Global ETD Search

81	Nomadic Places Cultures and Literatures in Movement ‘Hybrid-Performative-Diasporas’ in ‘Ibero-American-Maghrebian-Moroccan’ Literature and Culture: the Case of Najat El Hachmi Toro, Alfonso de 15 June 2022 (has links) This article put the focus in a very new field of research, that of the Hispanic-Moroccan Literature and Culture, which is interpreted as a special, complex and highly interesting case for Nomadic Places of Cultures and Literatures in the frame of ‘Performative-Hybrid Diaspora’. In the first part offers the article an extensive bibliography of novels, essay and literary and cultural criticism; the second part is exposing the theory of ‘performative-hybrid Diaspora’; and in the last part focuses on some the works of El Hachmi. The article provides “foundational concepts” and introduces new concept of integration, identity and co-habitation, understood as new, ‘performative-hybrid diaspora’ and ‘performative-hybrid identities,’ based on ‘situational disposi-tive’ such as ‘situational imperatives.’ It describes and explains a practice of hospitality and belonging in which the concept ‘emotion’ is at the center of his socio-political endeavors, exemplified by a novel and an essay by the Catalan author, El Hachmi, who originates from Morocco. The analysis leads to the concept of ‘Hispano-Maghreb/Moroccan’ literature and culture, and following an introduction to the current primary research body and studies in this area, he introduces a set of criteria for the scholarly treatment of this new field of research. / Dieser Artikel legt den Fokus auf ein sehr neues Forschungsgebiet, nämlich auf die der spanisch-marokkanischen-Literatur und Kultur, die als einen speziellen, komplexen und hochinteressanten Fall für nomadische Orte von Kulturen und Literaturen im Rahmen der ‚performativ-hybriden Diaspora‘ interpretiert wird. Im ersten Teil bietet der Artikel eine umfangreiche Bibliographie von Romanen, Essays und Literatur- und Kulturkritiken; im zweiten Teil wird die Theorie der ‚performativ-hybriden Diaspora‘ dargelegt; und im letzten Teil konzentriert sich der Artikel auf einige Werke von El Hachmi. Der Beitrag liefert ‚prinzipielle Konzepte‘ und führt ein neues Konzept von Integration, Identität und Zusammenleben ein, das als neue ‚performativ-hybride Diaspora‘ und ‚performativ-hybride Identitäten‘ verstanden wird und auf ‚situativen Dispositiven‘ wie ‚situativen Imperativen‘ basiert. Es wird eine Praxis der Gastfreundschaft und Zugehörigkeit beschrieben und erläutert, in denen das Konzept ‚Emotion‘ im Mittelpunkt soziopolitischer Bemühungen steht, exemplifiziert durch einen Roman und ein Essay der aus Marokko stammenden katalanischen Autorin, El Hachmi. Die Analyse führt zum Begriff der ‚hispano-maghrebinischen/marokkanischen‘ Literatur und Kultur, und nach einer Einführung in die aktuelle Primärforschung und die Studien in diesem Bereich wird eine Reihe von Kriterien für die wissenschaftliche Behandlung dieses neuen Forschungsgebiets vorgestellt. / Este artículo pone el foco en un campo de investigación muy nuevo, aquél de la literatura y la cultura hispano-marroquí, que se interpreta como un caso especial, complejo y de gran interés para los lugares nómadas de las culturas y las literaturas en el marco de las ‘diásporas-performativas-híbridas’. En la primera parte, el artículo ofrece una amplia bibliografía de novelas, ensayos y crítica literaria y cultural; en la segunda parte se expone la teoría de las ‘diásporas-performativas-híbridas’; y en la última parte se centra en algunas de las obras de El Hachmi. El artículo proporciona ‘conceptos fundacionales’ e introduce un nuevo concepto de integración, identidad y convivencia, entendidos como una nueva ‘diáspora performativa-híbrida’ e ‘identidades performativas-híbridas’, basadas en ‘dispositivos situacionales’ como ‘imperativos situacionales’. Describe y explica una práctica de hospitalidad y pertenencia en la que el concepto ‘emoción’ está en el centro de sus esfuerzos socio-políticos, exemplificados por una novela y un ensayo de la autora catalana, El Hachmi, originaria de Marruecos. El análisis desemboca en el concepto de literatura y cultura ‘hispano-magrebí/marroquí’ y, tras una introducción al conjunto de investi-gaciones y estudios primarios actuales en este ámbito, se introduce un conjunto de criterios para el tratamiento académico de este nuevo campo de investigación. info:eu-repo/classification/ddc/800 ddc:800
82	後現代組織對策略之再思考 / Rethinking Strategy in the Postmodern Organization 林俊杰, Lin, Chun-chieh Peter Unknown Date (has links) 摘要組織乃社會網絡的一員，其必須正視後現代主義者對當今後現代社會的觀察，以及必須面臨的嚴苛挑戰! 本論文旨在探討後現代主義思潮對當代組織的影響與啟示為何?部分當代管理情境(或稱後現代情境)，例如，追求一切可能性、對簡單之渴望、感性的思維、不確定性、快速變遷、不連續性、模糊、無界限、解構、去中間化、片斷化、以族群取代社會階級、多元化、尊重差異、超現實、以及反宰制性規則等等，對當代組織(或稱後現代組織)現在或未來在策略擬定時的影響與啟示為何? 面對後現代情境及其挑戰，後現代組織現在或未來對策略之再思考為何? 後現代組織未來可能適用之新的組織模式為何? 以及後現代組織對策略之再思考的實務作為為何? 本研究主要以文獻探討與次級資料檢索之檔案研究法為主，資料檢索的對象(含個案資料之來源)是以探討較高層次的概念性策略新思維為主。至於屬於研究輔助性質之個案部分，則以屬於營利性質之全球知名多國籍企業、由製造導向轉型為服務導向者、或者可印證本研究所探討之策略新思維者為主。經由本探索研究後發現，面對後現代主義思維的衝擊，以及後現代管理情境的挑戰，組織應該重新檢視其前提假設、回歸策略本質、勾勒遠大的構想、開創新的價值曲線以避開面對面競爭、重新尋找組織在數位世界的價值定位與經營模式、專注核心、建立社群、培養廣義「顧客」----利害關係人之新的忠誠度、善用所有利害關係人的關係與優勢、注重組織內外部的整合以及策略要素之間的整合與一致性、擺脫語言牢籠(規則)的束縛而賦予員工彈性、持續尋找任何強調彈性結構、網絡關係、溝通效率、以及民主化機制的組織模式或概念。最後，對於全球的多國籍企業，本研究建議其必須在全球的產業分工體系之下，勾勒遠大的構想、開創新的價值曲線、發展世界級的核心能力、建立或主導某些內外部社群或電子企業社群、採行time pacing策略以穩健成長、強化跨產業或跨國之組織與策略整合的作為、時時檢視與修改任何宰制性的政策或規則、以及繼續尋找與試行任何可能且可行的組織模式或概念。 / Abstract Organizations that are parts of social network must take into account those issues discovered and criticized by Postmodernist and those severe challenges facing organizations. This dissertation tries to explore those impact and implications aroused by postmodernist for contemporary organizations, those contemporary scenario (postmodern scenario) facing organizations, such as in search of possibilities, in need of simplicity, sensuous thinking, indeterminacy, a rapidly changing environment, discontinuity, ambiguity, boundarylessness, borderless, deconstruction, disintermediation, fragmentation, social class replaced by tribes, diversity, apprizing difference or otherness, hyperreality, and against governing rules, that will affect the strategic planning of organizations at present or in the coming future. In addition, this dissertation also tries to explore that currently or in the coming future how organizations rethink their strategies while facing postmodern scenario and its rigorous challenges, what forms, models or concepts of organization design that organizations can apply, and those managerial practices that organizations have ever executed. The research methodology adopted by this dissertation is primarily literature review and secondary data exploration. The target data including cases are focused on those conceptual strategic thinking. Those cases that are mainly complement to this dissertation are those distinguished multinational corporations (MNC) that have ever been transformed from manufacturing-oriented to service-oriented, or are able to prove partial strategic thinking reviewed in the dissertation. In the face of those thinking impact stirred by postmodernist and challenges resulted from postmodern managerial scenario, this dissertation concludes that organizations should review and rethink their assumption for the world, revisit the essence of strategy, picture and propose the big ideas, create or explore new value curves to avoid cruel face-to-face competition, explore new value positions and business models in the digital world, focus and develop core businesses and competence, build and manage communities, cultivate new types of royalty for those stakeholders partnering with organizations, utilize the relationships with and advantages from stakeholders, emphasize and advocate internal and external organizational integration and consistence and alignment for strategies, free from the cage of language and empower employees, keep exploring those organizational models or concepts that advocate or propose flexibility, networks of people, efficiency of communication, and spirit of democracy. In conclusion, this dissertation suggests that under global industrial value chains, multinational corporations should picture and propose the big ideas, create and explore new value curves, develop best-in-world core competence, form or dominate some internal or external communities or e-business communities, adopt strategy of time pacing for sound and moderate growth, reinforce cross-industry or cross-nation integration for organizations and strategies, keep reviewing and modifying any governing policy or rules, and keep searching and experimenting any latest possible and feasible models or concepts of organization. 後現代主義後現代組織工具理性語言戲局局部敘事超現實模糊無界限解構去中間化超競爭價值移轉策略失調策略反曲點主動惰性資源連續帶新價值曲線聯合經營價值網快速創業蜂巢式組織游牧式組織邦聯式組織多層面組織循環式組織實務社群 Postmodernism Postmodern Organization Instrument Rationality Language Game Local Narrative Hyperreality Ambiguity Boundarylessness Deconstruction Disintermediation Hypercompetition Value Migration Strategic Dissonance Strategic Inflection Point Active Inertia Resource Continuum New Value Curve Syndication Value Nets Fast Venturing The Cellular Organization The Nomadic Organization The Federation Organization The Multidimensional Organization The Circular Organization Communities of Practice time pacing
83	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Page generated in 0.0337 seconds