This thesis examines the effects of formal musical experience in infancy on musical, social and communicative development. Parents and care-givers have a wide-range of choices of activities and products for an enriched musical experience for their infants, yet prior to the studies in this thesis little was known of the effects of formal musical experience on development. In chapter 1, I outline the introduction to my thesis. In Chapter 2, I examine the effects of Kindermusik training on rhythmic enculturation. Infants who participated in these classes demonstrated a heightened interest in rhythmic patterns but also showed a stronger preference for duple metrical patterns, indicating that musical classes for infants can accelerate the development of culture-specific metrical perception. In Chapter 3, I present results showing that infants who participate in active musical classes showed superior development of prelinguistic communicative gestures and social behaviour as compared to infants assigned to a passive musical experience. In Chapter 4 I examine the development of joint attention in infants assigned to active and passive musical experiences. Although no significant results were found, I suggest that either more sensitive measures or a longer period of study might well show differences between the groups. Together these findings indicate that infants are able to engage in meaningful musical training when the developmentally appropriate pedagogical approach is used, and that formal musical experience in infancy can enhance culture-specific musical acquisition as well as impact social and communication development. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

<p>Sammanfattning</p><p>”Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv. En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori.”</p><p>Denna undersökning vill belysa hur pedagoger i förskolan kan medverka till att ge flerspråkiga barn ett aktivt stöd i att utveckla såväl modersmål som svenska språket. Syfte med föreliggande studie är att utifrån Vygotskijs teori om språkutveckling och modern forskning om flerspråkighet, undersöka och beskriva i vilken utsträckning förskolepedagoger visar ett språkstödjande arbetssätt i olika situationer som kan tolkas som att de aktivt stödjer flerspråkiga barns utveckling av modersmål och svenska språket.</p><p>Ett delsyfte är att studera pedagogernas tankar om barns språkutveckling samt om förskolans samverkan med barnens familjer.</p><p>Teoretisk utgångspunkt har varit Lev Vygotskijs (1896 – 1934) sociokulturella teori. Den innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap där språket är en produkt och ett resultat av barnets samspel med sin omgivning.</p><p>Metoder som valts för den empiriska undersökningen är videofilmning av olika pedagogiska situationer: dels av planerade aktiviteter med pedagog och barngrupp, dels av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Dessutom har intervjuer av pedagoger använts.</p><p>Undersökningen genomfördes på sex olika förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen i majoritet, på två av förskolorna utgjorde de flerspråkiga barnen en minoritet. Sex pedagoger och sextien barn har deltagit i studien.</p><p>Resultaten visade att pedagogernas språkstödjande insatser var av skiftande kvaliteter relaterat till presenterade teorier och forskning om vad som är viktiga faktorer för att stimulera barns språkutveckling. Graden av kunskap och medvetenhet om språkutvecklande faktorer varierade hos pedagogerna. Det motsvarades av graden av språkstödjande arbetssätt som synliggjordes i de observerade situationerna.</p><p>Det ger en implikation om att kompetensutveckling av pedagoger skulle bidra till att fler barn i förskolan får en större möjlighet till aktivt stöd i sin språkutveckling.</p>

Sammanfattning ”Pedagogers arbete med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett språkstödjande perspektiv. En studie av pedagogiska situationer utifrån Vygotskijs teori.” Denna undersökning vill belysa hur pedagoger i förskolan kan medverka till att ge flerspråkiga barn ett aktivt stöd i att utveckla såväl modersmål som svenska språket. Syfte med föreliggande studie är att utifrån Vygotskijs teori om språkutveckling och modern forskning om flerspråkighet, undersöka och beskriva i vilken utsträckning förskolepedagoger visar ett språkstödjande arbetssätt i olika situationer som kan tolkas som att de aktivt stödjer flerspråkiga barns utveckling av modersmål och svenska språket. Ett delsyfte är att studera pedagogernas tankar om barns språkutveckling samt om förskolans samverkan med barnens familjer. Teoretisk utgångspunkt har varit Lev Vygotskijs (1896 – 1934) sociokulturella teori. Den innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap där språket är en produkt och ett resultat av barnets samspel med sin omgivning. Metoder som valts för den empiriska undersökningen är videofilmning av olika pedagogiska situationer: dels av planerade aktiviteter med pedagog och barngrupp, dels av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Dessutom har intervjuer av pedagoger använts. Undersökningen genomfördes på sex olika förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen i majoritet, på två av förskolorna utgjorde de flerspråkiga barnen en minoritet. Sex pedagoger och sextien barn har deltagit i studien. Resultaten visade att pedagogernas språkstödjande insatser var av skiftande kvaliteter relaterat till presenterade teorier och forskning om vad som är viktiga faktorer för att stimulera barns språkutveckling. Graden av kunskap och medvetenhet om språkutvecklande faktorer varierade hos pedagogerna. Det motsvarades av graden av språkstödjande arbetssätt som synliggjordes i de observerade situationerna. Det ger en implikation om att kompetensutveckling av pedagoger skulle bidra till att fler barn i förskolan får en större möjlighet till aktivt stöd i sin språkutveckling.

I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor – en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling. De stora skillnader som framkom var att musik i den musikinriktade verksamheten ses som ett medel att nå alla läroplanens mål, och mycket tid och planering läggs ned på musikaktiviteterna i deras strävan att uppnå detta. Organiserade och väl planerade musiksamlingar ägde dagligen rum på den musikinriktade avdelningen, och vikten av att alla pedagoger är engagerade poängterades. I förskolan utan speciell inriktning såg man i stort musik som ett roligt inslag och som komplement till den övriga verksamheten, även om man samtidigt var medveten om dess goda effekter på barns utveckling. Musik sågs kunna ge barnen ytterligare en dimension i teman och liknande. / In this study, two preschool teachers' views on music in preschool has been investigated. Qualitative interviews have taken place in two preschools - one without specific focus and a music-oriented section located in a different preschool. The questions in the interviews were formulated so that the preschool teachers' views on the role of music and use in pre-emerged. The answers given were largely similar, particularly when it comes to how preschool teachers perceive the music's impact on children's linguistic development. The major differences that emerged was that the music in the music-oriented section is seen as a means to achieve all goals of the curriculum, and a lot of time and planning is spent on music activities in their efforts to achieve this. Organized and well-planned music-themed assemblies took place daily on the music-oriented section, and the importance of engaged educators was emphasized. In the preschool without special emphasis music was in large seen as a fun element and an addition to other activities, while they still were aware of its good effects on child development. Music was seen as being able to give children an added dimension in themes and such.

Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn. Jag kom också fram till att berättande hjälper barn att utveckla sitt språk, minne och fantasi. Men att viss media, d.v.s. dator och television, kan göra fantasin lat och hämma den språkliga utvecklingen. / The purpose of the essay is to get a thorough knowledge about narration. You can read about different authors’ opinions about narration, its significance, and the influence media has on the imagination and the duties educationists have. I’ve also interviewed three different educationists, from both pre-school and the early ages of school. They have provided insights about how to use narration in school, and the importance they think narration has for the children. The results show that narration is used in many forms an appreciated by both teachers and children. I’ve also discovered that narration helps children to develop their language skills, their memory and their imagination. But some media, like the computer and the television, could make the imagination lazy and obstruct the linguistic development.

I denna uppsats undersöks ett handskriftsmaterial bestående av 12 ryska suppliker från 1637. Syftet är att beskriva materialet och söka fastställa hur det passar in i V. M. Živovs system med skriftliga register. Analysen behandlar stilistiska, fonetiska och morfologiska aspekter. Jämförelser görs med texter från samma tidsperiod och ur samma genre. Den stilistiska analysen visar att supplikerna till sin struktur, utformning och sitt språk följer de förebilder som fanns inom genren. Den fonetiska och morfologiska analysen visar att det i supplikerna förekommer drag som var typiska för kansliregistret och att supplikerna överlag återspeglar 1600-talsnormen för kanslitexter. Živovs teorier om det ryska skriftspråkets utveckling visar sig falla tämligen väl ut på supplikerna. I arbetet inkluderas transkriberingar av detta tidigare opublicerade arkivmaterial. / This thesis examines a manuscript consisting of 12 Russian legal petitions from 1637. The purpose is to describe the material from a philological point of view and thereby determine whether it conforms to V. M. Živov's system of written registers. Analyses of stylistic, phonetic, and morphological aspects of the text are presented. A comparison is made with texts from the same time period and genre. The stylistic analysis shows that the petitions meet the formal and stylistic standards of the genre. The phonetic and morphological analyses show that the petitions contain features that were typical for the chancellery register and that they, in general, conform to the 17th-century norm for chancellery texts. The thesis concludes that the material is illustrative of Živov's theories on the development of Russian literary (standard) language. The work includes transcriptions of previously unpublished archive material.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka musiklärares uppfattningar av hur musik kan användas som ett redskap för att utveckla det svenska språket hos barn och unga i grundskolan, samt vilka samverkande faktorer de uppfattar finns mellan språket och musiken. Intresset är att belysa musikens möjliga användningsområden utöver ordinarie musikundervisning och att diskutera musikämnets förutsättningar i skolan. Tidigare forskning och bakgrundslitteratur belyser dels andra sammanhang där musik har använts för olika syften, såsom i ett terapeutiskt sammanhang genom musikterapi, dels språkets och musikens likheter och samverkande faktorer. Tidigare forskning visar även användningsområden av musik i bland annat förskoleverksamheten samt hur musik kan användas som språkutvecklande redskap genom exempelvis sång, rytmträning och i samspel med andra. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra musiklärare med erfarenhet inom både musikpedagogik och språklig utveckling intervjuas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns många olika sätt att använda sång och musik på för att utveckla flera olika delar av språket, samt att det finns flera samverkande faktorer mellan musik och språk som kan främja språkutvecklingen och verka språkstimulerande. Det framkommer i resultatet att sång och musik kan främja språkutvecklingen genom att användas till att träna på dels betoningar, stavelsesegmentering, språkljud, med mera, samt för att lära in nya ord och begrepp. Resultatet visar även att lustfyllda musikaktiviteter som bygger på samspel och delaktighet kan stimulera och främja språkutvecklingen. Resultatet genomlyses av det sociokulturella perspektivet vilket betonar vikten av lärande och utveckling i en social kontext där gemenskap, samspel och lustfyllda musikaktiviteter kan fungera som språkutvecklande redskap. Avslutningsvis förs en diskussion som kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och bakgrundslitteratur. / The aim of the present study is to investigate music teachers' perceptions of how music can be used as a tool for developing the Swedish language in children and young people in the school environment, as well as what interacting factors they perceive exist between language and music. The interest is to highlight the possible uses of music in addition to regular music education and to discuss the conditions for the subject of music in school. Previous research and background literature shed light on other contexts where music has been used for various purposes, such as in a therapeutic context through music therapy, as well as the similarities and interacting factors of language and music. Previous research also shows how music is used in for example preschool activities, as well as how music can be used as a language development tool through, for example, singing, rhythm training and in interaction with others. The study is a qualitative interview study where four music teachers with experience in both music education and linguistic development are interviewed. The study is based on a socio-cultural perspective. The results show that there are many different ways to use singing and music to develop several different parts of the language, and that there are several interacting factors between music and language that can promote linguistic development and have a stimulating effect on the use of the language. It appears in the results that singing and music can promote language development by being used to practice emphasis, syllable segmentation, language sounds, and more, as well as to learn new words and concepts. The results also show that fun-filled music activities based on interaction and participation can stimulate and promote linguistic development. The socio-cultural perspective emphasizes the importance of learning and development in a social context where fellowship, interaction and fun-filled music activities can serve as language-developing tools. Finally, the discussion connects the results with previous research and background literature.

Ce travail de recherche s'appuie sur une analyse discursive de productions narratives orales (contes de fées) de trois types de population en scolarité primaire du Pays-Basque Nord : des élèves bilingues basque L1 et issus d'un milieu sociolinguistique majoritairement bascophone, des élèves bilingues français L1 et issus d'un milieu sociolinguistique majoritairement francophone, et des élèves monolingues français. Le but de cette étude consiste à étudier les quelles capacités linguistiques que développent les élèves bilingues en basque comme en français au cours de leur scolarité. Les élèves monolingues nous serviront de référence quant à l'acquisition du français. Les élèves bilingues sont scolarisés dans un modèle d'enseignement dont la langue d'instruction est le basque - langue minoritaire au Pays-Basque Nord - et le français est une matière enseignée. L'analyse a été menée de manière transversale (il y a des enfants de 6, 9 et 11 ans dans chaque groupe d'élèves), et elle se base sur trois aspects discursifs : l'autonomie narrative, la planification des contenus de l'histoire et la production des organisateurs textuels. Les résultats montrent une progression similaire des capacités langagières chez les trois populations étudiées, ceci en basque comme en français (pour les bilingues). Les capacités en français sont mêmes parfois supérieures chez les élèves bilingues. Nous en concluons donc qu'une scolarisation en basque permet non seulement le développement de cette langue chez les élèves basque L1 et basque L2, mais qu'elle favorise aussi un bon apprentissage du français. / This research is a discourse analysis of oral storytelling produced by three groups of primary schools students in the Northern Basque Country: Basque L1 bilingual pupils from a mostly Basque-speaking sociolinguistic environment, French L1 bilingual pupils from a mostly French-speaking sociolinguistic environment, and French monolingual pupils. The aim of the sudy is to see the linguistic skills that bilingual children develop during schooling, in basque and in french. Monolingual French pupils are used as referents for the acquisition of French. The bilinguals students are educated in a teaching program where Basque - the minority language of the Northern Basque-Country - is the language of instruction, and French is a subject matter. The analysis of the stories is transversal (they are 6, 9 and 11 years old children in each group of pupils), ans is focused on three discourse aspects : the narrative autonomy, the planning of the contents of the stories and the production of text organizers. Results show a similar progress in the linguistics skills for the three populations studied, both in Basque and French (for the bilinguals). Skills in French are in some cases more advanced for bilinguals than for monolinguals. We conclude that Basque-medium education not only permits the development of Basque for both Basque L1 and Basque L2 students, but it also fosters the development of French. / Ikerketa lan honek Ipar Euskal Herriko lehen hezkuntzan diren hiru ikasle perfilen ahozko ekoizpen narratiboak (ipuin kontaketak) aztertzen ditu. Lehenak etxetik euskaldunak eta ingurune euskaldun batekoak dira, bigarrenak etxetik erdaldunak eta ingurune erdaldun batean bizi. Bi lehen perfil hauek ikasle elebidunenak dira, euskarazko murgilketazko hezkuntza eredu batean eskolatuak direnak. Hirugarren ikasle perfila frantses elebakarrena da, hauek eredu frantses elebakarrean eskolatuak direla. Lanaren helburua haur elebidunek lehen hezkuntzan garatzen dituzten hizkuntza gaitasunak aztertzea da, euskaraz zein frantsesez. Haur hauek euskarazko hezkuntza eredu batean eskolatuak dira, hau da, euskara – Ipar Euskal Herriko hizkuntza gutxitua - erabilia da instrukzio hizkuntza gisa eta frantsesa irakatsia zaien gai bat da. Haur elebakarrak erreferentziatzat hartuko ditugu frantsesaren jabekuntzari doakionaz. Azterketa molde transbertsalean egina izan da (ikasle talde bakoitzean 6, 9 eta 11 urteko ikasleak badira), eta hiru gaitasun diskurtsibotan oinarritzen da : autonomia narratiboa, istorioaren edukien planifikazioa eta testu antolatzaileen ekoizpena. Emaitzek hizkuntza gaitasunen antzeko garapen bat erakusten dute, aztertu diren hiru ikasle perfilengan, bai euskaraz bai frantsesez (ikasle elebidunentzat). Batzuetan gertatu ere da frantsesezko gaitasunak hobeak zirela ikasle elebidunengan. Ondorioztatzen dugu euskarazko hezkuntza batek hizkuntza honen garapena bermatzen duela etxetik euskaldunak zein etxetik erdaldunak diren ikasleengan, eta are gehiago frantsesaren ikasketa ona ere laguntzen duela.

The purpose of this thesis is examining teachers’ view of working with aesthetic expressions in their teaching of the Swedish subject in first grade. The study examines the possibility to distinguish whether teachers’ aesthetic subject competence affects their choices of didactics in their Swedish subject teaching. Another important question in the study is how teachers believe that aesthetic expressions and methods can support the learners’ linguistic development. Carried out as a qualitative interview, the study asked four working class teachers questions primarily regarding their view of aesthetics and its relation to the Swedish subject. This thesis also includes questions related to the methods the teachers use in their daily work with the Swedish subject.  For the purpose of problematizing the status of aesthetics, assessment and organizational aspects also form a basis for the thesis. The outcome of the study indicates that all teachers interviewed recognize a connection between aesthetic expressions and children’s linguistic development. Yet, in the interviews, patterns appear that imply that only qualified music and art teachers are able to relate and account for how the aesthetic expressions can support the learners’ linguistic knowledge in the Swedish subject. Means for developing the learners’ verbal and oral ability mentioned here include singing and rhythms. A cautious conclusion from this would be that first grade class teachers consider aesthetics as important in relation to the Swedish subject, but their methods vary by their individual subject matter competence. The aesthetic methods are highly valued by all informants, however, only used as a supporting means for first grade learners’ linguistic development by teachers with aesthetic subject competence. Considering the education of the new future so called “f-3” teachers comprise no subject knowledge of art, music and other aesthetic subjects, the outcome of this study is particularly important for the Swedish Ministry of Training and Science. / Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på sitt arbete med estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning i årskurs ett. I undersökningen studeras om det går att urskilja om lärares ämnesbehörighet inom de estetiska ämnena påverkar deras motiveringar till sina ämnesdidaktiska val i svenskundervisningen. En viktig fråga i undersökningen är också hur lärare anser att estetiska uttrycksformer och arbetssätt kan gynna elevernas språkutveckling. Undersökningens tillvägagångssätt är därför en kvalitativ intervju där fokus ligger på fyra verksamma klasslärare och där intervjufrågorna behandlar företrädesvis deras syn på estetiken och dess relation till svenskämnet. Även frågor som berör lärarnas arbetssätt i vardagen i svenskämnet redovisas i uppsatsen.  Bedömningsrelaterade och organisatoriska aspekter utgör också en grund av problematiserandet av estetikens status i detta examensarbete. Resultatet av undersökningen visar på att alla av de intervjuade lärarna ser en koppling mellan de estetiska uttrycksformerna och barnets språkutveckling. Dock framkommer det mönster i intervjuerna att enbart de lärare med ämnesbehörighet inom musik- och bildämnet kan berätta och förklara hur de estetiska uttrycksformerna kan stödja elevernas språkliga kunskaper i svenskämnet. Exempelvis nämns sång och rytm som hjälpmedel för att utveckla elevens verbala och muntliga förmåga. En försiktig slutsats av studien blir därför att klasslärare i årskurs ett uppfattar estetiken som viktigt i relation till svenskämnet, men att deras arbetssätt varierar beroende på lärarens ämnesbehörighet. Det estetiska arbetssättet värderas av alla informanter stort, men används enbart av de lärare med estetisk behörighet som ett stödjande hjälpmedel för elevens språkutveckling i årskurs ett. För utbildningsdepartementet är resultatet av denna uppsats viktigt då lärarutbildningen av framtidens nya f-3 lärare helt och hållet saknar ämneskunskaper för bild, musik och andra estetiska ämnen.

This qualitative study examines how teachers, speech therapists, remedial teachers and special pedagogs are collaborating to support language development for pupils with a language disorder. Research shows that teachers require guidance from other professions and a wish for a greater collaboration, to contribute to a way of working that benefits pupils with language disorder. The study aims to see the relevance of collaboration between the professions and how that can favour pupils with a language disorder in the Swedish school. Qualitative semi-structured interviews with the different professions were conducted and analysed, partly through thematic analyse, partly through the theoretical framework: The theory of Collaboration and The theory of Framefactor. This resulted in three categories; work with pupil, the aspect of time and collaboration. Thereafter the result is discussed in relation to the research results. The study shows that when a speech therapist is continously present at the school, the pupils get a more direct support, as the teachers state that they require the competence of the speech therapist. After guidance from the speech therapist, the teachers lack the time to continue working with the pupil. Time for guidance is also scarce. The more collaboration between the three professions, the greater possibilities for pupils with language vulnerability to get the best pre-requisites. / Denna kvalitativa studie undersöker hur lärare, logopeder, speciallärare och specialpedagog samarbetar för att främja språkutvecklingen för elever med en språkstörning. Forskning visar att lärare erfordrar handledning från andra professioner och en önskan om ett samarbete i större omfattning för att bidra till ett arbetssätt som gynnar elever med språkstörning. Studien syftar till att se relevansen av samarbete mellan professionerna och hur det kan gynna elever med en språkstörning i den svenska skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med de olika professionerna genomfördes och analyserades dels genom tematisk analys, dels genom de teoretiska ramverken Samverkansteorin samt Ramfaktorteorin. Det resulterade i tre kategorier; arbete med elev, tidsaspekt och samarbete. Därefter diskuteras detta i relation till forskningsresultatet. Studien visar att när en logoped finns kontinuerligt på skolan leder det till att eleverna får en mer direkt stöttning då lärarna uppger att de behöver logopedens kompetens. Lärarna har ont om tid för att arbetade vidare med eleven efter logopedens handledning och det saknas även tidsutrymme för handledningstillfällen. Desto tätare samarbete mellan de tre professionerna, desto större möjligheter för att eleven med språklig sårbarhet ska få bästa möjliga förutsättningar.