Föreliggande D-uppsats är en kvalitativ studie vilken handlar om kvinnor som valt att inte skaffa barn, men även om kvinnor som på ett eller annat är tveksamma till moderskapet, eller av olika skäl skaffat barn sent i livet. Respondenterna har i många avseenden känt sig som avvikare från normen där man vid en viss ålder och med vissa förutsättningar förväntas bilda familj. Följaktligen har studien därmed också kommit att avse det jag valt att kalla det omhuldade moderskapet, och varför detta är så uppvärderat, förväntat och ur samhälleligt perspektiv betraktat som självklart. Kvinnornas berättelser har visat att moderskapet inte alltid är självklart och inte heller önskat. Den teoretiska ramen omfattar sådant som kan leda till ökad förståelse för varför moderskapet är så uppvärderat och varför frivillig barnlöshet – så kallad barnfrihet – är nedvärderat och icke önskvärt. Studien berör också alternativa levnadssätt som inte inbegriper kärnfamilj, samt den enligt färsk statistik sjunkande nativiteten. Resultatet ger indikationer på ett samhälle där barn och familj inte är nödvändiga ingredienser, men också paradoxalt nog på att en antimodern nyfamilism står stark och outmanad – lika solid som självständigheten hos kvinnorna i studien visat sig vara.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor. I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet. I analysen har också framkommit att föräldraskap endast är avsett för en viss åldersgrupp och för de levandes i en heterosexuell relation, vilket tydliggjort senmodernitetens, med dess individualism, påverkan. Tre diskurser har funnits, ”diskursen om det goda föräldraskapet”, ”diskursen om heterosexualitet” och ”diskursen om barnets bästa”, dessa har sedan analyserats vidare med hjälp av Judith Butler, Anthony Giddens, Ulrich Beck och familjesociologisk teori.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet. Studien av empirin kring lagen om könsbyte resulterar i tesen att transsexualism inte enbart kan förstås som ett naturligt förekommande fenomen utan att det styrs av olika diskursivt skapade sanningar om kön, genus och sexualitet, vilka även villkorar det transsexuella subjektet. Analysens resultat är att transsexualism, precis som normerna kring kön, genus och sexualitet, är diskursivt skapat och villkorat och således är föränderligt. / This study is aimed at the Swedish 1972 law on transsexualism and the debate on this subject before and since then. The purpose is to test three hypotheses through three questions focused on trying to find out whether it is possible to state that transsexualism is discursively created. The theories which underlay the analysis are mainly derived from Michel Foucault’s theory on reality and truth as constructed through discourse and Judith Butler’s theory on the force of the heterosexual matrix. By analyzing historical texts in this debate I examine how acknowledged truths together discursively construct certain truths about transsexualism in relation to truths on the subject of sex, gender and desire created through the heterosexual matrix. In relation to these theories I also examine in what ways the recognized transsexual subject is constructed through the conditions in the law and diagnosis. My thesis is that the studied materials, seen as representing the Swedish dominating discourse on transsexualism, together sets the terms for and constructs both transsexualism and the transsexual subject through a set of norms on sex, gender and desire. As these norms are subject to change, so is transsexualism, and therefore transsexualism can not be understood as merely a natural condition.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kön, genus och sexualitet framställs i förlaget Olikasbarnböcker som ingår i vad förlaget kallar Pridepaketet. Tidigare forskning har visat att barnböckerbåde upprätthåller och avviker från rådande normer kring kön, genus och sexualitet och att vuxnai större grad än barn följer genuskodade mönster i karaktärsskildringarna. Genom enbilderboksanalys och med ett queerteoretiskt perspektiv har studien undersökt på vilka sättbarnböckerna i förlaget Olikas pridepaket bryter och upprätthåller normer kring kön, genus ochsexualitet. Analysen är gjord på två bilderböcker och en pekbok ur Olikas pridepaket för barnmellan 0-3 år. Resultatet visar på att pridepaketet följer ett mönster där bara mammor kan ses vararepresenterade i böckerna och inga pappor. Ett annat mönster som upptäckts i studien är atthomosexualitet normaliseras i texten men att mammornas sexualitet kan ha påverkat hur kvinnornaframställs i bilderna. Studien visar också att de studerade barnböckerna kan ses framställasamkönade förhållanden som en parrelation vilket kan kopplas till normen om att leva i entvåsamhet; som är en del utav heteronormativiteten. Barnen i pridepaketets böcker framställs docksom mindre tydligt könade än de vuxna karaktärerna.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kopplat till personer som identifierar sig som trans-och ickebinära och vilken del skolan kan ha i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är en högaktuell diskussion. Utifrån svensk kontext vet vi att skolornas ansvar enligt lag är att arbeta inkluderande och med frågor som handlar om normkritik och diskrimineringsgrunder. Men forskning och myndighetsrapporter visar att det finns stora brister i skolors arbete med dessa frågor.Syfte: Studiens syfte är att utifrån en queerfenomenologiskt teoretisk ansats undersöka trans-och ickebinära personers upplevelser av sin skolgång, med fokus på upplevelser av bemötande, inkludering och miljö.Metod: Studien har en fenomenologisk ansats och baseras på kvalitativa intervjuer med 7 unga vuxna i åldrarna 18-30 som identifierar sig som trans- eller ickebinära, med varierade begreppsdefinitioner. Empirin analyserade med hjälp av en reflexiv tematisk analys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman som är genomgående för mina intervjuer och resulterade i följande teman är: Att navigera i tvåkönsnormen, trygghet, otrygghet och andrafiering, det queera estetiska rummet och avslutningsvis den queera queerheten.Diskussion: Mitt resultat överensstämde till stor del med tidigare forskning sett till informanternas upplevelse av skolan som en normativ arena att befinna sig på samt den samstämmiga slutsatsen att det finns ett kunskapsglapp mellan vad personal bör ha kunskap kring och vad de faktiskt förmedlar. Vidare framkom hur olika former av identiteter också interagerade med varandra i form av exempelvis funktionsvariation, etnicitet, sexualitet och könsidentitet. Denna intersektionella interaktion kunde vara en betydelsefull del i den egna processen i att hitta sin identitet och att detta perspektiv var viktigt att lyfta i skolan. Kopplingen mellan estetiska uttrycksformer och queera identiteter på andra arenor var också ett gemensamt tema som framkom från mina informanter som jag inte funnit i den forskning jag läst. Detta fynd skulle kunna vara en implikation på ett nytt sätt för skolor att arbeta på, utifrån att främja psykisk hälsa och välmående på ett inkluderande sätt. / Background: Mental illness among people who identify as trans and non-binary and the role schools play to prevent this has been a hotly debated issue in recent years. Based on the Swedish context, we know that the schools' responsibility according to law is to work inclusively and normcritically, with a focus on preventing discrimination. Reports regarding how schools work with these issues varies, yet studies indicate that there are significant shortcomings in schools’ work with inclusion and anti-discrimination regarding trans and non-binary pupils.Aim: By adopting a queerphenomenological theoretical approach this study investigates trans and non-binary people’s experiences of their time in school, with a focus on experiences of treatment, inclusion and school environment.Method: This phenomenological study is based on qualitative interviews with 7 young adults aged 18-30, all of whom identified under the umbrellaterms trans and non-binary. When the data was collected, it was analysed using a reflexive thematic analysis.Results: The result was presented in four main themes that were consistent with my interviews. The themes were, navigating in the binary norm, safety, unsafety and othering, the queer artistic room and the queer queerness.Discussion: My results were largely consistent with previous research regarding the informants experience of the school as a normative arena. The results point to a lack of knowledge among teachers and schoolstaff on LGBTQ issues and how which influenced lessons and the non inclusive language used by the staff.The results further indicate that identity navigation in school among informants included the interaction between various identity categories such as gender identity, ethnicity, sexuality and disability and the importance of an intersectional perspective, when working in a school enviroment. Lastly, an important result was the importance of engaging in various aesthetic forms of expression and queer identity among the informants. The artistic theme could inform future approaches to preventive work in schools regar

Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen. Det framgår att utredarna gör en helhetsbedömning där de väger olika kriterier mot varandra, där vissa kriterier ibland får väga tyngre än andra. Vi hävdar att utredarna framstår som öppna och toleranta för variationer av kön och könsuttryck, så länge transpersonen rör sig inom utredarens förståelse för vad ett begripligt könsuttryck och genus är. Detta varierar betydligt mellan de olika utredarna. Vi har kommit fram till att det finns en stor tolkningsflexibilitet inbyggd i utredningen som ger utrymme för dessa variationer. / The aim of this study is to examine how assessors in gender assessment units inSweden think about assessment criteria for the diagnosis and treatment oftranssexuals. Previous studies in the area imply that transgender individuals areexcluded and left without health care due to a heteronormative perspective, foundboth in the interpretation and the implementation of the law. Previous research hasnot been based on empirical studies where the assessors have been interviewed inorder to ascertain how they implement the law. Rather, previous research has beenfounded solely on theory, which has then been applied to the gender assessment.Our study is based on qualitative interviews. The empirical material has beenanalyzed using social constructive concepts, and has been compared to theguidelines under which the assessors operate. Our result confirms much of theprevious research in the area, but we have also found that there are no clearanswers with regards to expectations and requirements placed on the transgenderindividual’s sex and gender during the gender assessment. Our researchdemonstrates that the assessors make an overall assessment; weighing variouscriteria against each other, and that at times certain criteria are given moreemphasis. The reasoning guiding this process is at times apparently contradictory.We argue that the assessors are open and tolerant with regards to variations of sexand gender expressions, as long as the transgender individuals remain within theindividual assessors understanding of what sex and gender is. We conclude that asthis understanding varies from one assessor to another, there is much room forflexibility in the interpretations.

Maskulinitet är ett socialt och kulturellt konstruerat begrepp som beskriver de egenskaper, roller och beteenden som traditionellt förknippas med män och maskulinitet i olika samhällen. Den här uppsatsen utforskar den diskursiva konstruktionen och rekonstruktionen av maskulinitet ur ett diskursteoretiskt perspektiv. Den empiriska basen består av podcastavsnitt med totalt 15 olika män. Det övergripande syftet med denna uppsats är att identifiera och kritiskt analysera den diskursiva konstruktionen och representationen av maskulinitet när män talar om hur mänska vara eller beskriver vad en man är. Detta undersöks genom att identifiera vilka diskurser män konstruerar och vilka subjektspositioner de intar. I avsnittet om tidigare forskning utforskas grunderna för podcastsändning och maskulinitetsforskning i svenska och europeiska sammanhang skisseras. Den här uppsatsenbeskriver inte bara vad podcasting är, utan analyserar också specifika aspekter av maskulinitet inom medieformatet. Genom att bygga på befintlig forskning är syftet inte bara att replikera det som redan är känt, utan att introducera nya insikter och perspektiv på maskulinitet, vilket kan bidra till och utöka den bredare diskussionen inom ämnet.Dess teoretiska ramverk baseras på Connells koncept om hegemonisk maskulinitet, Andersons koncept om inkluderande maskulinitet och Butlers koncept om den heterosexuella matrisen. Genom att identifiera och analysera hur män konstruerar och rekonstruerar maskulinitet kan vi uppmärksamma de normer och strukturer som leder till orättvisa och ojämlikhet mellan män, kvinnor och icke-binära, såväl som mellan olika män. Genom att mjuka upp och vidga maskulinitetsbegrepp kan det bidra till större inkludering och tolerans bland män. Detta kan i sin tur åstadkomma förändring.

The purpose of this paper is to do an analysis of the characters and the theater/masquerade motif in C.J.L. Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (The Queen’s Diadem), based on queer theory, by using Judith Butlers’s Gender Trouble. As an alternative to the Swedish, gender determined, feminine pronoun ”hon”, which has been used by earlier critics concerning the main character of the book, ”hen” is proposed. By using the pronoun ”hen” the mistake made by the earlier critics who, without reflection, state that the character is a woman, will hopefully be avoided. In this analysis, the fact that the main character Tinto – generally known as Tintomara – is an androgyne, is demonstrated. The analysis of Drottningens juvelsmycke also shows that the other characters of the book try to – by heteronormative patterns – define Tinto’s gender identity according to their own requests and purposes. The recurrent theater/masquerade motif, which is closely connected with the main character of the novel, reflects the drift of the gender identities between fiction and reality, between acting and real life. By not staying or getting caught in any specific heteronormative gender identity, Tinto reveals the binary gender categories ”man” and ”woman” as non-natural constructions, just as true or false as any other gender.

<p>The purpose of this paper is to do an analysis of the characters and the theater/masquerade motif in C.J.L. Almqvist’s Drottningens juvelsmycke (The Queen’s Diadem), based on queer theory, by using Judith Butlers’s Gender Trouble. As an alternative to the Swedish, gender determined, feminine pronoun ”hon”, which has been used by earlier critics concerning the main character of the book, ”hen” is proposed. By using the pronoun ”hen” the mistake made by the earlier critics who, without reflection, state that the character is a woman, will hopefully be avoided. In this analysis, the fact that the main character Tinto – generally known as Tintomara – is an androgyne, is demonstrated. The analysis of Drottningens juvelsmycke also shows that the other characters of the book try to – by heteronormative patterns – define Tinto’s gender identity according to their own requests and purposes. The recurrent theater/masquerade motif, which is closely connected with the main character of the novel, reflects the drift of the gender identities between fiction and reality, between acting and real life. By not staying or getting caught in any specific heteronormative gender identity, Tinto reveals the binary gender categories ”man” and ”woman” as non-natural constructions, just as true or false as any other gender.</p>

The construction of an identity among lesbian women during 1950-­‐1965 is in focus in this master ́s thesis. My starting point is that identity, such as lesbian or any other identity, is formed in relation to other people and groups, as well as society. This thesis will also examine how lesbian women met and formed bonds with like-­minded, and whether these aspects changed, during the defined time period. The empirics is made up by letters written by women to Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (a Swedish organisation for lesbian and gays) as well as an interview with two lesbian women who were born in 1938 and 1940. The theoretical approach is queer theory and phenomenology. In summary: I have found that women in this study to a great extent formed their identity in relation to prevailing scientific ideas that claimed to explicate homosexuality. Disappointments in marriage and personal failures were stressed by the women writers in order to explain their lesbian desires. Some of them also put equal weight on the relationship between a high sexual drive/nymphomania and homosexuality. Among many lesbians outside Stockholm in the 1950’s personal ads played a major role in order for them to meet with like-­minded women. The women in this study travelled long distances with the aim to visit pen friends in other parts of Sweden. Through those penfriends they were also introduced to other lesbian women, showing how lesbian networks emerged and grew.