I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa. Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården. Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort. Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående. Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser. Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden.

Syftet med ett torg eller stråk är något som, likt andra funktioner inom en stad, har förändrats under årens lopp. Hur syftet med offentliga rum uppfylls i en modern kontext blir därmed intressant. Kandidatuppsatsen har utgångspunkt i den rationella planeringsparadigm som varit rådande svensk kontext under 1900-talet enligt Strömgren (2007:229-230), och vad lagakraftvunna planhandlingarna fastställer om respektive undersökt plats samt hur denna genomförts. Från undersökta studier framgår att planhandlingar kan innehålla planbestämmelser som inte är förenliga med lagstiftningen eller är otydliga vilket kan skapa problem vid beslutsfattande processer (Caesar & Lindgren 2009:25-26; Kalbro, Lindgren & Paulsson 2012:1-2). Kandidatarbetet består av en fallstudie som omfattar totalt fyra områden, två i Göteborg och två i Stockholm. Inom dessa områden har de offentliga rummen stråk och torg studerats. Studien av de offentliga rummen har skett genom en kvalitativ textanalys som grundligt granskat vad som dels är syftet med de offentliga rummen, och hur utformningen är ämnad att genomföras. Textanalysen har följts upp av platsbesök på de respektive platserna för att observera platsernas beskaffenhet i utformning och användning. En enkätundersökning har även skett för att undersöka vad de personer som passerar eller uppehåller sig på en plats anser om den. I den mån det varit möjligt har ansvariga personer för de olika planerna, som berör platserna, kontaktats. Resultatet av arbetet ligger till grund för diskussion och analys gällande offentliga rums användning och utformning i jämförelse med plankarta och planbeskrivning. Platserna har i stort motsvarat det som stipuleras i respektive planhandling, med enstaka betydande undantag. Därtill har en förskjutning i språklig precision uppmärksammas i arbetet, där de planhandlingar som upprättats under 2000-talet till skillnad från tidigare års planer innehåller värderande och bristfälligt definierade ord.

Denna uppsats handlar om barn och ungas deltagande i den kommunala fysiska planeringen.  Problematiken i den fysiska planeringens dialog- och samrådsprocesser grundar sig i att det deltagande som möjliggörs i det traditionella samrådsmötet inte är tillgängligt för alla. De som deltar, och därmed får möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen, utgörs av de som har möjlighet att delta. Detta kan argumenteras leda till en skev situation i både fråga om representation och åsikter, eftersom dessa kommer från liknande grupper. En fråga som uppkommer är hur planerare genom medborgardialog ska kunna främja ett tillgängligt deltagande för alla medborgare. Med anledning av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter har det varit intressant att undersöka hur ett deltagande kan möjliggöras för samhällsgruppen barn och unga i den fysiska planeringens dialogskeden. I undersökningen har tre olika teoretiska perspektiv använts för att skapa en uppfattning kring barn och ungas roll och möjlighet till inflytande i dessa dialogskeden, ett kunskapsteoretiskt, ett demokratiteoretiskt och ett planeringsteoretiskt perspektiv. Av den genomförda undersökningen framgår det att tillgängliggörande i hög grad har handlat om att arbeta bort onödiga krav som ställs på de som vill delta. I uppsatsens slutsats redovisas tre centrala delar vid ett tillgängliggörande. Först och främst att dialogen förs på medborgarens arena, för det andra att medborgaren tilldelas de befogenheter som krävs för att denne ska kunna uttrycka sig, och för det tredje att planerare och politiker är noga med att återkoppla till medborgaren hur dennes kunskap har hanterats i det fortsatta arbetet för att på så vis skapa ett förtroende.

I kombination med kommande klimatförändringar och städers ianspråktagande av markytor som resulterar i hårdgjorda ytor så skapas problem för marken att hantera naturlig infiltration av vatten. En av påföljderna är bland annat översvämningar. Syftet med arbetet är att undersöka hur motståndskraften för översvämningar, i samband med skyfall i Sveriges urbana områden, kan ökas genom fysisk planering och grön infrastruktur. Syftet är även att ta fram ett gestaltningsförslag för hur översvämningsrisken i ett specifikt område, Rönneholm i Malmö, kan minskas. Med hållbar utveckling och resiliens som teoretisk ram, undersöks Sveriges förhållandesätt till översvämningsrisker. Det undersöks även vilka åtgärder som går att implementera i urbana områden som ökar motståndskraften för översvämningar. Arbetet har baserats på metoderna kvalitativ textanalys och platsinventering som sedan presenteras i ett gestaltningsförslag. Fysisk planering förser flera nycklar till gröna lösningar. De lösningar och förslag som presenterats genom arbetet är goda förslag  på åtgärder som kan implementeras i befintliga och på nya områden som ökar motståndskraften för översvämningar.

Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen. Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen. Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter. I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel. Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

Utvecklingen av dagens städer sker idag främst genom förtätning vilket skapar konkurrens mellan marken och olika intressen. I stora och växande städer finns få ytor kvar att exploatera och utveckla vilket gör att planeringen av dessa platser behöver vara väl genomtänkta för att kunna användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Ofta finns det många intressen att utveckla dessa platser i olika riktningar vilket gör att vissa intressen få stå tillbaka för större intressen. Då platserna för fysisk aktivitet är viktiga för befolkningens hälsa är det viktigt att de får plats i staden och inte hamnar i bakgrunden utan planeras för med samma villkor som annan byggd miljö. Uppsatsen belyser hur två av Sveriges tre största städer hanterar dessa skilda intressen samt hur de arbetar för att skapa miljöer som främjar fysisk aktivitet hos befolkningen. Även vem som har ansvar för att det planeras för att främja fysisk aktivitet tas upp och studeras i uppsatsen.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Utbyggnaden på jordbruksmark har kritiseras vara ett hot mot den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. Detta eftersom kommunernas intresse för att växa ofta hamnar i konflikt med intresset av att skydda jordbruksmarken. Inom markanvändningsplanering finns det många intressen att ta hänsyn till vilka ofta står i motsättning till varandra, vilket blir särskilt synligt inom hanteringen av jordbruksmark. Hur denna konflikt ska hanteras är upp till kommunerna som genom det kommunal planmonopolet fattar beslut kring vilka intressen som ska prioriteras. Styrningen har dock att kritiseras vara allt för svag då alltmer av jordbruksmarken försvinner. I uppsatsen undersöks hur planeringen av jordbruksmark hanteras i sydvästra Skåne genom att undersöka kommunerna Kävlinge, Lund och Trelleborg. Dessutom har även en tjänsteman på länsstyrelsen i Skåne intervjuats och rättsfall undersökts. Problematiken studeras utifrån miljö- och planparadigmet för att undersöka hur styrningen av markanvändningen går till i praktiken och synliggöra vilka argument för bevara respektive exploatera som läggs fram inför beslut ska fattas. Studien visar att jordbruksmarkens exploateringen påverkas av tre övergripande faktorer: kommunernas lämplighetsprövning, att det inte finns några lokaliseringsalternativ samt kommunerna intresse för att utvecklas. Uppsatsen synliggör att jordbruksmarken påverkas av varierande typer av intressen. Utbyggnaden påverkas av allt från markägares enskilda intressen till funktioner för samhället i stort. Vad som utgör ett väsentligt samhällsintresse blir därför svårt att definiera och handlar därför till viss del om hur det framställs. Uppsatsen visar på att det har skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning. Målstyrningen finns dock fortfarande kvar då det fortfarande är upp till kommunen att fatta beslut gällande jordbruksmarken. Att det skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning verkar till stor del bero på att två nya rättsfall hamnat i Mark- och miljööverdomstolen, vilket har ställt jordbruksmarksfrågan ytterligare på sin spets.

Kreativitet är ett begrepp som används frekvent inom det svenska planeringsfältet, i en bredd av sammanhang. Anammandet av kreativitetsbegreppet eskalerade, inte minst i Sverige, i samband med den amerikanske professorn Richard Floridas genomslag med sin teori om den kreativa klassen, i början av 2000-talet. Efter ett antal år kom kritik mot Florida och tiden gick - kreativitet som begrepp fortsatte dock att nyttjas och gör så än idag. Innebörden av begreppet framställs, i olika planeringssammanhang, som något högst eftersträvansvärt och nästintill oumbärligt för en god planering, men begreppets innebörd kan både tolkas som diffus och mångfacetterad - något även tidigare forskning bekräftar. Trots det, är detsamma inte sällan ett ledord i exempelvis översiktsplaner. Men, vad innebär diskursen om begreppet egentligen i samtida planering? Utifrån ovan nämnda förhållanden är en språklig och vidare betydelsemässig dekonstruktion av begreppet intressant.  Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet kreativitet används inom svensk planering idag, med teorin om den kreativa klassen som jämförelse. Finns det nya sätt att se på kreativitet idag jämfört med teorin om den kreativa klassens ursprungliga idéer och i vilka sammanhang används begreppet kreativitet idag?  För att möjliggöra ovan nämnda problematik och syfte ämnar studien besvara aktuella problemformuleringar:  Vad innebär diskursen kring kreativitet inom samtida planering? Vad menar man i översiktsplanerna med uttrycket kreativitet? För att kunna besvara ovan nämnda problemformuleringar samt syfte är följande forskningsfråga formulerad: Hur definieras kreativitet i samtida planering i förhållande till teorin om den kreativa klassens definition? För att möjliggöra en dekonstruktion och analys av språk har en diskursanalys genomförts, med metoderna fall- respektive dokumentstudier som stöd. Diskursanalysen baseras på två kommunala och gällande översiktsplaner, båda antagna 2018. Översiktsplanerna har vidare analyserats, tack vare operationalisering, med de diskursiva begrepp som bygger upp kreativitet inom kreativa klassen i åtanke. På detta vis har även ytterligare sammanhang, vilka på olika sätt konstituerar dagens kreativitetsbegrepp, framkommit. Detta har möjliggjort för synliggörande av den samtida kreativitetsdiskursen.  Resultatet visar att den samtida kreativitetsdiskursen till övervägande del fortfarande utgår från kreativa klassens tolkning av densamma. De förändringar och den utveckling som kan ses av diskursen är sådana som rör samtida samhällsaktuella ämnen och trender, i synnerhet de som behandlar hållbarhet och jämlikhet. Genom detta visas också en annan ny, integrerad faktor - ett mer humant förhållningssätt. Studien visar även att samtida planering är i större behov av ett flexibelt förhållningssätt, vilket också kan ses prägla dagens diskurs om kreativitet och som till betydande del beror på en mer global och föränderlig värld. Vidare visar resultatet att diskurserna till stor del överlappar inom planeringen, vilket gör det svårt att kartlägga och renodla diskurserna fullständigt.

Denna rapport ämnar beskriva hur barnfrågor inkluderas i fysiska planering. Att inkludera barn har inte alltid varit en självklarhet, då barn kan uppfattas oförmögna att fatta beslut. Barn är även en grupp som vanligtvis utesluts vid beslutsprocesser, i och med att de saknar rösträtt. För att tillgodose barns behov och skapa miljöer till för en god uppväxt, är det självklart att barn ska få möjlighet att påverka vid frågor vilka de berörs av. Barns inkludering är även av relevans i och med att Sverige lagstadgat barnkonventionen. I rapporten har fyra projekt granskats, vilka inkluderat barn i planprocessen. Att möjliggöra barn inkludering i fysisk planering, är till godo för såväl beslutsunderlaget som för barnet som individ. I rapporten har det även framträtt att det är av största relevans att inkludera barn i ett tidigt skede av projektet för att barnfrågorna skall ges reellt inflytande. Kommunen och de aktörer som deltar i projektet, vilket kan tänkas påverka barn, bör även möjliggöra att barnfrågor ges erkännande under hela processen och projektets gång. Barnfrågor ska inte ses som något utöver det vanliga. Barnfrågor är allas frågor!