Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga svensktalande och flerspråkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet. Resultaten visar att de flesta deltagare förankrade sina narrativer i dåtiden, att de enspråkiga deltagarna förankrade sina narrativer mer konsekvent i ett tempussystem än de flerspråkiga deltagarna, samt att de flerspråkiga deltagarna oftare skiftade tempussystem i sina engelska narrativer. Vidare gjorde alla grupper av deltagare 75-78% av sina referentintroduktioner och 80-82% av sina referentupprätthållanden på samma sätt som förväntas av vuxna. Behärskning av temporal förankring visade sig således variera beroende på språkval och en-/flerspråkighet, medan behärskning av referentiell kohesion visade sig vara mindre beroende av språkval eller en-/flerspråkighet hos svensk- och engelsk-svensktalande barn i tidig skolålder. / The number of bilingual children in Sweden is ever-increasing, and consequently the need for research into their language development is also growing. The language development of bilingual children differs to some extent from that of monolingual children, and as no norms have yet been established within speech and language pathology for bilingual children’s language development, assessment of their language skills is problematic. This study is part of the international research network COST Action IS0804 and aims to make a small contribution to its growing stock of studies on bilingual children’s language development, in this case in comparison with that of monolingual children. The study is based on 100 narratives told by six and seven-year-old monolingual Swedish-speaking children and bilingual English-Swedish-speaking children. The narratives were elicited using two sets of pictures from the assessment material MAIN and were transcribed by the authors of three earlier Master’s theses in Speech and Language Pathology from Uppsala University. The results of this study show that most of the participants anchored their narratives in the past tense, that the monolingual participants anchored their narratives more consistently in one tense than the bilingual participants, and that the bilingual participants mixed tenses more often in their English narratives. Furthermore, all the groups of participants produced 75-78% adequate referent introductions and 80-82% adequate referent maintenance. Thus, temporal anchoring varied according to the choice of language and monolingualism/bilingualism, while referential cohesion was less dependent on the choice of language or monolingualism/bilingualism among Swedish-speaking and English-Swedish-speaking children of six to seven years of age.

Kommunikation är avgörande för att uppnå en god livskvalitet och grundläggande för att kunna förstå andra och göra oss själva förstådda. Grunden för en tillfredsställande kommunikation är att det finns ett samspel mellan de parter som ingår, vilket förutsätter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsättningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svårigheter för individen att göra sig förstådd. Det saknas idag svenska studier gällande interaktionen hos små barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte är att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 år) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras närmaste omgivning. Studien är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ fallstudie med fokus på strukturella bidrag och pragmatiska funktioner i den gemensamma interaktionen mellan två barn med grav CP och deras kommunikationspartners på respektive barns förskola. Barnen filmades i olika vardagliga aktiviteter och därefter transkriberades filmerna, innan de analyserades med ett strukturerat bedömningsmaterial och med beskrivande statistik. De frågeställningar som undersöktes i studien var: Vilka typer av kommunikativa bidrag använder yngre barn med grav cerebral pares i interaktionen med sin närmaste omgivning? Vilka typer av kommunikativa bidrag använder omgivningen i interaktionen med yngre barn med grav cerebral pares? Skiljer sig barnens sätt att delta åt mellan olika vardagliga aktiviteter? Går det att besvara ovanstående frågeställningar med det bedömningsmaterial som utvecklats och översatts av Paulsson 2011? Resultaten av analysen indikerade att fokusbarnen hade en passiv roll i samtalet och främst producerade responser, medan kommunikationspartnern var mer aktiv och tog fler initiativ. Resultaten går därmed i linje med tidigare studiers resultat, från andra länder och med äldre barn. Bedömningsmaterialet går att använda på målgruppen och kan identifiera mönster och skillnader i kommunikationen hos dessa yngre barn. Materialet kräver dock vidare bearbetning för att säkerställa validiteten i resultaten. Ett mer utvecklat material kan tänkas ligga till grund för framtida forskningsstudier av denna målgrupp samt för att skapa underlag för evidensbaserade logopediska insatser. / Communication is crucial to achieve a good quality of life, and it’s also a vital skill to be able to understand others and to make ourselves understood. The basis of a satisfactory communication is that there is an interaction between all parties involved. This requires that there is a mutual exchange between the conversational partners. Disabilities commonly associated with cerebral palsy often lead to difficulties in the individual’s ability to make him- or herself understood. Today there is a lack of Swedish studies investigating how young children with cerebral palsy (CP) interact. The aim of this study/master thesis is to contribute towards a better understanding of how young children (1,5-5 years old) with severe cerebral palsy (GMFCS IV-V) interact with their immediate surroundings. This thesis is a combined qualitative and quantitative case study focusing on turns and communicative functions in the joint interaction of two children with severe cerebral palsy and their communication partners in each child's preschool. Both children were filmed in various everyday activities and subsequently the films were transcribed before being analyzed with a structured assessment material and presented with descriptive statistics. The issues addressed in this study are: What kind of communicative contributions do young children with severe cerebral palsy use in their interaction with their communication partners? What kind of communicative contributions are used by the communication partners when they interact with young children with severe cerebral palsy? Do the way in which children interact vary between various everyday activities? Is it possible to use the assessment material that was developed and translated by Paulsson 2011 to try to answer the questions above? The result of this study indicated that the children in this study used a passive way of communicating. They mainly produced responses, while their communication partners were more active and made more initiations. The results are thus consistent with the results of previous studies from other countries and with older children. The findings indicate that the material can be used to identify patterns and differences in the communication even for younger children, but it requires further adaptations to ensure the validity of the result. A further developed assessment material may form the basis for future research studies of this target group and may create a basis for evidence-based speech- and language pathology interventions.

Background: The speech- and language deficit aphasia affects 12 000 persons annually in Sweden. Aphasia is caused by injury in the brain and the most common etiology is stroke. According to the tool for describing and assessing aphasia, A-FROM (Kagan et al., 2008), the four following aspects of aphasia need to be considered: severity of aphasia, participation in life situations, communication and language environment and personal factors. Several different interventions and treatments can be performed in every domain. There is scientific evidence for interventions performed by speech and language pathologists; however, the question is yet being discussed since results are unambiguous. Purpose: The main purpose of this study is to investigate which aphasia interventions performed by speech and language pathologists that are supported by evidence. A further purpose is to visit clinical practices to obtain data concerning how speech and language pathologists work with persons with aphasia. Method: Systematic search for literature was executed in seven medical databases. Articles that met certain criteria were graded regarding evidence. The authors additionally made visits to speech and language pathologists at a hospital Svealand, Sweden, for observation and interviewing of speech and language pathologists. Results and conclusions: The level of evidence for interventions varies. No intervention is investigated in more than three included studies and the number of participants is often small. Recommendations for clinical work can be given based on evidence from the included studies. The one intervention that was being studied by the most studies is CIAT/CILT. Interventions targeting expressive language, in particular word retrieval, have the strongest support in evidence. / Bakgrund: Språkstörningen afasi drabbar 12 000 personer årligen i Sverige. Afasi är en förvärvad språkstörning och orsakas av en skada i hjärnan, vanligaste orsaken är stroke.  Enligt ett verktyg för att beskriva och bedöma afasi, A-FROM (Kagan et al. 2008), kan man se till fyra aspekter av afasin: afasisvårigheter, delaktighet i vardagliga situationer, språklig och kommunikativ omgivning samt personliga faktorer. Inom varje domän kan flera olika typer av logopedisk intervention och behandling genomföras. Vetenskaplig evidens stödjer effekt av logopedisk intervention men diskussion pågår då resultaten inte är entydiga. Forskning på området är inte heller entydig kring vilken typ av intervention som har mest evidens att ge effekt. Syfte: Studiens huvudsyfte är att genom granskning av de senaste årens forskning besvara vilka logopediska afasiinterventioner som stöds av evidens. Ett ytterligare syfte är att göra besök i klinisk verksamhet för att inhämta data kring hur logopeder arbetar med personer med afasi. Metod: Systematiska litteratursökningar genomfördes i sju medicinska databaser. Artiklar som uppfyllde uppsatta inklusionskriterier evidensgraderades. Vidare besöktes ett sjukhus i Svealand för auskultation på och intervjuer med legitimerade logopeder. Resultat och slutsats: Studien visade på att afasiinterventioner har varierande grad av evidens. Varje typ av intervention behandlades av endast en eller ett fåtal inkluderade artiklar som ofta hade få försöksdeltagare. Förslag på rekommendationer för kliniskt arbete kan utfärdas utifrån inkluderade studier och deras evidensgrad. Den enskilda interventionen som studerats av flest inkluderade studier (tre studier) är CIAT/CILT. Starkast stöd i evidens har träning av expressiva förmågor, främst ordmobilisering.

Background:Today, there are only limitedSwedishscreening materials that can be usedtoassess early speech and language development in infancy. Studies have shown that children with diagnoses likehearing impairment, developmental language disorder and/or autism-spectrum disordershow anearly delay in their speechdevelopment. They often have a later onset of babbling and use less babbling in general. By identifyingthese children atan early age, they can get the help and support they need earlier, which in turnwill benefittheir speech and language development to progress in a more age-appropriate way. The purpose of this study was to validate the German questionnaire LittlEARS Early Speech Production Questionnaire, LEESPQ, to a Swedish context, and to investigatea possible correlation between reported screen time and toddlers’ expressive speech and language ability. Method:Three different questionnaires (LEESPQ, LEAQ, Screen time) were used inthe study and 41familieswith children in the ages between 0-18 months took part. The questionnaires consisted of yes/no and open-endedquestions. The results were analyzed with quantitative methods and were presented descriptively. The methods were also used to discover a potential correlation between LEESPQ and the children’s screen time. Results:The resultsshowedthat LEESPQ is valid in a Swedish context. There wasa positivecorrelation with the German LEESPQ and the Swedish validation of LEAQ. There was no correlation between the result on LEESPQ and the results of the questionnaire about Screen time.Conclusions:LEESPQ seems to be a valid screening instrument in a Swedish context. More studies are needed to see if the amount of screen time and age of screen time onset has any effect on children’s speech and language abilities over time.Keywords: infants, speechand language abilities, LEESPQ, screen time, LEAQ / Bakgrund: Det finns idagfå instrument för att utvärdera spädbarns tal-och språkutveckling. Detta trots att forskning visat att spädbarn med diagnoser som hörselnedsättning, autismspektrumstörning och/eller språkstörning kan uppvisa mindre andel joller och en försenad jollerutveckling. Genom att upptäcka dessa barn redan i spädbarnsåldern går det att sätta in tidigare habiliteringsinsatser och tekniska hjälpmedel för dem med hörselnedsättning, med syfte att barnen ska få en såadekvat tal-och språkutveckling som möjligt. Syftet med denna studie var att validera detfråntyskaöversatta frågeformuläret LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) till svensk kontext samt att undersöka eventuella korrelationer mellan spädbarns skärmtid och deras expressiva tal-och språkförmåga. Metod: Studiens material bestod av tre pappersenkäter: LEESPQ, LittlEARS Auditory Questionnaire (LEAQ) och skärmtidsformulär och det var 41 familjermed barn i åldrarna 0-18 månadersom deltog. Frågorna bestod av ja/nej-frågor samt öppna frågor. Frågorna analyserades kvantitativt och presenterades deskriptivt, samt användes för att undersöka samband mellan LEESPQ och barnens skärmtid. Resultat: Resultaten för svenska barn på LEESPQ visade en positiv korrelation med resultat för tyska barn ochäven ett positivt samband med den svenska valideringen av LEAQ, vilket indikerar att LEESPQ är användbart även i en svensk kontext. I studien fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan resultaten på LEESPQ och resultatet från skärmtidsformuläret. Slutsats:LittlEARS Early Speech Production Questionnaire (LEESPQ) förefaller vara ettanvändbart instrument för att undersöka spädbarns tidiga tal-och språkutveckling i svensk kontext. Ytterligare studier behövs för att se huruvida mängden skärmtid ochålder från skärmtidsstart påverkar barns tal-och språkförmåga över tid. Nyckelord: spädbarn, tal-och språkutveckling, LEESPQ, skärmtid, LEAQ

Writing impairments are common as part of aphasia. To make qualified decisions regarding what intervention to provide, speech and language pathologists need easy access to the current knowledge base. The purpose of this study was to identify, describe and rate the level of evidence for interventions targeting writing impairments following aphasia. A systematic literature search procedure in six databases was performed during May 2020, which generated 1937 results. Based on criteria concerning inclusion and exclusion 26 articles were included in the review. 16 interventions were identified and their purpose, underlying theory, participants, execution and resulting effects were described. The methodological quality of the reviewed articles was assessed using validated rating scales and each identified intervention had their level of evidence graded according to GRADE (SBU, 2017). All of the reviewed articles were single- or multiple subject design studies, which resulted in an insufficient level of evidence. Improved writing abilities were noted for each intervention and most were deemed suitable for Swedish clinical conditions. The insufficient level of evidence accentuated the need for more research concerning interventions for acquired writing impairments. / Afasi är en förvärvad språkstörning där skrivsvårigheter är vanligt förekommande. En kartläggning av interventioner vid nedsatt skrivförmåga vid afasi behövs för att underlätta för logopeder vid val av intervention. Syftet med den här litteraturöversikten var att identifiera, beskriva och evidensgradera behandlingsmetoder för skrivsvårigheter vid afasi. En systematisk litteratursökning i sex databaser genomfördes i maj 2020, vilken resulterade i 1937 sökträffar. Efter jämförelse med inklusions- och exklusionskriterier inkluderades 26 artiklar i översikten. Vid granskningen identifierades 16 behandlingsmetoder, som beskrevs sett till syfte, bakomliggande teori, försöksgrupp, utförande och uppmätta resultat. Artiklarnas metodologiska kvalitet granskades och behandlingsmetoderna evidensgraderades. Samtliga granskade studier var av single- eller multiple subject design, vilket resulterade i otillräcklig evidensstyrka för samtliga interventioner. Förbättrad skrivförmåga noterades vid alla interventioner och de flesta bedömdes vara tillämpbara i svensk klinik sett till beskrivet utförande. Evidensgraderingen enligt GRADE (SBU, 2017) tydliggjorde behovet av mer forskning inom området.

Participation is a human right. Participation is a complex concept, including a variety of different aspects such as attendance, involvement and engagement. The aim of this study was to investigate the levels of participation of individuals with either congenital or acquired communication impairments. A systematic review was carried out, which included 24 studies published between 2010 and 2020. The results showed participation restriction in the following areas: leisure activities, school/work, social networks and communication. Individuals with communication impairments participated in few activities, left the home more rarely and interacted mostly with family members and familiar people. They often had a passive role in communicative contexts. These restrictions affected both individuals with congenital impairments and those with acquired brain injury. Communication is fundamental to participation. Therefore, it is important that speech and language interventions include a focus on communicative aspects that enhance participation. Keywords: participation, communication impairments, congenital impairment, acquired brain injury. / Delaktighet är en mänsklig rättighet. Begreppet är komplext och innefattar en mängd olika aspekter såsom närvaro, involvering och engagemang. Denna magisteruppsats syftade till att undersöka delaktighet hos individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter som beror på antingen medfödd funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada. En systematisk översikt gjordes och den innefattade 24 studier publicerade mellan åren 2010 och 2020. Resultaten visade att det finns delaktighetsinskränkningar inom områdena fritidssysselsättningar, skola/arbete, sociala nätverk och kommunikation. Individer med kommunikations-, språk- och/eller talsvårigheter deltar i ett begränsat antal aktiviteter, vistas ofta hemma och interagerar mest med familjemedlemmar eller kända personer. De blir ofta passiva i kommunikativa sammanhang. Dessa begränsningar gäller både individer med medfödd funktionsnedsättning och dem med förvärvad hjärnskada. Kommunikation spelar en stor roll för delaktighet, därför är det viktigt att logopedisk intervention inkluderar ett fokus på språkliga aspekter som bidrar till ökad delaktighet. Nyckelord: delaktighet, kommunikationssvårigheter, medfödd funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada.

School education puts great demands on children’s linguistic abilities, and children with language difficulties might therefore have problems reaching educational goals. Speech and language pathologists (SLP) can help these students achieve the school's goals through different language and communication efforts. However, there is a lack of knowledge about how SLPs work in Sweden in general. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about how SLPs work in Swedish schools. The goal is to identify which methods service deliveries they use and to analyze the service deliveries based on prevailing evidence, as well as to contribute with experiences and reflections of the SLPs regarding their work. The study was conducted using two methods to collect data from the SLPs working in schools; a nationally distributed electronic survey, and semi-structured interviews with a smaller number of SLPs who mainly worked in school settings.  The results show that the organizational work conditions vary for SLPs in Swedish schools. The workload is perceived as high by a majority, while most tend to enjoy their profession. The collaboration with other professions is described as partially functional. Consultation is the service delivery method that is most often used, followed by individual intervention outside the classroom. Working in the classroom is less common. There is evidence regarding the different service delivery methods used, but the conditions do not always seem to offer the opportunity to implement them in the way that has been shown to have the best effect in earlier studies. The SLPs believe that there are several advantages of working in a school environment. Despite this, feelings of inadequacy and loneliness are sometimes experienced. Learning the school's governing documents was considered a challenge. Employers and schools having an understanding of what speech therapists can contribute to the school setting is considered a success factor. The SLPs hope that the forthcoming guidelines from Svenska logopedförbundet (SLOF) regarding SLP work in schools will clarify their role and working methods. A statutory provision of the profession in the student health team is also considered to be an opportunity of development that could lead to more SLPs working in schools.

Among Swedish speech and language pathologists there is a need for extended knowledge of existing treatment methods for aphasia. Currently, there is an ongoing process to develop clinical guidelines for aphasia rehabilitation. Therefore, a knowledge base is needed, including a description of existing treatment methods, their theoretical foundation and evidence base. The aim of the present study was to compose an evidence-based summation of treatment methods for auditory comprehension disorder in people with aphasia. A systematic literature search was conducted using the following databases: PubMed, PsycINFO, Cochrane Library, CINAHL and Speechbite. Additionally, several studies were found by manual searches. Twenty-three articles were chosen and assessed. A total of 13 different treatment methods were described. Most of the included studies had a poor quality and few participants. The majority of the treatment methods were found to have an insufficient evidence base, with the exception of CIAT and Hand-action observation treatment. They were found to have moderate and limited evidence. Most of the included studies have shown a significant improvement of auditory comprehension following speech and language therapy. Although, for speech and language pathologists to be able to choose a specific treatment method based on evidence, larger studies with higher quality will be needed. / Bland svenska logopeder finns behov av utökad kunskap om vilka specifika metoder som finns för behandling av afasi. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram kliniska riktlinjer för afasi. Syftet med studien var att ta fram ett evidensbaserat kunskapsunderlag med en beskrivning av olika metoder för behandling av hörförståelse hos personer med afasi. Resultatet av den aktuella studien ämnas användas till arbetet med de kliniska riktlinjerna. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PsycINFO, Cochrane Library, CINAHL samt Speechbite. Utöver detta handsöktes ytterligare artiklar. Sammanlagt 23 artiklar kvalitetsgranskades och evidensstyrkan för varje metod bedömdes enligt SBU:s beskrivning av GRADE-systemet. I kunskapsunderlaget presenteras sammanlagt 13 olika behandlingsmetoder för behandling av hörförståelse. De flesta av de ingående studierna hade en bristande studiekvalitet med lågt antal deltagare. Majoriteten av behandlingsmetoderna bedömdes ha otillräcklig evidens, med undantag för CIAT och Hand-action observation treatment som bedömdes ha måttlig respektive begränsad evidens. De ingående studierna har övervägande visat att logopedisk behandling ger ett signifikant förbättrat resultat på hörförståelse. Större behandlingsstudier med bättre kvalitet behövs dock för att kliniska logopeder ska kunna välja en behandlingsmetod framför en annan på en evidensbaserad grund.

Ungefär 17 % av befolkningen i Stockholm lider av något typ av röst- eller talbesvär. Förpersoner med sådana besvär är det vanligt att besöka en logoped, som är specialiserad inomundersökning av röstkvalitet. Vid undersökningen kan logopederna använda sig avprogrammet VoiceJournal, utvecklat av Neovius Data och Signalsystem AB, som omfattarflera olika program för röstanalys. Trots att programmet har fungerat bra hittills, fanns det endel områden som kunde förbättras. Inför lanseringen av en utvecklad version av VoiceJournalvar företaget få bort ett störmoment som dykte upp i form av en dialogruta som inte bordevisas. Vidare skulle koden som behandlar möjligheten att spela upp inspelningen vidfjärrstyrning, felsökas då denna funktion inte fungerade som den skulle. Slutligen skulle en nyfunktion införas till programmet för att kunna ångra olika redigeringar som logopeden utförpå ljudfilen. Detta gjordes genom att lägga till och ändra i en befintlig kod. Av dessa treprogrammeringsuppgifter avklarades de två första medan den tredje blev klar till viss deleftersom det fortfarande inte går att ångra alla redigeringar en eller flera gånger. / Around 17% of the population in Stockholm suffers from speech or voice disorders. In case ofsuch disorders, it is common to visit a speech therapist for medical examination. During theexamination, the speech therapist uses VoiceJournal that is developed by NeoviusSignalsystem och Data AB, which includes different programs for voice recording andanalysis. Although the programs have been operating efficiently, there are areas where thatcould be improved. Prior to a new release of VoiceJournal, the company wanted to get rid ofan annoyance in the form of a dialogue box that should not occur. Additionally, the possibilityto play the recording by remote playback would be further examined given that it did notfunctioned properly. Lastly, a new feature would be implemented that enables the speechtherapist to undo various actions made to the file. This was done by modifying and addingcode. Out of these three programming tasks, the first two were finalized while the third onewas completed to some extent since all the various actions on the recording could not beundone one or multiple times.

Vaken hjärnkirurgi med testning av tal- och språkfunktioner ger viktiga fördelar vid operation av lågmaligna gliom. Denna metod ökar möjligheten för radikal resektion av tumören samtidigt som viktiga funktioner som till exempel språk bevaras. Optimering av det intraoperativa språktestningsförfarandet ökar möjligheten för mer sensitiv språktestning. Det finns idag ingen konsensus, varken internationellt eller nationellt, kring hur man bör testa språkliga funktioner intraoperativt. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om det är möjligt att vidareutveckla de metoder som idag används för elicitering av spontantal och testning av läsning under vakenkirurgi av lågmaligna gliom på Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka detta genomfördes en litteraturgenomgång vilken tillsammans med auskultationer vid operation och intervjuer med yrkesverksamma logopeder och neurokirurger har utmynnat i ett förslag på ett intraoperativt högläsningstest innehållande meningar med nonord, meningar utan nonord samt enskilda ord. Nivåindelningen av testmaterialet möjliggör för testledaren att individuellt anpassa språktestning utifrån patientens förmåga. I samband med färdigställandet av testet genomfördes en pilottestning av materialet. Det föreslagna lästestet förväntas vara mer heltäckande än det som används idag då det möjliggör testning av flera läsfunktioner så som de beskrivs i ”dual route-modellen”, en psykolingvistisk teori om läsning. Dessutom har ett förslag på riktlinjer kring intraoperativt elicitering av spontantal formulerats. / Awake surgery is the gold standard for treatment of low-grade gliomas nearby eloquent language areas in the brain. This method increases the possibility of radical resection while cognitive functions such as language are preserved, as the method allows for online testing of cognitive functions. Improvement of the intraoperative language tests could increase the possibility of more sensitive testing and thereby decrease the risk of postoperative language impairments. There is no international or national agreement on how intraoperative language testing should be performed. The aim of this study is to explore the possibility of developing the methods of language testing which are used today at Akademiska sjukhuset in Uppsala, focusing on reading and spontaneous speech. Therefore the authors have conducted a review of current literature. The literature review, observations of surgery and interviews with speech pathologists and neurosurgeons resulted in the development of an intraoperative reading aloud test with three tasks consisting of sentences with nonwords, sentences without nonwords and single words. The classification of the test material into different levels will allow clinicians to adapt the reading test based on each individual case. A pilot trial of the reading test was preformed. The proposed test is expected to be more comprehensive in comparison to the tests that are currently used, as it enables testing of the different reading routes described in the dual route model, a psycholinguistic reading model. Additionally, guidelines for eliciting spontaneous speech have been defined.