Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2009.

The field of behavioural finance remains to be a major criticizer to the efficient market hypothesis, claiming all humans of being rational. Some argues for the lack of behavioural aspects of investors being a main cause to the financial crisis of 2008, due to tendencies of them following same investment paths. Understanding investors’ sights and approaches is important as behavioural differences can contribute to further enhancements in the financial markets. This study examines the approaches towards the financial markets of managers of actively managed mutual funds in Sweden. By interviewing six managers of actively managed mutual funds, representative conclusions could be drawn, although, not statistically significant as for the lack of supporting numbers of significance. Representatively for the participants in this thesis, the overall estimation of the markets is considered to be efficient to some extent, but do occasionally indicate for having flaws, of which the managers are taken advantage of. Behaving rationally was found to be representative when deciding what and when to invest. Confidence have been proven to be a common attribute among the managers influencing their decisions and investments. You obtain less without confidence than you would have with it. Although, too much confidence can be damageable. There is no point of thinking of hindsight as afterthoughts does not change your past decision. / Beteendefinansiering som ämne är än idag en stor del av kritiken mot den effektiva marknadshypotesen som antar att alla människor är rationella i sitt beteende. Vissa påstår att de bristande beteendemässiga aspekterna är nästintill en huvudanledning till varför finanskrisen 2008 blev som det blev på grund av tendensen av att flertalet investerare följer samma spår. Att förstå hur investerare ser och angriper finansiella marknader är viktigt då det vidare kan möjliggöra för förbättringar på dem marknaderna. Denna studie undersöker förvaltares angreppssätt mot marknader för aktivt förvaltade fonder i Sverige. Genom att intervjua sex förvaltare för aktivt förvaltade fonder har representativa slutsatser kunnat dras, dock inte signifikanta, då metodologin brister i signifikanta siffror som stöd. Respondenternas syn på marknaden antas vara effektiv överlag, men som emellanåt indikerar för ineffektivitet. Att bete sig rationellt resulterade även det för att vara representativt gällande i vad och när man ska investera. Självförtroende i det man som förvaltare sysslar med på en daglig basis är viktigt att ha och är bevisat, dock inte med signifikant stöd av siffror, vara ett gemensamt attribut bland förvaltarna. Har man inte självförtroende som fondförvaltare kan det leda till brister, likt om man har för gott sådant. Det är heller ingen idé att tänka på vad man borde göra i efterhand då sådana eftersläpande tankar inte kan påverka dåtida beslut.

Handeln med finansiella instrument har effektiviserats avsevärt under de senaste decennierna tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen. Pappersbaserade värdepapper har ersatts av digitala finansiella instrument och investerare kan numera på ett enkelt sätt skapa värdepappersportföljer innehållande komplexa värdepapper från hela världen. En välfungerande och effektiv handel med finansiella instrument förutsätter att förtroendet existerar mellan aktörer på finansiella marknader. Idag säkerställs förtroendet inom finansiella marknader av ett antal olika finansiella intermediärer, vilka ansvarar för olika funktioner såsom clearing, avveckling och kontoföring. Transaktionskedjan avseende finansiella instrument består därmed av flera nivåer och varje enskild transaktion måste genomgå samtliga nivåer. Den finansiella handeln har ökat betydligt i omfattningen och ett betydande antal transaktioner är numera gränsöverskridande. Detta har resulterat i ett tämligen komplext, sammanlänkat och sårbart system, vilket bland annat har synliggjorts under den senaste finanskrisen år 2008.     Blockkedjeteknologi, vilken är en typ av Distributed Ledger Technology, kan något förenklat ses som en databas eller ett transaktionsregister. Till skillnad från traditionella transaktionsregister, vilka i regel är centraliserade och förvaltas av olika intermediärer, bygger den nya teknologin på ett decentraliserat nätverk av aktörer utan att någon tredje part är ansvarig för verifiering av transaktioner. Blockkedjeteknologin introducerar därmed ett nytt sätt att genomföra transaktioner med digitala tillgångar, genom att förtroendet säkerställs med hjälp av kryptografiska lösningar och ett decentraliserat nätverk. Blockkedjeteknologin anses av många ha en betydande potential att effektivisera transaktionskedjan avseende finansiella instrument genom att exempelvis automatisera förandet av transaktionsregister samt integrera de olika nivåerna inom transaktionskedjan. Tekniken är dock fortfarande i en utvecklingsfas och många olika utmaningar återstår innan tekniken kan komma till användning. I Sverige präglas transaktionskedjan avseende finansiella instrument dessutom av strikta regleringar, varför frågan uppstår om huruvida lösningar baserade på blockkedjetekniken är förenliga med dagens rättsliga ramar.   I denna uppsats diskuteras huruvida och på vilket sätt blockkedjeteknologin skulle kunna effektivisera vissa funktioner inom transaktionskedjan avseende finansiella instrument samt vilka rättsliga frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av den nya tekniken utifrån dagens rättsläge i Sverige.

Background: Underpricing is the most studied area in the subject of IPO. The phenomenon is mainly described as a compensation for the risk of investing in a newly introduced company. Underpricing of shares is explained for many reasons, but the main reason is assumed to be the presence of asymmetric information on the market. Due to differences in financial systems between different countries, creates an incentive to conduct this study on the swedish market. Purpose: The purpose with this essay is to study the short term profitability of IPOs on the swedish market Method: The study is based on a quantitative research design with a deductive approach. The main method is the well established Event Study Method used by MacKinlay (1997), to measure the abnormal return of initial public offerings from the first-day return up to the following month’s return. Research has included 179 publicly traded incorporated companies on the swedish market between the years 2010 to 2020. Conclusion: The authors concluded, through analysis of the empirical basis with relation to previous studies and theories, drawn their own conclusions. Initial public offerings historically show higher returns compared to the market index. The study shows an abnormal first-day return of 0,4490%. Based on an analysis of the empirical results, it was found that the results were consistent and corresponds with previous research in the field of IPOs in other markets. In addition, the selected variables, namely the initial return of 9,21% as a result of IPOs, could partially interpret the abnormal first-day return as well as the following week’s and month’s. The other variables did not appear to be of statistical significance during any of the study periods. / Bakgrund: Underprissättning är det mest undersökta området inom ämnet börsintroduktion. Fenomenet beskrivs huvudsakligen som en kompensation för den risk som råder vid investering i ett nyintroducerat bolag. Underprissättning av värdepapper förklaras ha många anledningar men främsta orsaken antas vara på grund av närvaron av asymmetriska informationen på marknaden. Med skillnader i finansiella system mellan olika länder, skapar detta incitament för att genomföra denna studie på den svenska marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera kortsiktiga lönsamheten för IPO investeringar på den svenska marknaden. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Undersökningens huvudsakliga metod utgick från den väletablerade Event Study method nyttjad av MacKinlay (1997), för att mäta den abnormala avkastningen från initiala erbjudandet efter börsintroduktion för första-dagsavkastning samt upp till en månad framåt. Studien omfattades av 179 publika aktiebolag på stockholmsbörsen mellan åren 2010 till 2020. Slutsats: Författarna har genom analys av det empiriska underlaget med koppling till tidigare studier samt teorier dragit egna slutsatser. Börsintroduktioner visar historiskt tillföra högre avkastning jämfört med marknadens index. Undersökningen visar en abnormal första-dagsavkastning på 0,4490%. Utifrån analys av resultatet, visade det sig att resultatet var konsistent samt överensstämde med tidigare forskning inom området börsintroduktion på andra marknader. Dessutom, kunde vi av de utvalda variablerna, nämligen den initiala avkastningen på 9,21% till följd av IPOs, delvis tolka den abnormala första-dagsavkastningen samt för efterföljande vecka och månad. De övriga variablerna visade sig inte vara av statistisk signifikans i någon av undersökningsperioderna.

This paper presents a critique of John Tomasi’s free market fairness: a theory that seeks to combine a robust conception of social justice with a thick conception of economic liberty. The main difference, according to Tomasi, between free market fairness and justice as fairness is that the former emphasizes the value of citizens’ agency, whereas the latter emphasizes the equal status of citizens. Focusing on the labor market and workplace governance, I argue that an argument for free market fairness cannot be made on agency grounds, and furthermore, that the theory is in fact damaging to the agency of workers. I do this by interpreting Elizabeth Anderson’s theory private government through the lens of agency, whereby I show how free market fairness fails to consider the agency – or lack of – after an employment contract has been entered. Moreover, I show how some of its principles conflict with strategies that are important for securing the agency of workers.

Since the term ESG was coined in 2005, the growth of sustainable investments has outpaced the overall asset management industry. A lot of research has been done with regards to the link between sustainability and financial performance, despite the fact that there is a lack of transparency in sustainability of listed companies. This thesis breaks down the word sustainability into two di↵erent categories, and in turn eleven di↵erent parameters. The result is the term Q score which represents a company’s sustainability. The purpose is to increase transparency in the fund selection process for asset managers. Further, a multiobjective optimization problem is solved to analyze the relationships between return, risk and sustainability. The main subject is that accommodating sustainability as a third parameter in addition to return and risk modifies the fund selection process. The result indicates that the relationships between sustainability, return and risk follow the ecient market hypothesis, implying that an investor would have to sacrifice risk and return in order to achieve higher sustainability. With that said, the results indicated that the sacrifice is relatively small, and that there are a number of sustainable portfolios that perform well. Moving on, the reporting of ESG company data is still lacking. For this reason, this master thesis acts as a precursor for any future development within the field. / Sedan termen ESG utvecklades år 2005, har tillväxten av hållbara investeringar vuxit snabbare än den generella förvaltningsindustrin. Mycket forskning har gjorts kring hållbarhet kopplat till finansiell avkastning, men trots detta saknas det fortfarande en transparens rådande hållbarhet av noterade bolag. Detta examensarbete bryter ned termen hållbarhet till två kategorier, vilket i sin tur bryts ner till elva kvantifierbara parametrar. Resultatet blir ett så kallat Q score, som är ett värde på ett företags hållbarhet. Syftet med arbetet är att öka transparensen av fonders hållbarhetsarbete. Vidare löses ett optimeringsproblem med tre parametrar för att undersöka förållandena mellan avkastning, risk och hållbarhet. Resultatet indikerar att dessa förhållanden följer hypotesen om effektiva marknader, vilket innebär att en investerare måste offra avkastning och risk för att uppnå en mer hållbar portfölj. Med det sagt, indikererar resultatet att en investerare inte behöver offra mycket inom avkastning för att uppnå en hållbar portfölj. Vidare kvarstår det mycket arbete inom rapporteringen av ESG data på företagsnivå. Av detta skäl anses detta examensarbete vara en föregångare innan datan utvecklas vidare.

To address the issues of climate change and reduce the emissions released into the atmosphere, society and companies, including the financial markets, need to adjust how they act and conduct business. The financial markets are vital in the transition towards a more sustainable society and stock exchanges are a central actor to enhance green finance, enabling green securities to be traded. For stock exchange companies to stand tall and encourage a green transition, they need to be aware of their own internal environmental impact. As society is changing to become more serviceoriented, so is stock exchanges. A part of enabling servitization is the usage of cloud services which not only enable companies to focus more on their core business, it also has the potential to reduce companies’ environmental footprint. This study examines the environmental impact of a stock exchange company and how it can be reduced by transitioning to cloud computing. The study uses Nasdaq as a case company and examines environmental performance data from major stock exchanges worldwide. The study furthermore uses the Multi-Level Perspective (MLP) to understand what enables and disables a cloud transition for stock exchanges. This study concludes that the main environmental impact of a stock exchange is Business Travel, electricity and heat for Office Buildings and Data Centres, although the order of these varies throughout the industry. Further, it is concluded that a stock exchange can reduce its environmental footprint by transitioning to cloud computing, in the best-case scenario, emissions are reduced with 10 percent and electricity usage reduced with almost 30 percent of the total usage. However, the impact of a transition is dependent on the rate of renewable energy used for the data centre. The study finds that a cloud transition includes enablers and disablers on all three levels on the MLP and it will most likely be incremental innovations together with a business model shift and technical traits of cloud that will enable and open the window of opportunity for a regime shift. It is concluded that technology or IT-security of cloud computing is not hindering a cloud transition, rather it is organizational culture, assumptions, financial lock-ins, and landscape protectionism that are disablers for a transition. To overcome those, and reduce the environmental footprint, stock exchanges need to work together with cloud providers to create use cases that are in line with the regulatory and financial requirements of a stock exchange. / För att hantera klimatförändringar och reducera utsläppen i atmosfären måste samhället och företag, inklusive de finansiella marknaderna anpassa hur de agerar och bedriver verksamhet. De finansiella marknaderna är vitala för övergången till ett mer hållbart samhälle och börser är en central aktör för att utveckla grön finans och möjliggöra handel av gröna värdepapper. Om börsbolag ska stå rakryggade och uppmuntra till en grön övergång måste de vara medvetna om deras egen interna miljöpåverkan. I takt med att samhället förändras till att bli mer serviceinriktat, förändras också börserna. En faktor för att möjliggöra servitisering är användningen av molntjänster, som inte bara möjliggör mer fokus på kärnverksamhet utan har också potential att minska företags miljöpåverkan. Denna studie undersöker miljöeffekterna av ett börsföretag och hur det kan minskas genom en övergång till molntjänster. Studien använder Nasdaq som ett caseföretag samt undersöker data om miljöpåverkan från de stora börserna världen över. Vidare, för att förstå vad som möjliggör och förhindrar en molnövergång för börser använder studien Multi-Level Perspective (MLP). De viktigaste resultaten från denna studie är att den största miljöpåverkan av en börs är affärsresor, el och värme för kontorsbyggnader samt datacenter, dock varierar ordningen på dessa mellan börser. Studien konkluderar att en börs kan minska deras miljöpåverkan genom att övergå till molntjänster, i bästa fall kan molntjänster minska utsläppen med 10 procent och minska elanvändningen med nästan 30 procent av den totala användningen. Effekterna av en övergång är dock mycket beroende av andelen förnybar energi som användas av de olika datacentren. Studien konstaterar flertalet faktorer på alla tre nivåer av MLP som både möjliggör och förhindrar en molnövergång. Det kommer sannolikt vara inkrementellinnovation tillsammans med affärsmodellsförändringar och tekniska egenskaper för molntjänster som möjliggör och öppnar fönstret till regimskifte. Studien konkluderar att det inte är tekniken eller IT-säkerheten för molntjänster som förhindrar en molnövergång utan det är organisationskulturen, förutfattade meningar, ekonomiska inlåsningar och landskapsprotektionism som förhindrar en molnövergång. För att övervinna dessa och minska miljöpåverkan måste börserna samarbeta med molntjänsteleverantörer för att skapa use cases som är i linje med lagstiftningen och de finansiella kraven på en börs.

Dagens samhälle förändras snabbt, och digitala marknader med det. Digitaliseringen har lett till revolutionerande utvecklingar av vårt samhälle, och bakom dessa förändringar står primärt ett fåtal dominerande teknikjättar och deras plattformar. Dessa dominerande digitala plattformar, och de marknader på vilka dessa verkar, är ofta flersidiga och karaktäriseras av särskilda möjligheter till kostnadsfördelning, utveckling och ett beroende av starka nätverkseffekter, samt möjligheter att utveckla affärsmodeller som på olika sätt utnyttjar och kapitaliserar på insamlad data. Detta möjliggör inte bara upprättandet och bibehållandet av marknadsmakt på dessa marknader, utan leder även till höga inträdeshinder med resultatet att marknadens aktörer blir få och att inträdeshindren är höga. Trots att digitaliseringen till stora delar måste anses positiv, har utvecklingen även medfört nya typer av konkurrensproblematik som inte alltid kan hanteras på ett effektivt och adekvat sätt av den tidigare EU-rättsliga konkurrenslagstiftningen. Denna framställning undersöker hur EU:s konkurrenslagstiftning kan tillämpas på nyare typer av dominansmissbruk på digitala plattformar genom att analysera den tidigare regleringen av dominansmissbruk och hur denna har tillämpats rent praktiskt. För att uppnå detta mål undersöker detta arbete de särskilda utmaningar och särdrag som finns på dessa marknader, och ger en utförlig sammanfattning av hur artikel 102 FEUF har använts för att hantera dessa. Här konstateras att denna konkurrenslagstiftning lämnar en del att önska, och att inträdeshinder och risken för tippning ger starka incitament för dominanta digitala plattformar att försöka kringgå prestationsbaserad konkurrens. Framställningen utvärderar även de kompletteringar som gjorts av konkurrenslagstiftningen på dessa områden genom DMA, och hur denna reglering kan tänkas påverka hanteringen av vissa av de dominanta digitala plattformarnas beteenden framöver. Här konkluderas att DMA är en välbehövlig komplettering av tidigare konkurrensreglering på området, men att det fortfarande finns osäkerheter och utvecklingspotential, samt att de snabbföränderliga marknaderna förr eller senare kommer att hitta nya, innovativa sätt att kringgå även denna reglering. Därmed är det viktigt att den EU-rättsliga konkurrensregleringen gör vad den kan för att ligga steget före.

Immense amounts of waste are generated daily by our society, and the management of these streams is a critical societal function. Part of this work is reusing and recycling materials with attractive properties, which is also an imperative step towards circular material flows. Although, the reuse of waste-based resources entails a conflict between efficient use of resources and minimal environmental toxicity, which hampers the reuse. The labeling of a resource as waste also makes using or trading the resource problematic, both regarding regulations, but also concerns from the society regarding toxicity or quality. A way of increasing the reuse of waste streams is initiating and organizing a functioning trade with the material. This study aims at clarifying how new markets for waste base products can emerge and evolve. This aim is formulated as identifying the functions that needs to be fulfilled for a new market for waste-based products to function, and what can be done to fulfill these functions. The study is designed as a case study including four cases where waste in some way is put back to use through trade. This reuse is studied as a market, with buyers, seller and brokers encased in institutions. To expose the role of policy instruments in organizing waste-based markets, there is one specific policy instrument per case for which the effect is analyzed deeper. The main empirics has been collected through interviews with actors on the four case markets, aiming to identify typical events in the evolution of the markets, and what is perceived as important as of today. The case markets are residual sludge from biogas production and from waste water treatment being used as fertilizer, and the residual gravel from waste incineration in Sweden and Denmark being used as a construction material. On these markets, the degree of actual trade varies, as well as the maturity of the markets. By studying and comparing four markets for waste-based resources, and considering the perspectives from actors at different ends of the respective resources value chain, twelve market functions have been identified within three market components. The component institutions and networks contain functions not directly related to the supply- or demand-side of the markets but rather the legitimacy and authorization process, ability of the actors to identify with their roles in the value chain, and how certifications and actor-initiatives can form common grounds for actors in the value chain. In the component supply the waste producer’s responsibility and means of influence over the quality and quantity of the resource is identified as functions. Brokers might play a critical role and policy instruments is needed to increase the producers means of influencing the waste streams, and to regulate the use of the resource. In the component of demand marketing, systems for quality assertion, and niche management are identified as methods to fulfill critical functions. Waste based resources by nature appears as a secondary material flow in a process, and therefore it is not naturally integrated in the business model of any actor. The waste-label forces the resource to comply to rules and regulations perceived problematic, while buyer demands are perceived as unfairly promoting virgin resources and getting societal acceptance of the resource is an uphill battle. By studying the behaviors and needs of market actors, and the role of policy instruments during the course of market evolution, opportunities has been identified as to how policy instruments can fulfill the varying key market functions. For each of the identified functions, it is suggested how policy instruments can contribute, or help the market actors, to fulfill the function. / Idag genereras stora mängder avfall från många delar av det mänskliga samhället och att hantera dessa flöden är en viktig samhällsfunktion. En del i det arbetet är att återanvända och återvinna material med tillräckligt attraktiva egenskaper, vilket är ett viktigt steg i utvecklingen mot mer cirkulära materialflöden. Återanvändning av avfallsbaserade resurser innebär dock en konflikt mellan effektiv resursanvändning och minimering av föroreningar i omgivande miljöer, vilket bromsar återanvändningen. Att ett material benämns som avfall medför också att det blir problematiskt att använda och handla med, jämfört med produktklassade material och varor, både på grund av lagstiftning och ökad oro från omgivningen gällande föroreningsinnehåll och bristande kvalitet. En metod för att uppnå ökad återanvändning av avfallsflöden är att initiera och organisera en fungerande handel med materialen. Denna studie syftar till att utreda just hur nya marknader för avfall kan uppstå och utvecklas, vilket formuleras som att identifiera funktioner som behöver vara uppfyllda för att en ny marknad för avfallsbaserade resurser ska fungera och vad som kan göras för att uppfylla dessa funktioner. Studien är utformad som en fallstudie och omfattar fyra fall där avfall på ett eller annat sätt kommer åter i bruk via handel. Denna återanvändning studeras som en marknad, med köpare, säljare och mellanhänder som omges av institutioner uppsatta av både myndigheter och från annat håll. För att synliggöra styrmedels roll i att organisera en avfallsbaserad marknad har det på varje marknad lyfts fram ett specifikt styrmedel vars roll har studerats mer ingående. Den huvudsakliga empiriinsamlingen har utförts genom intervjuer med respondenter från viktiga aktörer på de fyra marknaderna, vilka har syftat till att både identifiera typiska händelser som har lett till förändringar på marknaderna tidigt i marknadens utveckling och vad som upplevs viktigt på marknaderna idag. De studerade marknaderna är rötrester från biogasproduktion respektive avloppsrening som används som gödselmedel inom jordbruket, samt slaggrus från avfallsförbränning som används som konstruktionsmaterial i samhället i Sverige respektive Danmark. På dessa marknader sker handel i olika stor utsträckning och marknaderna befinner sig i olika skeden av utveckling. Genom att studera och jämföra fyra marknader för avfallsbaserade resurser, och ta hänsyn till behov och perspektiv från aktörer på olika platser i resursernas värdekedja har tolv funktioner identifierats inom tre marknadskomponenter. Komponenten institutioner och nätverk berör funktioner som inte är direkt kopplade till köpare eller säljare. Här presenteras att handel måste vara tillåtet och tillståndsprocessen snabb och förutsägbar, vilket innebär att politiska målsättningar behöver gå i linje med marknadens utveckling. Ytterligare funktioner är vikten av att samtliga inblandade i handeln är medvetna om sin roll i värdekedjan och hur certifieringar och branschinitiativ på ett bra sätt kan skapa naturliga mötesplatser för aktörer i hela värdekedjan. Inom marknadskomponenten tillgång har avfallsproducentens ansvar och rådighet över avsättning och kvalitet och kvantitet hos avfallsflödet identifierats som viktiga funktioner. Mellanhänder kan komma att spela en viktig roll och styrmedel kan behövas både för att öka producenters rådighet över avfallsflödet och för att med avseende på föroreningshalter reglera användningen av det. Inom marknadskomponenten efterfrågan är marknadsföring, system för kvalitetssäkring och spårbarhet samt skapande av nischer identifieras som metoder för att uppfylla betydande funktioner. Avfallsbaserade resurser uppstår till sin natur som ett biflöde till en annan process och är därför inte en tydlig del av någon aktörs affärsmodell. Avfallsklassningen gör också att resursen måste passera regelverk som upplevs problematiska, samtidigt som användares krav upplevs premiera jungfruliga produkter och det finns en förtroendemässig uppförsbacke hos potentiella användare. Genom att studera olika aktörers beteende och behov på marknaderna, samt vilken roll styrmedel upplevs ha spelat under marknadernas utveckling så har möjligheter identifierats gällande hur styrmedel kan uppfylla de olika funktionerna. För samtliga identifierade funktioner presenteras förslag på hur styrmedel kan bidra till, eller möjliggöra för marknadsaktörer, att uppfylla den aktuella funktionen.

This dissertation concentrates on the interplay between politics and financial markets using various empirical tools applied on historical financial statistics. The first essay examines the effect of stock transaction taxation on trading activity and asset prices, specifically focusing on the case of early 20th century Sweden. The main finding is that the tax substantially reduced trading as well as the level of asset prices. In the second essay, modern ex post historical writing is contrasted with the ex ante views of contemporaries which are estimated from historical price data. The specific case study is the events around World War II related to the Nordic countries and Germany. The comparisons point out considerable differences between the assessments of historical events in the ex post and ex ante approaches. The third essay is an empirical study of price controls on asset price movements and how these controls affect asset returns. The study finds that the controls have large significant effects which even may influence estimates of the long-run equity premium. Altogether, this raises concerns about the use of century-long series of asset returns without correcting for the impact of institutional variation and market constraints. Finally, the fourth essay examines the growth effects of international financial liberalization and integration using a large country- industry sample from the 1980s. The main result is that industries highly dependent on external financing do not experience higher value added growth in countries with liberalized financial markets. Liberalization does, however, increase the growth rates of both output and firm creation among externally dependent industries. These results are consistent both with increased competition and increased outsourcing. / <p>Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögskolan, 2003</p>