Syfte – Denna studie syftar till att bidra med en ökad förstaåelse om vad små och medelstora företag (SMF:s) efterfrågar och på vilket sätt som innovationsintermediärer kan få SMF:s att vilja delta i samarbetsprojekt. Metod – Vi genomförde en kvalitativ enskild fallstudie vid en innovationsintermediär och primärdata insamlades genom 39 intervjuer, fördelat på fyra olika typer av informantgrupper: (1) anställda vid innovationsintermediären, (2) SMF:s, (3) stora företag, och (4) övriga aktörer (t.ex. finansiärer och myndigheter). Dataanalysen bestod av en tematisk analys för att identifiera SMF:s behov och hur innovationsintermediären kan tillgodose behoven. Resultat – Vårt resultatavsnitt är indelat i tre delar: (1) först presenterar vi sex olika värden som innovationsintermediärer skapar för SMF:s vid samarbetsprojekt, (2) i den andra delen presenterar vi elva attribut som gör det attraktivt att delta i samarbetsprojekt för SMF:s på företagsspecifik nivå, samarbetsprojektnivå och innovationsekosystemnivå, och (3) vi presenterar en processbeskrivning om hur innovationsintermediärer skulle kunna skapa attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s. Teoretiska och praktiska bidrag – Denna studie bidrar till en ökad förståelse för innovationsintermediärer genom att belysa vad som bidar till att samarbetsprojekt med en innovationsintermediär är attraktiva för SMF:s, vilket inte uppmärksammats i befintlig litteratur. Studien understödjer även tidigare funna värden och identifierar nya värden som en innovationsintermediär kan skapa för SMF:s, för att sedan sammankoppla dessa till de attraktiva attribut som vi funnit. Studien har även ett praktiskt bidrag i form av en processbeskrivning, som kan hjälpa företagsledningar och beslutstagare hos innovationsintermediärer att förstå hur attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s skulle kunna utformas. Begräsningar och framtida forskning – Detta är en enskild fallstudie och har således endast undersökt en innovationsintermediär, i detta fall ett forskningsinstitut, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Därav rekommenderar vi framtida forskning att fortsatt undersöka frågeställningen genom en flerfallstudie eller studier som undersöker andra innovationsintermediärer. / Purpose – This study aims to contribute with an increased understanding of what small and medium-sized enterprises (SMEs) demand and how innovation intermediaries can increase the willingness among SMEs to participate in collaborative projects. Method – We conducted a qualitative single case study at an innovation intermediary. Primary data was collected through 39 interviews, divided into four different types of groups: (1) employees at the innovation intermediary, (2) SMEs, (3) incumbent firms, and (4) other actors (e.g., financiers and authorities). The findings were generated by using a thematic analysis to identify SMEs’ needs and how the innovation intermediary can meet those needs. Findings – Our findings section is divided into three parts: (1) first we present six different values that innovation intermediaries create for SMEs in collaborative projects, (2) in the second part we discuss eleven attributes that make it attractive to participate in collaborative projects for SMEs at company-specific level, collaborative project level and innovation ecosystem level, and (3) we provide a roadmap of how innovation intermediaries could create attractive collaborative projects for SMEs. Implications – This study contributes to an increased understanding of innovation intermediaries by highlighting what contributes to collaborative projects with an innovation intermediary being attractive to SMEs. This has not been observed in the existing literature. The study also supports previously found values, identifying new values that an innovation intermediary can create for SMEs, and linking both these values to the attractive attributes that we identified. Based upon the findings a roadmap was created to offer top management and decision-makers at innovation intermediaries a tool to design collaborative projects attractive to SMEs. Limitations and future research – This is an individual case study and has thus only examined one innovation intermediary, in this case, a research institute, which may affect the generalizability of the study. Therefore, we recommend future research to investigate our research questions through multiple case studies or studies examining other innovation intermediaries.

Matbranschen är en bransch där få stora innovationer sker. Under de senaste åren har marknaden sett en kraftig utveckling av återförsäljares egna varumärken vilka konkurrerar ut befintliga produkter från livsmedelsproducenter genom deras billigare pris. Vidare medför det faktum att återförsäljare är en mellanhand mellan livsmedelsproducenter och konsument att en distans mellan producent och konsument uppstår. För att bemöta konkurrensen från återförsäljarnas egna varumärken behöver producenter komma med produktinnovationer som lyckas ta konsumenternas preferenser i beaktning. Med grund i detta samt att tidigare studier inom området saknas formulerades studiens syfte till: att undersöka hur utvecklingen av nya produkter hos en leverantör inom den svenska livsmedelsindustrin kan bli mer konsumentcentrerad. Tre huvudområden identifierades för att angripa problemet: affärsmodeller, innovation och värdeskapande och genom en djupdykning i vetenskaplig litteratur inom dessa områden togs slutligen en analysmodell fram. Studiens tre huvudområden låg till grund för en kvalitativ, enkel fallstudie av en svensk livsmedelsproducent. Empiriska data samlades in genom 19 semistrukturerade intervjuer och två studiebesök i produktionen. Intervjuerna genomfördes på ett antal utvalda avdelningar inom fallföretaget för att få en omfattande förståelse för dels hur en livsmedelsproducent utvecklar produkter, dels hur produktutvecklingen skulle kunna bli mer konsumentcentrerad. Studien resulterade i fem slutsatser: Externa samarbeten främjar produktutvecklingen eftersom de ger möjlighet till att samla in och utföra nya idéer genom att bidra med nya perspektiv och kompetenser. Obalans i inflytande och brist på transparens kan påverka externa samarbeten negativt. Studien visade även att distansen mellan leverantörer och konsument försvårar leverantörens möjligheter att förstå konsumentens värdeskapande vilket komplicerar konsumentcentrerad produktutveckling. Insamlandet av konsumentåsikter möjliggör för användandet av verktyg för att mäta och därmed möjligheten att förstå konsumentens värdeskapande. Återförsäljare och konsumenter skapar värde utifrån olika faktorer vilket är viktigt att ta i beaktande vid utveckling av nya produkter för att fokusera rätt värdeerbjudande mot rätt kund. Utifrån slutsatserna formulerades sex rekommendationer där livsmedelsproducenter rekommenderas att utveckla samarbeten för att främja produktutvecklingen. Vidare rekommenderas mer transparens inom samarbeten för att förbättra befintliga samarbeten och få till nya externa samarbeten. Distansen mellan leverantör och konsument bör minskas och konsumenten bör involveras mer för att främja en konsumentcentrerad produktutveckling. Vidare bör leverantörer strukturera insamlingen av konsumentåsikter och vara medvetna om skillnaden mellan återförsäljares och konsumentens värdeskapande. Vidare diskuterades studiens begränsningar och förslag på framtida forskning. För ett få en mer nyanserad bild av det identifierade problemet hade återförsäljare och konsumenter kunnat intervjuas. / The food industry is an industry where few innovations occur. Within the last years the market has seen a heavy increase in retailers’ own brands which are outcompeting products from food producers due to their lower price. Furthermore, the fact that a retailer is a middle hand between food producers and consumers means that there is a distance between producers and consumers. To meet the competition from the retailers’ own brands, producers need to provide product innovations which are capable of taking consumer preferences into account. Based on this and the lack of studies within the area the purpose of the study became: to investigate how the development of new products at a supplier within the Swedish food industry can become more consumer oriented. Three main areas were identified to attack the problem: business models, innovation, and value creation, and through a deep dive in academic literature within these areas an analytical model was created. The study’s three main areas were the basis of a qualitative, single case study of a Swedish food producer. Empirical data was obtained through 19 semi structured interviews and study visits at two of the producer’s production sites. The interviews were carried out at a few specifically chosen departments within the case company to obtain a holistic understanding of how a food producer develops products but also how the development of products can become more consumer oriented. The study resulted in five conclusions: External collaborations promote product development because they provide the opportunity to collect and execute new ideas by contributing with new perspectives and competences. Imbalance in influence and lack of transparency can negatively affect external collaborations. The study also showed that the distance between a supplier and consumer makes it difficult for the supplier to understand the value creation of the consumer which complicates consumer-oriented product development. The collection of consumer opinions enables the use of tools to measure and understand the value creation of the consumer. Retailers and consumers create value based on different factors which are important to take into account when developing new products in order to focus the correct value proposition on the correct customer. Based on the conclusions, six recommendations were formulated where food producers are recommended to develop external collaborations to promote product development. Furthermore, more transparency within external collaborations is recommended to improve existing and to obtain new external collaborations. The distance between a supplier and consumer should be reduced and the consumer should be involved more to promote consumer-oriented product development. Furthermore, suppliers should structure the collection of opinions from consumers and be aware of the differences between retailers and consumers value creation. Furthermore, the constraints of the study were discussed along with suggestions for further studies. To obtain a more nuanced picture of the identified problem, retailers and consumers could have been interviewed as well.

Informationssystem har kommit att ta allt större plats inom HR. Parallellt med detta ämnar HR till att arbeta mer strategiskt, någonting som i studien refereras till som HRs strategiska transformation. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilken roll HRIS spelar i denna strategiska transformation av HR, samt att undersöka hur denna relaterar till funktionens värdeskapande för organisationen. De två forskningsfrågorna lyder: På vilka sätt möjliggör HRIS strategisk transformation av HR? Samt hur kan användningen av HRIS kopplas till värdeskapande? Detta är en kvalitativ, tolkande fallstudie som innefattar åtta semistrukturerade intervjuer samt en dokumentstudie av organisationsdokument. Intervjuerna analyseras genom en tematisk analys. Respondenter i fallorganisationen vittnar om en stark ambition att använda HRIS strategiskt för exempelvis beslutsfattande som kan baseras på data som genererats av systemen. Men hittills används HRIS i fallorganisationen främst för automatisering och effektivisering av HR-processer samt för lagring av masterdata. Slutsatser som dras är att användningen av HRIS frigör tid genom att automatisera diverse HR-processer såsom löneutbetalningar, rekrytering, ärendehantering och prestationsuppföljning. Användningen av systemen blir i sig värdeskapande eftersom den frigjorda tiden kan användas till att bli en mer strategisk del av organisationen genom till exempel datagenerering inför beslutsfattande, samt att processer kan standardiseras vilket är av högt värde i en global miljö där processer inte längre blir bundna till tid och rum. Den grad som HRIS möjliggör för en strategisk transformation av HR påverkas av utmaningar rörande datakvalitet, integrationer och förändringsledning. Studien genererar värdekunskap samt förklarande kunskap om ämnet och kan ge både forskare och praktiker ,såväl som den nyfikne insikter kring HRIS nuvarande och framtida roll i organisationen i relation till HRs förmåga att ägna sig åt värdeskapande. / Information systems have come to claim an increasingly large role in the HR-function. In parallel to this, there is an increasingly large focus of the HR-function to be used more strategically, a phenomenon that we call the strategic transformation of HR. The purpose of this study is to increase the understanding of what role HRIS plays in this strategic transformation of the HR-function, and how it relates to the HR-functions’ value creation for the organization. The two research questions of the study are: In what ways are HRIS facilitating the strategic transformation of the HR-function? and How can the use of HRIS be connected to value creation? This is a qualitative interpretive case study that includes eight semi-structured interviews, and a document study of organizational documents. The interviews are analyzed by thematic analysis. Respondents of the study report a strong ambition to use HRIS strategically, for tasks like decision-making that can be based on the data generated by the systems. Hitherto, the HRIS have however mostly been used for automation and streamlining of HR-processes and storage of master data. We conclude that the usage of HRIS for automation of various HR-processes like salary, recruitment, administration and performance management saves time for the function. The use of the systems in itself becomes value-creating since the freed up time can be utilized to become a more strategic part of the organization through, for example, data generation before decision-making. It also allows for processes to be standardized, which is of high value in a global environment where processes are no longer tied to time and space. The degree to which HRIS enables a strategic transformation of the HR-function is affected by challenges concerning data quality, integrations and change management. The study generates value knowledge and explanatory knowledge about the subject and can provide both researchers and practitioners, as well as the curious, insights about HRIS’ current and future role in the organization in relation to the HR-function's ability to engage in value creation.

I takt med en ökning av digitalisering i samhället sätter det även press på modevarumärken att fortsatt anses vara relevanta. Detta medför en större press på marknadsförare då konsumenter söker en mer interaktiv relation till varumärken. Varumärken behöver hitta nya sätt att engagera och bygga positiva relationer till konsumenter. Därav ett ökat intresse från modevarumärken att skapa virtuella klädesplagg inom onlinespel för framför allt Generation-Z.  Denna uppsats har undersökt modevarumärkens virtuella klädesplaggs påverkan på spelkonsumenters varumärkesengagemang. Detta för att skapa en bättre förståelse för vad som förväntas av modevarumärken när de väljer att integrera sig inom onlinespel. Genom undersökning av hur virtuella klädesplagg kan påverka engagemang bland konsumenter kan modevarumärken utveckla effektivare och mer lönsamma strategier.  Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsstrategi där semistrukturerade intervjuer användes för att bilda en djupare förståelse för vad spelkonsumenter värderar angående virtuella klädesplagg inom onlinespel. Information från intervjuerna fokuserade på attityd, lojalitet och statusrelaterade aspekter. Inom denna studie används teorierna konsumentvärde och varumärkesengagemang. Utifrån dessa teorier skapades en intervjuguide som intervjuerna förhöll sig till. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna hade kommit i kontakt med modevarumärken i onlinespel. Respondenterna uppvisade ett positivt intresse för virtuella klädesplagg skapade av modevarumärken, om samarbetet mellan modevarumärke och spelutvecklare görs på rätt sätt. Det var något de inte upplevde med de samarbeten de hade kommit i kontakt med i onlinespel hitintills. Slutsatsen av studien är att i dagsläget förekommer ett lågt varumärkesengagemang och konsumentvärde bland respondenterna. Modevarumärken behöver ta bättre hänsyn till vad spelkonsumenter efterfrågar. Då det finns olika konsumentgrupper inom onlinespelens värld där spelkonsumenter inte nödvändigtvis söker eleganta och fina virtuella klädesplagg, utan de söker virtuella klädesplagg som är excentriska. Den främsta egenskapen som eftersträvas är virtuella klädesplagg som är kompatibla med fler karaktärer som gör nytta för den generella spelupplevelsen.

Digitalization, fueled by the innovation of new technologies and new ways of operating, is disrupting both society and business. This includes laboratories, where new technologies alter the way business can be made, thus requiring changes in key business elements such as corporate strategy, business model and organizational structure. Due to the requirement of alternations on both a strategic and operational level, performing a digital transformation presents numerous challenges for a laboratory. Challenges which, if identified and understood, can be mitigated to improve the chance of a successful transformation. Even though the numerous challenges that digitalization presents for organizations, research on the topic is sparse, especially for protocol-driven laboratories where a theoretical gap exists. Consequently, research on how such challenges can be mitigated is lacking. The following thesis therefore aims to explore potential challenges that protocol-driven laboratories are exposed to when performing a digital transformation; and how these can be avoided. To answer the purpose, an inaugural literature research was performed followed by a case study of Pegasuslab to identify and analyze relevant challenges. Thereafter a subsequent gathering and interpretation of literature was conducted, aimed at identifying areas of solutions to mitigate the previously identified challenges. From the analysis, nine overarching themes of challenges were identified, namely: Culture; Strategy; Value Creation; People & Skills; Relations; Security & Regulations; Technology; Governance & Structure; and Leadership. Further, aggregated challenges for each theme were analyzed and compared with current literature. From the subsequent gathering and interpretation of literature, four areas of solutions were found, namely: Defining a digital business strategy; Filling the competence gap; Increasing agility through a digital culture; and Using customer data for value. Finally, the thesis concludes with how a digital transformation affects the whole organizations. Thus, challenges for protocol-driven laboratories goes beyond technology and may be encountered on multiple dimensions. To mitigate potential challenges, top management commitment and resources are required to acquire a holistic and unified view of the transformation.

The world is facing the challenge of an increasingly growing and aging population which leads to increasing requirements on the healthcare system. This has led to higher financial pressure on operational managers to do more with less resources. Hospitals are characterised by rigid routines, strict hierarchical structures and lack of consistent definitions of value which creates challenges for improvement projects and implementation. To explore an alternative perspective of how to increase value in healthcare, the concept of secondary activities is introduced. Secondary activities are defined as activities that are indirectly related to healthcare and medical processes in hospitals. Presently, secondary activities are not prioritised in healthcare since the distinction has not been made before and therefore is the value-gain interesting to investigate. The purpose of this report is to investigate how to increase value in healthcare through improved secondary activities and the following research questions are used to fulfill the purpose: What are the challenges of defining value in healthcare? 2. What process improvement strategy is suitable for improving secondary activities? 3. What implementation strategy is suitable when improving secondary activities? The method used to conduct this study consisted of a literature study covering the fields of value creation, Lean in healthcare and change management in hospital management, followed by a case study at Norrtälje Sjukhus where the food process was investigated. Results of the study showed that the challenges of defining value in healthcare are the different mindsets between professions operating in hospitals and the required balance between ethical and financial aspects. II At Norrtälje Sjukhus, the assistant nurses valued time spent with patients. In order to free more time for them, secondary activities have great potential of increasing value through improvement projects. The combination of Lean and Biodesign based on comprehensive observations proved to be a suitable process improvement strategy for improving secondary activities. Moreover, secondary activities lag well behind primary activities regarding digitalisation which can increase the value of secondary activities through improved workflows. When value is defined as time spent with patients this process improvement strategy proved to be successful. Results of improving the food process in the case study showed that the total annual savings for the hospital were 3212 work hours which corresponds to 761 244 kr. Prerequisites for a successful implementation strategy are awareness of problems, needs and to have an improvement strategy that fits the situation. Introduction of changes should made together with the personnel and be incremental to minimise disturbances to other healthcare activities. A remaining challenge is the lack of responsibility and managerial competence in the regular hospital organisation that is needed for future, continuous and sustainable improvements for secondary activities. / Världen står inför en stor utmaning med en växande och åldrande befolkning vilket ställer högre krav på sjukvårdssystemet. Detta har lett till ökat finansiellt tryck på verksamhetsansvariga att prestera mer med mindre resurser. Sjukhus karaktäriseras ofta av oflexibla rutiner, strikt hierarkiska strukturer och inkonsekvent definition av värde vilket innebär utmaningar för förbättringsarbeten och implementation. Konceptet sekundära aktiviteter introduceras för att utforska ett alternativt perspektiv av hur man ökar värde i sjukvården. Sekundära aktiviteter definieras som indirekt sjukvårdsrelaterade aktiviteter som stöttar medicinska processer. I nuläget prioriteras inte sekundära aktiviteter i sjukvården eftersom denna särskiljning inte tidigare gjorts och därför blir den potentiella värdeökningen intressant att undersöka. Syftet med denna rapport är att undersöka hur värdet kan öka i sjukvården genom förbättring av sekundära aktiviteter. Följande forskningsfrågor bidrar till att uppfylla syftet med rapporten: 1. Vilka är utmaningarna med att definiera värde i sjukvården? 2. Vilken processförbättringsstrategi är lämpligast för att förbättra sekundära aktiviteter? 3. Vilken implementationsstrategi är lämpligast för att förbättra sekundära aktiviteter? Metoden som användes i denna studie bestod av en litteraturstudie som behandlade områdena värdeskapande, Lean i sjukvården och förändringsarbete inom sjukhusledningen, följt av en fallstudie på Norrtälje Sjukhus för att undersöka matprocessen. Resultat från studien visade att utmaningarna med att definiera värde inom sjukvården är skillnader mellan professioner och en avvägning mellan etiska och finansiella faktorer. Undersköterskorna på Norrtälje Sjukhus värderar tiden med patienterna högst. Sekundära aktiviteter har stor potential att öka i värde genom förbättringsarbeten för att kunna frigöra mer tid för undersköterskorna. IV Kombinationen av Lean och Biodesign baserat på omfattande observationer visade sig vara en lämplig processförbättringsstrategi för att förbättra sekundära aktiviteter. Sekundära aktiviteter ligger efter primära aktiviteter vad gäller digitalisering som kan öka värdet av sekundära aktiviteter genom förbättrat arbetsflöde. När värde definieras som tid spenderad med patienter är den här processförbättringsstrategin framgångsrik. När matprocessen förbättrades i fallstudien resulterade det i en årlig besparing för hela sjukhuset på 3212 arbetstimmar vilket motsvarar 761 244 kr. Förutsättningar för en framgångsrik implementationsstrategi är medvetenhet kring problemen, behoven samt att anpassa strategin efter situationen. Introduktion av förändringarna bör ske stegvis i samarbete med personalen för att minimera störningsmoment gentemot andra vårdaktiviteter. En kvarstående utmaning är bristen på ansvar och chefskompetens i sjukhusorganisationen för framtida, kontinuerliga och hållbara förbättringar av sekundära aktiviteter.

This study is a part of the HITS-project at the Integrated Transport Research Lab at KTH. The demand for urban freight transportation has continued to grow during the last decades due to increased urbanization. Road-based freight transport contributes to air pollution, traffic congestion and noise pollution. The dependency of these services and because of their emissions of greenhouse gases there is a need for new sustainable initiatives.  To investigate the possibility of consolidating the delivery of parcels and collection of recycling materials, a pilot initiative called Älskade Stad has been implemented in Stockholm. Traditionally, similar initiatives have encountered problems when municipalities have stopped the funding and it has also been difficult to convince companies to cooperate. Therefore, the aim of this study is to investigate what values that are being created from an urban consolidation center (UCC), as these could be seen as incentives for joining. Furthermore, it will identify what value propositions that are being offered for the city and the involved companies and how these companies capture these values.  The thesis is conducted as a qualitative case study and uses the business model approach as a conceptual framework. The result from the study shows that four key resources and activities were related to value creation: a smaller truck which increased the filling rates, exemptions received from the municipality, new garage space utilization, and goods and waste flow consolidation. Furthermore, sustainable value propositions are offered to the companies and the city, such as, more attractive streets, higher profitability on trucks, increased publicity, improved work environment and finally green transportation solutions. This has entailed changes to the value capturing for the involved companies. Changes that are related to savings, revenue, and cost streams. The analysis from the study showed that the implementation of an UCC can help the city when facing urbanization challenges, and lead to a cleaner, safer, and more attractive city. / Denna studie är en del av HITS-projektet vid Integrated Transport Research Lab vid KTH. Efterfrågan på urbana varutransporter har fortsatt att öka under de senaste årtiondena på grund av en ökad urbanisering. Vägbaserad varutransport bidrar till luftföroreningar, köbildning och ljudföroreningar. Vikten av dess tjänster i kombination med dess stora utsläpp av växthusgaser skapar ett behov av nya hållbara initiativ.  För att utforska en lösning som konsoliderar varuleveranser och upphämtning av returmaterial, har en pilotstudie med namnet Älskade Stad genomförts i Stockholm. Historiskt sett har liknande initiativ mött problem när finansiering från offentlig sektor tagit slut och dessutom har det varit svårt att övertyga företag att delta i samarbeten. Därför ämnar denna studie att kartlägga vilka värden som faktiskt skapas med hjälp av en urban samlastningscentral, vilket skulle kunna ses som möjliga incitament. Vidare syftar denna studie till att kartlägga vilka värden som erbjuds för staden samt involverade företag och hur dessa värden fångas av företagen.  Denna uppsats är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie och använder ett affärsmodellsperspektiv som teoretiskt ramverk. Genom semistrukturerade intervjuer med experter som är involverade i initiativet samt forskare insamlades data. Resultaten från studien påvisar fyra huvudsakliga aktiviteter och resurser kopplat till värdeskapande: en mindre lastbil som ökade fyllnadsgraden, dispenser utdelat från stadsförvaltningen, ny garageanvändning samt godskonsolidering. Utöver detta så uppstår ett hållbart värdeerbjudande till företagen och staden i form av en mer attraktiv gatumiljö, högre lönsamhet på sopbilar, ökad publicitet, förbättrad arbetsmiljö och en grön transportlösning. Detta har medfört förändringar när det gäller företagens värdefångst, förändringar kopplade till besparingar, intäkts- och kostnadsflöden. Analysen från studien visat att en implementering av en urban samlastningscentral kan hjälpa staden att bemöta urbaniseringsutmaningar och bidra till en renare, säkrare och attraktivare stadsmiljö.

Digital platforms and tools have already taken over a large part of human daily lives and with the latest pandemic of COVID-19 it is clear how these technological trends have just increased, in both intensity and complexity, across most of the different aspects that comprehend our everyday activities. For instance, people are staying more at home and people now socialize, consume and work with help of different digital tools, which in other words means that the homes’ original role is changing to a more multifaceted and integral function. Based on such reality, this master thesis aims to investigate how property owners of housing rentals in Stockholm could extract value from these mentioned trends and context by incorporating new alternative income streams in their current business models. Moreover, this academic inquiry also intends to investigate the financial effect that these streams incorporation could have on a property valuation in the housing rental sector of Stockholm.  This thesis project follows two different, yet subsequential, lines of research, where the first one is an interview with local industry experts that provided insights in which kind of potential new value streams that property owners could incorporate in their current business models. They also shared information regarding which kind of digital tools are needed nowadays to make the new offering to the tenants in the most effective way within the Stockholm Private Rental Sector context. The industry experts also gave estimations of the cash flows enhancements that these service incorporation could bring to the owner . This information created the foundation that was used to later interview property owners. The property owners gave information of which kind of digital tools they used today, and what their view was about incorporating the new services and contracts that the industry experts had pointed out as possible new income streams. Both sets of interviews were analyzed with help of finding themes and reviewed literature that allowed the authors of this project to move on to evaluate the financial effect on a housing rental property in Stockholm whenever the new cash flows of the filtered income streams were considered.  The thesis has reached the conclusion that an incorporation of provision of services can create value for both the tenant and the property owner, even though specific services that should be incorporated aren't pointed out. The market was, at the time this thesis was written, immature and fast moving, which makes it hard to say which services will be successful in the Swedish market. Despite this are the results pointing out that contracts as home-electricity and insurances are among the services that have the lowest barrier to implement, and have already been tried by some actors in the industry. For those actors that have started an incorporation of provision of services have already noticed new cash-flows streams, even if they today are minor. The second conclusion is that those cash-flows will in the future trigger higher property values as properties will be a more attractive asset to possess. To be able to identify the demand and extract value from it in a successful way is a user-centered approach a key aspect, as the transaction must create new value for all actors involved / Digitala plattformer och verktyg har redan tagit över en stor del av människors dagliga liv och med den senast Corona-pandemin är det tydligt hur teknologiska trender har ökat, i både intensitet och komplexitet, och påverkar de flesta människors vardagsaktiviteter. Under Corona-pandemin har människor spenderat mer tid hemma och människor har socialiserar, konsumerar och arbetar med hjälp av olika digitala verktyg, vilket innebär att hemmets originella funktion har förändrats till en mer mångfacetterad funktion i människors liv. Baserad på detta så undersöker denna masteruppsatsen hur fastighetsägare, av hyresrätter i Stockholm, kan extrahera värde från dessa nämnda trender genom att inkorporera nya intäktsströmmar i deras befintliga affärsmodell. Denna akademiska uppsats undersöker också vilken påverkan dessa nya intäktsströmmar har på fastighetsvärden i hyresrättssektorn i Stockholm.  Metoden för att nå en slutsats är uppdelad i två processer, där den första är att intervjua vad som benämns i uppsatsen som industri-experter inom ämnet proptech. Dessa bidrar med insikt kring vilka nya intäktsströmmar som möjliga att inkorporera i fastighetsägares nuvarande affärsmodell. Dom understödjer också med information kring vilka digitala verktyg som är nödvändiga för att kunna inkorporera tjänsteförmedling på ett effektivt sätt till hyresgäster i Stockholms privata hyressektor. Utöver detta så ger industri-experterna estimeringar kring vilka värden som kunde tillfalla fastighetsägarens för varje enskild tjänsteförmedling. Denna information används som ett underlag vid nästa skede av intervjuprocessen med fastighetsägarna. Fastighetsägarna bidrar med information kring vilka digitala verktyg dom använde, vid tidpunkten denna uppsats skrevs, och deras syn på att inkorporera förmedling av de tjänster och kontrakt som industri-experterna pekar ut under första intervjuprocessen. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys och parallellt med detta analyseras litteratur, vilket skapade möjlighet att utvärdera vilka finansiella effekter som en inkorporering av tjänsteförmedling kan få på hyresrättssektorn i Stockholm.  Uppsatsen når slutsatsen att inkorporering av tjänsteförmedling kan skapa värde för både hyresgästen och fastighetsägaren, även om de specifika tjänsterna inte pekas ut. Marknaden var vid tidpunkten när denna uppsats skrevs omogen och utvecklades snabbt vilket gör det svårt att svara på vilka tjänster som kommer vara framgångsrika i en svensk marknad. Trots detta pekar resultat på att kontakt som hushållsel och hemförsäkring hade låga ingångsbarriärer i marknaden att implementera, och vissa fastighetsägare har redan påbörjat denna process. Denna inkorporering har för dessa aktörer inneburit vissa nya intäktsströmmar, som dock är väldigt begränsade. Den andra slutsatsen är att de nya intäktsströmmar i framtiden kommer utlösa högre fastighetsvärderingar då fastigheter kommer bli en attraktivare tillgång att inneha. För att kunna identifiera efterfrågan och extrahera värdet ur en tjänsteförmedlingen, på ett framgångsrikt sätt, är en användarcentrerad strategi en viktig aspekt då transaktionerna som sker mellan fastighetsägaren och hyresgästen måste vara värdeskapande för alla inblandade aktörer.

The importance of sustainable development within the construction industry and its environmental and social impacts as well as economic significance has become more apparent over recent years. A key factor perceived as contributing to an organization’s business success is the integration of environmental, social, and economic issues into decision-making processes. The pressure from stakeholders regarding their expectations on sustainability has risen, and the importance of understanding the stakeholders’ opinions and perspectives in a construction project while simultaneously maintaining sustainable project management increases. The aim of this thesis is to analyze how stakeholder sustainability expectations can be promoted and achieved during a construction project life cycle and related building process stages by supporting the project manager using a specifically designed visual tool. This will be investigated by answering three research questions proposed in the Introduction chapter (page 5). The visual tool is created with the focus on defining and establishing sustainability parameters based on stakeholder expectations. The tool should be applicable to a broad variety of construction projects with different focus on stakeholder expectations. Furthermore, a theoretical framework has been developed as part of the analysis based on existing theories; the Business Model Canvas (Osterwalder & Pigneur, 2010), Global Performance Framework (International Civil Aviation Organization, 2009) and Stakeholder Theory. The proposed framework and its visual tool component are a means to support a project manager with stakeholder communication, collaboration and informed decision-making. The visual tool is adapted to include a common language and structure to enhance the communication and collaboration amongst key stakeholders and support a project manager with ensuring that the construction project is focused on achieving sustainability results expected by the stakeholders. / Betydelsen av hållbar utveckling inom byggbranschen och dess miljö- och sociala påverkan samt den ekonomiska betydelsen har blivit tydligare de senaste åren. En nyckelfaktor som uppfattas som bidragande till en organisations finansiella framgångar är integreringen av miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor i beslutfattningsprocessen. Trycket från intressenter gällande deras förväntningar på hållbarhet har ökat, och betydelsen av att uppfatta intressenternas åsikter och perspektiv inom ett byggnadsprojekt – och samtidigt upprätthålla hållbar projektledning – har ökat. Syftet med denna studie är att analysera hur intressenters hållbarhets förväntningar kan främjas och uppnås under ett byggnadsprojekts livscykel och relaterat till byggnadsprocess steg genom att stödja projektledaren med användning av ett specifikt designat visuellt verktyg. Detta kommer att undersökas genom att svara på tre forskningsfrågor föreslagna i introduktionskapitlet (sida 5). Det visuella verktyget är skapat med fokuset på att definiera och etablera hållbarhets parametrar baserat på intressenters förväntningar. Verktyget ska kunna tillämpas på en mängd olika byggnadsprojekt med olika fokus på intressenters förväntningar. Ett teoretiskt ramverk har utvecklats som del av analysen baserat på redan existerande teorier; Business Model Canvas (Osterwalder & Pigneur, 2010), Global Performance Framework (International Civil Aviation Organization, 2009) och Intressentmodellen. Det föreslagna ramverket och dess visuella verktyg som utgör en av dess komponenter, är ett sätt att stödja en projektledare med intressentkommunikation, samverkan och informerat beslutsfattande. Det visuella verktyget har anpassats till att inkludera ett gemensamt språk och struktur för att förbättra kommunikation och samarbetet bland nyckelintressenter och stödja en projektledare med att säkerställa att ett byggprojekt har som fokus att uppnå förväntade hållbarhetsresultat.

Delning av data genom öppna data börjar bli allt mer vanligt i samhället. Samtidigt blir fordon på vägarna mer uppkopplade, tekniskt avancerade och samlar in mer data än tidigare. Öppna data i kombination med uppkopplade fordon i syfte att tillgängliggöra fordonsdata som öppna data har stor potential att bidra med värde till samhället. Denna studie identifierade och konkretiserade fem drivande och fem utmanande faktorer relaterade till potentialen för fordonsdata att utgöra öppna data. Studien applicerar en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sju informanter med varierande erfarenheter inom öppna data intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer. Urvalet baserades främst på ett informationsurval. Studiens analys underbyggs av teoriområdena: databaserat värdeskapande, öppna dataekosystem och öppen innovation. Sammanfattningsvis är de drivande faktorerna som identifierats att data har ett högt värde, öppna fordonsdata kan bidra till förbättrade tjänster och infrastruktur, öppna fordonsdata främjar innovation, informationssäkerheten kan stärkas och slutligen att öppna dataekosystem främjar öppna data. De utmanande faktorerna är bristande interoperabilitet, komplicerade dataägarskapsförhållanden, att fordonsdata kan innehålla känsliga data och integritetsproblem, ekonomiska och strategiska hinder och till sist bristande kunskap och medvetenhet om öppna data. För att realisera värdet i fordonsdata som öppna data krävs det att fler aktörer delar öppna fordonsdata och bidrar till ett mer etablerat öppna dataekosystem. / Sharing data through open data is becoming increasingly common in society. Simultaneously, vehicles on the roads are becoming more connected, technologically advanced, and collect more data than before. Open data combined with connected vehicles, with the aim of making vehicle data available as open data, has great potential to contribute value to society. This study identified and concretized five driving and five challenging factors related to the potential for vehicle data to serve as open data. The study employs a qualitative method with an inductive approach. Seven interviewees with varying experiences in open data were interviewed through semi-structured interviews. The selection was mainly based on an information-oriented sampling. The study’s analysis is supported by the theoretical areas of data-based value creation, open data ecosystems, and open innovation. In summary, the identified driving factors are that data has high value, open vehicle data can contribute to improved services and infrastructure, open vehicle data promotes innovation, information security can be enhanced, and finally, open data ecosystems facilitate open data. The challenging factors are a lack of interoperability, complicated data ownership relationships, vehicle data potentially containing sensitive data and privacy issues, economic and strategic barriers, and finally, a lack of knowledge and awareness about open data. To realize the value of vehicle data as open data, more actors need to share open vehicle data and contribute to a more established open data ecosystem.