- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 41 to 46 of 46 (0.02 seconds)Spelling suggestions: "subject:"nilsson"" "subject:"wilsson""
| 41 |
Nyhetsankaret : En studie om hur erfarna nyhetsankare förhåller sig till sin yrkesroll / The NewsanchorJakobsson, Lisa, Pettersson, Lisah January 2009 (has links)
No description available.
|
| 42 |
Ordlöv och barrbokstäver : Mening och materialitet i fyra bilderböcker från 00- och 10-tal / Word Leaves and Needle Letters : Meaning and Materiality in Four Picture Books from the 00s and 10sNordgren, Sarah January 2020 (has links)
This essay aims to understand how meaning and materiality work in four picture books from the 00s and 10s; Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen by Eva Lindström, Vem ser Dim? by Maria Nilsson Thore and Vi blåste bort ibland by Viveka Sjögren. The essay uses two theoretical works about picture books: Bilderbokens pusselbitar by Maria Nikolajeva and Modernismens bilder – Den moderna bilderboken i Norden by Elina Druker. Questions to lead the analysis are: How can text and picture be understood as materiality? How can meaning be understood as a material-discursive phenomenon? How can reading and meaning be understood as performative processes? The chapter “Diffractions: Differences, Contingencies, and Entanglements That Matter” from Karen Barad’s book Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning provides help to understand diffraction as a metaphor and methodological attitude. Eve Kosofsky Sedgwick’s understanding of knowledge as performative in the book Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity is used to understand the picture book as an act of knowledge and meaning, and reading as a performative process where human involvement cannot be overlooked. The essay problematizes the theoretical texts about picture books by taking on different parts of the picture book’s form and drawing examples from the four chosen picture books. Parts that are examined are divisions of signs in semiotics (and in the picture book theory), the picture book’s limits between for instance framework and content, fiction and reality, and book and reader, mimesis and the analytical problems with looking for truth, the impact of the picture book’s size and shape, and lastly illustration techniques and the influence that illustrator, materiality and reader have on the book. The essay shows how different involvements affect the meaning that is created in the picture book, how solid delimitations of different kinds can be problematic, and how words such as picture, text, paratext and content should be treated gently and consciously. Different ways of breaking with methods and thoughts of habit are presented, for instance by using Barad’s concept of diffraction. The essay ends by emphasizing the complexity that follows meaning, materiality and reading, the responsibility it demands of us and how picture book theory sometimes simplifies analysis. This essay stresses the importance of questioning how the methods and words we use affect what is possible to understand, but not in the sense that we should read in a paranoid and closed way, but rather open minded and with room for failures, reconsiderations and other ways forward. / Syftet med denna uppsats är att förstå hur mening och materialitet hänger ihop i fyra bilderböcker från 00- och 10-tal; Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen av Eva Lindström, Vem ser Dim? av Maria Nilsson Thore och Vi blåste bort ibland av Viveka Sjögren. Uppsatsen går i dialog med de bilderboksteoretiska verken Bilderbokens pusselbitar av Maria Nikolajeva och Modernismens bilder – Den moderna bilderboken i Norden av Elina Druker. Frågor för att leda undersökningen är som följer: På vilket sätt är text och bild materialitet? Hur kan mening förstås som materiellt-diskursivt fenomen i bilderböckerna? Hur kan läsning och mening förstås som performativa processer? Avsnittet ”Diffractions: Differences, Contingencies, and Entanglements That Matter” ur Karen Barads verk Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning fungerar som hjälp för att förstå diffraktion som metafor och metodologisk hållning. Eve Kosofsky Sedgwicks förståelse av kunskap som performativ i verket Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity används för att förstå bilderboken som ett görande, och läsningen som en performativ process där mänsklig inblandning inte kan förbises. Uppsatsen problematiserar de bilderboksteoretiska verken genom att ta sig an olika aspekter av bilderbokens form samt exemplifiera detta med hjälp av det skönlitterära materialet. Områden som vidrörs är semiotikens (och bilderboksteoretikernas) indelning av tecken, bilderbokens gränser mellan bland annat ramar och innehåll, fiktion och verklighet samt verk och läsare, mimesis och sanningssökandets analytiska problem, bilderbokens påverkan av storlek och format, samt slutligen illustrationstekniker och den inverkan illustratör, materialitet och läsare har på verket. Uppsatsen visar på hur olika inblandningar påverkar den mening som skapas i bilderboken, hur fasta gränsdragningar av olika slag kan anses problematiska, samt hur begrepp som till exempel bild, text, paratext och innehåll bör behandlas varsamt och medvetet. Olika sätt att komma runt upptrampade metodologiska tillvägagångssätt och tankespår presenteras, bland annat med hjälp av Barads diffraktionsbegrepp. Uppsatsen avslutas med att betona den komplexitet som följer med mening, materialitet och läsning, det ansvar detta avkräver oss och hur bilderboksteorin ibland fungerar förenklande i analyser. Denna uppsats lyfter vikten av att ifrågasätta vad de metoder och ord vi använder egentligen gör med vad som är möjligt att förstå, men inte i den mening att vi bör läsa misstänksamt och stängt, utan snarare öppensinnat och med utrymme för misslyckanden, omprövningar och andra vägar vidare.
|
| 43 |
Skönhetsdyrkare och socialdemokrat : studier i Bengt Lidforss litteraturkritiska gärningLeopold, Lennart January 2001 (has links)
Bengt Lidforss (1868–1913) was professor of botany between 1910 and 1913. But after the turn of the century he also emerged as a charismatic leader within the Swedish working-class movement. He became one of its foremost publicists. In the social democratic newspaper Arbetet in Malmö he wrote about natural sciences but also about political, philosophical and literary issues. As a literary critic Lidforss was the keenest protector of the Scanian literary school, and his struggle for Ola Hansson and Vilhelm Ekelund has made its mark in Swedish literary history, as have his contributions in favour of Gustaf Fröding and August Strindberg, culminating in the polemic articles during the Strindberg Feud (1910–11). Skönhetsdyrkare och socialdemokrat. Studier i Bengt Lidforss litteraturkritiska gärning (Worshipper of Beauty And Social Democrat. Studies in Bengt Lidforss’ Achievement As A Literary Critic) emphasises the paradoxic combination of Lidforss’ fundamentally socialist views and a strong belief in art. To him art was not isolated from society but quite the contrary; a significant factor in the changing of society. The new socialistic human being should be ennobled by arts instead of emasculated by religion. With the help of Pierre Bourdieu’s concept of “field”, it is shown how Lidforss, by attacking leading middle-class newspapers and publicists, created for himself and Arbetet a constantly stronger position within the field of journalism. Within the field of literary criticism he attacked the middle-class critics, and thus participated in associating Strindberg and Fröding as well as the young Scanian writers with the working-class movement. Lidforss’ literary taste was seen as an alternative to middle-class taste and the worshipping of beauty thereby became fashionable among socialists. The fact that one finds sympathies not only for symbolism but also for decadent descriptions with Lidforss the socialist, has to do with the fact that the descriptions of the discomfort of the heroes revealed the disadvantages of the capitalist society. Nevertheless Lidforss’ issued warnings against programmatic pessimism, since he was of the opinion that literature should strengthen people in their struggle. When it came to the plight of the human being under capitalism he was a pessimist, but he believed the stronger in a future socialist society. The terms for the artists would be more tolerable in such a society, he prophesied. He admitted that revolutionary poetry could be useful but was of the opinion that the quality of art would lessen if it consciously served politics. The revolutionary poetry he praised in his reviews was poetry he found genuine and coming from the heart. He did not favour pronounced tendencies, but he liked to use poetry in a political context. / Bengt Lidforss (1868–1913) var botaniker, men också publicist och socialist. Skandalomsusad och färgstark har han porträtterats av ett stort antal skönlitterära författare, allt ifrån August Strindberg till Inger Alfvén. Hans mångsidiga medarbetarskap i Arbetet hjälpte tidningen fram till en uppmärksammad position. I denna bok skildras hans kamp för en ledande position också inom det litterära fältet. Lidforss var en skönhetsdyrkare av stora mått men samtidigt socialdemokrat. Detta ledde till att han stred på många kulturella arenor – inte bara mot kritiker, författare, och Svenska Akademien, utan också mot inflytelserika män inom kyrka och politik. Skönhetsdyrkare och socialdemokrat ger oss oväntade svar på vad dessa bataljer handlade om och vi får möta Lidforss samtida giganter som Fredrik Böök, Vilhelm Ekelund, Albert Engström, Verner von Heidenstam, Oscar Levertin, August Strindberg med flera.
|
| 44 |
Kampen om kvinnan : professionalisering och konstruktioner av kön i svensk gynekologi 1860-1925 /Nilsson, Ulrika, January 2003 (has links)
Diss. Uppsala : Univ., 2003.
|
| 45 |
Ett diadem och dess ikonografi : En studie av kejsarinnan Josephines pärl- och kamédiadem i porträtt mellan 1812 och 2010 / A Diadem and its Iconography : A Study of Empress Josephine’s Pearl and Cameo Diadem in Portraits between 1812 and 2010af Klinteberg, Kristina January 2021 (has links)
The main purpose of this study of a pearl and cameo diadem, given by Napoleon to his first wife Josephine in 1809, is to follow its representation in portraiture from Paris in 1812 to Stockholm in 2010, and explore how the iconography develops during these 200 years. From the earlier years, the diadem is found only in miniatures, then after coming to the new royal family in Sweden, the Bernadottes, it is given a role of an heirloom representing history and families in grand paintings, arriving to the present well-known wedding hairpiece, covered by modern media, where the diadem is more of a crown than the open, forehead-covering piece of fashion jewellery it was during the Napoleonic era in France. The portraits from 1812, 1814, 1836, 1837, 1877, 1976, 2000/2003 and 2010 also portray a development of the female role model of its time. Just like the hair piece attains an iconography which comprises not only the highest dress codes but also a possibility of status transformation for the people involved in ceremony, the role of the country’s First Lady is about to change into a higher, more egalitarian position of present days.
|
| 46 |
Är god redovisningssed fortfarande god sed?Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links)
Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska.
|
Page generated in 0.0278 seconds