I det här examensarbetet undersöker vi fritidslärares upplevelser gällande elever som befinner sig längst i skol- och fritidsverksamhet, samt hur fritidslärare arbetar för att skapa möjligheter till återhämtning, rekreation och vila. Elevers långa dagar i skolan är ett outforskat område inom fritidshemsforskning. Syftet är att utgöra ett kunskapsbidrag för att försöka förstå vilka faktorer som påverkar eleverna under de långa dagarna. Genom ett barndomssociologiskt samt interaktionistiskt perspektiv analyserar vi semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fritidslärare. Det framgår genom intervjuerna och vår analys att sociala sammanhang och individuella förutsättningar spelar en stor roll för elevers återhämtning, samt att kvaliteten på återhämtning, rekreation och vila till en stor del handlar om att låta elever få vara delaktiga i utformningen av miljön. Efter en lång skoldag beror elevernas trötthet mer på individuella faktorer än på antalet timmar de tillbringar i skolan. När de visar tecken på trötthet och behov av vila är dock elevernas agentskap och samspelen mellan fritidspedagoger, elevgrupper och enskilda elever avgörande.

No description available.

Studier pekar på att skolan upprätthåller segregerande diskurser trots motsatta intentioner. Idetta projekt har deltagare i olika åldrar med skild kulturell härkomst och kunskap i svenskasamlats för att i en workshop bygga drakar som vi sedan flyger tillsammans efter engemensam lunch. Hur möjliggörs interaktion mellan deltagare i projektet? Hur utvecklargruppen gemenskap och/eller samhörighetskänsla genom det konstnärliga arbetet? Hurpåverkar de valda pedagogiska strategierna förutsättningarna för mellanmänskliga möten?Här skapas ett mellanrum där vanliga normer sätts ur spel med hjälp av bildpedagogiskamedel för att påvisa alternativa handlingsmöjligheter till de rådande beteendemönstren.Samtidskonsten har genom bildämnet en naturlig plats i skolundervisningen och projekt somdetta kan därför ingå i undervisningen. På så vis skulle ett rum som inte införlivar skolansinstitutionella begränsningar kunna beredas eleverna. I resultatdelen synliggörs depedagogiska greppens betydelse för interaktionen. I slutdiskussionen reflekteras det dels överhur lärare kan använda liknande projekt för att tillsammans med elever lyfta ochproblematisera olika oönskade företeelser och vinna förståelse för hur vi är delaktiga ikonstruerandet av dessa, dels över microtopins möjlighet till världsförändrande effekter.Den gestaltande delen av undersökningen inviterar besökaren att själv tolka och ge verketdess mening genom att ta del av filmmaterialet som genererats under projektdagen. Dettavisas som en installation med tre stora projektioner i ett rum som ”ramas in” av deltagarnasdrakar.

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering. En förändring i tillvaron som vi alla blir berörda av under en livstid. Genom arbetet har jag tagit hjälp av en hel del teorier och begrepp till exempel Augustinus tankar om tid och begreppet plats, samt informanter med olika relationer till huset. Relationer som har varit avgörande i valet av informanterna, sonen, dottern, barnbarnet, köparen och mäklaren.   Arbetets gestaltande del tog sig form av ett visuellt och metodiskt undersökande med hjälp av fotografisk bild. Gestaltningen sammanfattas i ett visuellt abstrakt där betraktaren ges möjligheten att reflektera över tid och plats i förändring.   Resultatet av min undersökning av fotografiers egenskap av att kunna påvisa något som vi utan det inte kan se, har visats sig vara beroende av hur betraktaren relaterar bilden till sin egen tids linje. Fotografiet har visats sig i mötet med betraktaren ge upphov till en tredje bild. En föreställning om framtiden.

This paper is a reflective essay that examines the role of the municipal chief executive as a translator in the municipality and how practical knowledge is affected and developed in this role. The starting point is my own experience and it´s described by an autofictional narrative, a dilemma, linked to an event and a decision on a matter of fact that runs over several months. The reflection takes its starting point from this chain of events. The dilemma is interpreted and reflected on from the perspective of power relations and a climate of collaboration. The study shows the complexity of operating in the gap between the democratic/political decision-making process, which will operate at the 'what to do' level and the executive activity operating at the 'how to do it' level. The gap never looks the same and changes constantly depending on political will, people working in the organization and current issues. The municipal chief executive 's practical knowledge at this gap proves to be a need for an ability to reflect on what is happening in difficult-to-assess situations and to turn the reflection into actions that may arise in cooperation relations.

Syftet med denna studie är att ta del av förskollärares upplevelser och erfarenheter av etisk stress i förskolans verksamhet. Med hjälp av denna studie hoppas vi på att öka medvetenheten och skapa kunskap om den etiska stressen inom förskoleverksamheten och dess befintliga roll. Studien tar sin utgångspunkt i ett relationellt pedagogiskt teoretiskt perspektiv där det empiriska materialet har samlats in från sex olika förskollärare och med hjälp av en semistrukturerad intervju och fem strukturerade intervjuer tagit reda på deras erfarenheter och upplevelser av etisk stress. För att få ett så brett perspektiv som möjligt har vi valt olika förskolor med varierande antal barn och avdelningar samt att förskollärarna kommer från olika bakgrunder och med olika många års arbetslivserfarenheter inom yrket. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys för att hitta gemensamma teman som kan hjälpa oss att besvara våra frågeställningar och forskningsfråga. Studiens resultat visar hur de sex deltagande förskollärare beskriver etisk stress och hurdana erfarenheter de har från situationer som bidrar till etisk stress i sitt arbete utifrån dessa fyra teman:  Tid, vårdnadshavare, organisation/ledning och arbetslag. Därmed bidrar vår studie med viktig praktisk och konceptuell kunskap som kan vara av nytta till förskollärarens profession.

Projektet handlar om lärandemiljöer. Solvallaskogens skola ska inrymma 240 barn från 1-10 år. Min ambition har varit att skapa en skola som noga beaktar och högt värderar omgivningens kvaliteter. Jag vill också lägga stor vikt på barnens möjligheter att utvecklas i en stimulerande och trivsam miljö där det finns kreativ frihet och rum för pedagogiken att ständigt utvecklas i. Platsen för skolan är Solvalla, strax norr om Bromma flygplats. Den är tänkt att ingå i den nya strukturplanen för Solvalla och kommer då gränsa till bostadsbebyggelse och en centralpark. Skolan kopplar samman den urbana miljön och solvallaskogen genom sin naturkorridor som blir barnens skolgård och lekyta. / The aim of this project has been to design a learning environment. The school Solvallaskogens skola will accommodate 240 children from 1-10 years. My ambition has been to create a school that carefully takes into account and values the quality of the surroundings. I also want to emphasize the importance of children's possibility to develop in a stimulating and pleasant environment where creative freedom is encouraged and that the space is flexible enough for the constantly evolving pedagogy. The location of the school is Solvalla, just north of Bromma airport. It is supposed to be part of the new structural plan for Solvalla. The school connects the urban environment and the Solvalla forest through its green corridor, which becomes the children's school yard and play area.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur trottoarens materiella ut- formning påverkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum är ett både tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppstå i ett dynamiskt publikt rum.Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmös stadskärna och under- sökt hur materiella faktorer på och vid trottoaren påverkar vilka aktivite- ter som äger rum på platsen.Uppsatsens övergripande forskningsfråga är: Hur påverkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum?Under observationerna har vi undersökt: Vilka materiella egen- skaper finns på trottoaren och hur påverkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet på trottoaren?Syftet med uppsatsen är att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum där det oförutsägbara kan ta plats.Ett av uppsatsens nyckelbegrepp är territoriell komplexitet [Kär- rholm 2004, 2012] då chansen att mellanrum uppstår är som störst på plat- ser med hög territoriell komplexitet.Våra teoretiska utgångspunkter utgörs av Mattias Kärrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010].Kulturhistoriska stöd har vi hämtat från Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en växande privatisering och utökand kontroll av stadens publika rum.En slutsats är att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker på en plats där användandet av platsen inte stöds av den territoriella strategin. / In this study we have researched how the material design of sidewalks affect interstitial space. Interstitial space as phenomena is both temporal and spatial and can occur in a dynamic public space.We have observed four sidewalks in Malmö’s city centre and examined how the substantive elements on and around the sidewalks affect the ac- tivities that takes place.The paper’s main research question is: How does the material design of sidewalks affects interstitial space?During the observations, we have examined: Which material properties occur on the sidewalk, and how do they affect the territorial complexity? and What ambient factors create a territorial complexity on the sidewalk?The purpose of this paper is to highlight the sidewalk as a vital public space where the unpredictable can take place.One of the key concepts is territorial complexity [Kärrholm 2004, 2012] since the chance of interstitial space to occur is more likely in areas with high territorial complexity.Our theoretical premises consists of Mattias Kärrholm’s concepts of territoriality [2004] and stabilization [2012] and Emma Nilsson’s discus- sion on material body and room categories [2010].Cultural support is obtained from Anastasia Loukaitou-Sideris and Renia Ehrenfeucht [2009] who for instance describes a growing pri- vatization and control of the public spaces in the city.One conclusion is that interstitial space can be compared to territorial tactics and appropriation that occur in a place where the activity is not sup- ported by the territorial strategi.

Syftet med uppsatsen Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen är att synliggöra och skapa kunskap om skolans fotbollsplan som plats och vilken roll den har i det sociala livet på skolgården. Uppsatsen visar att fotbollsplanen kan förstås som en pluralistisk och föränderlig plats. Vid olika tider möjliggörs eller begränsas konflikt, exkludering, hierarkier och identiteter bland barnen. Skola, pedagoger och barn är medskapare till vad planen ges för mening, där den mest framträdande uppfattningen är att den är bråkig. När platsen används som att den har en singulär fixerad mening är den som mest konfliktfylld och exkluderande. I kontrast kan olika aktiviteter pågå parallellt utan konflikt under perioder då fotbollsplanen ”stängs” och omskapas till ett mellanrum. Identiteter bland barnen förhandlas, skapas och omskapas i relation till fotbollsplanen och de sociala relationer och förväntningar som omger den. Genom hur fotbollsplanen organiseras av skolan regleras utrymme och umgänge på skolgården, vilket skapar säsonger i barnens sociala geografier.

<p>Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens <em>Weltanschauung</em>. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen <em>autonom verklighet–konstruerad verklighet</em> samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi.</p>