report on sustainability according to a new EU directive, the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) (2022/2464/EU). The directive sets legal requirements that the companies covered must report on their impact on people, the environment and the financial risks and opportunities that may arise as a result of climate change (European Commission, u.å). The directive requires companies to change their reporting routines, which means that they face major challenges and implementation barriers (Ioannou & Serafeim, 2017). This study presents and analyzes the challenges and opportunities companies may face with the new reporting requirement. Hence the study's research questions are: What external opportunities and threats can companies face as a result of CSRD? What internal strengths and weaknesses can companies identify as a result of CSRD? How does previous communication about sustainability affect the organization's view of challenges that arise from changes in sustainability work? The study is based on interviews from a Swedish company covered by the CSRD, Parks and Resorts (PRS). The responses have been analyzed through content analysis with an analytical framework based on SWOT analysis. When compared to previous research, the study shows that companies' routines, resources and existing practical sustainability work are threatened during the implementation phase of the CSRD. The study shows that the CSRD can contribute to opportunities for companies to develop their long-term sustainability work and increase the status of sustainability issues within companies. Furthermore, the study shows that companies that have good communication become more resilient to changes in sustainability work, as there is acceptance, an already established network of contacts and a commitment to sustainability within the organization. The study contributes to research by identifying challenges companies may experience when implementing new legislation, in this case CSRD. The study also shows how organizations' previous communication about sustainability affects its ability to adapt to externally imposed requirements that bring about changes for the company. In contrast to previous research, this study shows that it is difficult to achieve comparability in climate-data, and hence there is a risk that CSRD does not fulfill its purpose of increasing transparency. Sustainability reporting sustainability reporting (2022/2464/EU) CSRD EU law. Hållbarhet Redovisning Hållbarhetsredovisning Lag (2022/2464/EU) CSRD EU-direktiv. Environmental Sciences Miljövetenskap
34	Board diversity, an unsolvable problem? : A comprehensive study about Swedish and Danish listed companies on how board diversification affects a performance measure. / Styrelsediversifiering, ett olösligt problem? : En omfattande studie kring svenska och danska börsbolag om hur styrelsediversifiering påverkar ett prestationsmått. Nagy, Jonathan, Gustavsson, Oscar January 2023 (has links) On the surface, Sweden and Denmark are two similar countries, but behind the closed boardroom doors, things look different. These two countries have chosen different approaches to achieving their goals and the diversification within the boards differs markedly. As a result, the study tries to emphasize the differences, and see if it is possible to distinguish different gender effects. The purpose of the study is to investigate the possible effects of gender quotas in corporate governance and the impact women does have on reducing risk in a corporate governance context as well as their connection to R&D investments based on a performance measure of earnings per share. The study has chosen a deductive approach with regards to a cross-sectional design to make it possible to make various comparisons between the collected variables. The hypotheses of the study have been formulated with help of the theories: tokenism, institutional theory, social role theory, resource mobilization theory, resource-based theory, economic growth theory and the theory of the firm. The study finds gender effects for Denmark however cannot conclude if this is an effect of women on the board of directors or a tokenism problem arising due to males’ dominance causing women to be pushed away or men having a different risk appetite. For Sweden no gender effects can be concluded neither for the 3-year or the year-to-year results. This suggests that Swedish companies board of directors have achieved great synergy effects due to institutional and social pressures, however a tokenism problem cannot be ruled out. / Sverige och Danmark är till ytan två lika länder men bakom de stängda styrelsedörrarna så ser det annorlunda ut. Dessa två länder har valt olika tillvägagångssätt för att uppnå sina mål och diversifieringen inom styrelserna skiljer sig markant. Till följd detta försöker studien betona skillnaderna, samt se om det går att urskilja olika könseffekter. Syftet med studien är att undersöka de möjliga effekterna av könskvotering i bolagsstyrning och vilken inverkan kvinnor har på att minska risken i ett bolagsstyrningssammanhang, samt deras koppling till forskning och utvecklings investeringar baserat på prestationsmått på vinst per aktie. Studien har valt ett deduktivt tillvägagångssätt med avseende på en tvärsnittsdesign för att göra det möjligt att göra olika jämförelser mellan de insamlade variablerna. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av teorierna: tokenism, institutionell teori, social rollteori, resursmobiliseringsteori, resursbaserad teori, ekonomisk tillväxtteori och företagets teori. Studien finner könseffekter för Danmark men kan inte dra slutsatsen om detta är en effekt av kvinnor i styrelsen eller ett tokenismproblem som uppstår på grund av mäns dominans som gör att kvinnor trängs undan eller att män möjligen har en annan riskaptit. För Sverige kan inga könseffekter konstateras varken för 3-års- eller årsresultatet. Detta tyder på att den svenska styrelsen har uppnått stora synergieffekter på grund av institutionella och sociala påtryckningar, men ett tokenismproblem kan inte uteslutas. Gender quotas Sweden Denmark Tokenism Research and Development Earnings per share volatility Growth in earnings per share volatility Diversity Board of directors Fraction of women EU directive (2022/2381) Könskvotering Sverige Danmark Tokenism Forskning och utveckling Vinst per aktie volatilitet Tillväxt i vinst per aktie volatilitet Mångfald Styrelse Andel av kvinnor EU-direktiv (2022/2381) Business Administration Företagsekonomi
35	Omsorgsprincipen vid ansökan om internationellt sydd : En studie av det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU) Pereira Cunha, Naiara January 2020 (has links) This paper addresses the principle of care in the recast asylum procedure directive (2013/32/EU). The purpose of the study has been to analyze how the principle of care is expressed in the directive regarding procedures for granting or rejecting asylum, as well as to analyze how the directive was implemented in Sweden. The recast asylum procedure directive aims to harmonize EU’s member states' procedures for granting and withdrawing international protection. Initially, this paper describes how the directive was created and how the principle of care is expressed in the directive and the meaning and content of the principle of care at EU level as well as its content and meaning according to Swedish law. To conclude, the Swedish implementation of the directive’s provisions directly connected to the principle of care will be discussed. The principle of care is one of the principles of good governance. The principles of good governance have been important in EU law to ensure legal protection for individuals when they are in contact with authorities of EU or Member States. In the analysis, what is found is that the principle of care can be divided into several sub-principles or requirements: individuals’ right to get their affairs treated; the obligation of authorities to investigate a request in an impartial manner; fair procedure and handling; authorities’ duty to take individual interests in consideration; authorities’ obligation to act within reasonable time and also other requirements regarding routines and procedure. Since a major part of this paper regards analyzing the relationship between EU law and national Swedish law, a discussion about the Member States’ institutional and procedural autonomy towards EU is also included. A conclusion is that the Swedish implementation of the directive's provisions related to the principle of care was deficient and that the directive itself restricts the Member States’ institutional and procedural autonomy. / Den här uppsatsen behandlar omsorgsprincipen i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU). Syftet med arbetet är att analysera hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet avseende procedurer för beviljandet eller avslag av asyl, samt hur direktivet har genomförts i Sverige. Det omarbetade asylprocedurdirektivet syftar till att harmonisera EU- medlemsstaternas förfarande vid ansökan om internationellt skydd. Inledningsvis redogörs för hur direktivet skapades och hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet, vad omsorgsprincipen omfattar på EU-nivå, liksom principens omfattning i svensk rätt. Avslutningsvis analyseras genomförandet av direktivets bestämmelser med anknytning till omsorgsprincipen i svensk rätt. Omsorgsprincipen är en av principerna om god förvaltning. Principerna om god förvaltning har varit viktiga inom EU-rätten för att säkerställa ett rättsskydd för enskilda när dessa är i kontakt med EU:s eller medlemsstaternas myndigheter. Analysen kommer fram till att omsorgsprincipen kan delas in i flera mindre principer eller krav: enskildes rätt att få sina angelägenheter behandlade; myndigheters skyldighet att på ett opartiskt sätt undersöka en begäran; rättvis procedur och handläggning; myndigheters skyldighet att väga in enskildes intresse; myndigheters skyldighet att agera inom rimlig tid; samt andra krav på handläggningsrutiner. Eftersom en huvuddel av den här uppsatsen handlar om att analysera relationen mellan EU-rätt och svensk rätt, förs också en diskussion om medlemsstaternas institutionella och processuella autonomi gentemot EU. Slutligen presenteras slutsatsen att det svenska genomförandet av direktivets bestämmelser som anknyter till omsorgprincipen varit bristande och att direktivet har begränsat såväl medlemsstaternas institutionella som processuella autonomi. administrative law asylum refugee rights EU law european law implementation of EU directives international protection institutional autonomy principal of care principles of good governance procedural autonomy recast asylum procedure directive public law principle of care asyl asylrätt flyktingrätt EU-rätt implementering av EU-direktiv förvaltningsrätt fri rörlighet internationellt skydd institutionell autonomi flyktingar Offentlig rätt omarbetade asylprocedurdirektivet processuell autonomi utredningsskyldighet Law and Society Juridik och samhälle Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning
36	Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French law Ekstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links) Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p> Digital Single Market The Copyright Directive Code de la propriété intellectuelle Le droit d'auteur Les droits voisins du droit d'auteur Tribunal de Grande Instance de Paris Cour d’appel de ParisARCOM CSA HADOPI 49 2001/29/EG och 2009/24/EG Upphovsrättsdirektivet Upphovsrätt DSM DSM-direktivet Fransk rätt Svensk rätt Upphovsman Digital Single Market Digital Single Market direktivet EU-direktiv EU EU-rätt direktiv Ensamrätt artikel 17 Fritt innehåll Licensavtal Licensskatt Citat Recensioner Parodi Parodiverk Memes Framställare Fotograf Reproduktion Offentliggörande Utövande konstnär Närstående rättigheter Onlineleverantör Onlineleverantörer Skyldigheter Tillstånd Uppladdning Piratpartiet Skyddade verk Tjänster Rättigheter Användare Immaterialrätt Lagförslag Regeringskansliet Kritik Justitiedepartementet EU-parlamentet Verk Moraliskrätt Egendomsrätt Ekonomisk rätt Ideell rätt Direktiv 96/9/EG Direktiv 49 2001/29/EG Direktiv 2009/24/EG Infosoc Infosoc-direktivet Alster Facebook Instagram Youtube Twitter Tiktok EU:s ministerråd Karikatyr Pastisch Plattform URL Upphovsrättslag Upphovsrättslagen Tillgängliggöra Överlåtelse Tvistemål Äganderätt Inskränkning Undantag Prop. 1992/93:214 Prop. 2004/05:110 Tvistlösning Filter Igenkänningsfilter Uppladdningsfilter Media EU-kommissionen C-201/13 NJA 2015 s. 1097 Law and Society Juridik och samhälle

Search results

Jämförbarhet inom hållbarhetsredovisning : med fokus på Sveriges fordonsindustri / Comparability within sustainability reporting : with a focus on the Swedish automotive industry

Omsorgsprincipen vid ansökan om internationellt sydd : En studie av det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU)