Idag börjar elitsatsningen i tidig ålder, även om forskningen visar på att tidig elitsatsning inteökar chansen att nå prispallen. Selektering är en del av idrotten i Sverige och selekteringengår längre ner i åldrarna. Fotbollsakademier är en växande företeelse i idag och akademiernabidrar till selektering lägre ner i åldrarna. Syftet med vår studie är att undersöka hur selekteringsprocessen fungerar till och inomsvenska fotbollsakademier. Genom semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat två anställdainom två olika akademier. Resultatet visar att akademierna använder sig av selektering för attutveckla spelare till representationslagen. Genom provspel i föreningarna får spelareerbjudande om en plats i akademin samtidigt som spelaren sen kan gå miste om den platsenom spelaren inte utvecklas och presterar tillräckligt mycket. Akademierna vi intervjuat arbetar med selektering. Detta på olika sätt och i olika utsträckningdär ena akademin inte selekterar bort spelare från föreningen medan den andra akademinselekterar bort spelare från föreningen. Akademierna arbetar långsiktigt med att individuelltutveckla akademispelarna till att nå sin fulla potential. En annan påverkan på hurakademierna arbetar med selektering är var geografiskt i Sverige föreningen är verksam samthur stor föreningen är. Den geografiska aspekten är viktig eftersom storleken av regionen somakademin befinner sig i påverkar antalet spelare akademin har att tillgå.

Introduktion: Icke smittsamma sjukdomar står för ungefär 74% av alla dödsfall per år enligt World Health Organization (WHO, 2023), och risken för att drabbas av dem ökar med stigande ålder. En viktig medlare för för sjukdomar är fysisk aktivitet men ändå är många inte tillräckligt aktiva. Syftet med studien var att systematiskt sammanställa resultaten från systematiska översiktsartiklar publicerade efter 2017, vilka undersökt träningsinterventioners effekt på fysisk aktivitet hos äldre (60+) samt om eventuella effekter kvarstår vid uppföljning i snitt fyra månader eller mer efter baseline. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed genomsöktes efter systematiska översikter under våren 2024. Översikterna skulle undersöka träningsinterventioner ämnade att öka fysisk aktivitet hos person över 60 år, vara publiceradde efter 2017 och ha en uppföljning efter i snitt fyra månader. Urvalsprocessen gjordes oberoende av de båda författarna. Resultat: Nio översikter inkluderades i denna studie, varav fem undersökte övervakade interventioner, och fyra undersökte digitala interventioner. Resultatet var inkonsekvent men alla interventionstyperna visade tendenser att öka fysisk aktvitet, och att fåtal visade kvarstående effekt vid uppföljning vid 6 eller 12 månader. Konklusion: Samtliga interventionstyper har visat en positiv effekt på fysisk aktivitet i olika grad och ingen interventionstyp har visat en minskning i fysisk aktivitet. Den kvarstående effekten av interventioner vid uppföljning går inte att fastställa i denna studie pågrund av inkonsekventa resultat. Ingen interventionstyp visar tydligt en större effekt på ökad fysisk aktvitet eller kvarstående effekt vid uppföljning.

<p><p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong><p>Syftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?<p><strong>Metod</strong><p> </p><p><p><p>Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö. <p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Resultat</strong><p><strong>Closeness</strong> - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära.<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Complementarity</strong> – Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen. Friidrottstränarna anpassar sig till idrottaren, medan fotbollstränarna ser det som svårt att anpassa sig till en trupp på 24 spelare. Därför strävar de efter att arbeta i ledarteam.<p><strong>Commitment </strong>- Fotbollstränarna ser deras relation till spelarna som ett jobb medan friidrottstränarna ser relationen som ett livsprojekt.<p> </p><p><p><p><p><p><p><strong>Co-orientation </strong>- Samtliga tränare sade att de och idrottarna hade kunskap och förståelse för varandra som inte gick att ta på. De kunde läsa av varandras kroppsspråk och undermedvetna signaler.<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Slutsats</strong><p> </p><p><p><p><p><p><p>Kvaliteten i relationen är framförallt beroende av hur mycket tid och kommunikation tränaren och idrottaren tillgodoser varandra med. Detta är dock inte tillräckligt för att säkerställa kvaliteten i relationen. Relationen är också beroende av vad tiden och kommunikationenrymmer för innehåll. Innehållet har genom det här arbetet tolkats som omfånget och kvaliteten av de fyra C: na, dvs.: närheten, samspelet, långsiktigheten och förståelsen i relationen tränare - idrottare emellan.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?Metod  Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö.   ResultatCloseness - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära.  Complementarity – Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen. Friidrottstränarna anpassar sig till idrottaren, medan fotbollstränarna ser det som svårt att anpassa sig till en trupp på 24 spelare. Därför strävar de efter att arbeta i ledarteam.Commitment - Fotbollstränarna ser deras relation till spelarna som ett jobb medan friidrottstränarna ser relationen som ett livsprojekt.  Co-orientation - Samtliga tränare sade att de och idrottarna hade kunskap och förståelse för varandra som inte gick att ta på. De kunde läsa av varandras kroppsspråk och undermedvetna signaler.  Slutsats  Kvaliteten i relationen är framförallt beroende av hur mycket tid och kommunikation tränaren och idrottaren tillgodoser varandra med. Detta är dock inte tillräckligt för att säkerställa kvaliteten i relationen. Relationen är också beroende av vad tiden och kommunikationenrymmer för innehåll. Innehållet har genom det här arbetet tolkats som omfånget och kvaliteten av de fyra C: na, dvs.: närheten, samspelet, långsiktigheten och förståelsen i relationen tränare - idrottare emellan.

No description available.

Background Obesity and overweight are public health diseases that have increased globally over the years to the point where the WHO classifies them as an epidemic. In Sweden, every other adult suffers from one of these conditions and there are several follow up health complication related to overweight/obesity. Many studies concerning weight loss combine digital health tools where results are often positive in the short term, but not effective long-term. Different meta-analysis's lift digital tools as an opportunity to improve healthcare for people with overweight and obesity. The term “Long-term” is of the utmost importance in healthcare when it comes to maintaining weight loss. Six months has therefore been used as the starting point for what “long-term” entails. Aim The aim of this study is to highlight e-health and its effect on long-term weight loss among individuals who are overweight or obese. Method Non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a quantitative approach. The databases PubMed and Cinahl were used to retrieve the articles using relevant search terms for the study. All articles have peer reviewed based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classifications and quality. An integrated data analysis was used to compile the results. Results Physical activity, diet, notices/reminders and multi-component interventions were identified categories. The result highlights that the interventions offered over longer periods of time show better results regarding long-term weight loss. Supporting the individuals through personal contact or digital reminders and messages is important and contributes to continued weight loss and weight loss management. Conclusions Personalised interventions yield better results when also targeting multiple aspects ofweight-loss and during longer periods of time. Results in the field vary and more research is needed to make conclusions in how to optimize the given interventions. Keywords: Weight loss, overweight, obesity, e-health, digital tools, long-term. / Bakgrund Fetma och övervikt är folkhälsosjukdomar som har ökat under åren globalt till den grad att WHO klassar det som en epidemi. I Sverige har varannan vuxen något av dessa tillstånd. Det finns en lång rad komplikationer till dessa tillstånd och några är till och med dödliga. Det finns många studier kring viktminskning i kombination med digitala hälsoverktyg och resultaten är ofta goda på kort sikt, men de långsiktiga resultaten är generellt sett dåliga. Olika studier lyfter de digitala verktygen som en möjlighet att förbättra vården för överviktiga människor. Begreppet "långsiktigt" är av stor betydelse inom vården när det kommer till att behålla viktreducering. Sex månader har valts som startpunkt för vad “långsiktigt” innebär. Syfte Syftet med denna studie är att belysa e-hälsa och dess påverkan på långsiktig viktnedgång hos personer med övervikt och fetma. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har använts baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och mixad ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att söka och hitta artiklar med hjälp av relevanta termer för arbetet. Alla artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys har använts för att sammanställa resultaten. Resultat Fysisk aktivitet, matvanor, notiser/påminnelser och flerkomponentsinterventioner har identifierats som kategorier. Resultatet visar att de interventioner som erbjuds under längre perioder har bättre resultat kring långsiktig viktnedgång. Att individerna i interventionerna stöttas genom antingen personlig kontakt eller digitala påminnelser och meddelanden är av stor vikt och bidrar till att individerna fortsätter gå ned i vikt och bibehåller denna i högre grad. Slutsats Personligt anpassade interventioner ger bättre resultat när man riktar in sig på flera olika delar för att nå viktminskning under långa perioder. Resultaten på området varierar och mer forskning behövs för att dra några slutsatser om hur man kan optimera interventionerna.

Bakgrund: Förutsättningar för företag förändras ständigt. Samtidigt har kunder och anställda fått nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka värderingar som företaget arbetar efter. Företagen förväntas i allt högre grad ta ett aktivt samhällsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat på några ekonomiska resultat. Samhällsansvaret bör därför ses ur ett långsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affärsidé. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att företag ska kunna överföra långsiktigt samhällsansvar till sin affärsidé? Syfte: Att analysera och utvärdera sambandet mellan interna strategier och överensstämmelsen mellan ledning och anställda med avseende på samhällsansvar. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning utifrån en deduktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes vid val av företag samt informanter. Teorier: Relevanta teoriområden i uppsatsen är Corporate Social Responsilibity, Affärsidé, Kunskapsutveckling, Kommunikation, Värdeskapande och Involvering. Empiri: Empirin består av primärdata som samlats in genom djupintervjuer med fallföretagen. Resultat och Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns brister i IKEA:s interna strategier och som följd även en icke överensstämmande bild av samhällsansvaret hos ledning och anställda. I fallet med Nudie fanns det välutformade interna strategier och även en stark överensstämmelse. Strategierna som låg till grund för en stark överensstämmelse är kunskapsutveckling, dubbelriktad kommunikation, höginvolverade medarbetare och att företaget arbetar processtyrt för att fånga upp förändringar i omvärlden. / Background: Conditions for companies are constantly changing. At the same time customers and employees have taken on new significant roles in how companies are designed and what values they strive towards. Companies are expected to assume an active social responsibility, but thus far investments have been too short-term and have not delivered results in economic terms. For this reason social responsibility should be seen through a long-term perspective and be firmly established in the business idea. Problem: Which factors are important for companies to be able to incorporate a long-term social responsibility into their business idea? Purpose: To analyze and evaluate the connection between internal strategies and the consensus between management and employees regarding social responsibility. Method: The thesis is based on a qualitative survey and a deductive approach. A strategic selection was made in the choice of companies and informants. Theories: Relevant theories in this paper are Corporate Social Responsibility, Business Idea, Development of Knowledge, Communication, Value Adding and Involvement. Empiric: The empirics consist of primary data collected through depth interviews with the selected companies. Result and Conclusion: Our conclusion is that IKEA's internal strategies are flawed, and consequentially there is a lack of consensus between management and employees. With Nudie there were well-formulated internal strategies and also a high degree of consensus. The strategies that lay the foundation for consensus are development of knowledge, two-way communication, highly involved employees and the company's use of process control to monitor changes in the surrounding world.

Bakgrund Under de senaste åren har inköp uppmärksammats allt mer. Ökade kravfrån kunder och högre konkurrens har lett till att företag ser fördelar mednära affärsrelationer. Däremot har medelstora företag influenser frånbåde stora och små företag och det är därmed svårt att veta vad de har förutgångspunkt i affärsrelationer. Litteraturgenomgången visar att detsaknas forskning för enbart medelstora företags inköpsprocess. Av denanledningen är det intressant att undersöka medelstora företagsinköpsarbete inriktat på affärsrelationer med en större leverantör, för attse hur båda parter upplever affärsrelationen samt om medelstora företagoch små företag kan klassas in i samma definition. Syfte Syftet med den här studien är att öka förståelsen för medelstora företagsinköpsarbete, där fokus ligger på deras affärsrelationer med en störreleverantör. Studien avser att öka förståelsen för hur en kund och dessleverantör upplever och hanterar affärsrelationen. Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en flerfallstudie medintervjuer från ett leverantörsföretag samt tre kundföretag, för att ökaförståelsen för kundföretagens inköpsarbete samt för att se hur respektivepart upplever affärsrelationen. Slutsats Studiens resultat visar att medelstora företag arbetar mycket med atteffektivisera inköp och ser inköp som en värdeskapande funktion. Därförbör de inte klassas in i samma definition som små företag. För att enaffärsrelation ska fungera bra krävs framförallt förtroende mellanparterna och att makt inte utövas. / Background Purchasing has been more acknowledged during the last couple of years.Higher demands from customers have led to companies seeingadvantages with close business relationships. However, medium-sizedenterprises have influences from both big and small enterprises and it istherefore hard to know what starting position they have in businessrelationships. The literature review shows that research is lacking foronly medium-sized enterprise’s buying process. Therefore it isinteresting to study purchasing in medium-sized enterprises with focuson their business relationship with a larger supplier, to be able to see howboth parties perceive the business relationship and if medium-sizedenterprises can be classified in the same definition. Aim The aim with this study is to gain a greater insight of purchasing inmedium-sized enterprises, with a focus on their business relationshipwith a larger supplier. The study aims to gain a bigger insight of how acustomer and its supplier perceive and manage the business relationship. Methodology The study has a qualitative approach and is built on a case-study withinterviews from one supplier and three customers, to gain a biggerinsight of purchasing and to be able to see how each party perceive thebusiness relationship. Conclusion The results of the study show that medium-sized enterprises work a lot tomake purchasing more efficient and they all believe that purchasing is avalue adding function. Therefore they should not be classified in thesame definition as small-sized enterprises. One of the most importantcomponents in a business relationship is trust and power should not beused.

A case study has been conducted in a municipal child and educationadministration. The aim was to develop a management system for thesystematic quality work at an overall level and identify what isimportant to think about to make the system work in theorganization. The studied organization has low student results and alarge proportion of the students do not gain admission to the uppersecondary school. The study is based on theories of systematicquality work and laws within the school and theories about offensivequality development. Surveys, interviews, document reviews, processmapping and literature studies have been used in the study. Theprocess mapping shows that the current systematic quality work has atop-down perspective. The results of surveys, interviews anddocument review indicate that there is a lack of commitment at theunit level. The current systematic quality work doesn´t lead to anydevelopment, partly because the follow-ups and analyzes, that arecarried out in the units, do not constitute a sufficient basis forthe top management to prioritize what is needed to do to develop thebusiness. The current top-down perspective is challenged and abottom-up perspective is proposed to gain greater involvement andparticipation. A new process, a management system as well as aproposal for implementation is suggested for the organization. Themanagement system is based on total quality management (TQM). / En fallstudie har genomförts i en kommunal barn- och utbildningsförvaltning i syfte att ta fram ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet på en övergripande nivå och identifiera vad som är viktigt att tänka på för att få systemet att fungera i organisationen. Den studerade organisationen har låga elevresultat och en stor andel av eleverna uppnår inte behörighet till gymnasiet. Studien baseras på teorier och lagstiftning om systematiskt kvalitetsarbete inom skolan och teorier om offensiv kvalitetsutveckling. Enkäter, intervjuer, dokumentgranskningar, processkartläggning och litteraturstudier har använts i studien. Processkartläggningen visar att det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet har ett top-downperspektiv och resultatet av enkäter, intervjuer och dokumentgranskningen tyder på att det finns ett bristande engagemang på enhetsnivå. Det nuvarande systematiska kvalitetsarbetet medför inte att verksamheterna utvecklas, bland annat beroende på att de uppföljningar och utvärderingar som genomförs på enheterna inte utgör ett tillräckligt underlag för att huvudmannen skall kunna prioritera insatser som leder till att verksamheten utvecklas. Det nuvarande top-down-perspektivet ifrågasätts och ett bottom-up-perspektiv föreslås för att få ett större engagemang och delaktighet på enhetsnivå. Ett förslag på ny process, ett ledningssystem baserat på offensiv kvalitetsutveckling samt ett implementeringsförslag redovisas i studien.

Bakgrund: Ett kooperativ är inte en företagsform vars syfte är likt de vanligast förekommande företagsformerna. Poängen med att starta ett kooperativ är däremot att sammansluta en grupp människor eller företag vars intressen i något hänseende går att förena. Kooperativ ägs således av individer i olika kombinationer som strävar efter en och samma sak. Ordet ”kooperation” härstammar ifrån det latinska uttrycket ”arbeta tillsammans” vilket är precis det man gör inom en kooperation. Det första konsumentkooperativt i Sverige uppkom redan under 1850 talet i Uppsala. Birchall (2014) tar upp nyckelfråga vars både praktiker och teoretiker är fundersamma kring: Kan ett kooperativ ömsesidigt ta hänsyn till medlemmarnas åsikter och därmed förbli trogna de principer som kooperativet och den ekonomiska föreningen i sig grundades på? När ett kooperativ växer sig tillräckligt stort, är det genomförbart, och ens rimligt att kooperativet tar hänsyn till medlemmarna, om inte, på vilket sätt hanterar företrädarna denna problematik? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur målstrukturen ser ut inom Coop Syd. Vidare syftar studien till att kartlägga hur ledningen hanterar problematiken samt tar hänsyn till att medlemmarna både är ägare och konsumenter till föreningen vid utformningen av organisationens målstruktur.iiMetod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie på Coop Syd. Empirin utgörs av intervjuer med respondenter på ledningspositioner ifrån kooperativet och ekonomiska föreningen Coop Syd. Det empiriska materialet har även kompletterats med skriftliga svar via mailkontakt. Det insamlade materialet har sedan analyserats samt ställts i jämförelse mot den valda teoretiska referensramen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning och uppfylla syftet. Slutsats: Coop Syds utformning av målstrukturen är följaktligen en aning komplicerad process. Den består av två delar, en icke-finansiell och en finansiell del. Målstrukturen är påverkad ifrån flertalet olika håll där ledningen måste handskas med att integrera medlemmarnas dubbla roller, CSAB och den operativa verksamheten inom målstrukturen. Styrningen präglas av en långsiktighet med medlemsnytta i fokus inom målstrukturen. Coop Syd hanterar problematiken med att medlemmarna är både konsumenter och ägare främst genom ägarombuden. Ägarombuden spelar en viktig roll tillsammans med andra faktorer för att hantera medlemmarnas dubbla roller vid utformning av organisationens målstruktur. Nyckelord: Målstruktur, ekonomistyrning, konsumentkooperativ, kooperation, ekonomisk förening, målkongruens, medlemmar, långsiktighet, finansiell styrning, icke-finansiell styrning, ägarombud. / Background: A cooperative is not a form of business whose purpose is similar to the forms of business we most often come into contact with. The point of starting a cooperative, on the other hand, is to bring together a group of people or companies whose interests in some respect can be reconciled. Cooperatives are thus owned by individuals in various combinations who strive for one and the same thing. The word "cooperation" comes from the Latin expression "work together", which is exactly what you do within a cooperation. The first consumer cooperative in Sweden arose already in the 1850s in Uppsala. Birchall (2014) addresses a key question that both practitioners and theorists are pondering: Can a cooperative mutually consider the views of its members and thereby remain true to the principles on which the cooperative and the economic association itself were founded? When a cooperative grows large enough, is it feasible, and even reasonable, for the cooperative to consider the members, if not, how do the representatives deal with this problem? Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what the target structure looks like within Coop Syd. Furthermore, the study aims to map how the management handles the problem and considers that the members are both owners and consumers of the association when designing the organization's target structure. Methodology: The essay is a qualitative case study at Coop Syd. The experience consists of interviews with respondents in management positions from the cooperative and economic association Coop Syd. The empirical material has also been supplemented with written responses via email contact. The collected material has then been analyzed and compared to the chosen theoretical frame of reference to be able to answer the essay's question and fulfill the purpose. Conclusion: Coop Syd's design of the target structure is therefore a somewhat complicated process. It consists of two parts, a non-financial part, and a financial part. The target structure is influenced from several different directions where the management must deal with integrating the dual roles of the members, CSAB and the operational activities within the target structure. Governance is characterized by a longterm approach with member benefits in focus within the target structure. Coop Syd deals with the problem of the members being both consumers and owners, primarily through owner representatives. The ownership representatives play an important role along with other factors in managing the members' dual roles in shaping the organization's goal structure.