Syftet med studien var att belysa pedagogernas upplevda roll i arbetet med de blyga och tysta barnens verbala kommunikation i förskolan. Utifrån en fenomenografisk ansats har intervjuer genomförts med tre pedagoger. I studien beskrivs tidigare forskning kring uppfattningen av blyga och tysta barn, barns verbala kommunikation, relation mellan pedagog-barn samt pedagogens roll. Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där olika beskrivningskategorier framkommit. Resultatet består av tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin benämns möjligheter och handlar om olika uttrycksformer i arbetet samt en nära samverkan med hemmet. Den andra huvudkategorin benämns utmaningar och behandlar brist på kunskap samt arbetslaget samsyn. Den tredje och sista huvudkategorin avser pedagogens roll och benämns som den trygga pedagogen. Den teoretiska kopplingen i studien berör fenomenografins uppfattningar samt förste och andra ordningens perspektiv. Studiens slutsatser belyser pedagogens roll som det centrala för arbetet med blyga och tysta barns verbala kommunikation. Slutsatserna indikerar att pedagoger måste vara medvetna om både sitt förhållningssätt såväl som hur deras egna perspektiv kan begränsa dem från att uppfylla förskolans uppdrag om en trygg omsorg där alla barn ska stöttas, utvecklas och uppmuntras.

Studiens syfte är att synliggöra och bidra med kunskap kring de barn som betraktas som tysta och blyga barn i förskolan. Genom att ta del av förskollärarnas uppfattningar av att möta barn som betraktas som just tysta och blyga, samt hur förskollärare arbetar för att främja dessa barns lärande och utbildning, ville vi få en djupare förståelse kring dessa barns roll i förskolan. Studiens datainsamling bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av de specialpedagogiska perspektiven: det relationella, dilemma- och kategoriska perspektivet. Studiens förskollärare uppfattar de barn som betraktas tysta och blyga som ensamma och utanför den stora barngrupp de tillhör på förskolan. Indirekt visar resultaten att det saknas kunskaper om vilka stödinsatser som behöver sättas in, vilket kan riskera långsiktiga konsekvenser för de barn som betraktas som tysta och blyga. När dessa barn riskerar att hamna utanför gemenskapen på grund av sin tyst- och blyghet, så blir de inte inkluderade, vilket går emot förskolans styrdokument där det tydligt framgår att alla har rätt till stöd och att vara del av en gemenskap. Sammanfattningsvis visar denna studies resultat att de barn som betraktas som tysta och blyga riskerar att inte få det stöd de enligt tidigare forskning behöver, och att ämnet således behöver synliggöras för att en förändring ska kunna ske - för alla barns rätt till en likvärdig, inkluderande och utvecklande utbildning.

I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta eleverna.Vi har använt en del äldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta elevers lärandesituation inom matematiken. Vilken betydelse har kommunikation, miljö och attityder i klassrummet, för de tysta eleverna? Hur blir man bedömd som tyst elev?Ur vårt resultat utläser vi att matematiklärare anser det viktigt att identifiera tysta elever i skolan. Våra intervjuer tyder dock på att det, i arbetet med de tysta eleverna, råder en traditionell anda bland de flesta lärare.

Inledning  I förskolans verksamhet har vi gång på gång observerat de pedagoger som framförallt väljer att se och höra de barn som syns och hörs mest. Här har vi vid upprepade tillfällen sett att tysta barn faller mellan stolarna på grund av pedagogers arbetssätt och därmed varken får möjlighet till delaktighet eller inflytande. Detta blir problematiskt då samspel tillsammans med andra anses vara den mest grundläggande utgångspunkten för att det ska ske enskild utveckling. Därav anser vi att det är viktigt att tysta barn ges möjligheter till att samspela redan i förskolan så att de får likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande.  Syfte  I studien vill vi undersöka hur pedagoger resonerar kring tysta barns utveckling och lärande, vi vill också undersöka arbetet med att stötta tysta barn i förskolans verksamhet.  Metod   För att undersöka detta har vi i studien använt oss av en kvalitativ metod och skriftliga intervjuer/self report. I vår studie har det ingått åtta pedagoger med olika erfarenheter kring tysta barn.  Resultat  Utifrån resultatet i studien kan vi se vilken viktig roll pedagoger har när det kommer till att stötta tysta barn i förskolans verksamhet. Det är också viktigt som pedagog att hindra de konsekvenser som kan uppstå om tysta barn inte får den stöttning de behöver för att utvecklas. Vi kan utifrån vårt resultat se att pedagogernas arbetssätt och synsätt varierar. Några exempel på arbetssätten är att arbeta utifrån grupperingar, bygga trygga relationer, anpassa sin undervisningsform samt bygga upp en miljö som kan gynna tysta barn. Studien kommer också att beröra pedagogers kunskaper och hur de kan påverka tysta barns utveckling.

Det här kandidatarbetet handlar om rörlig bild med miljöförstöring som tema och hur designfiktion tillsammans med berättande kan användas för att skapa rörlig bild. För att undersöka hur berättande och val av gestaltningsmetod påverkar budskap har olika produktioner inom rörlig bild diskuterats. Utifrån undersökningen har designfiktion och stopmotion gjorts som metodval i skapandet av gestaltningen. Som resultat diskuteras designfiktion som designmetod för skapande av framtida världar med miljöförstöring som tema samt berättandets påverkan av budskap. / This bachelor’s thesis is about motion pictures with pollution as a theme and how designfiction together with narrative can be used to create motion pictures. To research how narrative and choice of designmethod affects silent messages, a research about other motion graphics has been discussed. Based on the research, design fiction and stop motion has been choosen as a method of creating design. As result of the thesis, design fiction is discussed as a design method for the creation of future worlds with pollution as a theme and the narrative's influence on silent messages.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar. En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer. Dessa hinder fanns främst på organisationsnivå. / The purpose of this study is to examine how teachers describe the experience of dealing with quiet students at school based on their communicative and linguistic abilities. With the help of qualitative semi-structured interviews with four practicing teachers in primary school the study presents how the teachers describe how they treat quiet students in a school environment and how they describe adapting their own teaching to improve the quiet students´ communication and linguistic abilities. From a phenomenological perspective have the interviews interpreted and analyzed with the intention of highlighting teachers' descriptions of their experiences, responses and adaptations. One conclusion of this study is that teachers feel that quiet students silently depends on the situation. It may depend on the size of the group or the environment. Another finding that emerged was that the teachers felt that it was important to create a safe learning situation to get the best conditions, especially for the silent students. The teachers also described the different approaches they use in order to assess students' oral abilities. The study also revealed that the teachers´ ambitions to create good teaching situations was not obtained without obstacles. These obstacles mainly generated from an organizational perspective.

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3. I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt. Flera av lärarna har stött på elever med talängslan och de har delgett oss flera sätt att stötta dessa elever samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klimat. I vår sammanfattande diskussion kommer vi fram till att lärarnas arbetssätt samt deras syn på muntliga framställningar stämmer bra överens med litteraturen som vi lyfter fram i litteraturgenomgången. Vår slutsats blir att alla de lärare vi intervjuat redan under lågstadiet arbetar medvetet och aktivt med muntliga framställningar för att eleverna på sikt ska bli bra talare.

The purpose of this study was to examine social workers’ experiences of communication with silent children, what conservation methods, tools and aids may be used and how the child’s participation thereby can be stimulated. The study was based on two research questions which were following: What affects the child’s silence in conversation along with what conversation methods, aids and what tools can be used in order to engage and include the child? The following study consisted of a qualitative nature and five interviews were conducted with social workers working in different fields. In addition to the interviews, research was sought in order to receive insight into the research area. The search process was not limited to the nation's borders, but consisted of global research. As a result of this, a huge lack of useful research was discovered. The results showed that factors such as social workers’ personal qualities, the character of the methods used and communicative skills had a considerable effect on the child’s motivation and will to participate. Although silent children are common in the conversation room and exist in each area of the social work’s practice, there is no comprehensive research or direct guidelines to mastering such meetings.

Bakgrunden till studien är jag uppmärksammat att det finns en ojämn balans i vilka barn som får mest utrymme i förskolan, vilket kan ses som ett osynligt problem. Syftet med undersökningen är att synliggöra några förskollärares uppfattning, bemötande och inkluderande av de tysta barnen i förskolan. Tre frågeställningar har utformats i syfte att besvara problematiken kring ämnet. Undersökningen har genomförts via semistrukturerade intervjuer, med fyra förskollärare, vilka sedan transkriberades och delades in i teman. Valda teorier och inriktningar som använts för att analysera resultaten är det relationella perspektivet, teoretiska perspektiv på introvertism samt ett inkluderingsperspektiv.   Studiens resultat visar att det är de tysta barnen som uppfattas hamna i bakgrunden i förskolan. En tolkning, vilken bildas utifrån förskollärarnas sätt att tala om de tysta barnens tendens att hamna utanför, kan innebära att förskollärarna inte riktigt verkar vara medvetna om problematiken kring tysta barns beteende. Däremot menar förskollärarna att de arbetar för att inkludera och bemöta tysta barn, exempelvis genom att dela in dem i mindre grupper och bygga relationer till dem. En ytterligare slutsats med studien är att tysta barn inte prioriteras i förskolan eftersom undervisningen ska utgå från alla barn och inte specifikt de tysta barnen.

Denna studie tittar på hur personlighet och generellt politiskt ställningstagande samvarierar med politisk tolerans i en svensk kontext. Formerna av tolerans som undersöktes var generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot både höger och vänster i dess mer extrema form. Studien undersöker också samband mellan personlighet samt en vilja till att tysta andra. Studien baserades på en internetbaserad enkät med 273 respondenter i det slutgiltiga urvalet. Resultaten visade att personlighet hade en inverkan på hur vi agerar gentemot andra expressivt där nivåer på extraversion och neuroticism korrelerade med viljan att tysta andra och där extraversion även var en prediktor. Studiens resultat visar också på att personlighetsdraget öppenhet predicerade riktad politisk tolerans mot vänster samt att politiskt ställningstagande kunde predicera tolerans mot höger. För generell politisk tolerans var neuroticism från Big Five samt ärlighet från HEXACO signifikanta prediktorer. Detta skiljer sig delvis från tidigare forskning. / This study examines how personality and general political stance correlate with political tolerance in a Swedish context. The forms of tolerance investigated were general political tolerance as well as directed political tolerance towards both the right and left in its more extreme form. The study also examines the relationship between personality and a belief in silence others. The study was based on an internet-based survey with 273 respondents in the final sample. The results showed that personality had an impact on how we behave towards others expressively, where levels of extraversion and neuroticism correlated with the belief in silence others, and where extraversion was also a predictor. The study's results also show that the personality trait openness predicted directed political tolerance towards the left and that political stance could predict tolerance towards the right. For general political tolerance, neuroticism from the Big Five and honesty from HEXACO were significant predictors. This differs partly from previous research.