Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns några imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningen ämnade till att undersöka två frågor. Den första frågan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD från och med 1999-då Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU–fram till 2008. Den andra frågan syftade till att undersöka och belysa om det fanns drag av imperialistiska och- eller orientaliska tankemönster i dessa artiklar. Materialet till undersökningen består av tio artiklar av olika slag, fem stycken från Dagens Nyheter och fem stycken från Svenska Dagbladet, vilka hittades i mediearkivet.se. Teorin som användes i undersökningen är Edward Said's teori om Orientalism. Orientalism redogör för hur framställningarna ”Orienten” i bland annat Europeiska romaner och reseskildringar bidrog till att upprätta en dikotomi mellan européerna och ”de Andra”. Denna dikotomi var central för skapandet av den europeiska kulturen och för att hålla kvar och utveckla makten över Orienten. Kunskapen om Orienten är således långt ifrån objektiv eftersom den producerades av Västerlandet, som ett sätt att förhålla sig till- och kontrollera Orienten. Orientalism ifrågasätter objektiviteten och oskulden inom den västerländska forskningen. I studien har jag även använt mig av Richard Dyer's teori om ”den vita normen” där han menar att ”ras” är något man endast applicerar på icke-vita människor, och beskriver samt diskuterar den vita normens egenskaper. Metoden som tillämpades för att analysera artiklarna var kritisk diskursanalys. Kritisk diskursanalys används för textstudier som syftar till att undersöka texten som en social handling och inte enbart se på dem som informationsbärare. Metoden kam användas till att utforska dolda tankemönster eller ideologier bakom texternas utformning. Jag använde mig av Peter Berglez analysverktyg tematisk struktur, schematisk struktur, frånvarande information och närvarande implikationer, lexikal stil samt politisk/historiska kontextualiseringar. Resultatet av min analys påvisade att det- i de undersökta artiklarna- fanns drag av orientaliska och imperialistiska tankestrukturer i diskursen kring Turkiet och den EU. Turkiet tillskrevs två olika roller som bär typiska mönster för ett imperialistiskt och orientaliskt tankemönster. Antingen så beskrevs Turkiet som den ”underlägsna” Orientalen som ständigt försöker efterlikna europén, genom EU, för kontroll över Turkiet och chansen att påverka resten av mellanöstern, genom Turkiet som ett verktyg, eller som den historiskt rotade västerländska tanken om ”turkfaran”, som ständigt utgör ett hot för Europa.

No description available.

No description available.

Syftet med följande studie är att med utgångspunkt i en maktanalys av Mohsin HamidsExit väst undersöka romanens didaktiska potential i svenskämnet och i skolans värdegrundsarbete. Studien refererar till Martha C. Nussbaums teori kring den narrativa fantasin och interkulturell pedagogik som didaktiska verktyg vid arbete med romanen.Exit väst skildrar de utmaningar och svårigheter som flyktingar och immigranter kan uppleva i västvärlden. Genom en maktanalys blir de orättvisa och negativa maktdynamiker som skildras i romanen tydliga. Studien vill visa att eleverna kan utveckla ett empatiskt och emotionellt förhållningssätt till karaktärerna och deras erfarenheter genom narrativa fantasi. Detta i sin tur kan vidga elevernas förståelse för olika människor och deras skilda livsvillkor. Exit väst öppnar även upp för interkulturell undervisning i svenskämnet och i värdegrundsarbetet. Studien visar att det finns didaktisk potential i användningen av romanen i litteraturundervisning för att uppfylla kursmål och värdegrundsarbete.

In the German Democratic Republic (GDR) the overthrow of the socialist regime did not only bring about both an economic and political shift, it resulted also in the inclusion of the GDR into the Federal Republic of Germany. The fall of the Wall brought with it transformations in everyday life as well as changes in social identities. This study examines how people who grew up in the GDR define the East and the West in unified Germany, as well as identifying which concepts play a role in the self-interpretations given by former GDR citizens. Through applying discourse theory, I investigate how identities are partially fixed and change over time, relating this always to historically situated discourses. In the analysis, East and West are considered as floating signifiers, which, through articulations made with other categories such as class, nation, place and gender, come to be filled with meaning. The study is based on twenty-five life story interviews conducted in Eastern Germany. The group of interviewees consisted of fifteen women and ten men born in the GDR between the years of 1970 and 1979, all of whom had different levels of education. The demise of the socialist state and the transition to a capitalist society is central in the interviewees’ life stories. Their narratives about the past are formed in a discursive order other than the one in which the events themselves took place. Conversely, the past is used as a foil against which the present is compared. With the dislocation, the interviewees have developed a reflexive stance to both themselves and the world. The study reveals both how East and West are still used to make the world intelligible in a number of fields and, at the same time, how these same concepts are transcended. It shows in what ways the interviewees employ different strategies to adapt to the new circumstances and to handle a potentially marked position in unified Germany.

The religious school of thought that is involved in the control of Saudi Arabia is called Wahhabism and is a form of Islam that is usually accused by outsiders of being misogynist. This paper will deal with the founder of this alignment of Islam, Muhammad ibn Abd al-Wahhab, and his view of women in marriage. Another movement which in turn goes to work to lift the women's rights is Islamic feminists. Two branches of Islam who belief that Islam is the only right path to take for issues surrounding gender and life. In this essay, I will compare their respective interpretations of three points which concern the role of women in marriage; men's right to polygamy, men's higher status than the woman and the men's right to beat his wife. The purpose of this paper is to ask two different interpretations of the same issues, with the same verses in the Quran against each other to see how they resemble or differ from each other to try to contribute for a greater understanding of the interpretative pluralism in Islam. The paper concludes that these two movements are looking at the three points with different eyes and in different ways as they are originated from two different contexts and have different purposes when their interpreting the verses from the Quran.

Christ's words "do this in remembrance of me" (Luke 22:20) point to an eschatological realism realized in the gathering. The word of Christ institutes a liturgical praxis that was received by the ancient church and has since been practiced for several generations until today. The Syriac speaking churches, which are also in continuity with the Messianic faith, followed by the apostolic tradition, do not escape the question of eschatology, which is of great importance and central to Syriac Christianity. To answer the question of why eschatology is important in the Syriac tradition? is comprehensive, large and does not accommodate the scope of work. However, this work will try to answer the question of whether Jacob of Serugh's eschatological thinking develops in relation to Ephraim in comparison to Isaac the Syrian. Therefore, this work will try to get a glimpse of the eschatological basic view within the understanding of Syriac Christianity. There will be a positioning of Jacob of Serugh in relation to Ephraim the Syrian with comparison to Isaac the Syrian to gain a better understanding of the direction that emerges during the turning point of the fourteenth century in connection with those ecclesiological battles during that time. It may not provide an answer to everything but certainly an answer to where we started this development regarding eschatology. I want to thank my supervisor, Michael Hjälm for the good advice, support and guidance through the work. I also hope that reading this essay will be useful and continued studies in the subject.

Tal och texter kan innehålla så mycket; både uppenbara budskap och det som finns mellan raderna. Jag tror att vi kan lära oss mycket genom att ta del av andra människors ord och begrepp. Genom de begrepp vi använder uttrycker vi våra värderingar – det vi ser som bra och dåligt, viktigt och oviktigt. Människor i Västvärlden har genom historien generellt representerat ett idéarv som kan sägas vara specifikt för just Västvärlden. Ett sätt att tänka, se och tolka världen, som skiljer sig från människor i Öst. Annorlunda i Östs ögon. Och i Västs ögon är det Öst som är annorlunda. Där har man i generationer istället formulerat och omfamnat andra sätt att tänka, se och tolka världen. Ingen av dessa diskurser har förstås något självklart tolkningsföreträde och ingen kan ensam göra anspråk på sanningen. Men en tydlig konflikt existerar mellan de olika världsbilderna. Och den blir synlig bland annat i valen av ord och begrepp. Ord som frihet, framsteg, lydnad och rättvisa kan skapa olika associationer hos människor i Öst och Väst. Bakom orden och begreppen döljer sig de värderingar som är förhärskande i respektive diskurs. Jag har tittat närmare på några sådana värderingar för att se om de kan ge svar på frågor om orsakerna till konflikterna mellan Öst och Väst. Jag har härlett dessa värderingar bakåt i tiden för att komma åt de idéarv som två av diskurserna bygger på. Det är två diskurser med djupa rötter i historien – till synes oförenliga. Båda säger sig ha det rätta perspektivet och ofta även lösningar på världens problem. Men de tycks tala förbi varandra och se på varandra genom ett slags filter av fördomar, förutfattade meningar och oförsonlighet. När jag zoomat in några av dessa diskursers företrädare har jag sett att de båda diskurserna går att förstå och förklara genom att tillämpa teorier från idéhistorien. Jag har med hjälp av teorier om orientalism och occidentalism velat sätta fokus på politiska hållningar som kan uppfattas som ”extrema” och till synes liberala uppfattningar. Men vad är egentligen vad? Kan Usama Bin Laden hylla kärleken? Kan Tony Blair kräva lydnad? Det är angeläget att söka förståelse för de historiska sammanhang som ofta förblir outtalade eller ensidiga men som har betydelse för vår samtid. Jag är intresserad av hur Väst och Öst talar till och förhåller sig till varandra, med varandra och mot varandra. Med denna uppsats hoppas jag kunna bidra till lite större klarhet och insikt i den språkförbistring som orsakar konflikter i världen.