Elevperspektivet kring normkritisk litteratur och läsning av normkritisk litteratur i mellanstadiets senare år är i forskningssammanhang föga undersökt. Vi ville genom vår studie undersöka hur elever upplever att de har tillgång till normkritisk litteratur, om de läser normkritisk litteratur och om de upplever att lärarna väljer denna typ av litteratur. Vi tar även reda på om eleverna anser att deras lärare arbetar med normkritisk litteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Eleverna har fått besvara en enkätundersökning vilken omfattade 10 frågor och fullföljdes av 211 respondenter vid fem olika skolor i Mellansverige. Det visade sig att eleverna i genomsnitt endast läste cirka sex minuter per dag i skolan. De anser att det är bra och viktigt att ha tillgång till normkritisk litteratur. Undersökningen visar även att eleverna inte anser att lärarna använder normkritisk litteratur som grund för diskussioner eller till värdegrundsarbetet i skolan. Denna undersökning visar att det är viktigt att jobba med litteratur som bryter mot normen där elever kan relatera till litteraturen och även belyser barns syn på likvärdighet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige uppskattas att 2–6 procent av befolkningen identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner (HBTQI). HBTQI-personer som upplevt kränkande bemötande eller diskriminering i hälso- och sjukvården avstår från att söka vård. Erfarenheter av diskriminering kan leda till psykisk och fysisk ohälsa. Det är ett stort problem då hälso- och sjukvården är en plats där alla ska känna sig respekterade och rättvist behandlade.  Syfte: Att undersöka HBTQI-personers erfarenheter och önskemål av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design och analys av kvalitativa studier. Studiens resultat baseras på 12 kvalitativa studier från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU:s) mall.  Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades. En kategori var Erfarenheter med följande underkategorier: Diskriminering, Heteronormativitet, Kunskapsbrist hos vårdpersonal och Bekräftelse. Den andra kategorin var Önskemål som innefattade följande underkategorier: Behandlad med respekt, Inkludering och Personcentrerad vård. Slutsats: Diskriminering av HBTQI-personer är vanligt förekommande inom vården. Det är ett allvarligt problem som leder till att HBTQI-personers förtroende för vården minskar samt att de undviker att söka vård trots att behov finns. Därmed belyses behovet av ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kring HBTQI-personers rättigheter. / ABSTRACT Background: In Sweden, it is estimated that 2-6 percent of the population identify themselves as lesbian, gay, bisexual, trans, queer or intersexpersons (LGBTQI). LGBTQI persons who have experienced abusive treatment or discrimination in health care refrain from seeking care. Experiences of discrimination can lead to mental and psyical ill-health. This is a major problem as health care is a place where everyone should feel respected and treated fairly.  Aim: To examine LGBTQI individuals' experiences and desires of encounters with health care professionals. Method: Qualitative descriptive design. The results of the study are based on 12 qualitative studies from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality audited according to the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU's) checklist. Result: Two main categories and seven subcategories were identified. The first category was Experiences, with the following subcategories: Discrimination, Heteronormativity, Lack of knowledge among healthcare professionals and Affirmation. The second category was Desire which included the following subcategories: Treated with respect, Inclusion and Person-centered care.  Conclusion: Discrimination against LGBTQI people is common in healthcare. This is a severe problem that leads to LGBTQI people's trust in care decreasing and that they avoid seeking care despite experienced need. This highlights the need for increased knowledge among health care professionals about the rights of LGBTQI persons.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hbtqi-arbete på gymnasiebibliotek, och hur faktorer som normer, fysisk yta och samarbeten med skolverksamheten kan påverkadetta arbete. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer av bibliotekspersonal, medfokus på bibliotekspersonalens egna upplevelser av och reflektioner över sitt arbete medhbtqi. Vi ställer frågorna hur bibliotekspersonalen arbetar normbrytande vidgymnasiebiblioteken, hur de arbetar med synliggörandet av hbtqi-medier, och hur deupplever samverkansarbetet med skolornas lärare gällande hbtqi. Resultaten visar att rådandenormer skiljer sig åt mellan olika skolor, vilket påverkar hbtqi-arbete i gymnasiebiblioteken. Dessa normer, samt fysisk yta, påverkar synliggörandet av hbtqi-medier och leder i sin tur tillatt även synliggörandet ser olika ut mellan de undersökta gymnasiebiblioteken. Presentationen av hbtqi-medier diskuteras utifrån begreppen inkludering och exkludering. Studien belyser även utmaningar med samverkansarbetet mellan yrkesgruppernabibliotekspersonal och lärare.

Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner (HBTQI) är en grupp som ofta utsätts för diskriminering och kränkningar utifrån sexuell läggning, könsuttryck och/eller könsidentitet. Till följd av detta är det extra viktigt att socialarbetare besitter kunskap om HBTQI, då kunskap föranleder ett adekvat bemötande. Denna studie syftar till att förstå hur heteronormen och socialarbetares kunskap kring HBTQI påverkar det professionella mötet. Deltagarna utgörs av sex socialarbetare som arbetar med myndighetsutövning på socialtjänsten och familjebehandlare. Resultatet visar att en öppenhet och trivsamhet på arbetsplatsen är betydande för utbytet av kunskap och att kompetensutveckling var något samtliga deltagare ville ha mer av. Resultatet visar även att socialarbetarens vokabulär och anpassning av sitt språk i möten med klienter har betydelse för det professionella mötet och hur det upplevs av socialarbetaren. Slutsatserna visar att ett öppet klimat hade betydelse för att våga prata om HBTQI inom arbetsgruppen samt att högre kunskap innebar en större trygghet för socialarbetaren i möten med klienter. Vidare har studien visat att verksamheter inom socialt arbete påverkas av heteronormen. Resultatet visade på att deltagarna i studien aktivt arbetar för att ändra på den påverkan heteronormativiteten har på det sociala arbetet. / Lesbians, gays, bisexuals, transgender, people with queer expressions and identities and intersex people (LGBTQI) are a group that is often subjected to discrimination and violations based on sexual orientation, gender expression and/or gender identity. As a result of this, it is especially important that social workers possess knowledge of LGBTQI, as knowledge leads to adequate treatment. This study aims to understand how the heteronormativity and social workers' knowledge regarding LGBTQI affect the professional meeting. The participants were a total of six social workers who all worked in the social services with either exercise of authority or as family therapists. The results show that openness and comfort in the workplace are significant for the exchange of skills and that skill development was something all participants wanted more of. The results also show that the social worker's vocabulary and adaptation of their language in meetings with clients is important for the professional meeting and how it is experienced by the social worker. The conclusions show that an open climate was important for the work group to feel comfortable in talking about LGBTQI and that higher knowledge meant greater comfort for the social worker in meetings with clients. Furthermore, the study has shown that activities within social work are affected by the heteronormativity. The results showed that the participants in the study are actively working to change the impact that heteronormativity has on social work.

Idrottsföreningar har en viktig roll i att främja inkludering och jämlikhet inom idrottsrörelsen. Tidigare forskning visar att det saknas ett inkluderande perspektiv inom idrotten då idrottsrörelsen främst utgår från ett heteronormativt perspektiv. Syftet med denna studie var att belysa hur styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar beskriver och arbetar med att främja inkludering av personer som identifierar sig inom hbtqi. Denna studie utgår från Normkritisk pedagogik och den teori och modell som tillämpats i studien var Hälsopromotion och Cunninghams flernivåmodell. Studiens insamlade empiri bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta olika styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att styrelsemedlemmarna använder sig av normkritisk pedagogik i form av utbildning som främjar medvetenhet, reflektion kring inkludering, systematiskt kvalitetsarbete, symboliska ställningstaganden och ageranden för att skapa förutsättningar för inkludering av ett hbtqi- perspektiv. Resultaten visade även att heteronormativiteten och inskrivning av personnummer i medlemsregistret upplevdes begränsande i arbetet med att implementera ett hbtqi-perspektiv inom föreningen

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av narkotikabruk och upplevt utanförskaphos hbtqi-personer samt ett eventuellt samband mellan upplevt utanförskap ochnarkotikabruk. Empirin samlades in genom en surveydesign i form av enenkätundersökning i enlighet med den kvantitativa forskningsansatsen. Enkäten gav 64svar med ett bortfall på 6 personer som angav att de inte var hbtqi då målgruppen varhbtqi-personer. Datan bearbetades sedan i SPSS (Statistical Package for the SocialScience) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och två teoretiskautgångspunkter: Symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Resultatet av studienvisade att det förekommer narkotikabruk hos hbtqi-personer och att det finns ettsamband mellan narkotikabruk och upplevt utanförskap.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar enskilda socialarbetare på socialtjänsten upplever efter en HBTQI-utbildning samt vilka arbetssätt kring HBTQI-frågor som förekommer. Genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare och med hjälp av tematisk analysmetod har dessa tre teman framkommit: yttre påverkansfaktorer, normkritiskt arbete och klientkontakt. I resultatet framkommer det att HBTQI-utbildningen bidrar till ett normkritiskt förhållnings- och arbetssätt, som levandehålls om förutsättningarna tillåter det. Informanternas människosyn har förändrats efter utbildningen och de upplever sig arbeta inkluderande, normmedvetet och självreflekterande. Med de valda teoretiska perspektiven går det att tolka resultatet som att informanterna arbetar med en antiförtryckande praktik och använder sig av reflektionsverktyg, genom detta kan de förhoppningsvis minska sin påverkan till minoritetsstress. Förhoppningen med denna studie är att bidra med en förståelse om hur en HBTQI-utbildning kan hjälpa professionella inom hela det sociala arbetet att få en inkluderande människosyn genom att arbeta normkritiskt. / The purpose of this study is to investigate what changes individual social workers experience following LGBTQI education and what kind of working methods around LGBTQI issues occur. Through qualitative interviews with six social workers and with the help of a thematic analysis method, three themes have emerged: external influencing factors, norm-critical work and client contact. The results show that the LGBTQI education contributes to a norm-critical approach and way of working, which is kept alive if the conditions allow it. After the training the informants' view of people has changed and they experience that they are working in an inclusive way, norm-consciously and self-reflective. With the chosen theoretical perspective, the results can be interpreted as follows: the informants are implementing an anti-oppressive method in their work and using tools of reflection. Through this, they can hopefully minimize their influence on minority stress. Moreover, the study aims to contribute with an understanding of how a LGBTQI education can help professionals within social work adopt an inclusive view of people by working in a norm critical way.

Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.

This is a qualitative study about Kalmar municipality. The purpose of the studyis to problematize Kalmar municipality's organizational and political conditions for the implementation of lgbtqi issues in elderly care. This problematization means to draw attention to whether older lgbtqi people in elderly care receive equal care and good treatment. Historically has lgbtqi been seen as a norm-breaking behaviour. Older lgbtqi people mostly live in hiding. Even today, the structure of society is built according to norms and values that affect the right of older lgbtqi-people to be themselves. The study builds on semi-structured interviews. The interviews have been conducted in real life, digitally and through email with nine informants. The informants are working in Kalmar municipality as either politicians, business developers, municipal commissioners, municipal directors or other officials who work with issues regarding equal elderly care. Some informants have had more expertise regarding lgbtqi issues. Research and the interviews have contributed to a greater understanding and created different themes. The themes are prerequisites for implementation, challenges for implementation, knowledge and competence and treatment. During the interviews, various factors emerged that contributed to subheadings for each theme. Examples of factors shown are collaboration, open communication and commitment, budget, attitudes and structure. Analysis was performed by the use of the structuration theory. The theory of structuration means that actors and activities together influence how social structures are designed and changed in society. The result shows that more attention and work is needed around lgbtqi issues in the elderly care in Kalmar municipality. Kalmar municipality is undergoing a reorganization that may have an impact on the social work with lgbtqi. The results also show that knowledge and competence are limited in Kalmar municipality. Some factors that can have an affect on knowledge and competence are budget, time, open communication and commitment to the subject. Keywords: Kalmar municipality, implementation, lgbtqi-action plan, lgbtqi, elderly care, treatment, equal care

Psykisk ohälsa ökar för de flesta grupper i Sverige, men minoritetsgrupper är mer utsatta än andra. Syftet med vår studie var att ta reda på hur situationen ser ut för HBTQI-individer i Sverige och skapa underlag för att kunna underlätta för denna utsatta grupp. Utifrån Meyers minoritetsstressmodell och Neffs definition av självmedkänsla vill vi svara på frågan om det finns något samband mellan minoritetsstress och psykisk hälsa hos HBTQI-individer och om självmedkänsla i så fall medierar detta förhållande. Deltagarna bestod av svensktalande personer över 18 år som identifierar sig som HBTQI. Dessa rekryterades via Facebook och andra internetbaserade forum. Mätinstrumentet var en online-enkät där konstruktet psykisk hälsa definierades som grad av ångest- och nedstämdhetssymtomatologi och grad av livskvalitet. Enkäten mätte även konstrukten självmedkänsla och minoritetsstress. Resultaten visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan graden av minoritetsstress och graden av ångest- och nedstämdhetssymtomatologi. Högre grader självmedkänsla var kopplat till lägre grader psykisk ohälsa och högre grader livskvalitet. Självmedkänsla var kopplat till proximal minoritetsstress men inte distal minoritetsstress. En mediationsanalys visade att självmedkänsla har en signifikant medierande effekt på förhållandet mellan minoritetsstress och psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis visade sig självmedkänsla vara en viktig faktor för att förstå förhållandet mellan minoritetsstress och psykisk ohälsa och är därmed något som framtida interventioner mot psykisk ohälsa hos HBTQI-individer bör fokusera på. / Mental illness is increasing in Sweden, and minority groups are more at risk than others. The purpose of our study was to determine what the situation is for LGBTQ-individuals in Sweden and create a basis to aid this group. Based on Meyer's minority stress model and Neff’s definition of self-compassion, we want to answer the question regarding if there is a connection between minority stress and mental health in LGBTQ-individuals, and if self-compassion mediates this relationship. The participants consisted of Swedish-speaking people over the age of 18 that self-identify as LGBTQ. These were recruited via Facebook and other internet-based forums. The measurement was an online-survey where the construct mental health was defined as degree of anxiety- and depression symptomatology as well as quality of life. The survey also measured the constructs self-compassion and minority stress. The results showed a significant positive relationship between minority stress and degree of anxiety- and depression symptomatology. Higher degrees of self-compassion were related to lower degrees of mental illness and higher degrees of quality of life. Self-compassion was related to proximal minority stress but not distal minority stress. A mediation analysis showed that self-compassion has a significant mediating effect on the relationship between minority stress and mental illness. In conclusion, self-compassion was proven to be an important factor in understanding the relationship between minority stress and mental illness and is therefore something future interventions targeting mental health in the LGBTQ community should focus on.