Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

Operational development is a frequently used term within organizations nowadays. The term refers to organizations that continuously strive to achieve better results by increasing the efficiency, improve the safety, expanding the customer base etc. This study investigates what is determining if an organization is successful in operational development and what is needed in the organization on order to improve the performance in an efficient way. It also investigates how operational development should be conducted in companies consisting of a parent company and a number of subsidiaries in order to be successful. The main question of the study is whether there are any synergies in common strategies for operational development at subsidiaries or if operational development is more efficient if it is conducted separately. The study also investigates whether subsidiaries can take advantages of each others experiences of operational development by working more closely toghether with it. This is investigated through examining how learning occurs within and between organizations. The study´s aim is also to identify which factors are essential for organizations in order to succeed with development of their operation, according to theories on operational development, different quality systems and a case study at The Company."The Association`s" recommendations on gow operational development should be performed by organizations in the type of business in which The Company operates are also examined. The recommendations are examined in order to identify crucial key factors and organisational attributes for operational development. The project has been executed in cooperation with the Company and its five direct subsidiaries. As a basis for this investigation a number of qualitative interviews, a workshop and a litterature review have been performed. The results of the investigation argue in favour for the existence of synergies in subsidiaries, working in common with operational development. Cooperation may even stimulate the work with operational development in respective subsidiary. One possible strategy to work in common with operational development is to establish an operational development network where the organizations have the opportunity to discuss and exchange experiences. The litterature also shows clearly that there are great opportunities for subsidiaries to learn from each other as long as the willingness to share knowledge is present. The study also indicates that it exist at least eight key factors that affect how successful the work with operational development is in an organization. These key factors are;  management commitment, employee involvement, communication,customer orientation, process orientation, continuous improvements, cultural changes and decisions based on facts. / Verksamhetsutveckling är en vanligt förekommande term inom organisationer nuförtiden. Termen syftar till att organisationer ständigt strävar efter att nå bättre resultat genom att öka effektiviteten, höja säkerheten, utöka kundbasen etc. Den här studien utreder vad som avgaör om en organisation är framgångsrik med verksamhetsutveckling och vad som krävs av organisationen för att förbättra utförandet på ett effektivt sätt. Den utreder även hur verksamhetsutveckling bör bedrivas i företag bestående av ett moderbolag och ett antal dotterbolag för att bli lyckosam. Den huvudsakliga frågan i studien är huruvida det finns några synergier i att ha gemensamma strategier för verksamhetsutveckling mellan bolagen eller om verksamhetsutvecklingen blir effektivare om bolagen arbetar sparat med den. Vidare undersöker studien om dotterbolag kan dra nytta av varandras erfarenheter av verksamhetsutveckling genom att jobba mer gemensamt med det. Detta utreds via en undersökning av hur lärande sker inom och mellan organisationer. Studiens syfte är även att identifiera vilka faktorer som är nödvändiga för att organisation ska lyckas med att utveckla sina verksamheter, enligt teorier om verksamhetsutveckling, olika kvalitetssystem och en fallstudie på The Company. "The Association":s rekommendationer om hur organisationer in the Companys bransch bör bedriva verksamhetutveckling undersöks också. Rekommendationerna granskas för att identifiera viktiga nyckelfaktorer och organisatoriska egenskaper för verksamehtsutveckling. Projektet har utförts i samarbete med The Company och deras fem direkta dotterbolag. Som underlag för studien har ett antal kvalitativa intervjuer, en workshop och en litteraturgenomgång legat. Resultatet av studien talar för att det finns synergier i att dotterbolag jobbar gemensamt med verksamhetsutveckling. Ett samarbete kan till och med stimulera arbetet med verksamhetsutveckling i respektive dotterbolag. En möjlig strategi för att arbeta gemensamt med verksamhetsutveckling är att upprätta ett utvecklingsnätverk där organisationerna får möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter. Litteraturstudien visar även tydligt att det finns stora möjligheter för dotterbolagen att lära av varandra så länge viljan att utbyta kunskaper finns. Studien indikerar också att det finns åtminstone åtta nyckelfaktorer som påverkar hur framgångsrikt arbetet med verksamhetsutveckling är i en organisation. Dessa nyckelfaktorer är engagerat ledarskap, arbetstagarnas delaktighet, kommunikation, kundorientering, processorientering, ständiga förbättringar, kulturella förändringar och faktabaserade beslut.

Forskning visar att 20 procent av första linjens chefer inom äldreomsorgen slutar på sin arbetsplats inom två år. Arbetet som chef är komplext och en stor del av arbetstiden innefattar möten och administrativa arbetsuppgifter. Verksamhetsutveckling är en ständigt pågående process i äldreomsorgen där första linjens chef arbetar för resultat av en god vård- och omsorg. Forskning kring hållbart ledarskap visar att tillgången till stöd i arbetet har påverkan på det egenupplevda arbetsförhållandet. Syftet med studien är att undersöka om första linjens chefers arbete med verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. I studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att lyfta fram första linjens chefers upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog åtta chefer i studien som alla är verksamma inom äldreomsorg. Intervjuerna analyserades i en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisar ett huvudtema: hur verksamhetsutveckling påverkas av chefsbyten. Huvudtemat redovisas vidare i tre underteman: förutsättningar i arbetet som chef, kvalitetsarbete och ökad arbetsbelastning. I diskussionen framkommer likheter och skillnader i relation till tidigare forskning och chefers upplevelser. Chefsbyten och tillgång till stöd påverkar arbetet med verksamhetsutveckling och visar sig vara betydelsefullt för såväl arbetsmiljö, organisationens hållbarhet och utveckling. Arbetsbelastning ökar för chefer och arbetsgrupper blir otrygga och saknar stabilitet. Tillgången till stöd ser olika ut och är ytterligare en faktor som påverkar arbetet med verksamhetsutveckling.

Marknaden för industriella lasersystem förväntas att växa i framtiden, vilket leder till att producenter utav dessa system måste förbereda sig för att möta marknadens krav. Ett av dessa företag är Permanova Lasersystem AB som arbetar med att ta fram lasersystem, legotillverkning och optik för kunder. Målet med detta projekt är att öka produktionen av standardoptik från stycktillverkning till 50 optik/år och att hjälpa Permanova ta fram en layout till deras nya anläggning som de ska flytta till. Målen för projektet kan delas in i tre huvudmål: • Ta fram ett optimalt produktionsflöde • Ta fram en optimal fabrikslayout • Ta fram optimala arbetsstationer För att uppnå dessa mål har metoder inom LEAN applicerats, såsom värdeflödesanalyser, 7+1 slöseri, kanban, Just in time och flaskhalsanalyser. För att ta fram optimala layouter för företaget har även förenklad systematisk lokalplanläggning applicerats. För att skapa ett optimalt produktionsflöde skapades först en värdeflödesanalys för nuvärdet, vilket visade på hur produktionen sker idag samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. Till denna nuvärdesanalys gjordes en tidsstudie på nuvarande standardoptik som låg i grunden för senare balansering i produktionen. En värdeflödesanalys för framtida produktion utvecklades från nuvärdesanalysen och dess förbättringsmöjligheter, vilket gav ett nytt produktionsflöde med en mer optimal affärsmodell för framtiden. Förenklad systematisk lokalplanläggning applicerades i 3 iterationer, en för varje utrymme som projektet arbetade med. Dessa tre iterationer var för huvudlayouten, verkstaden och renrummet. För huvudlayouten fanns det 3 huvudkoncept där verkstadens placering styrde vart de andra av Permanovas affärsområden placerades. Det vinnande av dessa huvudkoncept vidareutvecklades och skapade en layout som uppfyllde alla företagets krav samt de flesta av deras önskemål. Flera verkstadslayouter togs fram för varje huvudlayout, där det vinnande konceptet utvecklades vidare till ett koncept som applicerar värdeflödesanalysen för framtiden väl. Denna layout minimerar transportsträckor mellan arbetsstationerna och ökar produktiviteten. För renrummet utvecklades flera koncept men för endast ett utrymme då alla renrumsytor liknande varandra. Det vinnande konceptet vidareutvecklades och skapade en layout som är lik dagens produktion i renrummet, vilket var något som montören ansåg fördelaktigt. / The market for industrial laser systems is expected to grow in the future, which means that manufacturers of these systems must prepare to meet market demands. One of these companies is Permanova Lasersystem AB, which works with developing laser systems, contract manufacturing and optics for customers. The goal of this project is to increase the production of standard optics from single-piece production to 50 optics/year and to help Permanova develop a layout for their new facility, which they will move to. The goals of the project can be divided into three main goals: • Develop an optimal production flow • Develop an optimal factory layout • Develop optimal workstations To achieve these goals, methods within LEAN have been applied, such as value steam mapping, 7 + 1 wastes, kanban, Just in time and bottleneck analysis. To produce optimal layouts for the company, simplified systematic layout planning has also been applied. In order to create an optimal production flow a value stream map for the present production was created, which showed how the production works today and what opportunities for improvement exist. For this value stream map a time study was made on the current standard optic, which was the basis for later balancing in the production. A value stream map for the future state of production was also developed from the first value stream map and its opportunities for improvement, which provided a new production flow with a more optimal business model for the future. Simplified systematic layout planning was applied in 3 iterations, one for each area the project worked on. These three iterations were for the main layout, the workshop and the clean room. For the main layout there were 3 main concepts where the workshop's location controlled where the other of Permanova's business areas were located. The winning of these main concepts was further developed and created a layout that met all the company's requirements as well as most of their wishes. Several workshop layouts were developed for each main layout, where the winning concept was further developed into a concept that applies the value steam map for the future well. This layout minimizes transport distances between workstations and helps increase productivity. For the clean room, concepts were developed for only one of the possible spaces because all clean room spaces were similar to each other. The winning concept was further developed and created a layout that is like today's production in the clean room, which was something that the operator considered advantageous.

Hälso- och sjukvården är ett verksamhetsområde med en hög arbetsbelastning och en ökadadministrativ börda. Robotic Process Automation (RPA) är en teknologisk innovation somerbjuder en lösning till detta genom att automatisera manuella processer. Inom hälso- ochsjukvården finns en mängd administrativa processer och rutiner som har potential attautomatiseras till förmån för kärnverksamheten; vård av patienter. Om hälso- och sjukvårdenspersonal spenderar mindre tid på administrativa uppgifter kan mer tid nyttjas till patientcentreratarbete. I takt med att fler verksamheter anammar RPA ökar behovet av en djupare förståelse förverktyget och vilka processer som lämpar sig för automatisering. För att välja lämpliga processerför automatisering med RPA krävs en inblick i verksamheten samt prioriteringar avverksamhetens processer, vilket i många fall kan vara en utmanande uppgift. Med denadministrativa hälso- och sjukvårdspersonalens djupgående inblick i och erfarenhet av de dagligaverksamhetsprocesserna kan de processer som bör prioriteras för automatisering med RPAidentifieras. Denna studie utforskar vilka vårdrelaterade administrativa processer som lämpar sigför automatisering med RPA. För att sätta RPA i ett bredare sammanhang av organisatoriskförändring och framsteg presenteras teori om verksamhetsutveckling och nyttorealisering. Vidaregranskas tidigare studier om RPA för att belysa det nuvarande kunskapsläget samt verktygetsroll, tillämpningar och konsekvenser. Studien har en kvalitativ ansats och en forskningsdesign iform av en fallstudie. För att besvara syftet med studien utfördes semistrukturerade intervjuermed fem respondenter från administrativ personal hos en hälso- och sjukvårdsorganisation.Studiens resultat belyser den administrativa vårdpersonalens perspektiv. Resultatet visar att deprocesser respondenterna anser är lämpliga att automatisera inom hälso- och sjukvården blandannat är inrapportering till kvalitetsregister, hantering av kallelselista och schemaläggning avvikarier. Resultatet visar även att respondenterna anser att det för att välja rätt process förautomatisering är viktigt att beakta hur automatiseringen av processen påverkar verksamhetenoch personalen, huruvida automatiseringen underlättar för personalen och hur mycket tid somkan sparas på att automatisera processen. Vidare framkom det att respondenterna även tycker attkriterier såsom om processen är repetitiv, utförd frekvent eller om den är regelstyrd kan varaviktiga att beakta vid val av process för automatisering med RPA. Med studiens resultat sombakgrund diskuteras och reflekteras det om mer verksamhetsområdesspecifika ramverk medkriterier för urval av processer för automatisering behövs. / Healthcare is a field with high workloads and increasing administrative burdens. Robotic ProcessAutomation (RPA) is a technological innovation that offers a solution by automating manualprocesses. Within healthcare, there are numerous administrative processes and routines that havethe potential to be automated to benefit core operations: patient care. If healthcare personnelspend less time on administrative tasks, more time can be dedicated to patient-centered work. Asmore organizations adopt RPA, there is a growing need for a deeper understanding of the tooland which processes are suitable for automation. Choosing suitable processes for RPAautomation requires insight into the operations and prioritization of processes, which can oftenbe challenging. With administrative healthcare personnel's in-depth understanding andexperience of daily operational processes, the processes that should be prioritized for RPAautomation can be identified. This study explores administrative healthcare related processessuitable for RPA automation. To contextualize RPA within broader organizational change andprogress, theories of business development and benefit realization are presented. Additionally,previous studies on RPA are examined to shed light on current knowledge, the tool's role,applications, and consequences. The study takes a qualitative approach with a research design inthe form of a case study. To address the study's purpose, semi-structured interviews wereconducted with five individuals from the administrative staff of a healthcare company. Thestudy's findings highlight the perspectives of the administrative healthcare personnel. It showsthat the processes the respondents consider suitable for automation include reporting to qualityregisters, managing appointment lists, and scheduling substitute staff. The results also indicatethat the respondents believe it's important to consider how automating a process affectsoperations and staff, whether it facilitates staff work, and how much time that can be saved byautomation. Furthermore, the respondents think criterias such as whether the process isrepetitive, performed frequently, or rule-based are important when selecting processes for RPAautomation. Based on the study's findings, there is discussion and reflection on whether morespecific frameworks, with criteria for selecting processes for automation, tailored to differentoperational areas are needed.

Detta examensarbete handlar om en uppföljning av en enkätundersökning enligt EFQM modellen som genomförts vid BT Products. Uppföljningen består i en djupare analys av undersökningens resultat med fokus på vissa av dess delar. De områden som huvudsakligen behandlas är företagets medarbetare, processer och ledarskap. Tyngdpunkten ligger i att klargöra orsakssamband mellan enkätens olika områden samt att gå djupare in på- och identifiera samt beskriva starka och svaga sidor hos dem. Intervjuer, observationer och statistiska metoder har använts för detta syfte vilket resulterat i att det framkommit möjligheter att förbättra verksamheten i flera avseenden.   De viktigaste förslagen till förändringar är:   En förändrad organisationsmodell med fokus på värdekedjor   Förändrade ansvarsförhållanden och tillhörigheter   En långsiktig inriktning mot en styrmodell med utgångspunkt i värden och företagskultur / This diploma work acts about a follow up of a questionnaire survey according to the EFQM model as been implemented at BT Products. The follow up consists in a deeper analysis of the survey's results with focus on certain of its parts. The main areas considered are the company’s employees, its processes and leadership. The fundamentals of it lies in clarifying connections with causal effects in between questionnaire's different areas and to make a commitment to deeper on and to identify and to describe strong and weak sides. Interviews, observations and statistical methods have used for this aim, which resulted in possibilities to improve the organizations performance in several respects.   The most important proposals to changes are:   A changed organization model with focus on value chains   New relations for responsibility and domicile   A long-term direction towards values and corporate culture as means of control

Processkartläggning, som plattform för processbaserad verksamhetsutveckling, kan användas i hälso- och sjukvård för att kunna förstå en process och ge förutsättningar för förbättringar av den. Utgångspunkten var att det i litteraturen saknades en kartläggning av en vårdprocess som inkluderar sjukskrivningar, och sjukskrivningar ökar. Syftet var att förstå förutsättningarna för processbaserad verksamhetsutveckling gällande hälso- och sjukvårdens aktiviteter i primärvård för de patienter som söker vård vid förstämningssyndrom eller ångest/stress. Datainsamling gjordes i form av intervju samt processkartläggning av aktiviteter mellan sjukskrivning 1 och 2. Resultatet visade att berättelser med utgångspunkt i bra och dåliga erfarenheter av vårdprocessen kunde kopplas till framgångsfaktorer vad gäller förbättrad hälsa och återgång till arbete. De intervjuades roller, erfarenheter och syn på patientens behov gav upphov till olika förbättringsförslag gällande processen. Processkartläggningen visade på behov av en gemensam bild. Förslag till framtida processkartläggning gavs med utgångspunkt i resultatet. / Process mapping, as a prerequisite for process based organizational development, can be used in health care in order to understand the process and to provide possibilities of improving it. In the literature there was no mapping of the care process that includes sick leave, and sick leave increases. The purpose of the study was to understand the prerequisites for organizational development based on process mapping concerning primary health care activities for psychiatric diagnoses. Data collection was done by interviewing health professionals and by process mapping activities in the first period of sickness absence. The results showed that the stories based on good and bad experiences of the care process could be linked to success factors in terms of improved health and return to work. The informants different roles, experiences and perspective on the patient's needs gave rise to various suggestions for improvement of the process. Process mapping showed the need for a joint picture. Proposals based on the results, for future process mapping were given.

In relation to the development of IT-products it is very important that the software supplier is aware not only of the target group but also the field of application. Usability should characterize the whole IT-design process as, in relation to this context, design includes more than merely those aspects which are visible to and thus can be interpreted by the naked eye. The study examines the specific qualities and properties that substantiate the usability and the demands that a customer rightfully expects from an IT-product. The user and the customer are highlighted in the same context in order to demonstrate that it is through the customer that an IT-product is defined as being useful. Thus, from this perspective, the user and customer can be considered as being the same person. The empirical survey was based on those factors that were considered to constitute usability and each interview was conducted using these usability factors together with the intended IT-product. The survey has been carried out using analysis models in order to enable the assertions to be both validated and tested and to ensure the appropriateness of the model’s system and also the independence of the method. This qualitative study has been carried out using randomly chosen respondents and IT-products and the perceptions of these respondents in relation to what they felt were the properties that represented a usable IT-product have been noted. The analysis section deals with the usability properties which have been assumed to further substantiate the five usability factors utilized in the survey.  It is apparent from the analysis that is it quite possible to determine a minimum level of what constitutes usability and that this can be applied regardless of what IT-product is being described. The conclusion to be drawn from this is that the opinions and experiences of both user and customer should be considered in order to provide guidance in relation to satisfying the requirements with regards to the design of IT-products.

Skolpersonalens tuffa arbetssituation är idag ett aktuellt tema, som omnämns i både media och i politiska debatter. Personalbrist, elevernas vikande resultat, överbelastade kalendarium och krav från skolledning präglar deras miljö. Skolpersonalen ställs därför inför många utmaningar och ständiga förändringar som ett resultat av detta. Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv utforska personalens upplevelse av arbetsglädje som grund för verksamhetsutveckling och social hållbarhet. Därför har en kvalitativ intervjustudie genomförts där elva frivilliga deltagare från tre skolor i en västsvensk kommun har intervjuats. En fenomenologisk analys genomfördes utifrån det inspelade materialet. Fyra olika teman framkom utifrån analysen vilka var utvecklande relationer, stödjande miljöer, att sätta gränser och bra ledarskap. Verksamhetsutveckling har ett stort fokus i uppsatsen, därför presenteras skolpersonalens tankar om verksamhetsutveckling under temat lära av varandra i slutet av resultatet. / The school staffs workload is today a topical theme, which is discussed both in the media and in political debates. Manpower shortage, declining academic results, overtime and demands from the school board imprints their environment. The school staff therefore faces challenges and constant changes in their environment as a result of this workload. The purpose of this study is to, from a health promotion perspective, explore the staff's experience of job satisfaction as a basis for business development and social sustainability. Therefore, a qualitative interview study has been conducted in which eleven volunteers from three schools in a Western Swedish municipality have been interviewed. A phenomenological analysis was performed based on the recorded material. Four different themes emerged from the analysis, which were developing relationships, supportive environments, setting limits and good leadership. Work development has a major focus in the paper, therefore the school staff's thoughts on business development are presented under the theme of learning from each other at the end of the thesis.