This thesis addresses devil beliefs in Karlstad diocese during the years ca. 1870-1950. The aim of thethesis is to shed light on devil tales that were told during the above-mentioned timeframe with thetheoretical framework of Ulrika Wolf-Knuts’s devil genres. Moreover, the thesis attempts todistinguish a folklore-devil affected by the Christian revival in Sweden during the 19th century. Thethesis thus contributes to a deeper understanding of devil tales in Karlstad diocese, the revival’ssignificance over folklore and comprehension of the Värmlandic and Dalslandic peoples’ culturalhistorical heritage. A hermeneutic as well as comparative methodology was used to navigate the source materialwhich consists of 20th century records of folk belief from The Institute for Language and Folklore(Isof) archives; these consists of stories told by people born during the second half of the 19th century.Furthermore, the records are complimented by a printed work by Carl-Martin Bergstrand,Värmlandssägner, wherein additional stories where analysed. The analysis shows that the source material fits well together with Wolf-Knuts’s devil genres,moreover, four new genres could be identified within Karlstad diocese. These contain mostlyinformative storytelling but are also complementary to Wolf-Knuts’s non-necessary devil genres.Wolf-Knuts’s theoretical framework can thereby receive an update considering these findings.Furthermore, the results determine that the peoples’ understanding of the devil is uniform in itsmultifaceted nature. The thesis puts out a hypothesis; the terminology when referring to the dark lorddiffers in places wherein the Christian revival had a greater hold. There, it was commonplace to usebiblical names for the devil. If the Christian revival is definitively responsible for this occurrence ornot could not be determined.

This thesis aims to create a gamified board game that archives can use as an educational tool that can help them promote archival outreach while at the same time providing its players with archival knowledge. The board game - Archeion - was made from scratch using the Research through Design method, which was further backed up by the observations and focus group interviews conducted before, during, and after each playtest. The theories of gamification, engagement, and archival pedagogy were used in this thesis to strengthen the educational aspects of the board game and also to provide it with engaging and pedagogical elements to make it more enjoyable. Acquaintances with no prior knowledge of archives, archival science students, and library and information science students were chosen for the playtests as they were able to provide the thesis with feedback that could improve the educational and pedagogical aspects of the board game. The playtests revealed that the players had learned new things about archives and that they had gotten a deeper understanding of archival concepts and practices. They expressed emotions such as curiosity, excitement, and fear throughout the gameplay sessions as the game mechanics and player choices changed the narrative of the game for either better or worse. The game mechanics were made to inform the players with archival knowledge at a slow pace to not overwhelm them with information. This made it easier for the players to understand what happened in the game while learning bits and pieces of archival science that they found interesting. When the game ended, most players kept talking about archives and wanted to know more about the archival concepts and practices mentioned in the components of the game. The results have shown that board games can and should be used as educational tools as they can transform a boring assignment into an enjoyable pastime. / Uppsatsen syftar till att skapa ett spelifierat brädspel som arkiv kan använda som ett pedagogiskt verktyg för att främja arkivmedvetenhet samtidigt som det ger spelarna arkivkunskap. Brädspelet - Archeion - skapades från grunden med hjälp av metoden forskning genom design, vilken ytterligare stöddes av observationer och fokusgruppsintervjuer genomförda före, under och efter varje speltest. Teorierna spelifiering, engagemang och arkivpedagogik användes i uppsatsen för att stärka brädspelets pedagogiska aspekter och även för att förse det med engagerande och pedagogiska element för att göra det mer underhållande. Nära bekanta som inte hade någon tidigare kunskap om arkiv, samt studenter i arkivvetenskap och studenter i biblioteks- och informationsvetenskap valdes som speltestare eftersom de kunde ge en återkoppling som kunde främja och förbättra de pedagogiska aspekterna av brädspelet. Speltesterna avslöjade att spelarna hade lärt sig nya saker om arkiv och att de hade fått en djupare förståelse för arkivkoncept och -praxis. De uttryckte känslor som nyfikenhet, spänning och rädsla under spelsessionerna eftersom spelmekaniken och spelarnas val förändrade spelets handling till antingen det bättre eller sämre. Spelmekaniken är utformad för att informera spelarna om arkivkunskap på ett långsamt sätt för att inte överväldiga dem med information. Detta gjorde det lättare för spelarna att förstå vad som hände i spelet samtidigt som de lärde sig delar av arkivvetenskap som de fann intressanta. När spelet tog slut fortsatte de flesta spelarna att prata om arkiv och ville veta mer om de arkivkoncept och -praxis som nämndes i spelets komponenter. Resultaten har visat att brädspel kan och bör användas som pedagogiska verktyg då de kan förvandla en tråkig uppgift till en underhållande sysselsättning.

Det här arbetet handlar om väsen i den gamla folktron. För att begränsa mig i ämnet om gammal folktro och sägner, så håller jag mig till det gamla bondesamhället på 1800-talet. Jag var nyfiken på vilka väsen som man kunde hitta i våra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som är etnolog på länsmuseet i Gävle, så fick jag en klarare bild av vilka väsen man kunde hitta häromkring. Jag inriktade mig så på dessa, rået, vittran, trollen, tomten och vättarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa väsen visade sig ha nästan identiska egenskaper. De förväxlades ofta med varandra, mycket beroende på om sägnen berättades i norra eller södra Sverige. Om man t.ex. hade en hustomte på en gård i Norrland, så kunde det vara en vätte med samma egenskaper, utseende och funktion på en gård i södra Sverige. Tomten och vättarna omnämndes många gånger i samma sägen, antigen var det tomten eller vättarna som förekom. Det finns mycket moral och pekpinnar för hur folk i allmänhet borde vara mot varandra. Detta tillskrev man istället ”småfolket”. Ofta var det säkert lättare att respektera deras åsikter än den närmaste grannens, eftersom det gick illa om man misshagade något väsen. Det finns många olika samlingsnamn för de här väsena. Jag har själv valt att kalla dessa varelser för ”småfolket”. De underjordiska eller de osynliga, är också populära benämningar. Vad man än väljer att kalla dem, så beskrivs de ha samma egenskaper i hela landet. Det finns vissa teorier om hur dessa väsen uppstått. Man trodde i en medeltida sägen, att Lucifers änglar regnade ner i tre dagar på jorden. En del föll ner i skogen och blev skogsrån. De som föll ner i bergen blev bergstroll. Andra regnade ner på hus och tak och blev tomtegubbar. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet med inriktning mot förskolläraryrket vt 1997.

Titel: Banshee - En mytologisk varelse i dagens mediesamhälle Författare: Kimberly Seitola Handledare: Stefan Larsson Ämne: Religionsvetenskap    Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den irländska mytologiska varelsen banshee gestaltas i dagens mediesamhälle.   Teori: Den här uppsatsen använder sig av receptionsteorin, vilken riktar sig mot producenten, åskådaren och läsaren.   Frågeställningar: Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur har gestaltningarna av den mytologiska varelsen banshee förändrats i media i jämförelse med irländsk folktro? Hur uppfattar åskådarna mediernas gestaltning av den mytologiska varelsen banshee?   Metod: Metoderna som uppsatsen använder sig av är innehållsanalys samt jämförande metod. Metoderna valdes för att de bland annat kompletterar varandra.   Material: Uppsatsens empiri består av allt vetenskapligt publicerat material rörande den mytologiska varelsen banshee, kortfilmen Banshee från 2014, den amerikanska tv-serien Teen Wolf samt internetforum och dess olika kommentarsfält.   Resultat: Uppsatsen identifierar att mediernas gestaltning av banshee liknar den irländska folktrons. Forskningen även skillnader mellan folktron och mediernas framställning. Undersökningar av publikens perspektiv visar att den mytologiska varelsen banshee väcker en form av nyfikenhet bland dagens medieanvändare. / Title: Banshee – A mythological creature in today's media society Author: Kimberly Seitola Supervisor: Stefan Larsson Subject: Religious studies   Purpose: The purpose of the paper is to investigate how the Irish mythological creature banshee is shaped in today's media society.   Theory: This essay uses the reception theory, which targets the producer, the spectator and the reader.   Objectives and focus: The essay is based on the following questions: How have the representation of the mythological creature banshee changed in the media in comparison with Irish folklore? How do the perpetrators perceive the media's design of the mythological creature banshee?   Method: The methods that the essay uses is content analysis and comparative method. The methods were chosen because they complement each other.   Material: The essay's empirical essay consists of all scientifically published material relating to the mythological creature banshee, the short film Banshee from 2014, the American television series Teen Wolf, Internet forums and their various commentary fields.   Result: The essay identifies that the form of banshee in the media is similar to the Irish folklore. The research also shows differences between the Irish folklore and media production. Analyzes of the audience's perspective shows that the mythological creature banshee provokes a kind of curiosity among today's media users.

RÅ är ett kandidatarbete i text och skulptur som utforskar skogen Vilken känsla är det som fyller kroppen när den befinner sig omringad av träd, långt från andra människor? Vad definieras som skog och vad får inte göra det? Motsatsen till det mänskliga, motsatsen till det tama. Vilka myter om skogen tror vi på, hur påverkar det vårt agerande mot den? Var finns naturen kvar i oss människor? Finns det verkligen gränser mellan tam och vild, trygg och farlig, ordnad och kaos, inne och ute, innanför gården och utanför vägen. Mänsklig eller djurisk, förförisk, eller farlig. Det är i gränslandet det magiska föds, där skogen är vild och vacker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka intertextuella samband gällande de ambivalenta föreställningar om korpen, som förknippad med, exempelvis döden och vishet, som återfinns i folklore och korpar i Nidstången, Draugen (Larsson & Korsell 2014; 2018) och Spådomen om Jack (Olczak 2018). Undersökningen utgår från folktro och myter om korpar från fornnordisk och keltisk mytologi samt från den nordamerikanska urbefolkningen. Analysen använder sig av komparativ metod och tar avstamp i det folkloreska. Begreppet avser den känsla av folklore som finns i många populärkulturella produkter och används som ett teoretiskt ramverk. Syftet är att undersöka de fuzzy allusions, diffusa allusioner, som ger läsaren en känsla av äkta folklore. Det handlar om författarnas kreativa användande av folkloristiska inslag från olika traditioner. De folkloreska uttrycken delas in i tre olika kategorier: integrering, porträttering och parodi. Den sistnämnda kan också betecknas som en metakommentar.  Studien visar att korpbröderna Alrik och Viggo i Nidstången och Draugen går i dialog med korpar från keltisk, fornnordisk och nordamerikansk mytologi, Alrik som mäktig magiker, likt Oden, och Viggo som tricksterfigur. De tretton korparna i Spådomen om Jack samtalar med föreställningar om korpen som ond och olyckbådande, som finns i folktro och fornnordisk och keltisk myt. Författarna till böckerna har skapat kreativa blandningar av myter och folktro runt korpen, vilket gör att de hamnar i den folkloreska kategorin integrering, med vissa inslag av parodi. Slutsatsen är att den ambivalens som förekommer i myter och folktro angående korpen också syns i de analyserade böckerna.

<p>This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with <em>entity continuity</em>. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences.</p>

This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences.

Källvatten Människan står inför en framtid då rent vatten blir allt mer sällsynt, samtidigt som många vittnar om en känsla av meningslöshet eller ett liv som känns andefattigt, två fenomen som jag tror korrelerar varandra. Mitt kandidatarbete har kommit att handla om människans förhållande till vatten. Om min egen oro för miljöföroreningarnas långtgående konsekvenser och hur vi genom en livsstil i konsumtionens tecken har förpassat vattnet till att bli en livsmedelsprodukt. Det handlar även om de människor som väljer annorlunda, om källan som gestalt i myterna och om hur vattenbärandet kan utgöra en protesthandling i ett högteknologiskt samhälle. Arbetet sträcker sig från iakttagelser av vad som kan anses vara en samtida källkult till ett gestaltande arbete genom konsthantverk. Gestaltningen presenteras som en installation av föremål utförda i silikon, is och metall. Därtill finns ett antal fotografiska bilder.

Den här uppsatsen undersöker källkulten i Mellan- och Sydsverige, där syftet är att ta reda på om en kultkontinuitet eller diskontinuitet finns. Studien utgörs av tre fallstudie bestående av tre heliga källor, Svinnegarns källa, Gödåkers brunn samt Flistad brunn. Utöver fallstudierna undersöks heliga källor ur ett historiskt, sakralt och folkloristiskt perspektiv för att ge förståelse för seder och trosuppfattningar som angår heliga källor i Sverige. Studien söker efter data föratt styrka kultkontinuitet i källkulten. Kultkontinuitet fungerar därför som ett ramverk genom uppsatsen. Med en komparativ metod, samt genom litteraturstudier, nådde uppsatsen slutsatsen att en kultkontinuitet finns i källkulten. Källkulten har genomgått flera förändringar över tid och den huvudsakliga faktorn som varit drivande i kultens utveckling är kristendomen och kyrkan. / This essay investigates the spring cult in central and southern Sweden, where the aim is to find out whether cult continuity or discontinuity exists. The study consists of three case studies covering three sacred springs, Svinnegarns spring, Gödåkers well and Flistad well. In addition to the case studies, sacred springs are examined from a historical, sacral, and folkloristic perspective to provide an understanding of customs and beliefs concerning holy springs in Sweden. The study searches for data to substantiate cult continuity in the spring cult. Cult continuity therefore serve as a framework throughout the essay. With a comparative method and literature studies, the essay reached a conclusion that cult continuity exists in the spring cult. The spring cult has undergone several changes over time and the main factor that has been driving the cult's development is Christianity and the church.