No description available.

Elevers upplevelser av att befinna sig i stödåtgärder är antagligen av stort intresse för de lärare som undervisar elever med allmänna eller specifika matematiksvårigheter. Hur beskriver då några elever själva sina upplevelser av stödåtgärder? Syftet med denna studie är att få större kunskap om och ökad förståelse för hur stödåtgärder i matematik upplevs av de elever som fått särskilt stöd under en längre period. För att kunna ta del av några elevers upplevelser av stödåtgärder valde jag att utgå från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Denna ansats lämpar sig väl för att studera just upplevelsen i elevernas livsvärldar. Jag har fått möjlighet att ta del av elevers upplevelser och erfarenheter så som de själva beskriver dem och sedan hermeneutiskt tolkat dessa utifrån min egen förförståelse och erfarenhet. Det resultat som jag presenterar bygger på intervjuer jag genomfört med tre elever i årskurs 9. Resultatet berättar om dessa tre elevers upplevelser av stödåtgärder i matematik och jag finner här både likheter och skillnader. För de elever som jag intervjuat innebar stödåtgärder framförallt det som sker utanför den ordinarie undervisningen, det vill säga extra matematik lektioner, men efter reflektion och samtal nämner eleverna även annat material, extra böcker, lättare böcker och miniräknare som exempel på stödåtgärder. Elevernas berättelser om positiva upplevelser handlar om att få mer tid med läraren. Stödåtgärderna blir mer positivt mottagna då eleverna själva känner sig delaktiga i valet av stödåtgärder. Resultatet kan tolkas som att då eleven beskriver sig själv som bärare av problematiken blir eleven mer positiv till den hjälp han får. Resultatet tolkar jag som att läraren och relationen till läraren är av stor betydelse för elevens upplevelse av de stödåtgärder som sätts in. / The experiences of students receiving support measures are probably of great interest to teachers who teach students with general or specific difficulties in mathematics. How do students themselves describe their experiences of support measures? The purpose of this study is to gain greater knowledge and understanding of how support measures in mathematics is perceived by the students who have received special support for an extended period of time. In order to study and observe the experiences of students who receive support measures, I have chosen a phenomenological life-world approach. This approach is well suited for studying the experiences in students' life worlds. I have had the opportunity to share students’ experiences as they describe them themselves, and then hermeneutically interpreted them from my own understanding and experience. The results presented in this thesis are based on interviews which I conducted with three students in the grade 9. The findings tell us about the three students' own experiences of support measures in mathematics. I found both similarities and differences. For the students I have interviewed, support measures above all mean what occurs outside the regular curriculum, that is extra lessons in Mathematics, but after reflection and discussion the students also mention other material, extra books, easier books and calculators as examples of support measures.   Students' accounts of positive experiences are about spending more time with their teacher. The help was more positively received when the students themselves were made to feel a part of the selection of measures. The result can be interpreted as when the student describes himself as the bearer of the problem, the student becomes more positive to the help he gets. I interpret the result as that the teacher and the relationship to the teacher are of great importance to students' experiences of support measures.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares upplevelser av högläsning och högläsningens didaktiska funktion i F-3. Vi har utgått från ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv och använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få inblick i olika lågstadielärares upplevelser av högläsning och av vad den har för påverkan på undervisningen. Vårt resultat visar att dessa upplevelser har många gemensamma beröringspunkter då alla uppger att högläsningen skapar gemenskap och fungerar språkutvecklande. Resultaten visar dock att synen på högläsningens didaktiska funktion ändå till viss del skiljer sig åt och att syftet med högläsningen varierar. De syften vi identifierat är högläsning som identitetsutvecklande med betoning på de inre processerna och den individuella elevens utveckling i centrum, högläsning som relationsbyggande där gruppen står i fokus och högläsning utifrån syftet att utveckla de förmågor som läroplanen kopplar till kunskapskraven i svenskämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv.   Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. / The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction.   The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective.   The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.

Syfte - Syftet med studien är att bidra med förståelse av hur användare av aktivitetsarmbandoch tillhörande nätforum tillsammans konstruerar en lärmiljö och i så fall på vilka sätt dettakan erfaras hälsofrämjande.Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen tar upp de pedagogiska perspektivsom framträdde ur det empiriska materialet. Studien behandlar följande perspektiv: detsociokulturella perspektivet, Zone of proximal development, health literacy, Communities ofpractice och healthism.Metod - Studien har en livsvärldsfenomenologisk metodansats där datainsamlingengenomfördes genom två tillvägagångssätt. Författarna agerade studiesubjekt genom attanvända aktivitetsarmband och forum för att få tillgång till deltagarnas regionala livsvärld. Envirtuell grupp skapades på nätforumet Garmin connect där diskussioner fördes mellandeltagare och författare. Urvalet bestod av 8 personer från Sverige, Storbritannien, Brasilienoch USA.Resultat - Health literacy visade sig vara av vikt för att på ett optimalt sätt tillgodogöra sigaktivitetsarmbandets data. Lärandeprocesser skedde genom samspel och interaktion inätforumet. Hälsofrämjande effekter med armband och forum kunde urskiljas i form av högrefysisk aktivitetsnivå, motivation, inspiration och glädje. Potentiellt hälsoskadliga effekteridentifierades i överaktivitet och övertro på armbandet.Slutsats - Dagens selftracking-verktyg är ofta tekniskt avancerade men pedagogiskt mindregenomtänkta. Broar bör byggas mellan selftracking-verktygen och de pedagogiska processersom sker i användarna som brukar dem. / Aim - The aim of this study is to contribute to the understanding in which users of activitytrackers and the connected netforum together construate a learning environment and if and inwhat ways this can be perceived as health promoting.Theoretical framework - The theoretical framework presents the pedagogical perspectiveswhich appeared in the empiric material. The study adresses the following theories andperspectives: the sociocutural perspective, Zone of proximal development, health literacy,Communitites of practice and healthism.Method - The study has a lifeworld phenomenological method. The data collection wascompleted in two different methods. The writers used the activity tracker and net forum togain access to the users life world. A virtual discussion group was created where particapantsand the writers discussed the activity tracker and net forum. Selection: 8 participants fromSweden, Great Britain, Brazil and USA.Result - Health literacy proved to be significant when interpreting the data from the activitytracker. Learning processes occured in the net forum through interaction. Health promotingfactors like increased physical activity level, motivation, inspiration and joy were found bothregarding activity tracker and netforum. Potentially harmful effects on health were found,hyperactivity and an over-reliance to the actvity tracker.Conclusion - Todays selftracking tools are often technically advanced but pedagogicallyinsufficient. Bridges should be built between selftracking tools and the pedagogical processeswhich occur within the individuals using these tools.

Den här avhandlingen handlar om transfer i relation till tekniklärande och teknisk yrkesutbildning. Transfer är centralt för all utbildning och att kunna använda och bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter i nya situationer är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling. Syftet med avhandlingen är att studera transfer ur ett erfarenhetsperspektiv. Avhandlingen grundar sig i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. Elevers, lärares och handledares erfarenheter av undervisning och lärande är en central utgångspunkt. I tre av avhandlingens delstudier fokuseras berättelser om teknisk gymnasial yrkesutbildning som lärlingsutbildning och i den fjärde delstudien fokuseras hur uppgifter av teoretisk och praktisk karaktär erfars och hanteras i teknikundervisningen i grundskolan.  Resultaten visar på behovet av lärande i olika arenor och behovet av ett holistiskt lärande där teori och praktik hanteras integrerat. Eleverna behöver erbjudas en variation av erfarenheter från olika arenor och flera arbetsplatser, där lärare och handledare skapar förutsättningar för reflektion i relation till den praktiska erfarenheten. Något som också starkt betonas är ett fungerande samarbete mellan skola och arbetsplatser i yrkesutbildning. / This thesis concerns transfer in relation to teaching and learning with technical content and technical vocational education. Transfer of learning is fundamental, since no one can predict the future, and education cannot possibly cover all content that pupils will need in the future. What you learn in different contexts needs to be useful in new unknown contexts, where technology may have developed or the problems to solve might be different.   The aim of this thesis is to study experiences of transfer in order to deepen the understanding of transfer and factors for transfer. A further aim is to contribute with knowledge about how theory and practice are handled and experienced in relation to learning with technical content and to learning in different arenas. The theoretical framework is the phenomenology of the life-word and the lived and experienced world is put in focus. Therefore, pupils, teachers and supervisors in technical vocational education in Swedish upper secondary school have been interviewed about their experiences of teaching and learning, and their narratives have been analysed. One of the studies in the thesis also concerns how theoretical and practical tasks are handled and experienced in technology education in Swedish compulsory school.  The results show that different experiences from different learning arenas are important for the students’ learning during the education, but also that the teachers and the supervisors have an important role in connecting those experiences and creating possibilities for students to reflect on the experiences. According to the results in this thesis, teacher education could emphasise 1) the importance of helping students reflect upon and make connections between experiences made in different arenas and 2) the importance of interweaving theory and practice in education. Learning can thereby go beyond the learning situation and also be useful in future unknown situations, with new technical developments. / <p></p><p><strong></strong> </p>

Abstract This thesis is based on the premise that formal education could promote ethical relationships with the environment and empower children to act towards a better future. The aim of the thesis is to create understanding about Education for Sustainable Development (ESD) in relation to the definition of sustainable development and everyday experiences. In order to strengthen the practical relevance and an alternative educational approach in ESD, both children’s and teacher’s perspectives are explored in three studies. Methodologically this thesis follows qualitative and phenomenological guidelines. Method pluralism is applied in order to illuminate the complexity of lived experiences. Methods such as written reflections, drawings, evaluative walks and focus group interviews are used. Qualitative analysis in the studies aims to be transparent, starting from data collection and right up to the thematic discussions. The first study focused on children’s experiences in a schoolyard and resulted in three themes: learning, social relations and institutional boundaries. These themes described a schoolyard as a lived place and children’s outdoor experiences as part of the continuum of the whole schoolday. The second study focused on children’s visions of the future and elucidated how children relate to temporality through moral, temporal and spatial distances. Children’s visions of the future are necessary to address in ESD due the aspect of intergenerational justice. In the third study teachers experiences of an ESD school-project were studied by focus group interviews. This study emphasized teacher’s institutional circumstances in working with ESD and their understanding of environmental awareness. The study suggested that in classroom situations the contradictory nature of sustainable development was often replaced by teaching more conventional issues related to the environment. All the three studies related to a need to engage ESD with children’s lived experiences and local issues, but also acknowledge tensions between the local/global nexus. Two pedagogical ideals, action competence and Place-Based Education PBE, are according to this study alternative ways to strengthen children’s perspectives in ESD. / Tiivistelmä Perusopetuksen mahdollisuudet edistää lasten eettistä ympäristösuhdetta ja voimaannuttaa heidät toimimaan paremman tulevaisuuden puolesta ovat tämän tutkimukset lähtökohdat. Tutkimuksen tavoitteena on lisätä ymmärrystä kestävän kehityksen kasvatuksesta (ESD) suhteessa kestävän kehityksen käsitteeseen ja arkielämän kokemuksiin. Sekä lasten että aikuisten näkökulmat ovat esillä tässä tutkimuksessa, jossa pyritään vahvistamaan ESD:n käytännön merkityksellisyyttä sekä etsimään vaihtoehtoisia kasvatusnäkökulmia. Tutkimuksen metodologia seuraa laadullisen ja fenomenologisen tutkimuksen suuntaviivoja. Tässä väitöskirjassa sovelletaan useita eri metodeja, kuten lasten kirjallisia pohdintoja, piirroksia, kävelykierroksia ja aikuisten focus group -haastatteluja. Laadullisen aineistoanalyysin päätavoite oli prosessin läpinäkyvyys alusta loppuun. Ensimmäinen osatutkimus koulupihoista lasten kokemana johti kolmeen teemaan: oppiminen, sosiaaliset suhteet sekä institutionaaliset muurit. Tutkimus korosti koulupihan merkitystä elettynä paikkana ja osana kokonaisvaltaista kouluelämystä. Toinen tutkimus lasten tulevaisuuden visioista muodosti käsityksen erilaisista etäisyyksistä, joilla lapset kuvaavat visioitaan: ajallinen, moraalinen ja maantieteellinen. Tulevaisuuden visiot sisältyvät ESD:hen johtuen kestävän kehityksen määritelmästä, joka velvoittaa huomioimaan tulevat sukupolvet. Kolmas osa-tutkimus käsitteli opettajien kokemuksia projektityöstä sekä heidän näkemyksiään ympäristötietoisuudesta. Kaikki kolme osatutkimusta painottivat lasten elämismaailman merkitystä ESD:ssä, huomioiden samalla jännitteen paikallisen ja globaalin maailmasuhteen välillä. Lasten elämismaailman korostaminen kasvatuksessa avaa uusia suuntia ESD:lle. / Sammanfattning Avhandlingen baseras på premissen att formell utbildning kan främja etiska förhållningssätt till miljön och att barn kan ges egenmakt att agera för en bättre framtid. Syftet med avhandlingen är att skapa förståelse för lärande för hållbar utveckling (ESD) i relation till definitionen för hållbar utveckling och till vardagliga erfarenheter. I avsikt att stärka den praktiska relevansen och ett alternativt tillvägagångssätt för ESD, har både barns och lärares perspektiv studerats i tre studier. Metodologiskt är utgångspunkten kvalitativ och följer fenomenologiska principer. Med intentionen att belysa komplexiteten av levda erfarenheter har flera datainsamlingsmetoder använts; skrivna reflektioner, teckningar, utvärderande promenader och fokusgruppsintervjuer. Den första studien fokuserade barnens erfarenheter av en skolgård och resulterade i tre teman: lärande, sociala relationer och institutionella gränser. Dessa teman beskrev skolgården som en levd plats och barnens erfarenheter utomhus som en del av ett kontinuum av skoldagen. Den andra studien fokuserade barnens visioner om framtiden och belyste hur barnen relaterar till tiden genom moraliska, tidsliga och rumsliga distanser. Barnens visioner om framtiden är nödvändiga att belysa i ESD med tanke på aspekter av rättvisa gentemot kommande generationer. I den tredje studien genomfördes fokusgruppsintervjuer med lärare som deltog i ett projekt om ESD. Studien belyste lärares institutionella förutsättningar för att jobba med ESD och deras förståelse av miljömedvetenhet. Studien visade att hållbar utvecklings många gånger motsägelsefulla budskap ersattes med mer konventionella miljöfrågor i undervisningen. Samtliga tre studier visade på behovet av att koppla samman ESD med barnens levda erfarenheter och lokala frågor, men också att lyfta fram spänningar mellan det lokala och det globala. Två pedagogiska ideal, action competence och Place-Based Education, är enligt slutsatserna i denna avhandling alternativa vägar till att stärka barnens perspektiv inom ESD.

The purpose of this study has been to describe and understand the meaning of adult children´s experience of growing up in a family with addiction. The study is based on a lifeworld phenomenological approach where the adult children have been the focus. The data collection consisted of five open interviews, where the adult children gave their experience of their childhood. The result of the study shows that adult children all have experienced the sense of shame/stigma, de-prioritized, a dysfunctional everyday life, a body that reacts and a body that remembers. This has led to various challenges and consequences while growing up, the adult children have handled this differently according to their own abilities and circumstances. It has also resulted in challenges in adulthood, which also have been handled differently depending on the person. Based on the results, it has been possible to understand the importance of preventive work towards families where there is an addiction problem. Something that further needs continuous research to prevent dysfunctional upbringing.

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial. / The purpose of this research in social studies didactics is to examine what teachers in social studies perceive as the most important influencing factors for the transformation from social studies as school subject to social studies as classroom teaching, based on didactic questions as; What?, How? and Why?, and how this is perceived has changed over a period of about twenty years or more. The study is based on the hermeneutic-phenomenological life-world approach, where phenomenological description and hermeneutic interpretation are central. The empirical data consist of interviews with ten teachers in social studies with extensive professional experience in lower secondary school, upper secondary school or adult education. The result is thematically based on inspiration from frame factor theory in four dimensions of influencing factors, which are; The personal dimension, The didactic dimension, The governing dimension and The societal dimension. Each of these dimensions is divided into a number of variations. The dimensions are designed on the principle of the personally close to the societal distanced. In addition to these dimensions, an aspect of these is added. It is The pupil aspect, whose content pupils as influencing factor. The teachers in the study never talk about pupils and their influence on the teaching without connection to any of the four dimensions. Conclusions drawn in the study is that the ten teachers all have very different stories about what they perceive as the most important influencing factors. Some places the greatest emphasis on their personal background or personal interests. Others focus more on didactic ideas, on policy documents or on the economical and organizational framework. The study also shows that all the teachers have one or two dominant dimensions as most visible, that also affects the way they talk about the other dimensions. The teachers’ stories also show that they perceive that the teaching and what impact this change appreciably over time. The study’s most important contribution is perhaps that it exemplifies theoretical perspectives, for an example highlighting that the frame factor theoretical scaffolding must be adapted to the specific study and its issues and research materials.

The purpose of the present study is to describe adult second language learners’ experiences of mathematics learning from a past and contemporary perspective. What experiences in mathematics do they bring? What does it mean to learn Mathematics through their new language? The study is based on life-world narratives from five second language students with another native language than Swedish. Today they all study at a Swedish folk high school, at upper secondary level and they have previously studied at this level in Mathematics.   The result shows that the meeting with the Swedish school and folk high school context is confusing. They face a new school culture with quite different normative rules and it is unclear to them how to behave as good students in this context. They are positive about the response from teachers which is much unlike their previously experiences. The teachers are competent tutors, supportive, listening, encouraging, friendly, authorities without being iron handed.   The multilingual students in this study describe that the new language is of secondary importance in mathematics learning. Everyone starts off  in year one at upper secondary level and sees mathematics the first period as a refresher. Mathematic studies are, during this period, used to consolidate the mathematical concepts in the new language. All change automatically to their native or previous school language when working with mathematical tasks. There are basic mathematical  concepts learned and automated, it is too cognitively demanding to use the Swedish language. They are critical of how Mathematics is taught, a lot of individual work and pace and says that briefings and discussions are more effective, a teacher led approach that they are familiar with.