Syftet med denna uppsats är att belysa hur litteratur kan användas i ett integrerat värdegrundsarbete i svenskundervisning på gymnasiet, utifrån exemplet Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), med fokus på jämställdhet mellan könen. Genom att analysera romanen utifrån genus- och feministisk teori har värdefulla delar ur romanen lyfts fram. Detta ställdes sedan i relation till kursplanen för svenska (Skolverket, u.å.) och tidigare forskning kring litteratursamtal, både som arbetssätt och i ett värdegrundsarbete. Analysen visar att Moxie gestaltar och problematiserar patriarkala mönster och maktsystem, och hur en feministisk rörelse kan bidra till att förbättra kvinnornas ställning i samhället. Analysen visar också att dessa delar fungerar som ett bra material i litteratursamtal, och att detta i sin tur agerar som ett viktigt verktyg i ett integrerat värdegrundsarbete i svenskundervisningen. / The aim of this study is to illustrate how literature can be used in an integrated work on fundamental values in Swedish education at upper secondary school, with the example Jennifer Mathieu’s novel Moxie (2021), with focus on gender equality. By analyzing the novel based on gender- and feminist theory valuable parts from the novel have been highlighted. This was then put in relation to the syllabus for Swedish (Skolverket, u.å.) and previous research on book talk, both as an approach on work methods and as a part in a work on fundamental values. The analysis shows that Moxie portrays and problematizes patriarchal patterns and power structures, and how a feminist movement can contribute to improving the position of women in society. The analysis also shows that these parts serve as good material in book talks, and at the same time acts as an important tool in an integrated work on basic values in Swedish education.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur pojkar och flickor enskilt tolkar och i grupp diskuterar kring text- och normorienterande frågor, om sambandet mellan text och bild, deras innehåll och vad de kan förmedla. Det empiriska arbetet genomfördes genom observationer av litteratursamtalmed elever i årskurs 2. Resultatet ställs bredvid tidigare forskning, och visar bland annat hur mycket information en bild kan ge och hur mycket bilder kan påverka förståelsen av en texts innehåll. Gruppdynamik är en stor påverkande faktor för hur samtal mellan elever förs, och arbetets teoretiska och analytiska utgångspunkt är genusperspektivet. Resultatet visar att pojkar effektivt tar ledarrollen och att flickor har lättare att sätta sig in i nya situationer.

Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om undervisning och lärande av skönlitterär tolkning genom litteratursamtal i gymnasieskolan. Litteratursamtal har observerats och analyserats utifrån litteraturteoretiska antaganden och sociokulturella perspektiv på lärande. Uppsatsen tar utgångspunkt i kritik mot dominansen av läsarorienterade, receptionsteoretiska perspektiv på litteraturtolkning där ett stort ansvar läggs på elever att utveckla innehållet i det lästa. Studien har använt sig av deltagande observation som metod. Analysen fokuserar litteratursamtal i gymnasieskolan utifrån sociokulturella antaganden med koppling till styrdokumentens kunskapssyn, relationen undervisning – lärande, samt användande av språket som medierande redskap. De observerade samtalen visar bland annat medveten strategiundervisning för att upptäcka och benämna stilfigurer och formrelaterade begrepp i texter. Däremot används sällan litteraturvetenskapliga begrepp i direkt relation till den aktuella texten för att utveckla elevers tolkning och förståelse av innehållet. En närvaro av läsarorienterade perspektiv påvisas, men med frånvaro av lärarens stöttande, tolkande läsning. Resultaten visar samstämmigheter med tidigare forskning. Diskussionen problematiserar hur individen utifrån receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning antas konstruera undervisningens innebörder mellan text och läsare. Det innefattar brist på samstämmigheter mellan allmändidaktiska och ämnesdidaktiska antaganden. Lärarens roll i undervisningen framstår utifrån den sociokulturella analysen som central för att främja det ämnesrelaterade språkliga användandet i litteratursamtalet. / The purpose of the thesis is to develop knowledge about teaching and learning of fictional interpretation through literary conversations in upper secondary school in Sweden. Observations of literary conversations were conducted, and the conversations analyzed using sociocultural theory as an analytical tool. The thesis’ point of departure is a critique of dominating reader oriented, reception theory influenced perspectives in the field of literary teaching, where much responsibility is put on students to develop understanding and meaning from texts being read. According to critics, teaching in this perspective has limited students' opportunities to interpret literature. Previous research points to the need to investigate teaching, with the use of concepts in literary interpretation. The analysis focuses on students’ participation in literature conversations, relating to the philosophy of knowledge expressed in curriculum texts, teaching-learning relations, and the use of language as a mediating tool. The observed conversations show, among other things, strategy teaching to discover and name style figures and form-related concepts in texts. On the other hand, literary concepts are rarely used in direct relation to the current text to develop students' interpretation and understanding of the content. A presence of reader-oriented perspectives is demonstrated, but in the absence of the teacher's supportive, interpretive reading. The results are consistent with previous research. The discussion problematizes how the individual, based on reception-theoretical perspectives on literature teaching, is assumed to construct meaning from the teaching between text and reader. This includes a lack of coherence between general and more subject specific assumptions about teaching. Based on the socio-cultural analysis, the teacher's role appears crucial to promoting the subject-related language use in literary conversations.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka lärares undervisningsstrategier och förhållningssätt samt hur det påverkar elevers lärande i arbetet med litteratursamtal. Frågeställningarna som studien har avser att undersöka tidigare forskning, dess resultat samt hur det påverkar lärandet hos elever i åldrarna tre till elva år. Metoden som används för att besvara syftet är att samla in befintlig forskning genom att använda artiklar som material. De tio artiklarna är hittade i databaserna ERIC, Google Scholar och OneSearch. Majoriteten av artiklarna är publicerade i USA och är analyserade genom en tematisk analysmetod. De två undervisningsstrategierna som studien fokuserar på är litteraturcirklar och högläsning med samtal. Resultaten av forskningen tyder på en samstämmighet där undervisningsstrategierna och förhållningssätten liknar varandra. Lärare arbetar exempelvis ofta med olika typer av frågor och stöttning till elever under litteratursamtalen. Detta kan påverka bland annat elevers lärande genom att deras ordförråd utvecklas. Slutsatsen av resultaten tyder på att det är viktigt att lärare gör medvetna val när det gäller bland annat frågor, hur elever påverkas av bokinnehållet och hur de stöttas i undervisningen under litteratursamtalen.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur litteratursamtal påverkar elevers läsmotivation och läsförståelse. I denna studie analyseras resultatet utifrån de tre didaktiska frågorna: vad, hur och varför. Studiens data består av semistrukturerade intervjuer med fyra klasslärare och två speciallärare på två olika skolor. Den tidigare forskningen visar att samtal om olika typer av texter bidrar till läsmotivation och ökad läsförståelse hos eleverna. Den insamlade datan transkriberades och analyserades utifrån våra forskningsfrågor i kombination med de tre didaktiska frågorna. Både tidigare forskning och resultatet av intervjuerna visar en positiv inställning till litteratursamtal och dess betydelse för utvecklingen hos eleverna. Samtliga intervjuade lärare är eniga om att litteratursamtal ökar elevers läsförståelse och läsmotivation. Slutligen diskuteras resultatet i sin helhet följt av tre faktorer som framkom i resultatet och som är intressanta för vår studie: bibliotekariens roll i undervisningen, undervisning i åldersintegrerade grupper samt om yrkeserfarenhet har en betydelse för genomförandet av litteratursamtal.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur litteratursamtal påverkar mellanstadieelevers förståelse av läst skönlitteratur. Den tidigare forskningen presenterar positiva resultat vid användning av litteratursamtal i skolklasser. Flera forskare hävdar att litteratursamtal förbättrar och fördjupar elevernas förståelse. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer och ett litteratursamtal med sex sjätteklassare. Utgångspunkten för de två intervjuerna och litteratursamtalet var Chambers samtalsmodell och texten som användes var Astrid Lindgrens berättelse Allrakäraste syster (1973) som studiens urvalsgrupp fick läsa och diskutera. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat var av positiv karaktär och visade att en fördjupad förståelse för berättelsen uppstod efter litteratursamtalet. Hela urvalsgruppen återger en positiv bild av litteratursamtalet, samt att alla uppvisade bättre förståelse för berättelsen efter att de fått diskutera den med varandra.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur och varför svensklärare i årskurs 4–6 använder sig av boksamtal i sin undervisning. Tidigare forskning visar många fördelar för elevernas kunskapsutveckling genom att de får samtala om böcker och där är Chambers samtalsmodell i fokus. Däremot framkommer det också att det finns svårigheter i arbetet med boksamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att vi lär oss tillsammans samt Judith Langers föreställningsvärldar och Michel Tengbergs läsarter. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån våra frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier: hur lärare arbetar med boksamtal, varför lärare arbetar med boksamtal samt svårigheter med boksamtal. Utifrån intervjuerna kan en slutsats göras om att det mest förekommande sättet som boksamtal används enligt studiens deltagare är vid läsläxa och högläsning. Samtliga deltagare beskrev bland annat att eleverna får utveckla sitt ordförråd, sin läsförmåga och sitt sätt att resonera. Dessutom kan boksamtal hjälpa eleverna att uppnå betygskriterierna för årskurs 6. Studiens resultat om hur och varför lärare arbetar med boksamtal stämmer bra överens med den tidigare forskningen inom området. Däremot har det uppmärksammats svårigheter av lärarna som inte framkommer lika mycket i den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen tar upp att eleverna kan uppfatta boksamtalen som problematiska om de blir hårt styrda av läraren eller för intima. Ingen av studiens lärare nämner det problemet utan de uppmärksammar i stället andra problem som att tiden och resurserna inte räcker till.

Föreliggande systematiska litteraturstudie presenterar tidigare forskning om litteratursamtal och introverta elever. Syftet är att undersöka hur lärare kan genomföra litteratursamtal med introverta elever. Studien inkluderar 14 publikationer där doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och facklitteratur ingår. Mycket av forskningen utgår från det sociokulturella perspektivet. Materialet har bearbetats genom en innehållsanalys och kategoriserats efter tre teman; introverta elever, litteratursamtal samt strukturerade samtal med tystlåtna elever.  Studiens resultat visar att introverta elever ofta har en tystlåten framtoning. De har behov av en trygg lärmiljö med möjlighet till återhämtning. Introverta elever föredrar enskilt eller omsorgsfullt strukturerat arbete i mindre grupper. I och med införandet av läroplanen lgr 22 kommer strukturerade samtal, såsom litteratursamtal ges ett större utrymme i svenskundervisningen. Forskning visar att elever förhåller sig positiva till litteratursamtal. Det finns dock didaktiska fallgropar med litteratursamtal då de ibland används mer som förhör än som ett dialogiskt textsamtal. Forskningsresultat beträffande elevers lärande i samband med samtal går isär. Viss forskning menar att mindre verbalt aktiva elever löper en risk att klara sig sämre i skolan, medan annan forskning visar att muntligt deltagande inte nödvändigtvis måste vara en förutsättning för lärande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med boksamtal i sin undervisning. Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare för årskurs 4–6. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats och sedan har resultatet presenterats utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom studien syftar till att analysera och beskriva hur boksamtal används i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet stärks av Langers sätt att se på hur kommunikation av tankar och idéer med andra utvecklar ens egna föreställningsvärldar. I intervjuerna framkommer det att de fyra lärarna som blivit intervjuade använder sig av liknande metoder under boksamtal, däremot skiljer det sig hur lärarna planerar upp sina boksamtal på grund av olika anledningar. I studien diskuteras likheter och skillnader om hur frågor i boksamtalen används samt vad som kan påverka valet av frågor och strukturen i samtalen. Resultatet av studien visar på att boksamtal är en bra metod att använda för att utveckla elevernas läsförståelse men även för att få eleverna att vilja läsa skönlitterära texter och böcker.

The purpose of this work is to investigate and shed light on how children’s literature is used in the after – school center, if there are any conversations with children’s literature as a starting point and if children’s literature and conversation from the books are used as tools to let students process issues concerning themselves, their lives and their thoughts. The servey was conducted in the form of a web-based questionnaire and the questionnaire responses were then analyzed from three different theoretical perspectives: a socio-cultural perspective, an environmental psychological perspective and Aidan Chamber’s model The Reading Circle. From the point of view of the socio-cultural perspective, communication and language are in focus and the interplay between the common thinking and the individual’s thinking is a prerequisite for development and learning. This perspective is set in relation to how conversation about read books can become tools for students’ development. The environmental psychological perspective in this work is about how noise affects students’ concentration and analytical ability, how the design of the room affects students’ views of both themselves and what the room should be used for and that the environment is also a matter of social impact. The reading circle offers a holistic perspective on the reading process, which is about choosing a book, reading the book, being able to reflect on and react to the book’s content, and then want to start over with the next book. Conclusions drawn from this study are that children’s literature is used in leisure centers to varying degrees, that the physical environment in the form of, for example, limited opportunities for quiet places affects the extent of student’s individual reading, and that books discussions and structured reflections based on children’s literature occur to a very limited extent. / Syftet med detta arbete är att undersöka och belysa hur barnlitteratur används i fritidshemmet, om det förekommer några samtal med barnlitteraturen som utgångspunkt och om barnlitteratur och samtal utifrån böckerna används som verktyg för att låta eleverna bearbeta frågor som berör dem själva, deras liv och deras tankar. Undersökningen har genomförts i form av en webbaserad enkät och enkätsvaren har sedan analyserats utifrån tre olika teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv, ett miljöpsykologiskt perspektiv samt Aidan Chambers modell Läsandets cirkel. I det sociokulturella perspektivets utgångspunkt står kommunikation och språk i fokus och samspelet mellan det gemensamma tänkandet och den enskildes tänkande är en förutsättning för utveckling och lärande. Detta perspektiv sätts i relation till hur samtal omkring lästa böcker kan bli verktyg för elevernas utveckling. Det miljöpsykologiska perspektivet i detta arbete handlar om hur buller påverkar elevers koncentration och analysförmåga, hur rummets utformning påverkar elevernas syn på både sig själva och på vad rummet ska användas till samt att miljö även är en fråga om social påverkan. Läsandets cirkel erbjuder ett helhetsperspektiv på läsprocessen som handlar om att välja bok, att läsa boken, att få reflektera över och reagera på bokens innehåll, för att sedan vilja börja om med nästa bok. Slutsatser som dragits av denna undersökning är att barnlitteratur används i fritidshemmen i varierande grad, att den fysiska miljön i form av till exempel begränsade möjligheter till lugna platser påverkar omfattningen av elevers enskilda läsning, samt att boksamtal och strukturerade reflektionstillfällen utifrån barnlitteraturen förekommer i mycket begränsad omfattning.