Rysslands invasion i Ukraina ledde till att Vladimir Putin och hans påstådda medhjälpare hamnade i rampljuset av globala nyhetsorganisationer. Oligarken Roman Abramovitj som var ägaren för fotbollsklubben Chelsea FC, ansågs att vara en av Putins medhjälpare. Det här gjorde att brittisk journalistik började att granska honom. Syftet med undersökning var att ta reda på hur dagstidningen The Guardian framställer Roman Abramovitj. För att genomföra undersökningen användes ett induktivt tillvägagångssätt med metoden tematisk analys för att kunna tolka och tematisera The Guardians innehåll. Genom detta arbetssätt lyckades vi att upptäcka hur The Guardian skildrade Roman Abramovitj. Studien fann att Abramovitjs namn gav The Guardian möjlighet till att kritisera olika samhällsaktörer. Undersökningen fann även att Roman Abramovitj framställdes på ett negativt sätt av The Guardian. / Russia’s invasion of Ukraine thrust Vladimir Putin and his alleged associates into the spotlight by global news organizations. The oligarch Roman Abramovich who was the owner of the football club Chelsea FC, was considered to be one of Putins allies. This caused british journalism to begin to scrutinize him. The aim of the study was to find out how The Guardian depicts Roman Abramovich. Our method was an inductive approach with thematic analysis to interpret and thematize The Guardians content. With this approach, we managed to discover how The Guardian depicted Roman Abramovich. The results showed that Abramovich’s name gave The Guardian an opportunity to criticize different social stakeholders. The study also found that Roman Abramovich was depicted negatively by The Guardian.

Since Russia’s full-scale invasion of Ukraine, repressive legislative changes and tightened war-censorship prompted a new wave of media professionals leaving the Federation. This study explores how Russian journalists resettling in the Baltic states articulate their professional identity and view the Russian versus Baltic governments’ attitudes while adapting abroad. While recognizing the Russian oppositional sphere’s role in democracy promotion, this research draws insights from thirteen semi-structured interviews conducted in the fall of 2023 with exiled media professionals in Estonia, Latvia, and Lithuania. The study employs Mark Deuze’s ideal typical values on professional ideology (public service, immediacy, autonomy, ethics, and objectivity) supplemented by Patric Raemy’s take on resilience theory, utilizing a hybrid inductive-deductive methodology with apriori themes of a) oppositionality and ideology, b) logistics and migration as well as c) adaptation and resilience. Findings showed that exiled journalists’ articulations of anti-war positions were intrinsically connected to their professional roles. There were also strong commitments to transparent information access. In parallel, editorials experienced either de- or reiterated hierarchization stemming from working in crisis. Key professional challenges included circumventing censorship, financial struggles, and losing access to domestic informants. Adaptive and maladaptive mechanisms ranged from being psychosocial to technical. Adaptation overall was reflected in strengthened corporate solidarity and in exiled media outlets’ joint moral-legal responsibilities for proxy-reporters / Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har repressiva lagändringar och skärpt krigscensur föranlett en ny våg av yrkesverksamma inom mediebranschen som lämnat federationen. Denna studie undersöker hur ryska journalister som flyttat till de baltiska länderna artikulerar sin professionella identitet och betraktar den ryska kontra de baltiska regeringarnas attityder, samtidigt som de anpassar sitt arbete utomlands. Med emfas på den ryska oppositionella sfärens demokratifrämjande roll, utgår denna forskning från semistrukturerade intervjuer med tretton exiljournalister i Estland, Lettland och Litauen utförda hösten 2023. Studien nyttjar Mark Deuze idealtypiska värden kopplade till journalisters professionella ideologi (public service, omedelbarhet, autonomi, etik och objektivitet) vilka kompletteras av Patric Raemys bidrag till resiliensteori. Uppsatsen använder sig av en induktiv-deduktiv tematisk hybridmetod med tre apriori-teman: a) oppositionalitet och ideologi, b) logistik och migration, liksom c) anpassning och resiliens. Resultaten visade att exiljournalisters artikulering av sin antikrigsställning var inneboende kopplad till deras professionella rolluppfattning. Det rådde även en stark pliktkänsla i att försäkra transparent tillgång till information. Parallellt upplevde exilredaktionerna antingen försvagade eller förstärkta internhierarkier till följd av sitt arbete i kris. Professionella nyckelutmaningar innefattade kringgående av censur, ekonomiska svårigheter och en förlorad tillgång till inhemska informanter och källor. Så kallade ’adaptiva’ och ’maladaptiva’ mekanismer hyste alltifrån en psykosocial till teknisk karaktär. Gruppens anpassning överlag speglades i en stärkt företagssolidaritet och i exilmediers gemensamma morala och juridiska ansvar för sina proxyreportrar.

No description available.

What is the motive of the Russian invasion of Ukraine? Is Kreml seaking security or power? The topic will be discussed from the perspective of offensive and defensive realism, which is based on John Mearsheimer, Stephen Walt and Kenneth Waltz thoughts and ideas. The thesis has also studied the war in Georgia and Syria in an attempt to find similarities with today's war in Ukraine. The thesis is structured as a comparative case study with a theory testing element with an main focus of explaining the invasion from offensive and defensive realism. The thesis can conclude that the motive behind the invasion could be explained by both theories with a clear predominance of a desire for power.

This study aims to investigate and illustrate the justifications employed by Russia and China for their use of veto during the Syrian civil war from 2011 to 2023. Utilizing Aristotle's rhetorical triangle, which consists of logos, pathos, and ethos, the analysis is conducted through a directed qualitative content analysis method. The findings are systematically divided into two sections based on these rhetorical categories. The first section examines the most prevalent arguments presented by Russia, identifying their use of logos, pathos, and ethos across various thematic areas, and revealing a consistent rhetorical approach over time. The second section similarly analyzes the arguments put forth by China. The study concludes that the fundamental ideas and arguments of both Russia and China have remained relatively stable over the years. Furthermore, the analysis indicates a predominant use of logos by Russia, while China exhibits a more balanced distribution of the rhetorical categories.

Deception has long been a central component of Russian warfare, a fact that has become evident in modern conflicts where the state has been involved, not least during the annexation of Crimea in 2014. After the armed conflict, an unstable period unfolded in several Ukrainian regions, as well as in the adjacent maritime areas of the Black Sea and the Sea of Azov. Russia’s aggressive behavior in the sea regions was driven by a goal of dominance, manifested through multifaceted actions that included both conventional and unconventional methods. A gray zone conflict was launched in the maritime domains. Existing research studying Russia’s naval warfare has paid only limited attention to use of deception, which means it misses a key aspect of its on-sea activity. With the aim to contribute more broadly to research on Russian naval warfare, this study has used a theory of deception to describe how and when the state has employed methods related to the phenomenon in the gray zone conflict. The result of the analysis shows that Russia, in its multidimensional conduct across the broad spectrum between war and peace, has utilized deception methods in various instances, with an increased intensity in the year preceding to the conflict’s escalation into full-scale war.

<p>Dissertation in political science, D-level by Niklas Andersson, Spring Semester 2010. Tutor: Malin Stegmann McCallion</p><p>“Societies in Crisis – When Washington Take Over”</p><p>An economic meltdown wreaks havoc on the world and has plunged the Western world into a spiral of economic stimulus in order to keep their way of life intact. At the same time the same institutions that support these countries have had another agenda for more unfortunate and less influential countries where nothing has been free and everything been to a price of self-sacrifice in order to get the consent of the IMF and the World Bank. Everything according to the points stated in the so called Washington Consensus.</p><p>The purpose of this dissertation is to research what impact the Washington Consensus has on the state in terms of power over the market and sovereignty. This shall be done by examining the points of the Consensus and then delve into the IMF and World Bank’s own program in four countries, Argentina, Russia, Kenya and the Republic of Korea. The findings shall then be compared to the Andersson Contract, a social contract theory summary showcasing the ideal liberal state, to determine if the Consensus gives enough room for the state to act against the market. This shall also be backed up with theories on economics from Adam Smith and Karl Polanyi in order to strengthen the comparison on the economic issues.</p><p>The research question thus for the dissertation are:</p><p>Which institutions and features does the Washington Consensus highlight as necessary for a state? Is the state they proposes to weak to uphold society according to the social contracts?</p><p>According to the research there are parts of the Washington Consensus that fits the social contract and should therefore in theory be able to maintain a level of social dignity and be able to take part in the positive effects of the market. Other parts on the other hand show that some crucial institutions lack certain strength in order to be able to keep the free market in check, but they still exist. Therefore the answer to the question is that it’s ambiguous as all the necessary institutions exist, but some of them need to be strengthened in order to make sure the market remains free as well as the countries should be able to choose their own way to economic welfare.<strong> </strong></p> / <p>Statsvetenskaplig uppsats, D-nivå av Niklas Andersson, Vårterminen 2010, Handledare Malin Stegmann McCallion</p><p>"Samhällen i Kris - När Washington Tar Över"</p><p>En ekonomisk härdsmälta skapar kaos runt om i världen och har kastat ner västvärlden i en spiral av ekonomiska stimulanser för att hålla deras livsstil flytande. Santidigt som detta sker har samma institutioner vilka gett första hjälpen till dessa länder har de haft en annan agenda för mer otursamma och mindre inflytelserika länder där ingenting har varit gratis och allt varit till priset av självuppoffring för att få IMF och Världsbankens samtycke. Allt utifrån punkterna fastlagda av Washington-konsensusen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken inverkan Washington-konsensusen har på staten i betydelsen makt över marknaden och suveränitet. Detta skall genomföras genom att undersöka punkterna i konsensusen och sen dyka ner i IMF och Världsbanknens egna program i fyra länder, Argentina, Ryssland, Kenya och Sydkorea. Det jag finner ska sedan jämföras med Andeersson-kontraktet, en kontraktsteori sammanfattning av den ideala liberala staten, för att utröna om konsensusen ger tillräckligt utrymmer för staten att agera mot marknaden. Detta ska också stödjas med teorier om ekonomi av Adam Smith och Karl Polanyi för att styrka jämförelsen på de ekonomiska delarna.</p><p>Frågeställningarna för uppsatsen är då följande:</p><p>Vilka institutioner och funktioner uppmärksammar Washongton-konsensusen som nödvändiga för staten? Är staten de framhäver för svag för att upprätthålla samhället enligt kontraktteorierna?</p><p>Enligt forskningen är det ett par delar av Washington-konsensusen som passar in i kontraktsteorin och borde därför i teorin möjliggöra en viss nivå av social värdighet och hantering av effekterna utav marknaden. Andra delar däremot visar att några viktiga institutioner saknar tillräckligt med styrka för att fullt ut kunna hålla marknaden i schack, men de existerar fortfarande. Därför är svaret till frågorna att det är tvetydigt eftersom alla g´rundelement finns där, men några av dem behöver förstärkas för att försäkra att marknaderna förblir fria samtidigt som länderna själva väljer deras  väg till ekonomiskt välstånd.</p>

Avhandlingen undersöker minnespraktiker kring andra världskriget i S:t Petersburg med omnejd, en stad som under namnet Leningrad 1941–44 var belägrad av tyskarna i över två år. På fronterna runt den omringade staden rasade under drygt två år hårda strider. Skogarna och myrarna där är fortfarande fulla av spår av kriget och marken gömmer kvarlevor av de soldater som fick sätta livet till under striderna. Avhandlingens empiriska fokus är den rörelse som arbetar för att dessa soldater till slut ska få en begravning och kunna identifieras. I avhandlingen speglas olika aspekter av verksamheten: vikten av ett namn, begravningarna, gemensamhetsskapandet, platsen och krigets spår i landskapet. Sökandet sätts också in i en större samhällelig kontext. Minnet av kriget är en viktig källa till stolthet i Ryssland, och segerdagen 9 maj har hög officiell status och stor folklig uppslutning. Det stora lidandet och uppoffringen bidrar till att göra kriget heligt, både då och nu. Det finns en föreställning om att de nu levande har skyldigheter mot det förflutna – en plikt att minnas. Sökarbetet är en komplex kamp mellan identifikation med och kritik av bärande nationella myter. Avhandlingen utforskar spänningsfältet minne och glömska och undersöker hur minnet av andra världskriget får bestående och ritualiserad mening, samt hur meningsskapandet förändras över tid och i olika sammanhang. / In this dissertation commemorative practices in St Petersburg and Leningrad oblast relating to the Second World War are investigated. The city of Leningrad was besieged by the Germans for more than two years 1941–44 and on the fronts around the city raged fierce battles. The woods and bogs here are still full of traces from the war, and the ground hides the remains of fallen soldiers. The empirical focus of the dissertation is the Russian voluntary movement working to find, bury, and if possible identify these soldiers. Different aspects of the activity are investigated: the importance of a name, the funerals, community building, the place, and the traces of war in the landscape. The search for fallen soldiers is related to a wider societal context. The war is an important source of national pride in Russia, and Victory Day May 9th is a holiday with high official status as well as popular enthusiasm. The suffering and sacrifice from the war contributes to making it sacred, both then and now. There is a widespread idea that the now living have obligations to the past – a duty to remember. The search activity is a complex struggle between identification with and critique of national myths. The dissertation explores the tension between memory and forgetting, and investigates how the memory of the Second World War is imbued with lasting and ritualised meaning, and how meaning is changed over time and in different contexts.

When Sweden 2017 changed the risk valuation of an armed attack against Sweden from not likely to that it can’t be ruled out, it got the swedish peoples and medias attention. Russia has during the last centuries had an extensive impact in Swedish security and defense politics. This study examine if there has been any change in the Swedish representation of Russia and as a consequence may have affected the risk assessment. By analyze the discourse in four reports by the Swedish Defence Commission with the method of framing this study will use the theory of securitization developed by Barry Buzan, Ole Wæver and Jaap de Wilde as it advocates a wide concept of security. Securitization is the process in which an actor turns a subject into a matter of security. The study finds evidence that the representation of Russia in the Swedish discourse has changed for the worse and it is possible that it has affected the changed risk assessment.

År 2005 infördes regeln om att samtliga noterade bolag inom Europeiska Unionen (EU) skulle uppföra sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS)med start räkenskapsåret 2005. Målet med IFRS är att världsekonomin ska bli mertransparent, ansvarsfull, jämförbar och effektiv. IFRS ska även bidra till att världsekonomin får förtroende, tillväxt och långsiktig finansiell stabilitet. Detta införande har setts som en revolution inom den finansiella ekonomin. Flera länder tog efter EU:s implementering men den nya regeln har dock inte implementerats lika smärtfritt i alla länder. Ryssland är ett land med ett redovisningsregelverk som skiljer sig väsentligt mot IFRS, men också från andranationella regelverk. Studiens problemdiskussion visar på att Ryssland har haft och har stora problem med implementeringen av IFRS till skillnad från EU-länderna vilket har lett fram tillstudiens syfte. Syftet med studien är att undersöka de skillnader som finns mellan IFRS och ryska redovisningsstandarder för att påvisa hur väl Ryssland framgångsrikt har lyckats implementera IFRS jämfört med ett av medlemsländerna i EU, i detta fall Sverige. Syftet medstudien är också att undersöka hur Rysslands kultur kan ha påverkat dess utveckling och implementering av nationella och internationella regelverk inom redovisningen. Studien har ett abduktivt tillvägagångssätt och syftar till att göra en komparativ studie. En granskning sker av tidigare forskning samt av koncernredovisningar enligt både IFRS och RAS från de 25 största företagen i Ryssland, baserat på jämnviktiga mätningar av intäkter, vinster, tillgångar och marknadsvärde. Därefter görs analyser och jämförelse mellan de olika regelverken. Detta görs även ur ett kulturellt perspektiv. Slutsatsen av studien visar att rysk redovisningspraxis har många väsentliga brister vilka påverkar dess förmåga att implementera IFRS. Bristerna existerar dels i regelverkets grundstenar men även i landets kulturella värderingar, vilket gör landets förutsättningar att framgångsrikt implementera IFRS väldigt små. Studien visar på stora skillnader i innebörden av likartade standarder mellan Rysslands nationella regelverk RAS och det internationella regelverket IFRS vilket försvårar harmoniseringen. Två stora skillnader är att IFRS är principbaserat och RAS är regelbaserat men även att IFRS fokus i rapporterna är tillaktieägarna och andra intressenter medan RAS främst är till för skattehantering. De största anledningarna att harmoniseringen mellan IFRS och RAS försvåras är den okunskap och bristfälliga utbildningen som råder hos ryska revisorer och upprättare av finansiella rapporter. Företagen känner sig obekväma och omotiverade och väljer därför inte att frivilligt uppföra finansiella rapporter enligt IFRS. Ur ett kulturellt perspektiv visar studienäven att Rysslands bristande utveckling inom redovisningssystem kan hänvisas till landetsdimensioner inom kulturella värderingar vilka är: lagstadgad kontroll, enhetlighet, konservatism och sekretess. Detta i motsats till IFRS värderingar: professionalism, flexibilitet, optimism och transparens. Länder, såsom Ryssland, med kulturella värderingar inom redovisningspraxis vilka är avlägsna gentemot IFRS värderingar måste övervinna högre hinder för att framgångsrikt implementera och fortsatt kunna använda IFRS. / In 2005, a new rule was introduced. The rule demanded that all listed companies within the European Union (EU) were to maintain their consolidated financial statements in accordance with the International Financial Reporting Standards (IFRS), starting in the fiscal year of2005. The objective of the IFRS is to make the world economy more transparent, responsible, comparable, and effective. Additionally, the IFRS also was designed to bring confidence, growth, and long-term financial stability to the world economy. The introduction of IFRS has been seen as a revolution in the world of global economy. Many countries all over the world followed the EU and implemented their own new legislation, but many countries were not quite as successful with their implementations or had drastically different approaches to handling the economy. For instance, the Russian Federation is a state with an accounting framework that differs significantly from that of the IFRS and other national accounting frameworks. The discussion of this study shows that, unlike the countries within EU, the Russian Federation has major problems with the implementation of their own IFRS, which led to the purpose of this study. The purpose of this study is to examine the differences between IFRS and the Russian Accounting Standards (RAS), while also comparing how much the Russian Federation implemented IFRS into their economy practices compared to that of a country within EU. In this case, Sweden. Another purpose of this study is to examine how Russian culture can affect the progress and implementation of national and international rules in their reporting sectors. This study will increase the understanding of accounting within the Russian Federation and its development from a cultural perspective. This work is done to facilitate trade between different countries and to increase the comparability of the accounting reports. This study has an abductive approach and the goal is to make a comparative study. An examination of previous research and consolidated financial statements, according to both the IFRS and RAS, can be scrutinized. The examination is limited to the 25 largest companies in the Russian Federation, based on facts of consistent measurement of revenue, profits, assets and market value. When the selection of companies is done, there will be an analysis comparing between the different regulations. An additional cultural perspective will be added contrasting Sweden to Russia. The results of this study show that Russian accounting has a lot of shortcomings in different aspects, which affects the ability to implement IFRS. The issues do not solely exist in the fundamental part of RAS, but also in the cultural values of the country. This makes it difficult for the companies of the Russian Federation to fully implement IFRS. The study demonstrates the big differences between the meaning of similar standards in the RAS compared to IFRS, which complicates the harmonization. One major difference between IFRS and RAS, is that IVIFRS is based on principles and RAS is based on rules. Another important difference is that IFRS put the focus on the reports to the shareholders and other stakeholders, while the RAS primarily focuses on tax management and the government. The main reason why the harmonization between the IFRS and RAS is so complicated is due to the fact that the Russian accountants’ lack both the proper knowledge and education. The companies feel insecure and unjustified, and therefore choose not to voluntarily set up financial reports according to the IFRS. From a cultural point of view, this study also shows that the Russian Federation’s lack of progress in the accounting system can be referred to the cultural basic values of the country, which are: statutory control, uniformity, conservatism and confidentiality. Contrary to this, IFRS basic values are: professionalism, flexibility, optimism and transparency. Countries such as the Russian Federation, with cultural values that differ radically compared to IFRS values, must overcome bigger barriers to successfully implement and continue to use IFRS properly.