This is a comparative study of how the concept of democracy is presented in textbooks for Civics education used in basic adult education and secondary school. The method used in the study is a qualitative text analysis and the theoretical framework is based on the democratic ideal models electoral, participatory, and deliberative democracy. The analysed material consists of four textbooks: two books used in adult education and two used in secondary school. The study shows that electoral aspects of democracy are clearly dominant in the textbooks used in adult education, while both electoral and participatory aspects are more salient in textbooks used in secondary school. Deliberative aspects are the least common in all textbooks.

Trots att kunskapsområdet EU har en större plats i både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument idag har brister i EU- undervisningen uppdagats. Eleverna ges inte tillräckliga kunskaper och går ur gymnasiet med bristande förståelse för EU och sin egen roll som EU- medborgare. Detta väcker frågor kring hur undervisningen om EU ser ut på högstadiet och gymnasiet samt om en kunskapsprogression möjliggörs.Syftet med denna studie är att belysa högstadielärares och gymnasielärares tankar och beskrivning av sin undervisning om EU, för att analysera om deras undervisning möjliggör en progression för elevernas EU-kunskaper. För att möjliggöra en sådan studie har undersökningen genomförts genom kvalitativa intervjuer av fyra högstadielärare och fyra gymnasielärare som alla undervisar i ämnet Samhällskunskap.Studien har utgått från antagandet att undervisningen om EU och kunskapsprogressionen inte är tillräcklig, vilket till viss del bekräftas av studiens resultat. Resultatet visade aspekter som tyder på en likartad undervisning på bägge skolstadier och som därför inte anses leda till en progression. Samtidigt uppmärksammas delar i undervisningen på gymnasiet som tyder på en fördjupning av tidigare tillägnade kunskaper och som därför gynnar en kunskapsprogression, och även faktorer som kan vara anledningar till att kunskapsprogressionen försvåras; så som tidsbrist, stoffträngsel och ointresse hos elever och lärare. Studien visar att antagandet om brister i EU- undervisningen och ett visst missgynnande av kunskapsprogression stämmer men att det också finns möjliga förklaringar till detta. / Despite the fact that knowledge regarding EU plays a larger role today in both steering documents for secondary school and high school has imperfections been identified. The students are not given enough knowledge and finish high school with a lack of understanding of EU and their own role as citizens in EU. This raises questions regarding how the education of the subject is managed in secondary and high school and also if a knowledge progression is made possible.The purpose of this study is to put a light on the thoughts of teachers in secondary- and high schools about their EU education to be able to analyze if their teaching makes a progression of the students’ knowledge possible regarding their knowledge of EU. To make such a study possible the survey was conducted through qualitative interviews of four social science teachers in secondary school and four social science teachers in high school have been made.The study was been based on the assumption that education about EU is lacking and that knowledge progression is not adequate which to a part is proved by the result of the study. The result showed a similar education in both stages which therefore doesn’t point to a knowledge progression. At the same time parts of the education in high school indicates a deepened study of different knowledge areas studied in secondary school which therefore favors knowledge progression, but at the same time progression can be reduced by identified factors like lack of time, “overcrowded” subject areas and lack of interest from both students and teachers. The study shows that the assumption that imperfections exists in EU education and that a degree of limited knowledge progression is true, but it also shows that there are possible explanations to why this may be.

Kunskapsöversikten syftar till att belysa betygens funktion och rättvis bedömning i en svensk utbildningskontext. Översikten baseras på forskning som sammanställts från en systematisk informationssökningsprocess huvudsakligen förankrad i forskningsdatabasen Swepub.Tilläggsmaterial har sökts genom sekundärsökningar. Resultatdelen redovisar förhållandet mellan betygens funktion och rättvis bedömning i fyra delar. Ett inledande kapitel som ger ett historisktperspektiv på hur utbildningsverksamheten i Sverige förändrats i relation till betygsättning och bedömning. Därefter i de två följande kapitlen fördjupas kunskapen kring betygens funktion och villkor för rättvis bedömning. I de sista två kapitlen vidgas problematiken kring betygens funktion och rättvis bedömning genom att närmare undersöka forskning kring validitet och reliabilitet. Den främsta slutsatsen kunskapsöversikten når är att betygens funktion och rättvis bedömning styrs av de förutsättningar det målrelaterade systemet skapar. Särskilt utmanas rättviseaspekten i bedömningsprocessen för att de föreskrivna riktlinjerna är inte alltid det som mäts vid bedömningstillfället. Andra faktorer som personliga drag hos elever, leder till att betyget inte är ett tillförlitligt mått på elevens kunskap. Kan inte betygens funktion säkerställas, då att betyget är ett korrekt mått på elevens kunskap, får betyget en negativ inverkan på bedömningens trovärdighet. Avslutande diskussionen kretsar kring att belysa ämnesrelevansen av kunskapsöversiktens inriktning. Ämnesrelevansen vilar på grunder av att lärare alltid i sitt yrkesutövande måste betygsätta och bedöma. Då är frågan om betygens funktion och rättvis bedömning en brännande punkt för en jämlik skolgång.

The study’s purpose has been to attract attention and facilitate discussion regarding norms that are present in text books in the social science for upper primary school. The theoretical premiss has been a normcritical perspective based on queer theory, social constructionism and intersectionality. The study’s conclusion is based on content analysis (text and image) of four text books. The method that was chosen were qualitative analysis with quantitative ingredients. This study was limited to family constellations, ability to function, gender/non-binary gender persons and white/non white persons.   In summary, the text books shows several normcritical perspectives. The results differ from earlier studies since one out of four study material is female dominant. The most common family constellation that appeared was the nuclear family. All study materials was dominated by white persons, additionally there were persons with disabilities: visual impairment (glasses). Other disabilities were absent. / Studiens syfte har varit att väcka uppmärksamhet och skapa diskussion kring vilka normer som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 4-6. Teoretiska utgångspunkter har varit normkritiskt perspektiv utifrån queerteori, socialkonstruktivism och intersektionalitet. Studiens resultat är baserat på text- och bildanalys av fyra läroböcker. Metoden som valdes var kvalitativ analys med kvanitativa inslag. Denna studie var avgränsad mot familjekonstellationer, funktionsförmåga, genus/könsöverskridande identitet och vithet/icke vithet.   Sammanfattningsvis har läroböckerna flera normkritiska perspektiv. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning i och med att en av fyra läroböcker var kvinnodominerade. Den vanligaste formen av familjekonstellationer var kärnfamiljen. Samtliga läroböcker domineras av vita personer, dessutom finns presentationers av personer med funktionsnedsättning: synfel (glasögon). Andra funktionsnedsättningar lyste med sin frånvaro.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur konflikter omskrivs i läromedel i samhällskunskap på gymnasieskolan. Via en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läroböcker i samhällskunskap med inriktning mot gymnasieskolan undersöks hur konflikter definieras och vad som anses vara den föreliggande orsaken till konflikter utifrån en begreppsapparat taget ur fältet conflict resolution. De begrepp och förklaringar som undersöks är inkompatibilitet utifrån antingen territorium eller regeringsmakt samt mellanstatlig konflikt, statsbildningskonflikt och inbördeskrig. Resultatet visar att det existerar en skillnad gällande formuleringarna i de olika läroböckerna. Slutsatsen visar att både mellanstatlig konflikt och statsbildningskonflikt synonymiseras med konflikt medan inbördeskrig behandlas som ett eget begrepp. Vidare visar materialet med tydlighet på när en konflikt är grundad i inkompatibilitet gällande territorium. Konflikter grundade i inkompatibilitet gällande regeringsmakt saknar dock antingen en koppling eller en tydlig koppling till regeringsmakt. Slutsatsen som görs till följd av studien är att det undersökta materialet inte är konsekventa i sin beskrivning av konflikter. / The purpose of this study is to examine how conflicts are described in educational textbooks in social science for the upper secondary school. Via a qualitative textbook analysis of four educational textbooks in social science for the upper secondary school conflicts are examined by how they are defined and what is considered to be the cause for conflicts from a conceptual apparatus taken from the field of Conflict resolution. The concepts and explanations that are being examined are incompatibility of either territory or state and interstate armed conflict, state formation conflict, and intrastate conflict. The result shows a difference between the formulations in the textbooks. The conclusion shows how both interstate armed conflicts and state formation conflicts are being synonymized with conflict while intrastate armed conflicts are being treated as an own concept. Furthermore, the material shows with clarity when a conflict is sprung out of incompatibility of territory. Conflicts of state are however either missing a connection to incompatibility of state or the connection is unclear. The drawn conclusion following the study are that the material is not consistent in its description of conflicts.

Previous research has concluded that many civics teachers lack sufficient knowledge of the European Union which affect students’ ability to acquire sufficient knowledge that in the long-term will have democratic consequences in terms of low turnout and lack of enlightened understanding. The purpose of this essay is therefore to examine civic teachers’ level of knowledge through semi structured conversion analysis to gain understanding of teachers own views of their teachings in terms of EU. The interviews show that civic teachers interpret the curriculum different from each other which have consequences for their teachings in the shape of extent as well as content. Furthermore, this essay shows that teachers themselves experience that their knowledge of EU is sufficient to educate students. However, the analysis shows that their knowledge of how to teach about EU in some cases assumes a foreign policy perspective which previous research have stated is harmful to students’ perception of EU as students perceive it as something far away, rather than something close to them. Finally, this essay concludes that many teachers experience a time pressure which further complicate their ability to implement a satisfactory EU teaching. This, as well as a lack of understanding of the extent and which content to process, show that teachers experience it as difficult to teach about EU as is expected from them.

The aim of this thesis is to examine and analyze what discourses about women can be found in three Swedish textbooks in social studies, and to identify the different social roles that are being attributed to the woman in these textbooks. The theoretical and methodological background used is Discourse Theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Additional theory used is post strucutral feminism, intersectionality, and critical discourse theory as described by Norman Fairclough. Three questions are asked: Which subject positions are assigned to the women in the material examined? What discourse/s can be found in the textbooks? Do the results change over time? Five subject positions are identified: woman as mother and wife, the teenage girl, woman as a public actor, the vulnerable woman and the other woman. Hence – five different discourses are identified: the caring woman, the teenage girl, the active woman, the vulnerable woman and the other woman. The analysis shows that the discourse about the caring women is reproduced over time. Women are attributed characteristics such as caring whose primary focus is to attend to the needs of others. Particularly noticeable is the fact that the language does not rest solely on a heterosexual binary, but also on ethnocentric beliefs where the ‘other women’ is used to strengthen the community of the Western group – a group in which the other woman can never participate.

Sedan det officiella bildandet av EU så har idén om en gemensam europeisk identitet funnits. Både EU och Sverige har försökt förverkliga denna idé – det finns däremot forskning som tyder på att det är ett tämligen svårdefinierat koncept. I läroplanen för gymnasieskolan finns en formulering rörande utvecklandet av elevernas europeiska identitet. I och med dess svårdefinierade natur så väcker det frågan kring hur lärare själva konceptualiserar en europeisk identitet, vilket besvarar föreliggande studies syfte. Dessutom är det meningen att synliggöra lärares resonemang kring möjligheter och utmaningar som finns med att undervisa om en europeisk identitet. Således har en kvalitativ intervjustudie genomförts där sju verksamma samhällskunskapslärare intervjuats och analyserats utifrån en social identitetsteori. Resultatet av studien visade att det saknas en samstämmighet bland lärarna gällande vilka aspekter som kan utgöra en del av en europeisk identitet. Sekularism, mångkulturalism och kontinentens historia framstod som de främsta aspekterna, men varenda aspekt ifrågasattes kontinuerligt av samtliga lärare. Det fanns en brist på möjligheter bland de intervjuade lärarna som menade att EU och identitet utgjorde självklara förutsättningar men att det kräver ett visst intresse från läraren själv. Vid talan om utmaningar så fann de intervjuade lärarna bland annat att det är en svårdefinierad fråga, ett obekvämt ämne för vissa lärare och framför allt en brist på förankring i ämnesplanen, vilket gör att det europeiska hamnar i skymundan. Den nationella och globala identiteten ges mer utrymme i ämnesplanen och således är det naturligt att dessa behandlas mer i klassrummet. / Ever since the foundation of the European Union, the idea of a common European identity has existed. Both the EU and Sweden have tried to make this idea come into fruition – however, previous research indicate the difficulty in defining this concept. In the Swedish curriculum for upper-secondary school, there is a formulation regarding developing the students’ European identity. Due to its difficulty to define, it raises the question regarding how teachers themselves conceptualize a European identity, which explains the main purpose of this study. Another objective was to investigate teachers reasoning regarding the potential possibilities and challenges when teaching about a European identity. Therefore, a qualitative interview study was conducted where seven active civics teachers were interviewed and analyzed using a social identity theory. The results of the study pointed to a lack of consensus among the teachers regarding what aspects to include in a European identity. Secularism, multiculturalism and the continent’s history emerged as the most prevalent aspects; however, each aspect was continually disputed by every teacher. There was also a lack of possibilities presented. EU and identity were the most obvious in terms of core content, but it requires a certain interest from the teacher. The interviewed teachers brought up several challenges, including its difficulty to define, its uncomfortable nature and, above all, its absence from the course curriculum. This effectively sidelines the European identity from making any significant appearance. The national and global identity are present in the course curriculum and are therefore given a higher priority.

The purpose of this paper is to investigate the meaning of a heteronormative in schoolenvironments. The purpose is also to investigate whether the examined curriculum materialsin social studies for grades 4–6 display a heteronormative and how different types of gender,family constellations and sexual orientation are displayed in curriculum materials in socialstudies for that age group. The conclusion is based on a textual and visual analysis of fourdifferent curriculum materials in social studies. Methodological triangulation is used to makeit easier to discover whether they are heteronormative. The survey is based on a qualitativeanalysis with quantitative elements. As both the text and visuals have been examined, it wasnot enough to only use one measurement method. The quantitative method was used toanswer the frequency of the appearance of gender, family constellation and sexual orientationin the curriculum materials. To answer the issue on whether the teaching materials areheteronormative or not, the qualitative method was used. The main result shows that all examined instructional materials display men and women,nuclear families and heterosexuals the majority of times. Based on the result, it also appearsthat the instructional materials, in one way or another, are heteronormative.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka former av arbets- och bedömningsmetoder som lärare väljer att använda sig av för att bedöma elevernas kunskaper och genom detta studera hur dessa kan betraktas som likvärdiga i ämnet samhällskunskap, årskurs 1-3. Syftet är även att synliggöra hur lärare som undervisar i ämnet, årskurs 1-3 uppfattar ramfaktorer, och ställa detta mot tidigare forskning huruvida faktorer kan påverka lärares förutsättningar att bedöma eleverna likvärdigt. I en enkätundersökning har lärare som undervisar i samhällskunskap, årskurs 1-3, svarat på frågor om bedömningsmetoder och vilka ramfaktorer de anser påverkar förutsättningar för bedömning. Lärare i undersökningen använder framförallt muntliga och skriftliga bedömningsmetoder, vilket indikerar på hög validitet och reliabilitet. Ramfaktorer som lärarna anser ha störst påverkan på deras möjlighet till att genomföra bedömningar är de pedagogiska- samt de administrativa ramarna. En likvärdig bedömning är svår att uppnå på grund av avsaknad av bedömningsstöd för årskurs 1-3. Lärarnas svar i undersökningen, gällande ursprungskälla av bedömningsmaterial samt användandet av bedömningsmatriser skiljer sig åt, vilket kan peka på skillnader av lärarnas tolkningar av styrdokumenten. / The purpose of this study is to highlight the forms of work- and assessment methods, that teachers choose to use to assess pupil’s knowledge and thereby study how these can be considered equivalent in the subject of social studies, grades 1-3. The purpose is also to make visible how teachers who teach the subject perceive framework factors, and set this against previous research on which factors affect teachers' ability to assess students equally. In a survey, teachers who teach in the grades 1-3 answered questions about assessment methods and which framework factors they consider to affect the conditions for assessment. The teachers mainly used oral- and written assessment methods, which indicates high validity and reliability. Framework factors that teachers consider to have the greatest impact on their ability to assess pupil’s are the pedagogical- and administrative frameworks. Equivalent assessment is difficult to achieve due to the lack of assessment support for grades 1-3. The teachers answers in the survey, that their source of assessment material and the use of assessment matrix differ, which may indicate differences in the teachers' interpretations of the governing documents.