I’ve made my own currency, created my own wealth. This work is a metaphor for the acquisitiveness that rules and affect our time. I’m thinking about the capitalistic culture where wealth out- weighs everything else. I see it as denial of true values. Money is an illusion that we as a society have let dictate the worlds distribution of rights, as well as its responsibilities. I want to create the same illusion of value, and through that, possibly have created something valuable. The moment when the existing and non-existing blends together. I see it as my mission to bend our conceptions of materiality. I almost exclusively use recycled materials in my practice, because I can. The materials are there, and I see them. This figuration of stacks, made of different materials trough different techniques, might give all materials equal worth and cancel out the hierarchy of values. / <p>Opponent vid examinering: Åsa Elzén</p>

Uppsatsens syfte är att utforska och belysa fenomenet att slöjda. Det görs genom textanalys av slöjdare och deras drivkrafter till att slöjda. Med hjälp av textanalys av utvalda texter i tidskriften Hemslöjd år 2015 besvaras frågorna: vilka personer skildras i texterna i tidskriften Hemslöjd, samt vilka drivkrafter till att slöjda synliggörs i tidskriften Hemslöjd? Undersökta texter ur tidskriften Hemslöjd skildrar slöjdande personer alltifrån hobbyslöjdare och studenter till yrkesverksamma slöjdare. De kommer från olika delar av världen även om de flesta slöjdar/verkar i Sverige. Sex huvudteman som drivkrafter till att slöjda har identifierats: välmående, självklart att göra egna föremål, nyfikenhet och vilja att förstå, bevara kunskap, att uttrycka sin idé, samt globalt ansvar/miljöengagemang. Välmående samt att bevara kunskap förekommer mest frekvent som drivkraft till att slöjda hos dem som skildras i Hemslöjds texter. Globalt ansvar – miljöengagemang, vilken identifierats som en drivkraft till att slöjda förekommer ej som drivkraft till slöjande i tidigare forskning inom området. Analysen ger exempel på människor som slöjdar för att stå upp för sitt engagemang för miljön genom vad de väljer att göra i vardagen, exempelvis slöjda sitt barns sittvagn. Detta tolkas i uppsatsen som att de skapar sig en meningsfull tillvaro genom hur de agerar, genom att slöjda. Analysen visar vidare på tidskriften Hemslöjd som mediaaktör i samhället och hur tidskriften skriver fram varför människor slöjdar genom att journalister skriver texter där tidskriftens inriktning synliggörs. Detta görs dels genom vilka slöjdande personer som presenteras, samt hur texterna och innehållet utformas baserat på det som analysen identifierat som tidskriftens inriktning. Analysresultaten av vilka som skildras i Hemslöjds texter samt de identifierade teman/drivkrafter till att slöjda hos de som skildras, tolkas i uppsatsen som följer: Tidskriften Hemslöjd vill genom sina texter förmedla att människan har förmågan att för hand tillverka föremål. Tidskriften vill främja och sprida slöjdkunskaper i samhället. Att slöjdande bidrar till människors välmående, stärker dem som människor och deras självkänsla. Genom vilka personer som skildras i texterna visar tidskriften Hemslöjd fram att slöjdande inte avgränsas av nationsgränser, utan är internationellt och knyter samman människor runt hela jorden. Vidare att förmågan att slöjda är en grundläggande mänsklig förmåga och praktisk kunskap värd att spridas. Uppsatsen tolkar vidare analysresultaten som att tidskriften förmedlar att förmågan att slöjda skapar mening och välmående hos människan. Att bevara slöjdkunskaper som riskerar försvinna när äldre generationer går ur tiden, synliggörs i analysen som en viktig drivkraft till att slöjda. Det är en drivkraft till att slöjda världen över vilket synliggörs genom tidskriften Hemslöjds texter. Tidskiften verkar för, lyfter fram och stärker praktisk kunskap, slöjdkunskap, som traditionellt har värderats lägre i samhället än teoretisk kunskap.

No description available.

This work is an exploration of the relationship between gender, the body and clothing, raising questions about identity while trying to deconstruct gender as a binary concept. I relate textile material transformations to drag and talk about the importance of non binary and trans visibility and representation. Interweaving my personal story with queer theoretical elements, I’m creating a sculptural installation, visualizing a possible future where fluidity supersedes fixity.

Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>

Mest av allt önskar jag att det var mitt namn som stod på dörren. Då skulle jag måla väggarna randiga och köpa husdjur. Känna mig fri. Men jag orkar inte vänta 10,5 år i bostadskön, så nu skapar jag min egna bostads-utopi. Jag har flyttat fjorton gånger och det räcker nu. I mitt examensprojekt använder jag färg och textilt konsthantverk för att ifrågasätta Stockholms bostadspolitik.

How can we live and work with craft as people in an age of global climate crisis? What must we change in order to work empathically and in harmony with our surrounding world? While not in need to actively ensure our survival, it is easy for us to forget to stay humble to our own needs, thus taking our lives and our surroundings for granted. We forget our bodies and we forget the bodies of others, animals and objects alike. We forget that we need each other in order to become. This text is a complementary exploration in how awareness of the soul, body and Spirit may help bring back a balance that we've lost in town based cultures of the west. I am looking for balance as I twist fibre into thread and into rope and as I suspend rock- and human bodies into temporary sculptures. I look for inspiration in phenomenologist thought, alchemy, shamanism and daoism, as well as in the active making of craft and art. My work centers around telling stories, crafting and material exploration as well as bodily awareness and performance. In the work, body and material are synonymous concepts drifting in and out of each other, enabling and shaping each other, becoming together. I am looking to meet my surroundings not always on my own terms, but by changing, adapting and compromising myself. This helps bring an awareness that unites me with the bodies around me, placing me not above but amidst constant becomings.

The purpose has been to examine the textile artist Viveka Nygrens ́s artistry and her abstract textile expression between the years 1985 and up to 2000. This is done through an examination of Nygren ́s textile production in general and in detail through an examination of the textile expression in color, shape, and weaving techniques in two selected works. Furthermore, both the existence of the abstract expression in textile art during Nygren ́s time and the contemporary art field ́s views on and values about the relationship between art and art and craft are studied. This is done through a case study of the exhibition catalogs from the Scandinavian art triennials that were carried out within the chosen time frame.  Issues is:  What does Nygren ́s textile artistic look like? What choices does she make in her craft, regarding technology and materials? How does she use the hand weaving techniques in the abstract expression? What does the abstract textile art scene look like during the period 1985 – 2000? Are handwoven techniques used and what do the textile work look like? Are there actors who express opinions about the relationship between art and art and crafts? Theoretically, the essay is based on the concepts of art and art and craft and the field of tension that prevails between them. On the one hand it is about a creative relationship between art and art and craft, which is based on knowledge and creativity, in an individual and on the other hand it is about the excitement, in society and the field of art, in the question of what art is and what is art and craft. The survey showed that the non-imaginative abstract expression dominated the textile art scene and interest in weaving techniques fell sharply in the last year of 1995. The survey showed that the relationship between art and art and craft was very tense for each triennial. In the essay ́s investigation of the textile triennials, it emerged that on the textile art scene there has been a shift from an art form based on a craft tradition to one among other techniques on the art scene. Thus, it can also be stated that Viveka Nygren ́s artistic starting points were a craftmanship that served under her abstract art expression.

This essay explores the correlation between the design of stemware and the production of artistically produced glassware at the Swedish glassworks Orrefors, between the years of 1960 and 1990. The aim of this investigation is to see in what way the artistic glass has influenced the design of the stemware. Furthermore, the essay discusses in what way this change in design can be due to factors like competition with cheaper stemware from IKEA, the aesthetic trends of different decades and the economic situations of the glassworks. This essay also investigates in what way this change in design and aesthetics correlates to a change in pricing of the exclusive stemware produced at Orrefors. These subjects have been investigated using both a qualitative and a quantitative method, with the aim of understanding their correlations. The result of this study has shown that the artistically produced glassware has had a noticeable impact on the design of stemware, particularly from the mid 70´s and onwards. This is concluded to be due to a combination of factors, such as the ones stated above.

This work is about representation and existing. I’m fat and transmasculine. I’m looking for a reflection in my surroundings, culture, in media and art. I can’t find it, so I have to create it myself. Through materialising bodies in clay that describe what fat transmasculine people can look like I aim to give myself and people who are similar to me something we’re lacking. I claim my existence.