The present study investigates high school students' knowledge for concepts that are common in civic education teaching. The concepts that the study investigates are linked to democracy and the Swedish constitution, in order to make connections between conceptual understanding and democratic citizenship. The purpose of the study is to investigate differences between year one and year three and to make visible connections between conceptual understanding and the goal of raising democratic citizens. The experience has been gained through surveys completed by a total of 105 high school students in year 1 and year 3. The results show that students in year 3 generally have a better understanding of concepts than students in year 1. The study also shows that there are interesting connections between understanding of concepts and democratic citizenship.

Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

Hösten 2020 beslutade Sveriges riksdag att sex- och samlevnadsundervisning ska vara ett examensmålen för alla lärarutbildningar (från förskolan och upp till gymnasiet) från hösten 2021 för lärarutbildningarna vara sexualundervisningen. Men beslutet redogör inte hur det ska gå till, eller vilket/vilka kunskapsmål i kursplanerna som omfattas. Lärarna får därmed stort utrymme för hur uppdraget ska realiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Fredrik Backmans bok Björnstad. Boken har analyserats utifrån aspekterna identitetsskapande, genus och könsroller samt status, inom ramen för samhällskunskap 1b. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativ textanalys tillämpats. Resultatet visar att boken har didaktisk potential eftersom boken visar på karaktärerna brottas med sina respektive identiteter och roller på sina individuella sätt, där ishockeykulturen har stor inverkan. / In the autumn of 2020, the Swedish Parliament decided that sex education should be one of the objectives for all teacher education (from preschool and up to upper secondary school) from the autumn of 2021. But the decision does not explain how it should be down or which knowledge goals in the syllabus are covered. The teacher get a lot of freedom to implement the assignment. The purpose of this essay is to investigate the didactic potential in Fredrik Backman’s book Björnstad. The book has been analyzed on the basis of the aspects identity creation, gender and gender roles, and status, within the framework of social studies 1b. To fulfill the purpose of the study, a qualitative text analysis has been applied. The result show that the book has didactic potential because the book shows the characters wrestling with their respective identities and roles in their individual’s ways, where the ice hockey culture has a great impact.

Syftet med den här studien var att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet ämnesdidaktiskt motiverar stoffinnehåll i sin undervisning för hållbar utveckling. Undersökningsmetoden i studien är kvalitativ med en teoristyrd ansats och de två teorierna som ligger till grund för studien är frontlinjebyråkratteorin och Shulmans kunskapsteori. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade enskilda intervjuer, därefter blev dataunderlaget föremål för tematisk analys. Datainsamlingen avgränsades till Norrbotten och Västerbotten. Totalt medverkade fem skolor och sju lärare. Studiens resultat visade att stoffet samhällskunskapslärare väljer är mångsidigt, exempelvis livsmedelspriser, omställningsbeslut som berör fordon eller gruvdriften i Sveriges nordligare delar. Nutida omvärldshändelser stod oftast i centrum av lärarnas stoffurval men historiska utvecklingar förekom. Lärarnas motiveringar av stoffurvalen uppvisade en varierande komplexitet men det valda undervisningsstoffet hade ofta anknytningar till olika kursmoment i samhällskunskapen, exempelvis privatekonomi eller globalisering. Lärarnas motiveringar för sina val av stoffinnehåll handlade exempelvis om att eleverna ska få förståelse för bakomliggande faktorer till samhällets hållbara omställning eller för att det som stoffinnehållet behandlar medför socioekonomiska och miljömässiga påverkningar för eleverna och samhället. Avslutningsvis, lärarnas undervisning införlivade vanligtvis samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling, även om undantag förekom. Graden av de tre dimensionernas genomslag i undervisningen varierade beroende på hur lärarna hade tolkat styrdokumenten om hur de ska arbeta med hållbar utveckling i olika kurser. Oavsett kurs var det den sociala dimensionen av hållbar utveckling som fick mest genomslag. / The purpose of this study was to examine how civics teachers at upper secondary schools motivate educational content in a subject didactic manner within their teachings for sustainable development. The study used a qualitative research method with a theory-driven approach. The two theories in question are street-level bureaucracy theory and Shulman’s knowledge theory. The data collection method was conducted through semi-structured individual interviews, and the data was then subsequently subjected to a thematic analysis. The study limited its data collection to the counties of Norrbotten and Västerbotten, Sweden. In total, five schools and seven teachers participated. The results of the study showed that the educational content chosen by civics teachers was diverse, including but not limited to topics such as food prices and mining in the northern parts of Sweden or a decision related to a sustainable transition of transportation. Contemporary world events often were at the center of the teachers’ educational content selection, though historical events were also featured. The teachers’ reasoning for their choices of educational content exhibited varying degrees of complexity, but the selected content could often be connected to different course modules such as personal finance or globalisation. The teachers’ reasonings behind their choices of educational content included statements that it was to provide students with an understanding of the underlying factors for the sustainable transition of society. Furthermore, the teachers also explained that their choice of content addressed things that result in socio-economic and environmental impacts on the students’ quality of life within society. In conclusion, the teachers’ teachings typically incorporated all three dimensions of sustainable development, although exceptions did occur. The degree to which the three dimensions were integrated into the teachers’ classroom sessions varied depending on how teachers had interpreted the policy documents regarding how they were supposed to work with sustainable development in different courses. Regardless of the course, the social sustainability dimension predominated.

One of the main purposes with the subject of social studies is, according to The Swedish National Agency for Education (Skolverket), to foster future democratically active citizens and one way to achieve this is to use study visits and bring guests to the social studies education. The purpose of this study was therefore to research teachers’ opportunities and challenges to organize and conducting study visits and guest education. The study was based on three research questions which were related to the types of study visits teachers carried out and what kinds of guests they invite to the classroom and the purpose of these visits, factors that can hinder or in other ways affect study visits and guest education and how teachers perceive students’ attitudes and behaviour during study visits and guest education and their knowledge acquisition in social studies. Eight social studies teachers working at lower and upper secondary schools in Sweden were interviewed though semi-structured interviews. The results showed that the teachers organize study visits and guest education with several purposes and that study visits to the local courthouse, the Swedish Riksdag, local businesses and to the local municipal council were common. Common types of guest education included visits from governmental authorities or other organizations, businesses, and politicians. The results also showed that the teachers were largely affected by factors such as time and school funding to organize study visits and guest education but also by factors such as logistics, lack of control and the pandemic. The teachers believe that students can learn a great deal through study visits and guest education as they have the opportunity to see things first hand, but also that students have a varied ability to ask questions during these occasions and may behave in a non-desirable manner. The discussion section includes result comparisons to previous research and suggestions for future research. / Enligt Skolverket är ett av samhällskunskapens stora uppdrag att fostra framtida demokratiskt aktiva medborgare och ett sätt att göra detta på är att använda studiebesök och gästundervisning i samhällskunskapsundervisningen. Därför var studiens syfte att undersöka lärares möjligheter och utmaningar att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning utifrån tre frågeställningar. Frågeställningarna är kopplade till vilka typer av studiebesök och gästundervisning lärarna genomför och syftet med dessa, hinder och påverkansfaktorer för att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning och hur lärare uppfattar elevernas attityder, kunskapsökning och upplevelser av studiebesök och gästundervisning. Åtta verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av de analyserade intervjuerna visade att lärarna genomför studiebesök och gästundervisning med flera syften och att besök till tingsrätten, riksdagen, näringsliv och kommunfullmäktige var vanliga studiebesök. Vanliga gästundervisningar var besök av myndigheter eller andra samhällsaktörer, näringsliv och politiker. Resultatet visade också att lärarna påverkas till stor del av tid och ekonomi för att arrangera och genomföra studiebesök och gästundervisning men också av logistik, brist på kontroll, pandemin och andra påverkansfaktorer. Lärarna berättar att eleverna lär sig mycket genom studiebesök och gästundervisning då de får se saker med egna ögon, men att eleverna också har en varierad förmåga att ställa frågor vid dessa typer av tillfällen och att eleverna kan uppföra sig på ett icke-eftersträvansvärt sätt. I diskussionen diskuteras resultatet kopplat till tidigare forskning och förslag på vidare forskning inom området.

Sweden is a member of the European Union and Sweden’s turn-out in the elections to the European Parliament is low compared to its own national elections. Earlier research in the field of didactics in civics regarding the EU have mostly focused on aspects of civic education such as which subject content teachers teach and what knowledge they test their students on. Even today, textbooks are an important part of shaping education. This study has focused on how the EU is presented in textbooks for civics in Swedish upper secondary school, specifically the course “Samhällskunskap 1b”. The aim was to research the political knowledge about the EU presented in textbooks and research how the presented political knowledge can contribute to political participation.  The study utilizes two different theories, the first is Maria Jarl’s definition of the participatory democratic process and the second is a categorical instrument constructed by Peter Wall used to analyze political knowledge. The method used is both a qualitative content analysis and a comparative analysis. The categorical instrument used stipulates that political knowledge contains three dimensions, polity, policy, and politics. Each dimension has several variable categories attached.  In the study, four textbooks written for the civics course “Samhällskunskap 1b” were analyzed, in accordance with the developed methodological framework. The results of the study found that each of the textbooks contained all three dimensions of political knowledge. However, the dimensions were not equally present in the content with an imbalance favoring the polity dimension which encompassed more than half of the observed variable categories in each of the textbooks. The politics dimension was also found to be relatively non-existent in each of the textbooks with coverage as low as 2% in one of the textbooks. Thus, the conclusion is that the political knowledge regarding the EU in the textbooks is far too one-sided to provide a satisfactory contribution to political participation. We also confirm that a similar focus on the polity dimension regarding the EU exists in textbooks which can also be found in the content teachers teach. This might have several implications for future political participants in Sweden and thus also Swedish democracy.

Detta är en fokusgruppsundersökning om svenska gymnasieelevers uppfattningar om undervisning i kontroversiella frågor. År 2022 publicerade Skolinspektionen en granskning av undervisningen i kontroversiella frågor inom högstadieskolan och fann då flera förbättringsområden. Denna undersökning fokuserar på att undersöka gymnasieelevers perspektiv på undervisningen i kontroversiella frågor för att se om det finns liknande förbättringsområden som inom högstadieskolan. För att få svar på detta har tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 13 gymnasieelever genomförts. Vidare undersöks vad eleverna upplever som gynnande och missgynnande faktorer för undervisningen i kontroversiella frågor. Den tidigare forskningen visar bland annat att elever tenderar att vara intresserade av frågor som påverkar dem direkt som individ. Det finns olika uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt och det baseras ofta på kontextuella faktorer såsom elevernas olika erfarenheter. Olika elever eller grupper kan ha varierande uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt. För denna uppsats är variationsteori centralt. Variationsteori är en teori som fokuserar på relationen mellan undervisning och lärande. Den utgår ifrån att elever har olika uppfattningar om undervisningsinnehållet. Genom kvalitativ analys har intervjumaterialet tematiskt undersökts och kategoriserats. Resultatet av undersökningen visar att elever inte vågar uttrycka sina sanna åsikter av flera olika anledningar. För det första är eleverna rädda för att bli bojkottade och utfrysta av sina klasskompisar. För det andra uttrycker eleverna att de har en mycket stor respekt för varandra och därför är varsamma med att kränka varandra. För det tredje anser eleverna att lärarens sociala makt samt hur läraren svarar påverkar deras vilja att uttrycka sina åsikter. Informanterna menar att majoriteten av deras diskussioner om kontroversiella frågor sker utanför lektionstid, på rasterna och i sociala medier, utan att de senare lyfts in i klassrummet. Undersökningen drar slutsatsen att lärare behöver ha en större lyhördhet för vilka ämnen eleverna diskuterar utanför klassrummet, en transparens i val av undervisningsmetoder samt ett aktivt arbete för ett hållbart diskussionsklimat i klassrummet.

Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

Denna studie undersöker en föreslagen pedagogisk metod, interaktionslärande, med fokus på elevens livsvärld genom en undersökt reell situation baserad på erfarenhet, materialitet och ömsesidighet i olika former. Metodiken appliceras och reflekteras kring i en fortsättningskurs i samhällskunskap på ett svenskt gymnasium, bland annat genom en praktiskt genomförd övning med påföljande intervjuer. Studien använder sig dessutom av en teoretisk metodik där aktionsforskning eller aktionslärande appliceras som metod tillsammans med så kallat kommunikativt handlande och förhållande till systemteori och så kallat lömska problem. Studien utvärderas genom reflektion i förhållande till kontexten utifrån samtal med de medverkande, för att sätta studiens pedagogiska metod i relation till en samtida pedagogisk debatt och därigenom förhålla sig till tankar inom denna, och överväganden också för en övergripande samtida pedagogik. / In this thesis an approach to pedagogy is proposed, Interaction Learning, with an ambition to bring a subject matter closer to the pupils’ life world by focusing on individual experience, materiality and mutuality in different forms. It is further examined through a study in an applied context in an advanced Social Science course in an upper secondary Swedish Gymnasium through an exercise followed by interviews. The study itself uses a theoretical framework based on an action research approach, using reflective experience and communicative action as well as Systems theory thinking that draws on theories on what could be approached as Wicked Problems. The applied practice is further evaluated and reflected on to set the methodological thinking in reference to a current and ongoing Pedagogical debate in Sweden. To evaluate the approach’s possible use and to reflect also on pedagogy on a broader scale for a contemporary current society.

Today we live in a multicultural society where many students have Swedish as a second language. Straszer et al. (2022) says that in 2017 24% of all students in the Swedish schools had recently migrated to Sweden. We have noticed that language acquisition in the subject social science has not been researched as much as other subjects with higher status. We will answer questions such as why language acquisition is important for students that have Swedish as a second language. The method to this research is a form of literature study, where we have used scientific articles and a doctoral thesis. These treat both language acquisition in general but also linked to the subject language in social science, they also treat the importance of the mother tongue when it comes to language development in a second language. The articles take place both in Sweden but some articles treat language acquisition from a more international perspective such as examples from the United states of America and Singapore. In the result we meet subjects such as epistemic injustice that describes that all students don’t have the same presumptions when it comes to knowledge. Keerfoot and Bello-Nonjengele (2022) looks at this knowledge based justice from a lingual perspective where knowledge is being mediated through language and communication. We also take a look outside of Sweden to broaden our study with more examples and research. We have examples from both the USA and Singapore. Singapore for example has all their teaching in another language than their official language. Thereafter we also look at how one can work with language acquisition in a science classroom, both from a natural science perspective and a social science perspective. We found a gap in research where natural science holds a higher status than social science. This gap should be filled since we in many articles learned that language acquisition and social science work very well together. In the search of how one can work with language acquisition many articles about mother tongue tuition appeared and how it can and should be integrated more in the language acquisition-work with students that have Swedish as a second language. We also found research on how it should be more integrated as it has a great impact on both language acquisition and school results in general. We find that there is a hierarchy among languages and that modern language holds a much more secure role in school as it is a part of the syllabus. At the same time that we write this study a new government has recently taken place that lays out a suggestion to investigate whether mother tongue would have a negative effect on2integration and knowledge development in the Swedish language. How can these suggestions be suggested when science research says otherwise? This was something we wanted to investigate more.