Global ETD Search

11	Tiggaren, givaren och affekterna. Jönsson, Bodil January 2016 (has links) Syftet med denna studie var att undersöka om känslor som väcktes hos potentiella givare i mötet med tiggare predicerade hur de förstnämnda bedömde sannolikheten för att ge eller inte ge ett bidrag. Dessutom undersöktes även om personlighet och ålder korrelerade med givmildhet, samt om könsskillnader förelåg med avseende på givmildhet. Metoden var kvantitativ och undersökningen genomfördes via onlineenkät. Undersökningsgruppen utgjordes av 51 st kvinnor och 36 st män. Åldersspannet var från 18-75 år. Resultatet visade att grundaffekterna intresse och ledsnad korrelerade signifikant positivt med givmildhet, medan avsky, avsmak och vrede korrelerade negativt med givmildhet. Inga andra signifikanta korrelationer förelåg. Dock går inte att dra några slutsatser kring varför korrelation fanns mellan affekterna och givmildhet. Studien visar inte vad som väckte affekterna, det kan vara mötet med tiggare men även bero på andra faktorer. Tiggare givare givmildhet affekter känslor personlighetsdrag Social sciences Socialvetenskap
12	Resa mellan fattigdom och välfärd : En studie om frivilligarbetarens syn på stöd för romska EU-medborgare som tigger i Sverige / Travelling from poverty to welfare. Ternstedt, Malin, Rosén, Linda January 2016 (has links) Föreliggande uppsats har undersökt volontärers uppfattningar om vilka stödinsatser som är till störst nytta för romska EU-medborgare från Rumänien som kommer till Sverige för att tigga, samt hur de förstår EU-medborgarna och deras situation. Syftet var att få en helhetsbild av hur frivilligarbetarna ser på EU- medborgarna och hur de anser att eventuellt stöd bör utformas. Ett övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om gruppen EU- medborgare som tigger. Detta gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Studiens resultat, som analyserades med hjälp av empowerment- och tillitsteorier, visade att frivilligarbetarna anser att det är viktigt att stötta de individer som kommer till Sverige för att tigga. De uttrycker nödvändigheten av att bistå med det mest basala, men att det viktigaste och mest omfattande biståndsarbetet bör ske förebyggande i hemlandet Rumänien. Frivilligarbetarnas syn på EU-medborgarna framstår som positiv och hoppfull, samtidigt som de uppvisar gedigna kunskaper om romernas komplicerade situation i Rumänien. De uttrycker en tilltro till romernas möjlighet, att med visst bistånd, kunna påverka sin tillvaro i hemlandet. / The present study explores the experiences of volunteers working with Roma EU citizens who spend time in Sweden for the purpose of begging. The overall purpose was to investigate how the volunteers viewed the begging EU citizens and their need of support, in order to increase our awareness of begging EU citizens. Seven semi-structured interviews were carried out and, the data were analyzed using a thematic approach. Theories on empowerment and trust informed the analysis. The results indicate that the volunteers believe that Roma EU citizens are best supported preventively, where they live in Romania, although all of the volunteers expressed the necessity of basal support when the EU citizens were in Sweden. The volunteers, who showed profound knowledge of the complex Roma situation in Romania, seem to have an optimistic view of the possibilities for EU citizens to, with some support, improve their situation in Romania. EU-migrants beggars volunteers Roma interview EU-migranter tiggare frivilligarbetare romer intervjustudie
13	"Ett jobb som alla andra" : En hermeneutisk studie om romska kvinnliga tiggare Buskas, Madeléne, Jansson, Madeleine January 2018 (has links) Vi har gjort en hermeneutisk studie vars syfte var att få en förståelse för hur det är att leva som romsk kvinnlig tiggare i Sverige, och hur situationen i Rumänien ser ut för dessa kvinnor. Materialet har vi samlat in främst genom djupintervjuer med romska tiggande kvinnor, men också med deltagande observationer på stödcenter för utsatta EU-migranter. Materialet i studien har vi utifrån den hermeneutiska spiralen analyserat i tre steg, som innebär att gå från en materialnära tolkning mot en allt mer abstrakt tolkning. Till grund för vår tolkning har vi använt Bourdieus teori om kapital, som visat på vilka resurser eller brister kvinnorna har. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande kapital, som gav oss möjlighet att se innebörden av kontakter innanför och utanför sin grupp. Goffmans stigmateori kunde vi koppla till hur kvinnorna upplever att samhället tar emot dem. Beckers avvikarteori användes för att tolka val som några kvinnor gjort. Vår sluttolkning av resultatet blev att kvinnorna ser tiggandet som ett jobb som de utstår på grund av ansvaret de har och känner gentemot familjen. Hur individen samtidigt styrs av sin grupp tolkade vi från betydelsen Putnam ger till sitt begrepp sammanbindande kapital. De kvinnor som har lämnat livet som tiggare bakom sig har fått en anställning. Genom kontakter utanför sin grupp möjliggörs social mobilitet vilket vi tolkade från betydelsen Putnam ger till sitt begrepp överbryggande kapital . Tiggare EU-migrant romer hermeneutik kapital stigma cirkulär migration Social Sciences Samhällsvetenskap Sociology Sociologi
14	Mediers framställning av "romer" : En diskursanalys / Media production of "Roma" : A discourse analysis Björn, Emma, Ekström, Rebecka January 2015 (has links) I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier. Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer". EU-migranter romer tiggare diskursanalys offer utanförskap Social Work Socialt arbete
15	”…om dom går fram till mig så fuckar dom sin chans” : En netnografisk studie om synen på tiggare på Flashback / ”…om dom går fram till mig så fuckar dom sin chans” : A netnographic study on the perception of beggars on a swedish internet forum Barrington, Hilda, Sundkvist, Elin January 2019 (has links) The aim of this study has been to highlight and describe the perceptions of beggars, by studying and analyzing empirical data collected through observing different threads on a Swedish discussion forum. We wanted to study how beggars are mentioned in the discussion forum to illustrate the opinions and perceptions. To analyze the data a qualitative method of meaning condensation were used. The result was analyzed from a perspective of deviant behavior and three theories: Goffman's theory about Stigma, Beckers labelling theory and the theory about the established and the outsiders by Elias. The results showed that beggars are categorized and described as criminals, misfits and frauds. The results also gave us the conclusion that there are negative attitudes towards beggars. begging beggars deviant behavior internet forum meaning condensation tiggeri tiggare avvikande beteende internetforum meningskoncentrering Social Sciences Samhällsvetenskap
16	Framställningar av tiggare & tiggeri. : En kvalitativ text- och innehållsanalys av debattartiklar i Dagens Nyheters mellan 3 september 2010 och 24 februari 2014. / Depictions of beggars and begging. : A qualitative textual and content analysis of Dagens Nyheter debate articles between September 3rd,2010 and February 24th,2014. Svensson, Josefina January 2014 (has links) The aim with this study was to analyze and understand how begging is constructed as a social problem in Sweden between September of 2010 and the end of February in 2014 in debate articles in Dagens Nyheter. To do this I have chosen to use a social problems theory and critical discourse analysis to highlight some aspects in the process of defining the social problem. The study's main finding is that the construction of beggars and begging appears to be in a relatively extensive redefinition in the current situation. It is shown by, for example, a shift in focus in the discourse. For this reason, it is relevant for social work to examine how the construction progresses. Beggars beggary beg begging poverty social problems claims-making social problems theory agenda-setting depiction and media. Tiggare tiggeri tigga tiggande fattigdom sociala problem problemdefinition problemperspektiv dagordningsmakt framställningoch media.
17	Tiggeriets Symboler : En studie om beteende och strategier i en mellansvensk stad From, David, Arvidsson, Jonas January 2015 (has links) The purpose of this study was to reveal typical strategies used by beggars in Sweden and how interactions between beggars and passers-by affect behavioral patterns. The study aimed to analyze the results of the observation through a symbolic interactionistic perspective in order to reveal meanings of symbolic interactions in the begging encounter. The study was conducted in an ethnographic manner and the method of use was covert observation. The result showed that there are several types of strategies and symbols used by beggars in Sweden. The most used strategy is the passive, sitting type of begging where signs and photographs are used as symbols to convey distress. The study showed that the use of strategies are general, meaning there is no difference in use of strategies dependent on gender or age. Furthermore, the study indicated that a connection between begging and organized crime is improbable. Moreover the study showed different counter strategies used by passers-by in the begging encounter. / Syftet med denna studie var att undersöka strategier som används av tiggare i Sverige och hur samspelet mellan tiggare och förbipasserande påverkar beteendemönster. Studien syftade till att analysera resultaten av observationerna med hjälp av ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv för att belysa b betydelser av symboliska interaktioner i mötet med tiggaren. Studien genomfördes i en etnografisk anda där insamlingsmetoden var dolda observationer. Resultatet visade att det finns flera typer av strategier och symboler som används av tiggare i Sverige. Den mest använda strategin är den passiva, sittande typen av tiggeri där skyltar och bilder används som symboler för att förmedla nödställdhet. Studien visade att användningen av strategier är generella, vilket innebär att det inte finns någon skillnad i användning av strategier som är beroende av kön eller ålder. Studien indikerade också att ett samband mellan tiggeri och organiserad brottslighet ter sig osannolikt. Därutöver visade studien olika former av motstrategier som används av förbipasserande. begging begging encounter EU-migrants symbolic interactionism social constructionism covert observation tiggeri mötet med tiggare EU-migranter symbolisk interaktionism social konstruktionism dold observation
18	"Det ser inte bra ut" : en studie om uppfattningen av gatutiggeri i Kristianstad / "It doesn't look good" : a study about perception of street begging in Kristianstad Gradner, Wictor, Mahfoudh, Tara January 2013 (has links) Begging as a phenomenon has again become a hot topic of debate both in the public and the media. Actions have been discussed and motions have been given to social authorities in the country. During the last two years people from other parts of Europe who engage in street begging have been seen on the streets of Kristianstad. The purpose of this paper is to find out the individuals, certain authorities and other participants experiences of people begging in public places in Kristianstad. We have used a combination of qualitative, quantitative and literature review method and we have a social constructionist perspective as a basis. The participants and authorities we have included in the study are the police, the social services, security guards, a shop owner and two other assistance agencies. Interviews have been carried out with participants and authorities, and a survey has been done by individuals. A series of articles and history books have been reviewed since the begging is a historical phenomenon as well as a contemporary. The results show a clear division into two camps regarding experiences and opinions about street beggars and begging as a phenomenon. The majority expresses dissatisfaction and many propose measures and actions. Our final discussion is marked by our own thoughts and values that emerged during the work, which we tried to moderate through the rest of the essay. / Tiggeri som fenomen har på nytt blivit ett hett ämne för debatt både för allmänhet och i media. Åtgärder har diskuterats och motioner om förbud lämnas till socialnämnder i landet. I Kristianstad har det under de senaste två åren kommit personer hit från andra delar av Europa som ägnar sig åt gatutiggeri. Syftet med denna uppsats är att ta reda på privatpersoners, vissa myndigheters och andra aktörers uppfattning av personer som tigger på offentlig plats i Kristianstad. Vi har använt oss av en kombination av kvalitativ, kvantitativ och litteraturstudie som metod och vi har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som grund. De aktörer och myndigheter vi tagit med i undersökningen är polis, socialtjänst, vakter, butiksägare och två andra biståndsverksamheter. Intervjuer har gjorts med aktörerna och myndigheterna och en enkätundersökning har gjorts med privatpersoner. En rad artiklar och historieböcker har gåtts igenom då tiggeri ju är ett historiskt fenomen såväl som ett nutida. Resultatet visar på en klar uppdelning i två läger gällande uppfattningar och åsikter om gatutiggare och tiggeri som fenomen. Majoriteten uttrycker ett missnöje och många föreslår åtgärder och insatser. Vår slutdiskussion präglas av våra egna tankar och värderingar som framkommit under arbetets gång, vilka vi försökt tona ner i resten av uppsatsen. Street beggars street begging beggar begging authorities view public experiences organized begging social constructionism the gift labeling theory gatutiggeri tiggare tiggeri bettleri myndigheters syn allmänhetens uppfattning organiserat tiggeri social konstruktionism gåvan rollteori stämplingsteori
19	Tiggeri som störande av den allmänna ordningen : En kritisk diskursanalys av samhällsattityder bakom språkliga formuleringar i kommunala tiggeriförbud / Begging as a disruption of public order : A critical discourse analysis of societal attitudes behind written language in municipal begging bans Isfåle, Linda, Petersson, Siri January 2020 (has links) In order to gain an understanding of how begging is constructed as a societal problem in the local Swedish social context, the aim of this qualitative study was to investigate a number of municipal begging bans in order to make visible societal attitudes that hide behind written language of begging discourse. The data collection method was text collection, and the material was documents in the form of three municipal begging bans (in municipal regulations). The method of analysis was critical discourse analysis (CDA), a form of textual analysis, and the analytical focus was the written discourse in its social context. The municipal begging bans that were analysed testified to a very high degree linguistically about negative societal attitudes towards begging, and the conclusions that could be drawn on the basis of the results were presented in four summarising themes. These where: disruption of public order, a vulnerability that one does not want to contribute to maintaining, ”we and them” and passivity and criminality. These societal attitudes could be summarized as not our vulnerable/poor = not our problem, and were largely hidden behind references to disruption of public order in public spaces. vulnerable EU citizens Romani people beggars begging poverty vulnerability begging ban municipal regulations social constructivism critical discourse analysis utsatta EU-medborgare romer tiggare tiggeri fattigdom utsatthet tiggeriförbud lokala ordningsföreskrifter socialkonstruktivism kritisk diskursanalys Social Work Socialt arbete Social Sciences Samhällsvetenskap Law and Society Juridik och samhälle
20	Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : en undersökning av tiggandets och givandets bilder 2011 till 2016 / How do you become a successful beggar in Sweden? : an inquiry into the images of begging and giving 2011 to 2016 Parsberg, Cecilia January 2016 (has links) Mitt första möte med en tiggande föranledde mig att under fem år undersöka den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Förutsättningen är att vardagliga handlingar och reaktioner gentemot en annan människa kan synliggöras estetiskt med en etisk klangbotten. Min undersökning utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Det är hela tiden bilderna som är utgångspunkten för resonemangen och de gestaltande verken. Bilder som både separerar och länkar samman kroppar. Vilka bilder är i spel i tiggeriets och giveriets sociala koreografi? Hur kan bilder i detta sammanhang aktiveras på nya sätt? Hur kan nya genereras? Tiggandet är en uppmaning till social interaktion, och vare sig givaren socialt interagerar eller inte med den tiggande människan på gatan så involveras givaren i det europeiska samfundets asymmetriska värdesystem. I min första gestaltning anlitas en professionell marknadsundersökare för att ta reda på hur en tiggare i Sverige skulle kunna göra för att bli framgångsrik. Det blir en film som jag sedan visar mittemot en film där tiggande pratar om hur givare ger. Ur detta verk följer så en rad gestaltningar och en interdisciplinär teoretisk diskussion med bland andra Judith Butler, Sara Ahmed och Hannah Arendt, samt med en rad konstnärers arbeten, kring hur bilder – och kroppsliga handlingar – är kopplade till samhällsbilden och samhällskroppen? Körernas uppställning i gestaltningen Tiggandets kör och Givandets kör anger ett utrymme för social interaktion och demonstrerar därmed en annan ordning som kräver andra insatser, i språk, rörelse och attityd gentemot varandra. Det är en social koreografi: när körerna tränade och sjöng tillsammans uppstod en politisk form. Min förhoppning är att estetiskt synliggöra ett politiskt handlingsutrymme mellan tiggandet och givandet som kan utnyttjas för fortsatta etiska förhandlingar, och nya gestaltningar. / My first encounter with a begging person led me to spend five years investigating the new situation regarding begging and giving in Sweden. The premise is that every-day actions and reactions to another person can be made visible through aesthetics with ethical underpinnings. My investigation takes place mainly in the urban landscape and in the media. The images always constitute the point of departure for the reasoning and for the staged works. Images that separate as well as connect bodies. Which images are at play in the social choreography of begging and giving? In this context, how can images be activated in new ways? How can new images be generated? Begging is a call to social interaction, and regardless of whether the giver interacts socially with the begging person on the street, the giver is implicated in the asymmetrical value systems of the European Union. In my first staged work I hire a professional market researcher to find out how a beggar in Sweden should behave to be successful. This becomes a film that I then show opposite another film in which begging people talk about how givers give. This is followed by a number of staged works and an interdisciplinary theoretical discussion involving, among others, Judith Butler, Sara Ahmed, and Hannah Arendt, as well as a number of artistic works concerning how images – and bodily actions – are linked to the social image and the body politics. The arrangement of the choirs in the staged work The Chorus of Begging and The Chorus of Giving, indicates a space for social interaction and thus demonstrates a different order that demands different actions in terms of language, movement, and attitude toward each other. It’s a social choreography: when the choirs rehearsed and sung together a political form emerged. My hope is to make visible a space for action between the begging and the giving that can be used for continued ethical negotiations and new staged works. / <p>Föreliggande doktorsarbete har genomförts och handletts i forskarutbildningen i Fri konst vid Konsthögskolan, Umeå universitet. Doktorsarbetet läggs fram vid Lunds universitet inom ramen för samverkansavtalet mellan Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet och Konsthögskolan Umeå angående utbildning på forskarnivå i ämnet Fri konst inom ramen för Konstnärliga forskarskolan.</p><p>This dissertation has been carried out and supervised within the graduate programme in Fine Arts at Umeå Academy of Fine Arts, Umeå University. The dissertation is presented at Lund University in the framework of the cooperation agreement between the Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University, and Umeå Academy of Fine Arts regarding doctoral education in the subject Fine Arts in the context of Konstnärliga forskarskolan.</p><p>Avhandlingen är även utgiven i serien: Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University: Doctoral Studies and Research in Fine and Performing Arts, 14. ISSN: 1653-8617</p> fine arts images begging giving beggar giver successful solidarity empathy affect space of action free movement borders politics of waiting gestures urban life participating art filminstallation asymmetry symmetry place house co-presence framing social choreography power activate the image ethics aesthetics ethics video documentation artistic research phronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman fri konst bilder tiggande givande tiggare givare framgångsrik solidaritet empati affekt förhandlingsutrymme den fria rörligheten gränser politiskt väntrum gester urbant liv deltagande konst filminstallation asymmetri symmetri plats hus co-presence framing social koreografi makt aktivera bilden etik estetik videodokumentation konstnärlig forskning fronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman

Search results