En legering mellan gammalt och nytt - mellan dåtid och framtid. En legering mellan en befintlig brutalistisk struktur och en ny amorf struktur. Ett möte mellan betong och glas och stål. Kvarteret Domherren som inrymmer Arkitekturskolan är på väg att förändras. Skolan ska flytta till nya lokaler och kvar blir ett omdebatterat hus. Denna betongbyggnad bevaras och genomgår en urban remix - studentbostäder, kontor och publika verksamheter flyttar in i de gamla undervisningslokalerna. För att detta ska fungera genomgår byggnaden stora förändringar och införlivas bland annat med en ny kontrasterande struktur som tillsammans med de befintliga delarna bildar en dynamisk legering.

Many organisations have moved into an activity based workplace (ABW), and this have led to great changes for the employees’ ways of working. The workplace is supposed to provide with different workstations/environments for the employees, where they can choose the environment that best suits their task at hand, such as concentration areas or open space. This means that the employees do not have assigned seats, and they are free to choose between different workstations. The ABW is supposed to improve factors such as collaboration, satisfaction, flexibility and productivity. In order for the employees to work in ABW, the employees’ ways of working needs to change, and this is usually referred to as New Ways of Working (Newwow). It is not unusual that organisations have had problems with the implementation of Newwow, where the implementation have not been as successful as hoped. This master thesis looks into the problems that occurs when Newwow is implemented, and what factors that are important when organisations changes from traditional ways to Newwow. This thesis has been a qualitative study, interviewing people from three Swedish organisations that have implemented ABW, as well as interviewing consultants that helps customers with the implementation.    The human factor is important in the change, and there is a need to get people on-board in order to create a workplace where the employees can thrive. Many different things needs to be done in an implementation of Newwow and ABW, such as physical workplace, digitalisation, work culture and more. In this master thesis the human perspective have had more focus, as humans are going to work in the workplace and the goal is to improve their work. Many of the difficulties is usually to get humans on-board with the implementation. Making some deviations from the ABW is ok if the reasons are justified, for example someone gets to sit on an assigned seat due to health reasons. A clear and open communication has proven to be important factors for a successful implementation. Further research in Newwow and ABW is important, as many organisations are moving to ABW, which affects many employees. / Många företag har flyttat in till aktivitetsbaserat kontor (ABW), vilket har lett till stora förändringar för de anställdas sätt att arbeta. Arbetsplatsen ska tillhandahålla olika arbetsplatser/miljöer för dem anställda, där de kan välja det som bäst passar uppgifterna de har för stunden, så som koncentrationsområden eller  öppet plan. Detta innebär att de anställda inte har bestämda platser och kan fritt välja mellan olika arbetsplatser. ABW har för avsikt att förbättra faktorer så som samarbete, tillfredställelse, flexibilitet och produktivitet. För att de anställda ska jobba i ABW, så behöver deras sätt att arbeta förändras, och det är oftast kallad för New Ways of Working (Det nya arbetsättet, Newwow). Det är inte ovanligt att företag har haft problem med implementeringen av Newwow, där implementeringen inte varit så lyckat som man hoppats på.  Detta examensarbete tittar på problemen som uppstår när implementering av Newwow görs, och vilka faktorer som är viktiga för att minska motståndet när företag går över från traditionellt sätt att arbeta till Newwow. Det här arbetet har varit en kvalitativ studie, där intervjuer har gjorts med personer från tre svenska företag som har implementerat ABW, så väl som konsulter som hjälper sina kunder med implementeringen.  Människofaktorn är viktig i förändringen, och det finns behov av att få med sig folk för att kunna skapa en arbetsplats där de anställda kan lyckas i. Många olika saker behöver göras i en implementering av Newwow och ABW, så som fysiska arbetsplatsen, digitalisering, arbetskultur med mera. I detta examensarbete har människoperspektivet haft mer fokus, då människorna ska jobba i arbetsplatsen och målet är att förbättra deras arbete. Många svårigheter är oftast att få människor ombord på implementeringen. Vissa avvikelser från ABW är ok om det finns välbefogade anledningar, exempelvis att man får sitta på bestämd plats av hälsoskäl. En tydlig och öppen kommunikation har visat sig vara viktiga faktorer för en lyckad implementering. Fortsatta studier i Newwow och ABW är viktigt, då många företag flyttar in till ABW och det påverkar många anställda.

Idén till mitt examensarbete började växa fram förra året när jag studerade ett utbytesår i den amerikanska västkuststaden Seattle. Staden växer och förtätas just nu i en rask takt och de flesta nya byggnader uppförs i en komplex kontext av befintliga byggnader och relationer. De flesta tilläggen skapar idag stora kontraster i stadsbilden. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforska hur man för en befintlig byggnad från dåtid till nutid och att skapa en meningsfull dialog mellan gammalt och nytt. Jag har sett det befintliga som en källa till inspiration och kunskap och mitt förslag består av tillägg som både förstärker de rumsliga kvalitéerna i det befintliga och förlänga atmosfären in i det nya. / The idea for my thesis began to emerge last year when I was studying as an exchange student in the US, in west coast city Seattle. The city is currently growing and densifying in a rapid pace and most of the new buildings are being built in existing environments. The vast majority is creating big contrasts in the city environment. The aim of my thesis project has been to carry an existing building from the past into the present and to create a meaningful dialogue between old and new. I have seen the existing as a source of inspiration and knowledge, and my proposal consists of interventions that aim to both strengthen the spatial qualities of the existing, and to extend the atmosphere into my proposed extension. My work also aims to add new ways of experiencing the existing building, to create a new, stronger ensemble of spaces.

Syftet med vår studie har varit att utforska hur utvecklare upplever en övergång från iterativ test-sist-utveckling till testdriven utveckling. I studien refereras testdriven utveckling till som TDD, en förkortning som kommer av engelskans test-driven development. TDD är en iterativ och testfokuserad systemutvecklingsmetod. Den typ av testning som används i störst utsträckning inom TDD är enhetstester. För att gå över till ett nytt arbetssätt krävs inlärning av den nya metoden. En utmaning är också att människor tenderar att använda sig av kända metoder snarare än att prova något nytt. Vi har gjort en djupgående studie ur ett systemutvecklarperspektiv. Studien genomfördes genom att fyra utvecklare på ett IT-konsultföretag använde sig av TDD under en testperiod, i stället för den iterativa test-sist-utvecklingsmetod som de vanligtvis utövar. Före och efter testperioden intervjuades utvecklarna kring deras bakgrund, upplevelser och åsikter. Utvecklarna upplevde att TDD fungerade bra för uppgifter där det passar med enhetstester, men att TDD skulle vara svårt att köra om uppgiften de skulle göra inte var väl specificerad eller hade otydligt specificerade krav. Vi upptäckte att hur bra utvecklare förstått något stämmer inte alltid överens med hur bra de tror att de förstått något. Samt att möjligheten att spara tid är en faktor som motiverar utvecklare till vilka metodval de gör. Utvecklarna upplevde att TDD gjorde att de tänkte igenom uppgiften mer innan de började koda och gjorde att de skrev mer enhetstest, vilket i sin tur genererade flera positiva bieffekter. Utvecklarna upplevde få negativa effekter. Majoriteten av utvecklarna upplevde att de flesta utmaningarna med övergång till TDD handlade om att byta vana och tankesätt. Övriga utmaningar utvecklarna upplevde handlade om att börja med TDD för ett befintligt system. De slutsatser vi har kommit fram till stämmer överens med tidigare forskning på olika fält. Vår studie pekar därför på att allmänna teorier, exempelvis teori om olika lärstilar, förändringsledning och bildande av vanor även är applicerbart vid övergång till TDD. Utifrån våra slutsatser har vi formulerat rekommendationer till organisationer hur de kan underlätta för sina utvecklare som ska gå över till TDD. / The goal of our study has been to explore how developers experience a transition from iterative test-last development to test-driven development. In this report, test-driven development is referred to as TDD. TDD is an iterative and test-focused system development method. The type of testing most widely used in TDD is unit testing. To switch to a new working method requires learning the new method. A challenge faced is also that people tend to use known methods rather than try something new. We have done an in-depth study from a developer perspective. Four developers at an IT consulting company got to use TDD during a test period, instead of the iterative test-last development method they usually practice. Before and after the test period, the developers were interviewed about their background, experiences and opinions. The developers felt that TDD worked well for tasks where unit tests were appropriate, but that TDD would be difficult to apply if the task they were to perform was not well specified or had unclear requirements. We discovered that how well developers understand something does not always match how well they think they understand something. We also discovered that the possibility to save time is a factor that motivates developers to which method choices they make. The developers felt that TDD made them think through the task more thoroughly before they started coding and that it made them write more unit tests, which in turn generated several positive side effects. The developers experienced few negative effects. The majority of the developers felt that most of the challenges with the transition to TDD concerned changing habits and mindset. Other challenges the developers experienced concerned starting with TDD for an existing system. Our conclusions are consistent with previous research in various fields. Our study therefore indicates that general theories, such as theory of different learning styles, change management and habit formation, are also applicable in the transition to TDD. Based on our conclusions, we have formulated recommendations to organizations on how they can facilitate for their developers to transition to TDD.

After the financial crisis in 2008 Sweden implemented a stricter monetary expansionary enforcement trying to stabilize the overall economy of the country. These measures have led to discussions about secular stagnation and an increased savings glut when the interest rate is lowered.Between 2013 and 2018, Stockholm has seen an increase of construction levels trying to meet the market demand of a somewhat neglected supply of housing. The import of the new tenant-owned assets has shown indications of not fulfilling the market demand as after stricter amortization requirements was implemented, the possibilities to purchase these assets has been somewhat limited.The research will focus on four inner city areas in Stockholm between the timeline, aiming to determine the household effect of a larger intake of supply and implemented regulations onto the price point of tenant-owned assets.Regression analysis is utilized to statistically determine the effects of these market conditions together with an overall analysis of the imposed dataset with a theoretical framework capitalizing models of the Stock-flow theory, Tobin’s Q and the four-quadrant model.Statistically the research regression model is built up with newly imposed variables such as user cost and new supply together with a variation of other independent variables determining effects the variables have had on the price development of tenant-owned assets. The empirical analysis then researches the mentioned scenarios together with individual area analysis in all of the specific research areas imposed by a hedonic cross-sectional method.The results of the paper indicate the amortization requirements as having a large part of the declining price development within the research areas. The new supply entering the market has had a small effect. Nevertheless, the intake of new supply has been greater than previous years, amounting to 30% over thetransaction volume at the end of 2018 indicating a large supply of tenant-owned assets that are not being sold.We conclude that the market is not in equilibrium and together with a large intake of new supply in a certain segment and strict amortization requirements, the price development has decreased indicating myopic and herd behavior by construction firms and developers that are advised to further increase and advance their strategies as well as tactics with deeper market analysis before processing new construction. / Till följd av finanskrisen år 2008 implementerades striktare monetära krav på bostadsmarknaden med syftet att stabilisera ekonomin i landet och minska skuldsättningen hos hushållen. Dessa krav har skapat diskussioner om sekulär stagnation och en ökad benägenhet att spara vid låg ränta.Mellan 2013 och 2018 har Stockholm haft en betydlig ökning av nybyggda bostäder för att möta den efterfrågan som tillkommit som följd av tidigare låg byggnation. Tillkomsten av nya bostäder på marknaden har visat indikationer på att de inte möter den påstådda efterfrågan, detta till följd av de konsekvenser som striktare amorteringskrav har haft på hushållens förmåga att få tillgång till bostadslån.Denna uppsats kommer att fokusera på bostadsmarknaden i fyra områden av Stockholms innerstad med fokus på tidsramen innan samt efter implementeringen av amorteringskraven i samband med den ökade byggnationen. Målet är att redogöra för effekten på bostadspriserna av den ökade byggnationen i samband med de striktare amorteringskraven.Uppsatsen kommer att tillämpa regressionsanalys för att statistiskt kunna avgöra effekten av amorteringskraven samt nybyggnationen med data från Bostad 2.0 i samband med ett teoretiskt ramverk bestående av Stock-flow, Tobin’s Q och Four-Quadrant modellen.Regressionsmodellen består av variabler som beskriver hushållens kostnader och mängden nytt utbud med en variation av andra oberoende variabler som bestämmer prisnivån på en bostad som storlek, antal rum, område och tiden för försäljningen.Resultatet av analysen påvisar att amorteringskraven har haft en betydande effekt av den nedåtgående prisutvecklingen i Stockholms innerstad. Den stora mängd nytt utbud har haft en liten effekt men transaktionsnivån har sjunkit vilket indikerar på att många bostäder inte har blivit sålda.Slutsatsen är att marknaden är i obalans där en stor mängd nytt utbud inte möter efterfrågan. Priset på bostäder har sjunkit det senaste året till följd av amorteringskraven och mängden nytt utbud indikerar att bostadsutvecklare inte har lyckats förutsemarknadsutvecklingen där bättre modeller och strategier behövs med mer djupgående analyser för att i framtiden kunna tillgodose marknadsutvecklingen för nybyggnation.

I den här uppsatsen undersöks den intertextualitetsteori som framkommer i Kallifatides 2000-talslitteratur, och hur den kan användas för att läsa de autofiktiva inslagen i romanerna. Uppsatsen kommer fram till att Kallifatides ansluter sig till en poststrukturalistisk syn på intertextualitet, där intertextualitet inte så mycket handlar om direkta referenser i ett verk till ett annat, utan utgör en del i den poststrukturalistiska insikten att allt är konstruktion. Genom att människans syn på världen anses sakna essens och istället konstrueras genom språket kan text med denna syn endast referera till andra språkliga konstruktioner, det vill säga, annan text. Livet är något som ”levs mellan två citattecken”. Parallellt tycks dock Kallifatides intertextualitet inneha en mindre språkburen dimension som går tillbaka på en mer konkret historieskatt, och ett arv av kollektiva erfarenheter. Överlag ansluter sig Kallifatides trots allt till kända intertextualitetsteoretikers, såsom Kristeva och Barthes, syn att språket bär på en inneboende intertextualitet. I uppsatsen finner jag emellertid att Kallifatides skiljer sig från nämnda teoretiker i sin inställning till detta beroende. Där Kristeva och Barthes ser en förlorad individuell frihet och agens, ser Kallifatides en vunnen samhörighet och gemenskap. Insikten om synen på intertextualitet i Kallifatides litteratur används sedan i en läsning av de autofiktiva inslagen i verken. Där finner jag att man med en medvetenhet om nämnda intertextualitetsdiskussion kan läsa de autofiktiva inslagen som en sorts praktisk tillämpning av tankarna kring beroendet av myt och fiktion. Sammanblandandet av verken och det litterära arvet, med författarens liv, blir en exemplifiering av idén att livet levs inom redan uppdragna narrativa strukturer. Genom att blanda dåtid och nutid, fiktion och verklighet, exemplifierar Kallifatides att ”det är detaljerna som skiljer oss” från historien och myten, och ”ibland inte ens de”. Individen och författaren lever på så vis texter som redan är skrivna. Vidare menar jag i uppsatsen att de autofiktiva inslagen på detta vis upprättar en sorts ”oklar linje” mellan författare och verk och författare och myt, där synen på förhållandena mellan verk och litterärt arv, och författaren, inte ses uteslutande som enkelriktat kausala. Författarens relation till verket blir alltså inte likriktad: istället för att författaren allena formar verket, formar verket också författaren. Även om skrivandet visserligen anses sprunget ur erfarenhet, ger det på samma gång struktur och form till erfarenheten. Fiktionen är på så vis en del av konstruktionen av oss som individer. Relationen mellan författaren och myten är mer kausalt riktad, det är arvet som påverkar författaren. Den oklara linjen handlar här mer om en oklarhet kring var författarens liv börjar och var myten slutar. Sammantaget läses autofiktiva inslagen som en praktisk tillämpning av de teoretiska resonemangen. Funktionen blir att illustrera tidlösheten hos det litterära arvets narrativa strukturer, och att peka på författarens dubbelriktade förhållande till sin fiktion.

The purpose of this report is to analyze what went wrong with the adventure game project called Fairytale, I started together with 4 of my fellow university students at Gotland University, spring 2007. My ambition with this report is to enlighten problems in game design that arose during the game development process in order to prevent others from making the same mistakes. The problems are analyzed according to game design patterns defined by Björk, S. and Holopainen, J. (2005). Patterns in Game Design. Boston, Massachusetts. Jenifer Niles. The game was exhibited to the public at Gotland Game Awards 2007, Leipzig Game Developers Conference 2007, Tekniska Museet 2007, Almedalsveckan 2008 and Gotland Game Awards 2008. The results of the report show that redesigning already finished game features means a lot of troubles in relation to its dependency on other game elements. The key abilities of the main character were vaguely defined since the beginning of the project which caused problems with earlier designed levels whenever a new item was introduced. The terrain of the prior levels didn’t match the abilities of the new items, which forced changes to be made. The biggest mistake with this project was that finished game elements never were considered final. My role in the project was the solo game programmer and co-designer. I shared the designing tasks together with Annika Fogelgren who also was the producer of our team. Albertina Sparrhult, Emma Johansson and Marie Viberg were our core graphic artists. Together, we created the Fairytale game.

In most European legal systems, drafting a will is subject to formal requirements. In the same way, most European legal systems prescribe formal requirements for the revocation of a will. However, Swedish law is unique in this respect as it does not prescribe formal requirements for the revocation of a will. For the revocation of a will, Swedish law only requires that the testator has unequivocally announced that the disposition no longer expresses his ultimate will. This is stated in the 5th Section of the 10th Chapter of the Swedish Inheritance Code. Under Swedish law, it is therefore only a question of proof whether the testator has revoked his will. However, it may be difficult to assess whether the testator has intended to revoke his will when the testator is alleged to have revoked his will informally. Therefore, the main purpose of this thesis is to examine how the assessment of whether the testator has intended to revoke his will is carried out under current Swedish law. To achieve the purpose of this thesis, a traditional legal dogmatic method is used. This means that the material used is limited to the traditional Swedish sources of law. These are legislation, preparatory works, case law and Swedish legal doctrine. Since Swedish law does not prescribe any formal requirements for revoking a will, a will can be revoked in an unlimited number of ways. It has therefore been necessary to limit the scope of this thesis to the most common ways of revoking a will. For this reason, this thesis only covers the revocation of a will by executing a new will, by physical destruction of a will, by strikeouts and inscriptions on the will, by oral statements made by the testator and by the revocation of a previously revoked will. Consequently, other ways of revoking a will are not closer analysed. The analysis shows that no general conclusions can be drawn on how to assess whether the testator intended to revoke his will. Instead, the assessment depends on the way in which the testator is alleged to have revoked his will. However, the analysis also shows that some more specific conclusions can be drawn. It can be concluded from Swedish case-law that a high standard of proof is required for a revocation allegedly made by an informal measure. However, this does not apply if the will has been destructed. In such cases, there is instead a presumption that the will has been destructed by the testator with the purpose of revoking the will. Consequently, the burden of proof is reversed when the will has been destructed. The analysis also shows that it often can be uncertain whether the testator has intended to revoke his will by an informal measure. This is because there may be no reliable evidence of the testator’s intention in such cases. Therefore, the con-clusion is that a testator who wishes to revoke his will should do so by executing a new will which expressly states that the will is revoked. By doing so, the testator significantly reduces the risk of future disputes concerning the validity of the will.