Vårt syfte med detta arbete är att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra människor? Vi hoppas även att vårt arbete kan väcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling är, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tänker om samlingar. För att förstå varför dagens förskolor har samlingar så anser vi att man behöver känna till historiken om dess uppkomst och har därför även skrivit kort om detta. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn samt observationer av samlingar på två olika avdelningar och förskolor i Skåne. Vi har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt eftersom vi tycker att det överensstämmer bäst med förskolans läroplan, styrdokument och värdegrund (Lpfö98). Det har varit intressant att ta del av pedagogernas syn på samlingen eftersom alla inte talade lika positivt om den. Samlingen kan ses som ett utmärkt tillfälle för barn att utvecklas på olika sätt, men den kan också ses som ett onödigt avbrott i barnens fria lek. Barnen som vi samtalade med på de två olika förskolorna hade även de väldigt olika uppfattningar om sina dagliga samlingar.

Dagens skola möter en stor del elever med utländsk bakgrund som sedan tidigare har med sig annat språk, andra erfarenheter och andra kunskaper än vad övriga eleverna har när de kommer in i den svenska skolan. En del av de här eleverna klarar inte skolans mål och uppnår inte kunskapskraven som ska uppnås i kunskapsmålen enligt läroplanen. Orsaken bakom detta är att många av de eleverna inte behärskar undervisningsspråket tillräckligt för att tillägna nya kunskaper och gå vidare med sitt lärande.Syftet med denna uppsats är att kartlägga studiehandledningens roll som en stödåtgärd för att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt självkänsla. Studiens avsikt har varit att belysa samarbetet mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare/studiehandledare som en viktig faktor för att få flerspråkiga elever mer delaktiga i klassrummet.För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie och gjorde intervjuer med fem lärare från två kategorier, varav två är modersmålslärare och tre ämneslärare som jobbar i grundskolor i Helsingborgs kommun.Resultatet visar att studiehandledning på modersmålet gynnar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling, förstärker deras självförtroende och ger dem det stöd de behöver för att kunna klara sitt skolarbete. Enligt studiens resultat klarar många flerspråkiga elever av att uppnå skolans mål efter att de får studiehandledning på sitt modersmål. Dessutom påvisar resultatet brister i samarbetet mellan modersmålslärare (som i mitt fall är studiehandledare), och att det samarbetet sker för sällan.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ”sär” bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan. Den andra skolan kallar vi för skola B, där elever i behov av särskilt stöd är placerade i särskolan.Syfte: Vårt syfte var att undersöka vilken placering som var bäst anpassad för elever i behov av särskilt stöd; i grundskola eller i särskola. Vi har studerat två skolor i samma kommun. Vi utgick från ett lärarperspektiv och från vad som kunde vara bäst för den enskilda elevens behov. Vi tittade också på resurstilldelningens betydelse för den pedagogiska utformningen av undervisningen.Metod: Vår studie grundas på en kvalitativ metod. Den består av intervjuer av sex pedagoger och observationer av fem elever.Resultat: Vi har kommit fram till att det finns både fördelar och nackdelar med att placera elever i behov av särskilt stöd i grundskola respektive särskola. Placeringen måste utgå ifrån elevens individuella behov. Elevens förmåga till socialt samspel och kognitiva förmåga måste här vägas in. Endast då eleven har en konstaterad utvecklingsstörning kan denna placeras i särskolan.Diskussion: Vi har kommit fram till att en bakgrundskunskap om elever i behov av särskilt stöd är oerhört viktigt och skiljer sig mycket bland de pedagoger som vi har intervjuat. Då man arbetar med elever i behov av särskilt stöd är det viktigt med dessa individuella bakgrundskunskaper, eftersom det underlättar hela skolsituationen för den enskilda eleven. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, integrering, särskola, grundskola, socialt samspel och kognitiv förmåga.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna. / I´m glad as long as they don´t say that everyone is happy and musical. Parents to children with learning disabilities and their meeting with official authorities.

SammanfattningI den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor. Samtliga lärare som är intervjuade är och har varit verksamma i skolår 1-2. Jag har kommit fram till att arbetsformen organiseras på olika sätt av de intervjuade lärarna. Vilket syfte lärarna har med Eget arbete påverkar deras sätt att utforma arbetsformen. I studien presenteras en samling av de strategier som de intervjuade lärarna har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. Dessa strategier kan inspirera verksamma lärare och forskare. Den uppfattning jag bildat mig genom den här undersökningen är att elevinflytandet och elevernas möjlighet till socialt samspel är mycket begränsad under lektionerna med Eget arbete.Sökord: Ansvarsförmåga, arbetsschema, eget arbete, elevinflytande, individualisering självständigt arbete, socialt samspel.

AbstractTitel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrottenFörfattare: Alexander Ekström och Joel TulldahlOlika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ”traditionell bollundervisning” och bollbasundervisning. Likaså ville vi ta reda på hur och varför de uttrycker det de gör. För att få svar på vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Hur upplevde klassen i sin helhet de olika undervisningssätten? Hur upplevde eleverna samspelet med de andra eleverna under de olika undervisningssätten under lektionerna? Hur upplevde eleverna sin delaktighet under de olika undervisningssätten under lektionerna? Hur uttrycker sig flickor respektive pojkar om sina möjligheter till delaktighet och samspel med andra under de olika undervisningssätten och skiljer sig uppfattningen åt mellan hur van eller icke van bollutövare upplever det? Och varför ger eleverna uttryck för dessa upplevelser? I analysen av vår empiri har vi använt oss av olika teorier; genus, habitus och socialt samspel. Resultatet visar att alla, oavsett kön och van eller icke van bollutövare, upplevde bollbasundervisningen som positiv, utifrån sin egen delaktighet och möjligheten till samspel med de övriga i klassen. Eleverna gav dock inte lika tydliga svar på hur de upplevde den ”traditionella bollundervisningen” eftersom det fanns större variation i svaren om hur de upplevde sin egen delaktighet och möjligheten till samspel med de övriga i klassen.Nyckelord: Bollundervisning, delaktighet, samspel, bollutövare, genus, habitus och socialt samspel.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida designen och innehållet på en mindre förskolegård bidrar med begränsningar eller möjligheter till det sociala samspelet. Ett etnografiskt förhållningssätt har använts som metod och innefattar deltagande observationer samt medföljande observationer, så kallade go-alongs. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av två teoretiska begrepp, och de är agens och affordance. Resultatet av studien visar att designen på förskolegården påverkas av storleken och framför allt friytan av densamma och att detta sedan påverkar vilket innehåll som möjliggörs. Innehållet i sin tur har visat sig bidra med både begränsningar och möjligheter till det sociala samspelet, vilket i denna studie handlar om den fria leken på förskolegården. Resultatet av denna studie tillsammans med den tidigare forskning som finns inom området men även de riktlinjer och rekommendationer från myndigheter är samstämmiga när det gäller designen och dess innehåll på en förskolegård. Nämligen att alla förskolegårdar bör vara stora nog för att möjliggöra en design vars innehåll är så varierat som möjligt för att bidra med mer möjligheter än begränsningar till det sociala samspelet fri lek.

Läroplanen för förskolan har under de senaste årtionden sett olika ut, från början ingick en snabb inblick av förskolan i grundskolans läroplan men vid slutet av 1990-talet fick förskolan sin egen läroplan. Enligt tidigare forskning förekommer en social språkmiljö i förskolan och för att främja språkmiljön finns det olika strategier förskollärare kan använda. Syftet med denna studie är att undersöka hur de sociala samspelen har för betydelse för barns språkutveckling. Syftet kommer besvaras med hjälp utav två frågeställningar som är följande: Vilka strategier anser pedagoger att de använder för barns språkutveckling i förskolan? och Hur påverkar det sociala samspelet barnens språkutveckling utifrån pedagogernas perspektiv? Den metod som valdes i det empiriska materialet är den kvalitativa forskningsmetoden i form av intervjuer. Intervjuerna var mellan forskare och respondent, varav respondenterna i denna studie var förskollärare. Teoretiska utgångspunkter som används i analysen är Jean Piagets teori om kognitiv utveckling samt det sociokulturella perspektivet utifrån Lev Vygotskij.  Enligt sammanställt resultatet från frågeställningarna framhävs det att förskollärare stimulerar barn på bästa sätt genom att låta barn vara i mindre barngrupper, med lyhörd personal som utmanar barnens språk. Skapas det en miljö som är trygg och inbjudande underlättar det barnens språkutveckling. Ytterligare resultat visar på att sociala samspel påverkar barns utveckling genom exempelvis kroppsspråk och rollekar utifrån pedagogens perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring arbetet med barns sociala samspel inom lek. Detta genom att ta reda på vad de ansåg att det fanns för möjligheter samt om det fanns några begränsningar i arbetet. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala samspel. Vi har i arbetet utgått från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt två begrepp, dessa är intersubjektivitet och meningsskapande. Teorin och begreppen innebär att barn utvecklas i sociala aktiviteter tillsammans med andra. Det valda perspektivet och begreppen har vi haft som grund i den tematiska analysen av resultatet. I studiens resultat framkom det att förskollärarna upplevde leken som betydelsefull för barnen. Resultatet visade även på att förskollärarna såg sin roll och sitt förhållningssätt som viktigt för att skapa förutsättningar som främjar barns sociala samspel genom lek. Slutsatsen av den här studien är bland annat att i rollen som förskollärare vara deltagande i barns lek på olika sätt eftersom pedagogerna ska utgå från den enskilde individens behov. Förskollärarnas uppfattningar visade att det är viktigt för förskollärare att vara närvarande och uppmärksamma när barnen leker så att de kan åtgärda eventuella exkluderande handlingar. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Syftet med studien är att utveckla kunskap om förskollärares upplevelser kring skogens påverkan på barns lek och sociala samspel. Studien tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sju förskollärare. Det centrala resultatet visar att förskollärarna anser att skogen har en positiv påverkan på barns lek och samspel. Förskollärarna menar att fantasin utvecklas och nya konstellationer bildas när barnen vistas i skogen och att barnens kommunikativa och sociala förmåga främjas när de använder naturmaterial i leken. Resultatet visar även på att skogenses som ett värdefullt frirum. Förskollärarna menar också att barns motoriska förmåga stärks.Förskollärarnas resonemang är i övergripande drag förenligt med tidigare forskning som presenteras i studien.