Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter.

<p>Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.</p>

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt. Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola. Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.

Uppmärksamhets- och arbetsminnesproblematik samt lässvårigheter har visat sig ha samband med livstillfredsställelse. Forskning kring äldre med uppmärksamhetsproblematik är begränsad och likaså hur äldres upplevda livstillfredsställelse samverkar med deras uppmärksamhetsförmåga, arbetsminne och läsförmåga. Som följd undersöktes samband mellan äldre individers uppmärksamhet, arbetsminne och läsförmåga med deras upplevda livstillfredsställelse. Äldre (M = 71,5 år) deltagare (N = 34) från Kronoberg testades utifrån bland annat uppmärksamhet, arbetsminne och läsning samt fick skatta livstillfredsställelse. Data analyserades via korrelationsberäkningar och multipla regressionsanalyser. Låg läsförmåga predicerade låg livstillfredsställelse. Lågt arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga predicerade hög livstillfredsställelse. Det finns en möjlighet att vissa salutogena faktorer som ökar äldres livstillfredsställelse samexisterar med brister i uppmärksamhet och arbetsminne. / Attention deficiencies, issues with working memory and, reading disabilities have been shown to be associated with life satisfaction. Research on older adults with attention deficiencies is limited. Specifically, research on how the perceived life satisfaction of older adults correlates with their attention, working memory and reading abilities, is sparse. The attention ability, working memory, reading ability and life satisfaction of 34 older adults (M = 71,5 years old) from the Kronoberg Region was measured. This data was analyzed via correlation and multiple regression analysis. Lower reading performance predicted more cases of self reported, low life satisfaction. Whilst low attention and working memory performance predicted higher, self reported, life satisfaction. There is a possibility that attention and working memory deficiencies, in older adults, can provide certain salutogenic benefits. Strong reading abilities seem to be associated with high levels of life satisfaction in older adults.

Syftet med studien var att undersöka om det finns några skillnader mellan kvinnor och män i vilka genusbetingade objekt de memorerar, jämfört med vad de uppmärksammar. Detta utifrån hypotesen att kvinnor memorerar och ägnar mer uppmärksamhet åt fler stereotypiskt kvinnliga objekt då de kvinnliga objekten är mer kongruenta med hennes självbild, och vice versa. Hypotesen testades experimentellt med ett visuellt minnestest baserat på genusstereotyper. I experimentet deltog 24 försökspersoner. Resultatet analyserades med tvåvägs mixad ANOVA i SPSS och eftertest gjordes med parade t-test. Försökspersonernas uppmärksamhet på objekten studerades med hjälp av eye tracking. Resultatet visade på en signifikant interaktion mellan kön och vilka genusbetingade objekt personerna uppmärksammade. Kvinnor ägnade alltså mer uppmärksamhet åt stereotypt kvinnliga objekt, och män åt manliga. Ingen signifikant interaktion kunde däremot urskiljas i minnestestet. Både kvinnor och män tenderade att återge manliga objekt i högre utsträckning, vilket saknar stöd i den presenterade teorin. Eftertest visade att enbart män ägnade signifikant mer uppmärksamhet åt manliga objekt. Bristen på försökspersoner ansågs vara den främsta anledningen till avsaknaden av genomgående signifikant resultat vid mätningen av uppmärksamhet. / The aim of this study was to examine prospective differences between females and males in which gendered objects they memorize, compared to which objects they pay attention to. The hypothesis was that women tend to memorize and pay more attention to stereotypically female objects since these are more congruent with her self-image, and vice versa. The hypothesis was tested experimentally, with a visual memory test containing gendered objects. Twenty-four subjects participated in the study, and the result was analyzed using two-way mixed ANOVA in SPSS. Eye tracking was adopted to measure the participants’ focused attention. Post hoc analysis was conducted using paired samples t-tests. The results showed a significant interaction between sex and which gendered objects were paid attention to. Women thus tended to pay more attention to stereotypically feminine objects, and men to masculine ones. No significant interaction could be discerned in the memory test, however. Both men and women tended to recall more masculine objects, a find which lacks explanation in the presented theory. Post hoc tests showed that only men paid significantly more attention to masculine objects. The low number of participants was considered the main reason for the absence of consistently significant results when measuring attention.

Reklam på internet är ständigt ökande och många internetanvändare är negativt inställda till den. Därför har de utvecklat olika medvetna och omedvetna strategier för att undvika den när de ska göra något på internet. För skapare av reklam på Internet kan det vara bra att känna till hur reklamen undviks för att kunna bli bättre på att skapa effektiv reklam. Denna undersökning har baserats på intervjuer med vana internetanvändare med olika bakgrund för att få reda på hur de hanterar reklambanners samt en förståelse för hur de tänker. Intervjuerna föregicks av en videoinspelning där försöksdeltagarna fick specifika uppgifter att utföra för att eftersträva ett naturligt beteende. Resultatet av undersökningen visade att banner blindness är ett fenomen som används av många försöksdeltagare, både på ett medvetet och omedvetet plan. Det visade sig att bara några få gör något aktivt fö ratt slippa eller undvika reklambanners. Anledningarna till varför de undvek reklamen visade sig i många fall bero på tre anledningar som tas upp i Cho och Cheons (2004) teoretiska modell : reklamen stör deras uppgift; många och röriga banners samt tidigare negativa erfarenheter.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem. Det verkar finnas en tendens till att forskning inom navigationssystem inte använder metoden sekundära uppgifter särskilt ofta medan forskning inom bilkörning gör det. Detta visade sig stämma överens med den slutgiltiga analysen. Sekundära uppgifter visade sig vara mer lämplig metod att använda för att mäta belastning. Det skulle därför vara till fördel om forskningen inom navigationssystem utförde studier där metoden sekundära uppgifter används.

Detta arbete syftar till att undersöka hur spelifiering kan implementeras i en applikation för att skapa uppmärksamhet för ämnet luftföroreningar. Spelifiering används för att skapa intresse och motivation för e-tjänster genom att utnyttja element som finns i spel, såsom poängsystem, poängtavlor och nivåer. Detta kommer undersökas genom framtagandet av ett designförslag på en applikation. Designförslaget har skapats utifrån litteratur och användartester i form av fokusgrupper. Designförslaget är framställt genom forskningsstrategin Design and creation, där designförslaget har utvärderats iterativt tre gånger. Studien resulterar i hur ett designförslag för en applikation som uppmärksammar luftföroreningar med hjälp av spelifiering kan se ut. Slutligen diskuteras hur spelifiering kan implementeras för att skapa uppmärksamhet hos användare samt vad som bör undvikas vid implementering av spelifiering, både inom ämnet luftföroreningar och generellt. / The purpose of this work is to investigate how gamification can be implemented in an application to raise attention of the subject air pollution. Gamification is used to create interest and motivation for e-services by utilizing game elements such as scoring, score boards and levels. This will be investigated through the producing of a design proposal of an application. The design proposal has been created based on literature and user tests in the form of focus groups. The design proposal was produced by the Design and creation research strategy, where the design proposal has been evaluated iteratively three times. The study results in how a design proposal for an application that attempts to detect air pollution through gamification can look like. Finally, how gamification can be implemented in an application to raise attention among users, and what should be avoided is discussed, both in the field of air pollution and other subjects in general.

Abstract Förskolans läroplan (2018) betonar att alla barn ska ges möjlighet att delta, utifrån egna förmågor och förutsättningar, i gemensamma lekar. Arbetslaget i förskolan ska vara närvarande för att uppmärksamma faktorer som begränsar leken. Arbetslaget ska även hjälpa barn i deras kommunikation, för att på så sätt hantera och förebygga konflikter samt utveckla ett arbetssätt där lek främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om situationer där exkludering förekommer och hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts och transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för min analys av studiens empiri är Nel Noddings omsorgsetiska perspektiv. Under studiens gång har jag använt mig av omsorgsetikens teoretiska begrepp uppmärksamhet, dialog, ömsesidighet och bekräftelse för att analysera och tolka den sammanställda empirin. Studiens resultat visar att förskollärarna som deltog i studien har en enstämmig definition av begreppet exkludering och vad det kan innebära-, och hur det kan se ut i förhållande till förskolan. Förskollärarna har redogjort, genom intervjuerna, för olika situationer där exkludering kan förekomma och varierande orsaker som kan resultera till en exkludering i förskolan. Genom analys av studiens resultat tolkar jag det som att förskollärarnas förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer grundar sig inom omsorgsetiken.

Uppsatsen undersöker Karl Ove Knausgårds Om høsten med utgångspunkt i Viktor Sjklovskijs främmandegöringsbegrepp och Toril Mois tankar om språk och uppmärksamhet. Huvudsyftet är tvådelat: dels att kombinera Sjklovskijs och Mois begreppsliga kluster som delvis är oppositionella på grund av deras vitt skilda relationer till formalismen. Och dels att använda denna kombination för att analysera Om høsten. Fokus ligger på hur vardagliga objekt och fenomen gestaltas, men också på den metadiskussion som förs genom texten kring uppmärksamhet och automatisering.