Syfte Det övergripande syftet med studien var att öka förståelsen för hur digitalt mogna företag utformar och bedriver arbetet i de digitala enheterna. Studien har undersökt den del av organisationen som direkt eller indirekt arbetar med att utveckla digitala innovationer (digitala enheten) mot externa kunder, och har nyttjat konceptet verksamhetsmodell för att uppnå ett systemperspektiv i förståelsen. Syftet adresseras genom följande forskningsfråga: Vilka gemensamma faktorer finns hos digitalt mogna företags digitala enheter? Metod Studien är av explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en kvalitativt flerfallsstudie genomförts. För att studera digitalt mogna företag har urvalet skett med hjälp av digitala experter och tidigare forskning på digital mognad. Primärdata bestod av 21 semi-strukturerade intervjuer med informanter från 8 digitalt mogna företag med god insikt i respektive verksamhet, samt 4 intervjuer med experter inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Sekundärdata bestod av publik information så som årsrapporter, presentationer och hemsidor m.fl.. Resultat Resultatet visar att det finns många gemensamma faktorer mellan de studerade verksamheterna som kan utgöra en förklaring till varför de är framstående inom digital innovation och mognad. Totalt har 22 gemensamma teman identifierats som till betydande grad återspeglats i de studerade verksamheterna. De identifierade teman aggregeras till ett förslag på 4 generiska designprinciper för hur verksamheter kan utformas och bedrivas för att främja digital innovation. Därtill presenteras ett ramverk för verksamhetsmodellering med fokus på digitala enheter. Teoretiska implikationer Det teoretiska bidrag som studier tillför är fyrfaldigt: (1) Studien skapar större insikter kring digitalt mogna företag och bekräftar indirekt mycket av tidigare forskning på digital mognad (2) utvecklar och konkretiserar konceptet verksamhetsmodell, (3) introducerar ett ramverk för verksamhetsmodellering i allmänhet och med generiska designprinciper för främjandet av digital innovation i synnerhet samt (4) bidrar till tvärdisciplinär forskning genom ett holistiskt perspektiv. Praktiska implikationer Det praktiska bidrag som studien skapar är kunskap kring verksamhetsdesign för samtida företagsledare i allmänhet, och i synnerhet för ledare som arbetar kring digital innovation. Ramverket och designprinciperna kan bidra till att företagsledare lättare kan skapa en överblick av verksamheten och aktivt utforma den för att stödja affärsmodellen och i förlängningen främja strategin. / Purpose The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies? Method The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites. Results The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models. The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units. Theoretical implications The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective. Practical implications The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

Den snabba teknikutvecklingen i samhället beskrivs ofta som den största förklaringen till agila principers snabba framväxt bland IT-organisationer under de senare åren. Agila arbetsmetoder går ofta ut på att arbetet planeras i kortare iterationer där leverantören kontinuerligt stämmer av kundkraven mellan sprintarna. Ramverket ITIL är även det ett vanligt hjälpmedel IT- organisationer använder sig av för att organisera sitt arbete. Den mest använda ITIL praktiken är change management som beskriver hur verksamheter kan organisera hanteringen av ändringarna som de driftsätter. Change management processen är, tillskilland från agila arbetssätt, av sekventiellnatur. Vanliga fördomar om ITIL och change managementprocessen är att det ofta uppfattas som byråkratiskt, icke flexibelt och som agila principers raka motsats. Dock har det visat sig i denna studie att ITIL och agila arbetssätt faktiskt kan komplettera varandra mycket bra om de implementeras på rätt sätt.  Polisens IT-avdelning står inför utmaningen att få processen ur kundens perspektiv att vara effektiv och enkel att ta sig igenom trots att processen innefattar både agila team och en grupp som arbetar enligt ITILs change management, vilket ses som ett problem av fallorganisationen. Syftet med denna kvalitativa fallstudie var därmed att identifiera sätt som dessa två olika grupper kan samverka för att processen ska bli mindre komplex för kund. För att uppnå fallstudiens syfte utfördes en litteraturstudie för att undersöka vad interna kunder värderar, hur en change managementprocess med höga säkerhetskrav kan fungera i en agil verksamhet samt olika processförbättringsverktyg. Vidare utfördes intervjuer och observationer för att samla in de interna kundernas uppfattning av nulägesprocessen samt visualisera processen i en nulägeskarläggning. Dessa analyserades sedan med hjälp av teorin från litteraturstudien.  Studien resulterade dels i 24 identifierade problemområden med tillhörande förbättringsförslag. Sedan presenterades ett specifikt förbättringsförslag för hur change managementgruppen och ett agilt team kan agera mer som en enhet ur kundens perspektiv. Detta förslag skulle kunna vara ett lämpligt första steg för hur fallorganisationen kan effektivare kombinera sitt agila arbete i värdeflödet med change managementgruppen som arbetar efter en ITIL-process. Förslaget skulle bland annat kunna medföra minskat antal kontaktytor för kund, eliminerat dubbelarbete samt minskad ledtid. Andra förbättringsförslag som tagits fram är främst kopplat till förenkling av kommunikation, samverkan av likande aktiviteter, skapa förutsättningar för gemensamt ansvar och prioriteringar. Slutligen presenteras även vikten av att kontinuerligt identifiera de interna kunders behov. Detta eftersom det är en förutsättning för att fallorganisationen ska kunna arbeta med ständiga förbättringar av processen och för att säkerställa att processerna ständigt möter kundernas eventuellt förändrande behov. / The accelerated technological development in society is often described as the biggest explanation for the fast growth of agile principles among IT organizations in recent years. Agile methods often involve the work being planned in shorter iterations where the supplier continuously matches the customer requirements between the sprints. The ITIL framework is also a common tool that IT organizations use to organize their work. The most used ITIL practice is change management, which describes how companies can organize the reviewing of the changes they plan on putting into their production environment. The change management process is, unlike agile methods, of a sequential nature. Common prejudices about ITIL and the change management process are that it is often perceived as bureaucratic, inflexible and as the exact opposite of agile principles. However, it has been found in this study that ITIL and agile actually can complement each other very well if implemented correctly.  The Swedish police's IT department now faces the challenge of making their process easier and more efficient to get through, from the perspective of their internal customers, even though the process includes both agile teams and a group that works according to ITIL's change management. This is perceived as a big problem by the case organization. The purpose of this qualitative case study was thus to identify ways in which these two different groups can work together to make the process less complex for the customer. To achieve the purpose of the case study, a literature study was conducted to examine what internal customers value, how a change management process with high security requirements can work in an agile organization and various process improvement tools. Furthermore, interviews and observations were performed to collect the internal customers' perception of the current process and to visualize the current process in a process map. These were then analyzed by using the theory from the literature study.  The study resulted in 24 identified problem areas with associated improvement proposals. Then a specific improvement suggestion was presented for how change management and an agile team can act more as one unit from the customers’ perspective. This proposal could be an appropriate first step for the case organization to combine its agile work in the value stream with the change management group working after an ITIL process. The proposal could, among other things, lead to a reduced number of contact areas for customers, eliminate duplication of work and reduce the lead time. Other improvement proposals that have been developed are mainly linked to simplifications of communication, collaboration of similar activities, creating conditions for joint responsibility and priorities. Finally, the importance of continuously identifying the internal customers' needs is stated since it is a condition for the case organization to be able to work with continuous improvements of the process. Being able to change the process is necessary to be able to meet the customers’ potentially changed future needs.

Syftet med den här studien är att utforska initiativ som ökar kundnöjdheten i en kommunal verksamhet. En kommun, Helsingborg, som lyckats väl i att utveckla en hög kundnöjdhet i den nationella undersökningen Nöjd Kund Index inom myndighetsområdet bygglov har studerats. Studien har bedrivits utifrån tre forskningsfrågor: (1) Vilka initiativ har gjorts för att öka kundnöjdheten i NKI-undersökningen med avsikt att höja resultatet i den övergripande mätningen samt inom de underliggande bedömningsområdena?; (2) Utifrån tagna initiativ, vilka hörnstenar för offensiv kvalitetsutveckling har varit mest använda?; (3) Vilka övriga effekter kan en verksamhet uppnå genom att jobba med ett utvecklingsarbete i syfte med att öka kundnöjdheten i NKI-undersökningen?Studien tillämpar en kvalitativ metod med djupintervjuer som gjordes i Helsingborg men även i en annan kommun, Borås, som användes som referensobjekt.Studiens resultat visar på ett stort antal initiativ som kan tas för att öka kundnöjdheten. Studien bekräftar också tidigare belägg för vad som driver resultat och visar på en rad positiva effekter som ett utvecklingsarbete kan ha på verksamheter. Studien visar även att värderingarna för offensiv kvalitetsutveckling i hörnstensmodellen är väl förenliga med Tillitsbaserad Styrning och Ledning, TSL och visar att resultat som TSL åstadkommit i statliga verksamheter även är giltiga på kommunal nivå. / The purpose of this study is to explore initiatives that increase customer satisfaction within a municipality. One municipality, Helsingborg, which has succeeded in increasing customer satisfaction in the area of building permits in the national survey Satisfied Customer Index, SCI, has been studied. Three research questions have informed the study: (1) What initiatives have been introduced to increase customer satisfaction in the SCI survey, with the intention of improving results both in the overall survey and in the underlying assessment areas? (2) Based on the initiatives introduced, which cornerstones for offensive quality development have been most widely used?; (3) What other outcomes can an organisation achieve through development work aimed at increasing customer satisfaction in the SCI survey?The study applies a qualitative method with in-depth interviews conducted in Helsingborg, as well as in another municipality, Borås, which serves here as a point of comparison.The study’s result indicates a number of initiatives that can be introduced to increase customer satisfaction. The study also confirms previous evidence of what drives results and shows a number of positive effects that development work can have on organisations. The study also demonstrates that the values for Total Quality Management are compatible with Trust Based Governance and Management, and that previous results for the latter on the national level are also valid at municipal levels. / <p>2020-06-26</p>

Det här är ett examensarbete inom Industriell Ekonomi och Produktion som handlar om MTR Techs verktygsframtagningsprocess där det saknas ett standardiserat arbetssätt. Företaget har haft problem med kvalitetsdifferenser vid produktframtagningsprocessen av inköpta och egentillverkade verktyg, likaså är de i behov av en lathund för CE-märkning, därav uppkomsten av detta examensarbete. Målet med examensarbetet är att effektivisera och höja kvaliteten på MTR Tech:s CE-märkningsprocess av maskiner genom att skapa en ny process med en lathund, en kvalitetskontroll samt en checklista. I denna studie har en semistrukturerad intervju genomförts med handledaren från företaget som resulterade i en processkarta som användes som utgångspunkt för vidare arbete. Utöver det har en litteraturstudie genomförts med fokus på processledning, kvalitetsarbete och lean. Examensarbetet resulterade i ett förbättringsarbete vad gäller den nuvarande processkartan. Det består av en ny processkarta som, enligt identifierade slöserier, omfattar berörda processer, en checklista, en lathund för implementering av CE-märkning och en kontroll innan lansering för färdiga produkter. / This is a degree project in Industrial Economics and Production that deals with MTR Tech's tool development process where there is no standardized way of working. The company has long-standing problems with quality differences in the product development process of purchased and self-manufactured tools, as well as in need of a guide for the implementation of CE marking, hence the emergence of this degree project. The goal of the degree project is to streamline and increase the quality of MTR Tech's CE marking process of machines by creating a new process with a guide, quality control and a checklist. In this study, a semi-structured interview was conducted with the supervisor from the company, which resulted in a process map that was used as a starting point for further work. In addition, a literature study has been conducted with a focus on process management, quality work and lean. The degree project resulted in an improvement project regarding the current process map, which is a new process map which, according to identified waste, includes relevant processes, a checklist, a guide for implementing CE marking and a control process before launch for finished products.

I norra Storstockholm produceras och distribueras dricksvatten av kommunalförbundet Norrvatten. Under värmeböljan sommaren år 2018 ökade dricksvattenförbrukningen bland medlemskommunerna till en sådan hög nivå att Norrvattens tillgängliga kapacitet för dricksvattenproduktion riskerade att inte räcka till. En bidragande orsak till detta, antogs vara att en stor del av den ökade vattenförbrukningen gick till bevattning och fyllande av pooler. Det är ett behov som Norrvattens verksamhet inte är dimensionerad för att hantera. I takt med dagens växande befolkning i Norrvattens medlemskommuner och en hotande global uppvärmning, förväntas risken för kapacitetsbrist tillta. Således var syftet med detta arbete att studera hur behov av vatten för bevattning och fyllande av pooler kan tillgodoses på ett långsiktigt hållbart sätt bland Norrvattens medlemskommuner utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och beräkningsmodeller identifierades alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter gällande tillgodoseendet av vattenbehov för bevattning och poolfyllning. Dessutom genomfördes en stickprovsundersökning med syftet att studera socioekonomiska faktorer, vid eventuell implementering av de identifierade alternativa lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna i Norrvattens medlemskommuner. Därefter applicerades en kvantitativ analys på det erhållna dataunderlaget med väldefinierade statistiska metoder för konfidensintervall och hypotesprövningar på signifikansnivån 5 %. Resultatet visade flertalet alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter var passande att implementera för att tillgodose behov av vatten för bevattning och fyllande av pooler bland Norrvattens medlemskommuner. Det berodde på en stor välvilja gentemot såväl miljön som Norrvattens verksamhet. Mer konkret identifierades en utbredd vilja att förändra konsumtionsbeteenden gällande vattenanvändning för bevattning och fyllande av pooler. Som en följd fanns också en villighet att betala mindre summor för alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter för att tillgodose sådana vattenbehov. Dock påvisades även en utbredd motvillighet till kraftiga ökningar i priser och kostnader för knippade med vattentjänster, varpå mer kostsamma alternativa lösningar uteslöts som långsiktigt hållbara utifrån socioekonomiska hållbarhetsperspektiv. Därmed rekommenderades Norrvatten att fortsätta planera för utbyggnation av sin produktionskapacitet, eftersom de identifierade alternativa lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna inte ansågs tillräckliga för att nollställa behov av dricksvatten producerat av Norrvatten för bevattning och fyllande av pooler. Samtidigt drogs slutsatsen att behovet av utbyggd kapacitet skulle kunna reduceras vid implementering av de identifierade lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna. Dock kunde inte det reducerade behovet beskrivas i kvantitativa termer med den applicerade arbetsmetodiken. Således rekommenderades Norrvatten att i framtiden arbeten genomföra en kartläggning av detta, i syfte att erhålla värdefullt beslutsunderlag kring storlek på utbyggd produktionskapacitet. / In the northern part of Greater Stockholm, drinking water is produced and distributed by the municipal association Norrvatten. During the height of the summer 2018, drinking water consumption among the member municipalities increased to such an extent that the available production capacity was nearly insufficient. This was assumed to be due to major increases in drinking water consumption for garden irrigation and filling of pools, which are water needs that the production capacity is not dimensioned to handle. Furthermore, the risk of production capacity shortage is assumed to increase in the near future due to population growth and global warming. The purpose of this thesis was to examine possible approaches to supply the need for water for garden irrigation and filling of pools among the member municipalities of Norrvatten in a long-term sustainable manner with regard to the three sustainable dimensions. Based on literature studies, interviews and theoretical models, alternative solutions and efficiency opportunities of supplying water needs for garden irrigation and filling of pools was identified. A sample survey was also conducted with the aim of studying socio-economic factors regarding a potential implementation of the identified alternative solutions and efficiency opportunities among the member municipalities. Subsequently, quantitative analysis was applied to the obtained data with well-defined statistical methods for confidence intervals and hypothesis tests at the significancelevel of 5 %. The result illustrated implementable alternative solutions and efficiency opportunities of supplyingwater needs for garden irrigation and filling of pools. It was due to a large benevolence towards the environment and Norrvatten’s operations. More specifically, a widespread willingness to change consumption behaviours regarding water utilization for garden irrigation and filling of pools was identified. As a consequence, there was also a great willingness to pay smaller sums for alternative solutions and efficiency opportunities of supplying such water needs. However, a widespread reluctance to larger costs associated with water services was also identified, whereby costly alternative solutions were excluded as long-term sustainable from a socio-economic perspective. Due to this, Norrvatten was recommended to continue planning for an expansion of its production capacity, with regard to the conclusion that the identified alternative solutions and efficiency opportunities were not considered sufficient to completely reduce the need for drinking water produced by Norrvatten for garden irrigation and filling of pools. Nevertheless, it was also concluded that the need for expanded capacity could be reduced when implementing the identified solutions and efficiency opportunities. However, the reduced need could not be described in quantitative terms with the chosen methodology. Because of that reason, Norrvatten was recommended to examine this further in future projects considering that it would provide a valuable basis for operation decisions regarding expanded production capacity.

Studiens syfte är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom vuxenutbildningens utbildning i svenska för invandrare (sfi) verkar tillsammans inom ramarna för verksamheten. Genom individuella intervjuer framkommer möjligheter och svårigheter. Empiri har bearbetats genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är en modell om samarbete, samordning och samverkan genom olika grader av vertikal respektive horisontal integrering av styrningsmekanismer och frivilliga initiativ. Resultatet visar att det förekommer en mängd olika tillfälliga samarbeten. De intervjuade ger exempel på yrkeskategorier som möts i det vardagliga arbetet. Dessutom sker arbete mellan olika yrkeskategorier i en mer samordnad form genom team. Vidare synliggörs respondenternas upplevelser av värdet av att samarbeta, exempelvis stärkta relationer och en bättre arbetsmiljö. Ett annat värde som lyfts fram är den ökade möjligheten för personal att identifiera behov av stöd hos eleverna, som leder till bättre anpassningar av undervisningen. Resultatet visar också hur verksamheten samordnas genom team, samt potential för samverkan. Samverkan mellan yrkeskategorier uppnås inte fullt ut idag inom sfi. Slutsatserna visar att det finns en samsyn hos chefer och övriga yrkeskategorier gällande vilka mekanismer som försvårar respektive möjliggör samverkan. Rutiner för samverkan saknas. Det medarbetarna också efterfrågar är någon som leder arbetet och beslutar att man ska samarbeta och hur det ska gå till. Det vill säga någon som bär ansvaret för att planera, genomföra och följa upp samverkan. / The aim of this study is to investigate how different occupational categories within adult education in Swedish for immigrants (SFI) interact within the framework of their common business. As a method for carrying out the study, I have used qualitative interviews. The data material presents opportunities and difficulties that appear around working together. The empirical material has been processed through thematic analysis. The theoretical starting point for the study is a model of different degrees of vertical and horizontal integration for understanding collaboration. The result shows that there are a variety of temporary collaborations. Through interviews the study give examples of professional categories that meet in everyday work. In addition, work takes place between different professional categories in a more coordinated form through teams. Furthermore, the respondents' experiences of the value of collaborating, such as strengthened relationships and a better working environment, are made visible. Another highlight that is mentioned is the increased possibility for staff to identify the need for support from the students, which leads to better adaptations of teaching. The result also shows how the business is coordinated through teams, and the potential for collaboration. Cooperation between professional categories is not fully achieved today within sfi. The conclusions show that there is a consensus among managers and other occupational categories considering which mechanisms make it difficult or possible to cooperate. There are no routines for collaboration today. What employees also demand is someone who leads the work, makes decisions and bears the responsibility of planning, implementing and following up the collaboration.

Den ökade globaliseringen och senaste finanskrisen ställer höga krav på uppföljning och medvetenhet av ett företags prestation. Business Intelligence (BI) är ett område vars syfte är att förbättra en organisations prestation genom analys av historisk data. BI är ett komplext område som inte bara handlar om tekniska lösningar, även om det är en förutsättning. För närvarande investeras det mycket i olika BI-lösningar och företagen behöver veta vad resurserna bör läggas på. I dagsläget finns det ingen modell som bedömer ett företags arbete med Business Intelligence utifrån ett flertal dimensioner. Syftet med den här studien var att utveckla en mognadsmodell för Business Intelligence och sedan jämföra de undersökta företagen Axfood, Scania och Systembolagets mognad. För att uppnå studiens syfte avsåg vi att besvara följande frågeställningar, ”Hur skulle en modell för att bedöma ett företags mognad inom Business Intelligence kunna se ut?” samt ”Vilka förutsättningar påverkar ett företags mognad inom Business Intelligence”. Mognadsmodellen (BIOMA) kom att bestå av fyra hörnstenar som i sin tur delades in i en eller flera underkategorier. Varje delkategori ger poäng som sedan infogas i ett koordinatsystem där axlarna motsvarar hörnstenarna och poängen utgår från origo. Att mäta ett företags mognad inom BI är komplext, då ett antal aspekter såsom organisationsstruktur, användarmedverkan samt klyftan mellan IT-avdelning och verksamhet kan påverka. Den teoretiska modellen är empiriskt testad. Respondenterna på respektive företag har bedömt hur långt de kommit inom varje hörnsten samt ge synpunkter på modellens utformning. Modellen har sedan förädlats utifrån det empiriska materialet. Vi anser att BIOMA har ett stort värde då det saknas en modell som visuellt och relativt enkelt beskriver ett företags mognad inom Business Intelligence. Modellen kan användas i olika syften, såsom benchmarking mellan processer och företag, säljstöd för konsulter samt vid förstudie för att klargöra ett företags nuläge. / The increased globalization and the recent financial crisis have put high demands on the monitoring and awareness of an organization's performance. Business Intelligence (BI) is an area which aims to improve this performance through analysis of historical data. BI is a complex question for organization’s because it involves more than just technical solutions for maximum performance. Organizations are currently investing in different BI solutions and a list of priorities has to be made to ensure balanced resource allocation within a BI-implementation. To this day no single business intelligence model exists that can adequately measure a company’s work from several perspectives. The purpose of this study was to develop a maturity model for BI and use it in a case study of three different well-known Swedish companies; Axfood, Scania and Systembolaget, to measure their BI-maturity. To achieve the purpose of the study, three distinct research questions arose; "What would a model for measuring a company’s Business Intelligence maturity look like? How would this model be constructed? And finally “What conditions could potentially affect an organization’s maturity in Business Intelligence?". The Maturity Model BIOMA (Business Intelligence Organizational Maturity Analysis) is made up of four categories, which in turn are divided into one or more sub-categories. A subcategory consists of several statements. Each statement carries a certain number of points. When the points are combined, the summarized amount is inserted into a coordinate system. Within this, the axies correspond to the pillars and the score is based on the origo-point. Measuring a company's BI-maturity is a complex research question, where a number of aspects such as organizational structure, end-user involvement, and the gap between IT department and business can be of great importance. BIOMA was empirically tested in the case study. The responders in each company judged their company based on the statements in each subcategory. Following this they made suggestions on ways to change the model. By applying these suggestions to the original material, the model was then redeveloped to create a final version. The model can be used for various purposes, such as processes within organizations or in benchmarking. It can also be used by consultants in Sales support as a pilot study for clarifying a company’s present BI-maturity. In this absence of a model that could visually describe a company’s BI maturity multidimensionally, we believe that BIOMA has substantial and existing business potential.

Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag.   I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde. Det är många gånger envägskommunikation eller förmedling av information. I en tidsanda som ställer höga krav på rationaliseringar och effektivseringar har det dessvärre också blivit så, att tiden för samtal och genuina dialoger succesivt har reducerats till förmån för ökad kommunikation i olika digitala kanaler, inte misnt e-mail och sociala medier. Jag vill hävda att vi människor behöver träffas och samtala för att nå en gemensam och fördjupad förståelse för varandra och våra olika sakfrågor. Vad händer på sikt om vi inte ges möjlighet till gemensam reflektion? Hur ska vi kunna samarbeta om vi inte lär känna varandra och de förutsättningar som råder?   I inledningen redogör jag även för delar av den kunskapsteori som finns kopplat till ämnesområdet yrkeskunnande och teknologi, men också för min mission – att återerövra samtalet som en viktig arbetsmetod. Uppsatsen är skriven i essäistisk stil och det empiriska materialet kommer från de texter jag själv har författat under masterutbildnignens två år då dialogseminariemetoden tillämpats, men också från den dialogseminarieserie som jag själv har genomfört med sex andra facilitatorskollegor. Tillsammans har vi börjat utforska vår gemensamma profession och det yrkeskunnande som vi representerar.   Facilitatorns yrkeskunnande är mångfacetterat och svårfångat, men handlar i mångt och mycket om att vara öppen för människors olikheter. Se dem som berikande. Vara krockfrämjande. Bejaka olika perspektiv och infallsvinklar på saker och ting. Inte vara rädd för att konfrontera. Facilitatorn jobbar med olika tempoväxlingar och har en mängd olika metoder och tekniker till sitt förfogande för att möta olika problemställningar. Planerat eller improviserat. Det finns tydliga analogier med teatern, men också med läkar- och läraryrket. Det handlar om att skapa spänningar och väcka känslor hos deltagarna. Och sedan ta hand om och förvalta de känslor som väckts. Som facilitator blir man aldrig fullärd. Alla grupper är olika och varje ny mötessituation bjuder på nya utmaningar.   För mig känns det som att resan mot bättre vetande precis har börjat. I mina texter kan jag skönja en utveckling över tid, men det finns otaliga gator kvar att utforska. Jag är fortsatt nyfiken och jag vet bestämt att jag vil fortsätta att fördjupa mina kunskaper om facilitatorns yrkeskunnande och gärna då med dialogseminariet som fortsatt forskningsmetod. / This thesis explores the role and skills of a professional facilitator. A facilitator is hired to facilitate meetings and other group processes trough dialogue, conversations and active participation, with the purpose of makig reflection and collaboration within and between organisations possible.

Många företag står idag inför en affärssituation med stigande konkurrens,krympande marknader, och ökade kundkrav. Framför allt sitter många fast i ett föråldrat sätt attdriva sin verksamhet på, som är dåligt anpassat för den allt tuffare marknaden. Den rekommenderadelösningen stavas ofta ”inför kvalitetstänk och börja jobba med förbättringar”. Det kandock vara lättare sagt än gjort för företag utan tidigare erfarenheter från en sådan strategi, ochmed eventuella betydande brister i sin ordinarie organisationsstruktur. Demotikos AB i Stockholmär ett exempel på ett sådant företag.Avsikten med detta examensarbete är att ta fram ett förbättringsprogram särskilt anpassat förDemotikos AB genom att analysera olika kvalitetsfilosofier och koncept, samt att göra en utförlignulägesanalys av företaget. Målet är att presentera ett förbättringsprogram tillsammans meden implementationsplan som är väl anpassad till företagets utgångsläge och förutsättningar ochsom samtidigt stämmer väl överens med rådande forskningslitteratur. Företaget har dessutom enönskan om att den insamlade kvalitetsinformationen i rapporten ska kunna ligga till grund för enkvalitetsintroduktionsutbildning för företagets anställda.Företagets behovsbild samt problemområden kartlades vi en nutidsanalys. Därefter utgick manfrån kartläggningen och jämförde den med vilka effekter olika förbättringsprogram kunde åstadkomma.Efter ett program hittades gick man vidare till att utvärdera olika arbetsmetoder ochverktyg. Till sist undersöktes en lämplig implementationsplan. / Many companies are today facing a business situation with rising competition,shrinking markets, and increasing customer demands. Above all, many are stuck with an outdatedapproach on how to run their business, an approach that is poorly adapted to the ever moredemanding market. The recommended solution is often spelled "implement a quality mindsetand start working with improvements". However, this can be much easier said than done forcompanies without any experience of such a strategy, as well as any significant deficiencies in itsregular organizational structure. Demotikos AB in Stockholm is an example of such a company.This thesis is aiming to produce an improvement program for Demotikos AB by analyzing differentquality philosophies and concepts, as well as making a detailed situation analysis of thecompany. The goal is to present an improvement program together with an implementation planthat is well adapted to the company’s current condition and at the same time consistent withcurrent research literature. The company also wish to be able to use the collected quality data inthe report as a basis for a quality introduction for its employees.The company’s needs as well as problem areas were identified, through a present day analysis.The result were compared it with what effects various improvement programs could present.After an appropriate program was found the project went on to evaluate various methods andtools. Finally, a suitable implementation plan examined.

Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration. / Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.