Se och synas är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med detta arbete är att synliggöra förbättringsarbeten på företag med lean-produktion. Examensarbetet ingår i ett större forskningsprojekt, Integrering av innovationsorienterat arbete i lean-produktionssystem, ett samarbete mellan forskare på Mälardalens högskola och olika fallföretag där Eskilstuna ElektronikPartner AB är en av dessa företag. Arbetet strävar efter att ta fram ett designförslag som ska få målgruppen att tänka på förbättringar genom att synliggöra förbättringsarbeten. Målet är att få målgruppen att se och synas, det vill säga se förbättringar och visa upp förbättringsarbeten genom att synas. Under inhämtningen av empirin från observationer, intervjuer och fokusgrupp visade det sig att målgruppen genomför många förbättringar som inte synliggörs och att de önskade mer företagsinformation. Inläsningen av teorier och litteratur kring kognitiv psykologi, stilmarkörer i text, riktlinjer för lättläst text och principer för layout och grafisk form gav mig kunskap om hur information kan utformas på digitala storbildsskärmar. Text och grafik måste vara tydligt utformade. Genom stilmarkörer i språket, lättskrivna texter och hierarkier i grafisk form görs informationen läslig och lätt att förstå. Utifrån empiri och teori har ett gestaltningsförslag tagits fram som synliggör förbättringsarbeten på företag med lean-produktion. Gestaltningen utgår från målgruppens åsikter och består av ett handlingsmönster där förbättringsarbetet synliggörs både muntligt och skriftligt. Gestaltningen består också av en fysisk artefakt där information kring förbättringsarbeten visas på digitala storbildsskärmar. / To see and be seen is a thesis in information design with emphasis on text design. The aim of this thesis is to visualiz improvement in companies with lean production. This thesis is a part of a reseach about embedding innovation-oriented work within lean-production systems. This reseach i based on cooperations between reseachers at Mälardalens högskola and different business cases. On of these business cases is Eskilstuna ElektronikPartner AB. This theses aims to develop a designproposal that will get the target group to consider improvements by visualizing improvements. The goal is to get the target group to see and be seen , that is to see improvement and demonstrate improvement by appearing. From the result of empirical data gathered from observations, interviews and focusgroups has shown that the target group implements many improvements that are not made ​​visible and that they wanted more company information. The conclusion of theories about cognitive psychology, style markers in text, guidelines for readable text and principles of layout and graphic design, gave me knowledge of how information can be designed in digital large screens. Text and graphic design must be clear. Through style markers in text, easily written texts and hierarchies in graphical form, information can be made legible and easy to understand. Based on the empirical work and the theories a design proposal has been developed that visualiz improvements in companies with lean production. The design is based on the opinions of the target group and consists of a pattern of behavior where improvement efforts are made visible both orally and in writing. The design also consists of a physical artifact, where information about the improvement is shown on digital large screens. / Integrering av innovationsorienterat arbete i lean-produktionssystem

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram vilka leanprinciper och leanverktyg som passar en processindustri med målet att minska ledtiden. För att kunna genomföra studien har en jämförelse mellan teori och verklighet gjorts där hjälp tagits av Lesjöfors industrifjädrar AB. Utmärkande aspekter för företagets produktion är långa led- och omställningstider, produktion i batcher med stora partistorkekar samt tryckande tillverkning. Litteraturstudien omfattar fem principer och fem verktyg. För att identifiera nuläget har en värdeflödeskartläggning genomförts samt intervjuer med anställda på företaget. När teori kopplas med empiri har lämpliga principer och verktyg utifrån de studerade 10 valts ut. De principer som har identifierats som lämpliga för en processindustri är standardiserat arbetssätt, ständiga förbättringar, utjämnad produktion. De verkyg som utefter principerna identifierats som lämpliga är SMED, 5S samt värdeflödeskartläggning. Dessa har sedan används i en sammanfattning i form av ett TPS-hus, unikt för produktionen på Lesjöfors industrifjädrar AB. / The aim of this bachelor thesis has been to identify which lean principles and lean tools that would suit a process industry with the goal of reducing lead times. In order to complete the study, a comparison between theory and reality has been made where assistance has been provided by Lesjöfors industrifjädrar AB. Key aspects of the company's production include long lead times and set up times, production in batches with large lots and push production. The literature study comprises five principles and five tools. To identify the current situation, a value stream mapping has been conducted and interviews with employees at the company. When theory is linked with empirical studies, suitable principles and tools based on the selected 10 have been chosen. These have then been used in a summary in the form of a TPS-house, unique to the production at Lesjöfors industrifjädrar AB.

Examensarbetet genomfördes i samarbete med Tarkett AB i Ronneby med syfte att konstruera ett nytt produktionsflöde vilket ska minska stopp i flödet samt nå en produktionsökning på 15%. Det nya flödet ska sedan planeras i den givna hallen. Leanprinciper är grunden för det nya flödet och metoder som värdeflödesanalys och ledningsverktyg används för att göra en nulägesbeskrivning. Information samlades in genom observationer som utfördes genom “att gå längs flödet”, intervjuer och teorin kring lean för att analysera flödet. Värdeflödesanalys gjordes på det befintliga flödet för att sedan kunna skapa framtida flöden. Idégenerering utfördes för att få fram olika koncept till nya alternativa flöden. Dessa koncept har sedan utvärderats genom verktyg och med generell bedömning. Ett koncept har valts ut att gå vidare med för fortsatt analys och försök att planera i den givna hallen för att få en förståelse hur flödet skulle fungera med de begränsningar som finns. En värdeflödesanalys gjordes för det befintliga flödet för att få överblick och ta fram värdehöjande och icke värdehöjande aktiviteter. Flödet begränsas av produktionsstopp på grund av aktiviteter som är icke värdehöjande och en flaskhals i produktionen som begränsar hastigheten på hela flödet. Alternativa flöden har tagits fram. Det flöde som valdes är ett lådflöde där materialet fylls i lådor för att sedan skickas vidare till maskinen som producerar golv av materialet. Lådorna kan fyllas 15 % snabbare men flaskhalsen kan fortfarande ej ta emot denna ökning. Lösningen blir kontinuerligt flöde på alla processer som det går att ha ett kontinuerligt flöde och ett buffertlager som förbrukas med jämna mellanrum där material i lådor minskar produktionsstopp eftersom lådorna ej är direkt kopplade till resten av linjen och därmed inte blir direkt påverkad utan fortsatt tillverkning kan ske. Flaskhalsen kan inte reduceras, men med lådflöde kan buffertlager användas. Med detta kan material från extrudern (råmaterial) som egentligen skulle gå till att fylla lådor skickas mot en annan linje. Detta leder till att två linjer kör samtidigt och här finns produktionsökningen. Genom att undvika produktionsstopp som orsakas av det befintliga flödet kan det ge en produktionsökning på närmare 8 % och möjlighet att köra flera linjer samtidigt kan ge ytterligare produktionsökning men är svår att uppskatta. En fortsatt analys behöver genomföras av flödet innan det kan implementeras i verkligheten. / This bachelor thesis was made with the support from Tarkett AB, Ronneby. The purpose of this task was to construct a new production flow, which should minimize the stop time and also increase the production ratio with 15%. The basics for lean principles were used in order to come up with the new production flow. Also methods like value flow analysis and the seven management tools were used to make a status report of today's production flow. Information was gathered from observations, which came from inspections of the machines that are meant to be used in the new flow, interviews and also theory about lean production. A value stream mapping was made on the already existing production flow, in order to create new ideas for the new production flow. These ideas were then evaluated with tools and general assessment, where the best concept was chosen to move on with further analysis. The next step was to plan the placement of machines and plan the forklift traffic at the given area. This will gave an understanding on how the new flow could work with the known limitations. The result shows a value flow analysis for the already existing production flow, which gives an overview on how to collect value-added and non-valueadded activities. The flow is restricted by stoppages due to the non-valueadded activities and bottlenecks. Alternative flows have been considered in the result, but the chosen flow is called box flow. With this concept the material will be filled in big boxes that can hold up to 1.1 tons of granulate. These boxes will then be stored in a warehouse until it’s collected and sent towards the machine which will use the material to produce the given amount of floor mat. The boxes can be filled 15 % faster, but the bottleneck will still not be able to keep up with this production increase. This was solved with a continuous flow on all processes and a buffer stock that will need to be continuously consumed from time to time. The bottleneck won’t increase in production speed, but with the box flow a buffer stock can be used. With this flow the material from extrusion (raw material) can be sent to other production lines. Which leads to two lines running simultaneously and here is the production increase. By avoiding production stops that are inflicted by the existing production flow, a production increase that is closer to 8 % can be performed and a possibility to increase it even further if more production lines can run at the same time. However, the production increase when taking the other production lines to account is hard to estimate. A continued analysis needs to be carried through to implement the new flow at Tarkett.

Strategic improvement programs, which aim for corporate-wide lean transformation, are resource-demanding and challenging to deploy. Industrial manufacturers often develop company-specific production system (XPS) programs to coordinate the lean transformation simultaneously in multiple production sites. However, transferring lean-related knowledge in a multi-site context is complex as it is associated with tacit knowledge embedded in people.  This thesis aims to contribute with knowledge of how multinational corporations (MNCs) can develop their deployment strategies to add more value in the business by investigating i) what constitutes deployment of an XPS program and ii) how an XPS program promotes the transfer of lean-related knowledge. The qualitative research conducted was based on three empirical case studies, which all applied an intra-firm perspective within an MNC.  Regarding the deployment challenges, it was found to be poorly described in the literature. This thesis explores and describes the deployment of XPS programs based on empirical findings and scholarly literature. Applying program management theory and a knowledge transfer perspective contributed to holistically understanding XPS programs' deployment. It was observed that four deployment variables are the most important. These deployment variables constitute the content of an XPS (conceptual models and a toolbox of improvement tools) and implementation support (implementation structure and control practices). XPS programs are often assumed to facilitate the transfer of lean-related knowledge. This thesis expands the discourse to show how an XPS program may promote and hinder knowledge transfer in three different perspectives; when implementing larger improvement projects, rolling out global lean method standards, and incorporating new lean methods bottom-up. This research contributes to theory by describing the deployment of an XPS program in depth. A deployment model was developed that stipulates the deployment variables and their interconnection. Some of the findings may have practical applications for industrial practitioners when developing and evaluating the deployment strategies within their XPS program. / Strategiska förbättringsprogram som strävar efter en bred lean transformation inom företaget är resurskrävande och utmanande att rulla ut. Industriella tillverkare utvecklar ofta program för företagsspecifika produktionssystem (XPS) för att koordinera lean transformationen på flertal produktionsanläggningar parallellt. Lean kunskap förknippas med tyst kunskap, inneboende i människor, vilken är mer komplex att överföra i en kontext med multipla produktionsanläggning sprida över världen. Denna avhandling har som mål att bidra med kunskap om hur multinationella företag (MNC) kan utveckla sina utrullningsstrategier så att de tillför mer värde till verksamheten genom att undersöka i) vad utgör utrullning av ett XPS-program och ii) hur ett XPS-program främjar överföring av leanrelaterad kunskap. Den kvalitativa forskningen som genomfördes baserades på tre empiriska fallstudier, som alla tillämpade ett internt perspektiv inom det multinationella företaget (MNC) som studerades. Utmaningarna med utrullningar visade sig det vara dåligt beskrivet i litteraturen. Av den anledningen har denna avhandling utforskat och beskrivit utrullning av XPS-program baserat på empiriska fallstudierna och vetenskaplig litteratur. I arbetet har programledningsteori och ett kunskapsöverföringsperspektiv tillämpats, vilket bidrog till en holistisk förståelse av XPS-programs utrullning. Studien identifierade fyra viktiga variabler för utrullning som utgör både innehållet i en XPS (konceptuella modeller och en verktygslåda med förbättringsverktyg) och ett implementeringsstöd (implementeringsstruktur och kontroll-handlingar). I tidigare publikationer antas ofta att XPS-program underlättar överföringen av lean-relaterad kunskap. Denna avhandling utökar det resonemanget genom att visa hur ett XPS-program kan dels främja, men även hindra kunskapsöverföring utifrån tre olika perspektiv; när man implementerar större förbättringsprojekt, rullar ut globala standarder för lean-metoder och vid inkorporering av nya lean-metoder där produktionsanläggningen är källan till kunskapen. Denna forskning bidrar till teorin genom att på djupet beskriva utrullningen av ett XPS-program. En utrullningsmodell utvecklades för att beskriva utrullningsvariablerna och deras sammankoppling. Vissa av resultaten kan även ha praktiska tillämpningar för verksamma inom industrin när de utvecklar och utvärderar strategierna inom deras XPS-program.

Bakgrund och problem: Lean är en välkänd ideologi som företag implementerar för att bidra till bättre kvalitet, kortare ledtid, högre produktivitet, lägre tillverkningskostnad, större leveransprecision, högre lönsamhet, mer flexibilitet och högre engagemang hos medarbetare. Detta för att hänga med i marknadsförändringar samt att bli, och fortsätta vara, framgångsrika. Det finns många studier som undersöker samband mellan Lean och operationella samt finansiella prestationer bland olika stora tillverkande företag, dock finns det ingen sådan studie utförd just i Sverige. Där av är det intressant att se hur svenska företag upplever Lean och identifiera samband mellan Lean-verktyg och prestationsmått för att studera likheter och skillnader jämfört med studier utförda i andra länder. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse kring användningen av Lean i Sverige bland företag i tillverkningsbranschen samt förklara samband mellan användning av Lean-verktyg och prestationsmått (lönsamhet, kvalitet, tillverkningskostnader, leveransprecision, lagernivåer, ledtid, medarbetarnöjdhet och flexibilitet). Metod: En kvantitativ studie är utförd på svenska tillverkande företag i olika storlekar. Svar har samlats in från 95 respondenter i olika företag genom en webbaserad enkätstudie. Studien har anammat en deduktiv forskningsmetod med ett deskriptivt och förklarande forskningsändamål. Slutsats: Genom användandet av Lean-verktyg kan svenska tillverkningsföretag uppnå förbättrade operationella och finansiella prestationer. Företagets storlek, ålder eller lönsamhet påverkar inte förhållandet mellan Lean och prestationer, däremot kan explicit användning av Lean samt att engagera medarbetarna stärka de positiva effekterna av Lean. / Background and problematization: Lean is a well-known ideology that companies implement to contribute to better quality, shorter lead times, higher productivity, lower manufacturing costs, greater delivery precision, higher profitability, more flexibility and increased employee engagement. This is to keep up with the volatile market and to become and be successful. There are many studies that study the relationship between Lean and operational and financial performance among different sized manufacturing companies. However, there is no such study conducted in Sweden. Therefore, it is of interest to see how Swedish companies experience Lean and to identify correlations between Lean tools and performance measures to study similarities and differences compared to studies performed in other countries. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to an increased understanding of the use of Lean in Sweden among companies in the manufacturing industry and explain the relationship between the use of Lean-tools and performance measures (profitability, quality, manufacturing costs, delivery precision, inventory levels, lead time, employee engagement and flexibility). Method: A quantitative study has been carried out for Swedish manufacturing companies in different sizes. Answers have been collected from 95 respondents in different companies through a web-based survey. The study has adopted a deductive research method with a descriptive and explanatory research purpose. Conclusion: By using Lean-practices, Swedish companies can achieve improvements in both operational and financial performance. Company size, age or profitability does not affect this relationship between Lean and increased performance, although implementing Lean explicitly and engaging workers may further increase the positive effects of Lean.

The new Industry 4.0 technologies have the potential to increase the operational performance of lean-driven manufacturing organizations, however, there is a lack of guidance on how to select and implement Industry 4.0 technologies which often leads to digital waste. In essence, these organizations want to preserve the value of their current lean manufacturing system, without missing out on improved operational performance potential from exploiting new I4.0 technologies. Furthermore, recent research suggests that there is a complementary effect between lean manufacturing and Industry 4.0 where higher use of both domains in a factory results in higher operational performance. However, in theory, it has not been established what influencing factors lead to the increase in operational performance when the two domains, lean manufacturing and Industry 4.0, are in high concurrent use. The purpose of this study is to identify the influencing factors in the implementation process of Industry 4.0 technologies that facilitate higher Industry 4.0 maturity within factories. In this case study, a qualitative method was used to obtain the empirical data by conducting a series of interviews with individuals working in a multi-national lean-driven manufacturing organization. From a thematic analysis, seven influencing factors were identified that contributed to higher Industry 4.0 maturity: three in the governance structure, two in the selection of Industry 4.0 technologies, and two in the implementation of Industry 4.0 technologies. In the governance structure, a shared digital vision, following a roadmap, and a standardized way of working with digitalization in place facilitated a more successful implementation process. In the selection, a demand-based selection and identification of a business case around the Industry 4.0 technology increased the possibility of the technology selected reaching an implementation stage. Further, in the implementation, having local cross-functional teams and actively developing the employees' knowledge, and providing training in digitalization resulted in more successful implementations. Further, a ripple effect was seen between the influencing factors: having an effective governance structure led to more demand-based selections and thereby more successful implementations that resulted in higher Industry 4.0 maturity. / De nya industri 4.0 teknologierna har potentialen att öka de operativa resultaten inom lean-drivna industriföretag, men det saknas vägledning för hur man väljer och implementerar industri 4.0 teknologier vilket oftast resulterar i digitalt slöseri. Industriföretagen vill bevara värdet av de lean-drivna tillverkningssystemen utan att gå miste om förbättrade resultat med hjälp av industri 4.0. Dessutom tyder den senaste forskningen på att det finns en kompletterande effekt mellan lean produktion och industri 4.0 teknologier, där högre användning av båda domänerna i en fabrik resulterar i bättre operativa resultat. I teorin har det dock inte fastställts vilka de påverkande faktorerna är som leder till ett förbättrat operativt resultat när de två domänerna, lean-produktion och industri 4.0, används i hög grad samtidigt. Syftet med studien är att identifiera vilka de påverkande faktorerna är i implementeringsprocessen av industri 4.0 teknologier som främjar en högre mognadsgrad av industri 4.0 i tillverkningsfabriker. I fallstudien användes en kvalitativ metod för att erhålla empirin genom att utföra en serie av intervjuer med individer som arbetar på ett multinationellt lean-drivet industriföretag. Utifrån en tematisk analys identifierades sju påverkande faktorer som bidrog till en högre mognadsgrad av industri 4.0: tre i styrningsstrukturen, två i valet av industri 4.0 teknologier och två i implementeringen av industri 4.0 teknologier. I styrningsstrukturen återfanns att en delad vision, att följa en roadmap och att ha ett standardiserat arbetssätt för digitalisering främjade en mer framgångsrik implementeringsprocess. Inom valet av teknologier återfanns att ett val baserat på efterfrågan och generering av ett business case för industri 4.0 teknologier ökade möjligheten för den valda teknologin att nå en implementeringsfas. Till sist, i implementeringsfasen visade det sig att lokala tvärfunktionella team och att aktivt utveckla medarbetarnas kunskaper, samt att ge utbildning i digitalisering, resulterade i mer framgångsrika implementeringar. Slutligen sågs en kedjeeffekt mellan de påverkande faktorerna, nämligen att ha en effektiv styrningsstruktur ledde till fler val baserade på efterfrågan och därmed fler framgångsrika implementeringar vilket resulterade i en högre mognadsgrad av industri 4.0.

I en hårdnande marknad för tillverkande industrier krävs det att förbättringar och effektiviseringar av produktionen hela tiden prioriteras, det gäller även Scanias växellådstillverkning. I takt med att antalet växellådsvarianter ökar, ökar utmaningarna kopplat till styrning och planering av produktion. Denna studie syftar till att ta fram ett förslag på det bästa sättet att styra produktionsflödet genom testningen av växellådor i de testriggar som finns samt att ge ett förslag på hur uppföljningen av produktionen ska gå till. Syftet mynnade ut i en teoretisk och en praktisk frågeställning. Den teoretiska frågeställningen behandlar sekvenseringen, vilka mätetal som ska användas i produktionen och hur de ska presenteras samt om takttid eller cykeltid ska användas som styrningsmetod vid testriggarna. Den praktiska formuleringen behandlade de praktiska hinder som uppstår vid de existerande systemen på grund av de nya förslagen. Studien avgränsade sig från implementering av förslagen. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna skapades två simuleringsprogram i Python som undersökte sekvenseringen och jämförde takttid och cykeltid som styrningsmetod för testriggarna. Verklig data från produktionen användes för att kunna simulera skillnaderna mellan styrningsförslagen på ett tillförlitligt sätt. I testriggarna utförs arbetet av maskin och operatör parallellt med varandra. Simuleringsprogrammen fokuserade främst på maskinarbetet, därför utfördes kompletterande tidsstudier över operatörsarbetet vid testriggarna. För att få ytterligare perspektiv gjordes dessutom två benchmark i form av besök vid motortillverkningen och bearbetningen av pinjonger och kronhjul på Scania i Södertälje. Studien visade att cykeltidsstyrning är att föredra framför takttidsstyrning vid testriggarna. Vid en övergång från takttidsstyrning till cykeltidsstyrning kommer kapaciteten att förbättras och stopptidsmätningarna bli mer tillförlitliga. De fördelar som annars finns vid en takttidsstyrning fungerar inte vid testriggarna på grund av hur de är utformade. Den stora variationen i cykeltider vid testriggarna medför stora problem vid en takttidsstyrning. Från operatörstidmätningen framgick att det går att förbättra arbetet med standardiserat arbetssätt. Simuleringsprogrammet för sekvenseringen visade att en förbättrad sekvens inte ger något i nuläget, men att det kan komma att förändras framöver. Nya mätetal definierades, både i den dagliga produktionen och för vidare analys i ett IT-system. Framförallt utvecklades mätetal för stopptid som även visar vad för typ av stopptid som uppkommer.

Lean production originates from the Toyota production system (TPS) and is commonly known as today's Lean. Lean Production consists of a multitude of concepts, values, principles and methods with the main purpose to continuously improve operations and productions. These concepts are known to improve long-term profitability.   The purpose was to investigate Swedish industries and their relation to internal Lean strategies and how well implemented these are in different types of industries. These are categorised as Other, Process- Manufacturing and engineering industry. In this study, the main focus is on analyzing dimensions of internal Lean production in industrial types. These dimensions are Pull System (PULL), Continuous Flow (FLOW), Time Reduction (SETUP), Statistical Process Control (SPC), Employee Involvement (EMP.INVOLV) and Total Productive Maintenance (TPM). These internal Lean dimensions derive from an empirical study by Shah & Ward (2007), with the aim to produce a deeper knowledge of the definition of Internal Lean production.   The study is based on empirical evidence and the data analysis is established from a previous data collection of the European manufacturing Survey (EMS) for Sweden in 2019, previously developed by Von Haartman, Niss & Bengtsson (2020). The used data is descriptive statistics and is limited to Swedish industries. In this study, the analysis will focus on 24 Lean questions and 6 internal Lean dimensions have been investigated and analyzed.    It is concluded, based on results and analysis, that two Lean perspectives are the basis for businesses to achieve Lean in production. In order to succeed in implementing Lean production, it is important that these perspectives interact with each other. By implementing practical methods, tools and at the same time allowing employees to be involved in the work, quality and efficiency are increased. This contributes to businesses creating improvements in production-related functions in production.   To a large extent the Swedish industries have a Low or Medium use of internal Lean dimensions. TPM is found to be the most commonly implemented dimension for most individual industry types while the dimensions SPC and EMP.INVOLV has the lowest implementation. For individual industry types, there is no major variance in how they answered the implementation of dimensions. All dimensions have a correlation without significant differences for all types of industries. It is found, implementation of dimension PULL differ from each type of industry and Engineering industry have implemented internal Lean dimensions to a higher extent. / Lean produktion härstammar från Toyota production system (TPS) och är grunden till det dem flesta känner till idag som Lean. Lean Produktion omfattar många begrepp som innebär värderingar, principer och metoder där huvudsyftet är att ständigt förbättra produktionen i verksamheten för att bidra till långsiktig lönsamhet.    Syftet var att undersöka hur svenska industrier förhåller sig till interna Lean strategier och hur välanvänt det är inom olika industrityper. Dessa är fördelade som Övrigt, Process-, Tillverkning och Verkstadsindustri. Denna studie fokuserar på att analysera dimensioner av intern Lean produktion hos industrityper. Dessa dimensioner är dragande system (PULL), kontinuerligt flöde (FLOW), Ställtidsreduktion (SETUP), Statistisk processtyrning (SPC), Medarbetarnas involvering (EMP.INVOLV) och Totalt produktivt underhåll (TPM). Dessa interna Lean dimensioner härstammar från en empiriska studie av Shah & Ward (2007), med syftet att skapa en djupare förståelse för definitionen av intern Lean produktion.   Studien baseras på empiriska belägg och grundas utifrån en tidigare datainsamling från European manufacturing Survey (EMS) för Sverige år 2019, tidigare framtagen av Von Haartman, Niss & Bengtsson (2020). Datan som används är deskriptiv statistik och avgränsas till Svenska industrier. I denna studie kommer endast 24 frågor och 6 interna Lean dimensioner att undersökas och analyseras.    Slutsatsen är att det finns två Lean perspektiv som är grunden till att verksamheten uppnår Lean i produktion. För att lyckas med implementering av Lean produktion är det viktigt att dessa perspektiv samspelar med varandra. Genom att implementera praktiska metoder, verktyg och samtidigt tillåta medarbetarna involveras i arbetet ökar kvaliteten och effektiviteten. Detta bidrar till att verksamheter skapar förbättring av tillverknings relaterade funktioner i produktionen.   Samtliga industrier i undersökningen har i utsträckning en Låg eller Medelhög användning av interna Lean dimensioner. TPM är den mest använda dimensionen hos de flesta enskilda industrityperna medan dimensionerna SPC och EMP.INVOLV har lägst användning. För enskilda industrityper finns det ingen större varians i hur de har besvarat användningen för dimensioner. Alla dimensioner har ett samband i korrelationer utan signifikanta skillnader för samtliga industrityper. Det konstateras, att implementering av dimension PULL skiljer sig från varje typ av industri och Verkstadsindustri har implementerat interna Lean dimensioner i högre utsträckning.

<p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta. Detta indikerar att såväl kostnads- som miljömässiga fördelar kan nås genom en integration av arbetet med Lean och miljöaspekter.</p><p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ett företags arbete med Lean respektive miljöaspekter påverkar varandra för att ta reda på om och hur väl de båda arbetssätten skulle kunna fungera tillsammans. Om det visade sig att en integration av Lean och miljö vore möjlig och fördelaktig ur affärsmässig synvinkel skulle sedermera ett förslag tas fram på hur en sådan modell skulle kunna se ut. Arbetets syfte har uppfyllts genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Fyra svenska företag som arbetar enligt Lean och även har ett uttalat aktivt miljöarbete intervjuades gällande sitt sätt att arbeta med Lean och miljöfrågor samt hur de såg på en eventuell integration av de två arbetssätten.</p><p>Utifrån resultaten från litteratur- och intervjustudien kan konstateras att flera av grundtankarna inom såväl Lean som miljöarbete stöder varandra. Inom båda arbetssätten ses kontinuerliga förbättringar och eliminering av slöseri som viktiga inslag, och båda främjar en organisationskultur där personalen uppmuntras att lösa problem och förbättra företagets prestation. Vissa enskilda verktyg inom Lean riskerar emellertid att ha en negativ inverkan på företagets miljöprestanda, något som i många fall dock kan avhjälpas genom god planering.</p><p>Till ett företags miljöarbete kan Lean bidra med ett proaktivt förhållningssätt och strukturerat arbetssätt och därmed få organisationen att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med miljöfrågor. De intervjuade företagen ansåg att Lean generellt hade en positiv inverkan på deras miljöarbete, även om de inte hade gjort någon utvärdering av hur arbetet med Lean påverkat deras miljönyckeltal. De kvantitativa data som erhölls från litteraturstudien pekade på att arbete med Lean kan leda till en direkt minskning av företagets miljöpåverkan inom flera områden. Med utgångspunkt i dessa kvantitativa och kvalitativa data anser författarna således att det finns starka och tydliga tecken som visar på att Lean kan ha en positiv inverkan på miljörelaterade nyckeltal. Ett aktivt miljöarbete kan å sin sida bidra till arbetet med Lean genom att besparingsmöjligheter, som annars skulle riskerat att förbli oupptäckta, uppdagas.</p><p>Studien visade vidare att det inte bara är möjligt att integrera arbete med Lean och miljö, utan att en sådan integration dessutom har potential att vara fördelaktigt ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. En integrering kan minska risken för suboptimeringar, och synergieffekter kan erhållas som innebär att större framgångar kan uppnås än vad som skulle ha varit möjligt om arbetet med Lean och miljö hade bedrivits isolerat. Med vetskapen om att en integration är möjlig och har potential att vara fördelaktig ur företagsekonomisk och miljömässig synvinkel utarbetade författarna en modell för hur Lean och miljöarbete kan bedrivas integrerat. I samråd med Sustainia AB bestämdes att denna modell skulle kallas Green Lean, vilket således åsyftar en miljöanpassad, ”grön” form av Lean.</p> / <p>This report is the result of a master thesis written at the Department of Management and Engineering at Linköping University commissioned by the consultancy firm Sustainia AB.</p><p>Lean production, also known as Lean, has during the last decade increasingly become a more attractive production philosophy for decreasing costs and increasing customer satisfaction by improving customer service and obtaining more efficient production flows. Several authors have pointed out that Lean has the potential to directly improve the environmental performance of a company, mostly by decreasing waste generation. Further, there are studies showing that some possibilities for improvement and cost savings risk not being discovered if the operations are seen strictly from a Lean perspective. When an environmental perspective is included there is a chance that these improvements and cost savings are discovered. This indicates that both environmental and cost related advantages might be achieved by integrating the Lean approach with that of the environment.</p><p>The purpose of this master thesis was to investigate how the work with Lean and environmental aspects affect one another. If applying the two principles together was shown to be both possible and beneficial from a business point of view, the authors would propose how these two concepts could be integrated into a single model. A combination of literature studies and interviews were used to fulfill the purpose. Four Swedish enterprises, which work according to the Lean principles and also have an active environmental profile, were interviewed about their way of working with the two approaches, as well their views on an integration of these.</p><p>From the findings in this study the authors concluded that several of the fundamental concepts concerning Lean and environmental aspects support each other. Within both, continuous improvements and waste elimination are seen as important components, and they both support an organisational culture where the personnel are encouraged to solve problems and improve the performance of the company. Conversely the authors found that there is a risk that certain of the Lean tools risk having a negative influence on the company’s environmental performance. However, in many cases this can be avoided by proactive planning.</p><p>Lean can contribute to a company’s environmental work by its proactive approach, structured way of operating and long-term way of thinking. In general the interviewed companies regarded Lean as having a positive influence on their environmental work, even though none of them had carried out an evaluation on how their work with Lean affected their environmental key performance indicators. The quantitative data obtained from the literature study indicates that Lean can lead to a direct decrease of a company’s environmental impact within several areas. As a result of these qualitative and quantitative data the authors of this thesis have found clear indications showing that Lean might have a positive impact on environmental key performance indicators. An active environmental work can also contribute to the work with Lean. Potential cost saving, which might not have been discovered with the Lean perspective, can be revealed when the organisation is studied from an environmental point of view.</p><p>The study further showed that it not only is possible to integrate Lean and environmental work, but that it also has potential to be beneficial from both a business and an environmental standpoint. An integration of Lean and environmental issues can reduce the risk of sub optimisations, and synergies can be achieved, meaning that the two systems can accomplish more together than they would in isolation. With this knowledge, the authors composed a model for how Lean and environmental work can be practised and integrated. In consultation with Sustainia AB it was decided that this model should be called Green Lean, which hence refers to an environmentally favourable, “green”, version of Lean.</p>

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet på uppdrag av konsultbolaget Sustainia AB. Lean produktion, ofta benämnt Lean, har det senaste decenniet blivit en allt mer attraktiv produktionsfilosofi för att minska kostnader och öka kundnöjdhet genom förbättrad leveransservice och effektivare flöde. Ett flertal författare har påpekat att införandet av Lean direkt kan förbättra ett företags miljöprestanda, främst till följd av det minskade slöseri som Lean avser ge upphov till. Vidare finns studier som visar att vissa möjligheter till förbättringar och kostnadsbesparingar riskerar att gå oupptäckta om verksamheten ses ur ett strikt Lean-perspektiv. Med ett miljösynsätt finns dock chans att dessa blir upptäckta. Detta indikerar att såväl kostnads- som miljömässiga fördelar kan nås genom en integration av arbetet med Lean och miljöaspekter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ett företags arbete med Lean respektive miljöaspekter påverkar varandra för att ta reda på om och hur väl de båda arbetssätten skulle kunna fungera tillsammans. Om det visade sig att en integration av Lean och miljö vore möjlig och fördelaktig ur affärsmässig synvinkel skulle sedermera ett förslag tas fram på hur en sådan modell skulle kunna se ut. Arbetets syfte har uppfyllts genom en kombination av litteraturstudier och intervjuer. Fyra svenska företag som arbetar enligt Lean och även har ett uttalat aktivt miljöarbete intervjuades gällande sitt sätt att arbeta med Lean och miljöfrågor samt hur de såg på en eventuell integration av de två arbetssätten. Utifrån resultaten från litteratur- och intervjustudien kan konstateras att flera av grundtankarna inom såväl Lean som miljöarbete stöder varandra. Inom båda arbetssätten ses kontinuerliga förbättringar och eliminering av slöseri som viktiga inslag, och båda främjar en organisationskultur där personalen uppmuntras att lösa problem och förbättra företagets prestation. Vissa enskilda verktyg inom Lean riskerar emellertid att ha en negativ inverkan på företagets miljöprestanda, något som i många fall dock kan avhjälpas genom god planering. Till ett företags miljöarbete kan Lean bidra med ett proaktivt förhållningssätt och strukturerat arbetssätt och därmed få organisationen att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med miljöfrågor. De intervjuade företagen ansåg att Lean generellt hade en positiv inverkan på deras miljöarbete, även om de inte hade gjort någon utvärdering av hur arbetet med Lean påverkat deras miljönyckeltal. De kvantitativa data som erhölls från litteraturstudien pekade på att arbete med Lean kan leda till en direkt minskning av företagets miljöpåverkan inom flera områden. Med utgångspunkt i dessa kvantitativa och kvalitativa data anser författarna således att det finns starka och tydliga tecken som visar på att Lean kan ha en positiv inverkan på miljörelaterade nyckeltal. Ett aktivt miljöarbete kan å sin sida bidra till arbetet med Lean genom att besparingsmöjligheter, som annars skulle riskerat att förbli oupptäckta, uppdagas. Studien visade vidare att det inte bara är möjligt att integrera arbete med Lean och miljö, utan att en sådan integration dessutom har potential att vara fördelaktigt ur såväl ett ekonomiskt som ett miljömässigt perspektiv. En integrering kan minska risken för suboptimeringar, och synergieffekter kan erhållas som innebär att större framgångar kan uppnås än vad som skulle ha varit möjligt om arbetet med Lean och miljö hade bedrivits isolerat. Med vetskapen om att en integration är möjlig och har potential att vara fördelaktig ur företagsekonomisk och miljömässig synvinkel utarbetade författarna en modell för hur Lean och miljöarbete kan bedrivas integrerat. I samråd med Sustainia AB bestämdes att denna modell skulle kallas Green Lean, vilket således åsyftar en miljöanpassad, ”grön” form av Lean. / This report is the result of a master thesis written at the Department of Management and Engineering at Linköping University commissioned by the consultancy firm Sustainia AB. Lean production, also known as Lean, has during the last decade increasingly become a more attractive production philosophy for decreasing costs and increasing customer satisfaction by improving customer service and obtaining more efficient production flows. Several authors have pointed out that Lean has the potential to directly improve the environmental performance of a company, mostly by decreasing waste generation. Further, there are studies showing that some possibilities for improvement and cost savings risk not being discovered if the operations are seen strictly from a Lean perspective. When an environmental perspective is included there is a chance that these improvements and cost savings are discovered. This indicates that both environmental and cost related advantages might be achieved by integrating the Lean approach with that of the environment. The purpose of this master thesis was to investigate how the work with Lean and environmental aspects affect one another. If applying the two principles together was shown to be both possible and beneficial from a business point of view, the authors would propose how these two concepts could be integrated into a single model. A combination of literature studies and interviews were used to fulfill the purpose. Four Swedish enterprises, which work according to the Lean principles and also have an active environmental profile, were interviewed about their way of working with the two approaches, as well their views on an integration of these. From the findings in this study the authors concluded that several of the fundamental concepts concerning Lean and environmental aspects support each other. Within both, continuous improvements and waste elimination are seen as important components, and they both support an organisational culture where the personnel are encouraged to solve problems and improve the performance of the company. Conversely the authors found that there is a risk that certain of the Lean tools risk having a negative influence on the company’s environmental performance. However, in many cases this can be avoided by proactive planning. Lean can contribute to a company’s environmental work by its proactive approach, structured way of operating and long-term way of thinking. In general the interviewed companies regarded Lean as having a positive influence on their environmental work, even though none of them had carried out an evaluation on how their work with Lean affected their environmental key performance indicators. The quantitative data obtained from the literature study indicates that Lean can lead to a direct decrease of a company’s environmental impact within several areas. As a result of these qualitative and quantitative data the authors of this thesis have found clear indications showing that Lean might have a positive impact on environmental key performance indicators. An active environmental work can also contribute to the work with Lean. Potential cost saving, which might not have been discovered with the Lean perspective, can be revealed when the organisation is studied from an environmental point of view. The study further showed that it not only is possible to integrate Lean and environmental work, but that it also has potential to be beneficial from both a business and an environmental standpoint. An integration of Lean and environmental issues can reduce the risk of sub optimisations, and synergies can be achieved, meaning that the two systems can accomplish more together than they would in isolation. With this knowledge, the authors composed a model for how Lean and environmental work can be practised and integrated. In consultation with Sustainia AB it was decided that this model should be called Green Lean, which hence refers to an environmentally favourable, “green”, version of Lean.