Knowledge Tracing aims to predict future performance of users of learning platforms based on historical data, by modeling their knowledge state. In this task, the target is a binary variable representing the correctness of the exercise, where an exercise is a word uttered by the user. Current state-of-the-art models add attention layers to autoregressive models or rely on self-attention networks. However, these models are built on publicly available datasets that lack useful information about the interactions users have with exercises. In this work, various techniques are introduced that allow for the incorporation of additional information made available in a dataset provided by Astrid Education. They consist of encoding a time dimension, modeling the skill needed for each exercise explicitly, and adjusting the length of the interaction sequence. Introducing new information to the Knowledge Tracing framework allows Astrid to craft a more personalized experience for its users; thus fulfilling the purpose and goal of the thesis. Additionally, we perform experiments to understand what aspects influence the models. Results show that modeling the skills needed to solve an exercise using an encoding strategy and reducing the length of the interaction sequence lead to improvements in terms of both accuracy and AUC. The time-encoding did not lead to better results, further experimentation is needed to include the time dimension successfully. / Mänsklig kunskap är ett försök att förutsäga användarnas framtida prestanda på lärandeplattformar baserat på historiska data, genom att modellera deras kunskaps tillstånd. I denna uppgift är målet en binär variabel som representerar överensstämmelsen av övningen. Nuvarande state-of-the-art-modeller lägger till uppmärksamhetslager på autoregressiva modeller eller förlitar sig på self-attention-nätverk. Dessa modeller bygger dock på offentligt tillgängliga databaser som saknar användbar information om de interaktioner som användare har med övningar. I detta arbete introduceras olika tekniker som gör det möjligt att inkludera ytterligare information som görs tillgänglig i en databas som tillhandahålls av Astrid Education AB. De består av att koda en tidsdimension, modellera färdigheten som krävs för varje övning explicit och justera interaktionssekvenslängden. Genom att introducera ny information i ramverket för kunskapstracing tillåter Astrid att skapa en mer personlig upplevelse för sina användare; därmed uppfyller syftet och målet med denna avhandling. Dessutom genomför vi experiment för att förstå vilka aspekter som påverkar modellerna. Resultaten visar att modellering av färdigheter med en kodningsstrategi och reducering av interaktionssekvenslängden leder till förbättringar både vad gäller noggrannhet och AUC. Tidskodningen ledde inte till bättre resultat, ytterligare experimentering krävs för att inkludera tidsdimensionen på ett framgångsrikt sätt.

Syftet med studien var att undersöka om det digitala inlärningsprogrammet Privatliv kan vara ett adekvat stöd för speciallärare i undervisning inom ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i den anpassade grundskolan. Valet grundar sig i en avsaknad av anpassade läromedel som vänder sig till elever i anpassad grundskola. Undersökningen syftade till att synliggöra vilka normer läromedlet förmedlar, om alla delar i läroplansmålen för år 7–9 finns med, om det förmedlar ett riskperspektiv eller ett friskperspektiv gällande ämnesområdet samt hur läromedlet är anpassat för att möta elevers olika behov och förutsättningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med en socialkonstruktivistisk ansats. Inspirerad av den kritiska diskursanalysen har vi genomfört en läromedelsanalys för att komma åt det mer implicita innehållet. Resultat som framkommit visar att Privatliv kan vara ett adekvat stöd i undervisning, men däremot behöver några delar tillföras för att kunna innehålla alla läroplansmål. Några delar från läroplansmålen saknas och vissa delar anser vi kräver lite mer fördjupad kunskap kring. Anpassningar finns men programmet skulle nå fler elever och vara ett fördelaktigare stöd för undervisande speciallärare om innehållet skulle anpassas ytterligare. Privatliv förmedlar i överlag ett friskperspektiv. Läromedlet avviker från heteronormen genom att belysa homosexualitet och bisexualitet och en HBTQ-norm är framträdande. En slutsats i studien visar hur viktigt det är att granska läromedel, men även betydelsen av kompetent personal som ska undervisa eleverna med hjälp av läromedlet.

I dagens alltmer teknologiska och globala samhälle, där marknadsföring och reklam inte längre är bundet till landsgränser, är det viktigare än någonsin förr att marknadsförare på internationella företag är medvetna om hur kulturella värden i reklam uppfattas av sin publik. Tidigare forskning indikerar att användningen av lokaliserad reklam i marknadsföring ofta är fördelaktig, eftersom bristande kulturell känslighet kan bli kostsam för internationella företag. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att utforska tankar, upplevelser och reflektioner kring McDonald's reklam som är anpassad för en svensk marknad. Då amerikanisering och homogenisering av kulturella värden länge varit ett aktuellt ämne, undersöker denna studie även svenskars uppfattningar av McDonald's inhemska, amerikanska reklam. Detta för att avgöra om spridningen av amerikanska värderingar har möjliggjort användningen av standardiserad reklam av internationella företag. Empirin samlades i denna studie in genom semi-strukturerade intervjuer utförda i två fokusgrupper. Fokusgrupperna bestod av åtta svenska individer som fick ta del av både svensk och amerikansk McDonald's-reklam och därefter delta i diskussioner om sina intryck och uppfattningar. Studiens resultat visade att den svenska publiken upplevde den amerikanska reklamen som främmande, opersonlig och överdrivet säljdriven. De kulturella skillnaderna och språkbarriären uppskattades inte av publiken då de hindrade relaterbarheten till innehållet. Däremot ansågs den amerikanska reklamen kunna vara attraktiv för en yngre generation.  Den svenska reklamen resonerade betydligt bättre med publiken. Den upplevdes som tilltalande och personlig och värderingar om ett gemensamt ansvar för naturen relaterade till publiken. Dock var publiken kritisk till huruvida budskapet i den svenska reklamen verkligen var autentiskt. De svenska värderingar som förmedlades i reklamfilmen ansågs vara tillgjorda och användas för att manipulera mottagaren till en mer positiv syn på företaget. Många av dessa resonemang kunde härledas till deras upplevelse av McDonald’s som företag och det starka bandet snabbmatskedjan ansågs ha till USA och amerikanska värderingar. En dissonans uppstod därmed mellan att värna om miljön och att konsumera snabbmat, då detta ledde till associationer om masskonsumtion.  Resultatet från denna studie understryker betydelsen av att anpassa reklam efter kulturella värderingar för internationella företag som vill lyckas på en global marknad. Studien belyser även de utmaningar marknadsförare på internationella företag står inför då anpassning efter lokala värderingar bör ske, men måste genomföras på ett sådant sätt som framstår som genuint för mottagaren samtidigt som värderingarna bör överensstämma med varumärket och dess lokala konnotationer. Produkten i sig och upplevelsen av varumärkets ursprung antas därmed spela in i hur publiken uppfattar de lokala anpassningarna, vilket utgör en viktig insikt för marknadsförare på en global marknad. / In today's increasingly technological and global society, where marketing and advertising are less and less bound by national borders, it is more important than ever for marketers at international companies to be aware of how cultural values in advertisements are perceived by their audience. Previous research indicates that the use of localized ads is often beneficial, as cultural insensitivity can be costly for international companies. Thus, the purpose of this study is to explore the opinions, experiences, and reflections regarding McDonald’s ads tailored for the Swedish market. Given the ongoing discussion about Americanization and the homogenization of cultural values, this study also examines Swedish audiences’ perceptions of McDonald’s domestic American advertisements to determine whether the spread of American values has facilitated the use of standardized advertising by international companies. The empirical data for this study were collected through semi-structured interviews conducted in two separate focus groups. These focus groups consisted of eight Swedish participants who viewed both Swedish and American McDonald's advertisements and then discussed their impressions and perceptions. The study's results indicated that the Swedish audience perceived the American advertisements as unfamiliar, impersonal, and overly sales-driven. The cultural differences and language barriers were not well-received by the audience, rendering the advertisements unrelatable. However, the American McDonald's advertisements were viewed as more attractive to a younger generation. In contrast, the Swedish McDonald's advertisements resonated better with the Swedish audience, being perceived as more appealing and personal. The values of collective responsibility for the environment were seen as particularly relatable. However, the audience criticized the authenticity of the messages conveyed in the Swedish advertisements. They perceived the values depicted in the ads as contrived, aimed at manipulating viewers into holding a favorable opinion of the company. These viewpoints were primarily associated with their perception of McDonald’s as a corporation and its strong ties to the USA and American values. A discrepancy emerged between environmental concern and the consumption of fast food, leading to associations with mass consumption. The findings of this study underscore the significance of international companies adjusting their advertising to align with cultural values for success in the global market. Additionally, the study emphasizes the challenges faced by marketers at international companies, highlighting the necessity for adaptation to local values in a manner that appears authentic to viewers and resonates with the brand and its local connotations. Consequently, the product itself and perceptions of the brand's origin are presumed to influence how audiences perceive these localized adaptations, providing critical insights for marketers in a global market.

Denna studies syfte är att belysa hur schemat utformas för att tillgängliggöra utbildning och undervisning för elever inom anpassad grundskola och i elever i grundskolan i behov av särskilt stöd. Detta görs genom att undersöka vilka avvägningar, prioriteringar och hinder som uppstår i schemaläggningsprocessen. Tidigare forskning som presenteras i studien utgörs av faktorer som direkt eller indirekt kan ha betydelse i schemautformningen såsom dygnsrytm, tidspreferenser för lärande, undervisningstidens utformning, elevers behov, exkluderingsfaktorer och elevdelaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem rektorer och en biträdande rektor intervjuats. För studien har verksamhetsteorin använts vid utformandet av intervjuguide, i bearbetning av transkribering samt i resultatgenomgången. Därtill har aktör-nätverksteorin kopplats in i resultatets avslutande del. Resultatet påvisar att schemat tillgängliggör utbildning och undervisning genom att vara ett verktyg som garanterar undervisningstiden formellt, men som utformas utifrån skolans kontext. Där utgör främst lokaler, personal, ekonomi och skolskjutsar aktörer som både möjliggör utbildning och undervisning, men även exkluderar elever i behov av särskilt stöd eller inom anpassad grundskola schemamässigt. Studien slutsats är att det finns potential i schemat som aktör och verktyg. Avsaknaden av lärarnas och elevernas röst likväl som specialpedagogiken i schemaläggningsprocessen utgör grund för förslag till ytterligare studier. Detta då de behöver beaktas och utforskas vidare i relation till schemats potential specialpedagogiskt och skolutvecklingsmässigt för tillgängliggörandet av utbildning och undervisning. / The purpose of this study is to highlight how the schedule is designed to make education and teaching accessible for students in adapted elementary schools and for students in need of special support in regular schools. This is achieved by examining the trade-offs, priorities, and obstacles that arise in the scheduling process. The previous research presented in the study consist of factors that can directly or indirectly influence schedule design, such as circadian rhythms, time preferences for learning, the structure of instructional time, students’ needs, exclusion factors, and student participation. The study is a qualitative interview study in which five principals and one assistant principal were interviewed. For the study, activity theory has been used in the design of the interview guide, in the processing of transcription, and in the review of results. In addition, actor-network theory has been linked to the concluding part of the results. The results show that the schedule makes education and teaching available by being a tool that formally guarantees teaching time, but which is designed based on the school’s context. Here, primarily facilities, staff, finances, and school transport are actors that both enable education and teaching, but also exclude students in need of special support or within adapted primary education in terms of scheduling. The study concludes that there is potential in the schedule as an actor and tool. The absence of teachers and students’ voices as well as special education in the scheduling process forms the basis for suggestions for further studies, as they need to be considered and further explored in relation to the schedule’s potential in special education and school development for making education and teaching accessible.

The ami of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the trasition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults' chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults' transition from school to work or daily activity? The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten youn adults with intellectual disabilitities who have completed upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study's empirical data material is based on Bronfenbrenner's (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem, and macrosystem. The study's resluts indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability's establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work.

This study investigates the impact of national (Swedish) assessment support in mathematics on the education of younger students in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. Using qualitative content analysis, it investigates the preliminary teacher’s guide for implementing the described evaluation activity in first-grade classrooms, analysing a 24-page empirical material. The assessment support material, aligned with the Swedish curriculum and course syllabus for mathematics, is crucial in highlighting the relevance of the assessed knowledge. Theoretical frameworks, including Bronfenbrenner’s ecological systems theory and the participation model, were used to explore the complexity of assessment for pupils with intellectual disabilities and how student learning is influenced by various aspects of the system. The participation model was additionally used to study the possibilities for students’ participation. The results of this study indicate that teachers’ didactical approaches are crucial in both assessment and mathematics education. While student participation is considered in the assessment support material, further adaptations by teachers are needed. The study also indicates the potential of national assessment support to improve school developing work. / Studien syftar till att undersöka hur det nationella (svenska) bedömningsstödet i matematik påverkar matematikutbildningen för yngre elever i anpassad grundskola. Genom kvalitativ innehållsanalys av ett den preliminära lärarhandledningen för bedömningsstödet i matematik i årskurs ett, undersöktes ett empiriskt material av 24 sidor, vilket är förankrat i den svenska läroplanen och kursplanen för matematik. Bronfenbrenners ekologiska systemteori och delaktighetsmodellen användes som teoretiska ramverk. Ekologisk systemteori belyser komplexiteten i kunskapsbedömningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, samt för att illustrera hur elevens matematikutbildning påverkas av olika aspekter av systemet. Delaktighetsmodellen användes också för att lyfta fokus på elevernas delaktighet i bedömningsaktiviteten. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska förhållningssätt är avgörande både i bedömningsprocessen och i matematikutbildning. Trots att elevens delaktighet beaktas i bedömningsstödet, krävs det ytterligare anpassningar från lärare. Slutligen antyder studien att påverkan av det nationella bedömningsstödet i matematik kan möjligtvis bidra till att förbättra skolors systematiskt kvalitetsarbete.

Den 19 april 1996 stod den kulturhistoriska byggnaden Stocksundstorps Gård i lågor. Historiskt hade tillägg från rivningsobjekt införts i byggnaden. Bland annat väggmålerier från Gustav III:s Opera; element som nu stod i riskzon att gå förlorade. Återuppbyggnadsprocessen fokuserade på att återskapa den ursprungliga utformningen. Återvunnet material applicerades, upptäckta historiska skikt återinfördes liksom de konserverade elementen som överlevde branden. Uppsatsen syftade till att forma en förståelse för vilka aspekter som formar en återuppbyggnadsprocess då byggt kulturarv har brandskadats. Därigenom undersöktes aktörers delaktighet och urval i representationer och bevarande av historiska tidsskikt, metoder och materialval. Genom studier av arkivmaterial; som arbetsbeskrivningar, ritningar, artiklar och foton, formades en uppfattning om processen. Platsbesök och en intervju utfördes, vilka gav en vidare förståelse om återuppbyggnadsprocessen och dagens syn på den. Resultatet redogjorde för ett pluralistiskt förhållningssätt kring hantering av olika principer, metoder och olika historiska skikt kopplat till 1990-talets restaureringsideologier och bevarandeprinciper, samt kulturvårdens utveckling i Sverige under 1900-talets andra hälft. Fallet Stocksundstorp redogör för hur en brandskadad privatbostad har hanterats och belyser därmed en mindre beforskad aspekt. / On the 19th of April 1996 the listed building Stocksundstorps Gård was in flames. Historically, elements from demolished historical buildings had been integrated to the building, such as murals from Gustav III’s Opera; elements that now were at risk of being lost. The reconstruction process focused on recreating the original design. Recycled materials were applied, discovered elements were re-introduced as well as restored elements that survived the fire.  The purpose of this study was to form an understanding regarding which aspects form a reconstruction process when listed buildings, built heritage, have been fire-damaged. This case study examplifies actors’ participation and selection regarding representation and preservation of historical layers. Through study of archival material; such as descriptions, drawings, articles and photos, an idea of the case was formed. Site visits were carried out, and an interview, which gave a wider understanding of the reconstruction process and today’s view of it. A pluralistic approach to the management of different preservation methods was regarded as a result of this study. Methods and management of different historical layers were linked to restoration ideologies and preservation principles of the 1990’s, as well as the development of preservation and conservation in Sweden during the second half of the 20th century. Furthermore, the object of study highlights a less researched area: when a historical, but private, building is reconstructed.

No description available.

The aim of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the transition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults`chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults`transition from school to work or daily activities?  The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten young adults with intellectual disabilities who have completed the upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study´s empirical data material is based on Bronfenbrenner´s (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem and macrosystem. The study´s results indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability´s establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition process from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur unga vuxna upplever övergången från anpassad gymnasieskola till arbetsliv. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur beskriver tio unga vuxna som tidigare har läst nationellt program vid anpassad gymnasieskola, sin väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning? Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas chanser att få ett arbete eller daglig sysselsättning efter avslutad skolgång? Vad i skolgången underlättar, respektive skapar barriärer för de unga vuxnas väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning?  Studien grundar sig på en kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna som har avslutat nationellt program i anpassad gymnasieskola. Analys- och tolkningsarbetet av studiens empiriska datamaterial utgår ifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som innehåller de fyra nivåerna; mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Studiens resultat tyder på att arbetsplatsförlagt lärande utgör en central faktor för att främja unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättnings etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar även att informanterna i studien inte kommer ihåg och har svårt att redogöra för övergångsprocessen från anpassad gymnasieskola till arbete eller daglig sysselsättning. De unga vuxna vill ha ett arbete men det är en utmaning för denna målgrupp att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden. De har färdigheter som är användbara på arbetsmarknaden, men behöver anpassningar och stöd för att klara av arbetslivet. För att detta ska fungera krävs samarbeten mellan olika aktörer och socialt stöd.

Introduktion: Denna studie undersöker lärarnas upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever från anpassad skola och elever från grundskolan i samma klassrum vid samma tidpunkt. Fokus är att studera hur lärare beskriver arbetet med samläsning och vilka förutsättningar dessa har för att bedriva samläsning. Metod och analys: Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur samläsning genomförs på grundskolenivå, och den komplexiteten inkluderande utbildning kan innebära. Det insamlade datamaterialet har strukturerats och organiserats genom en tematisk metod och analyserats genom Michael Uljens reflektiva skoldidaktiska teori och Claes Nilholms och Kerstin Göranssons orienteringsdefinitioner för inkludering. Resultat: Intervjuerna visar att lärarna möter praktiska och pedagogiska svårigheter i undervisningsverkligheten, men även att de ser stort värde i inkluderingen. Det är framför allt organisatoriska aspekter, ekonomiska omständigheter och brist på resurser, exempelvis specialpedagogisk handledning, som beskrivs som försvårande faktorer för att förverkliga inkluderande undervisning. Trots detta visar lärarna i studien på ett stort engagemang och vida ansträngningar för att skapa en gynnsam undervisningsmiljö för alla elever. Genom att skapa eget material, bildstöd och användning av tekniska hjälpmedel såsom SymWriter och InPint. Slutsatser: En tydlig slutsats är att den samhälleliga kontexten och skolsystemets struktur spelar en stor, om inte avgörande, roll för framgången i inkluderande undervisning. Under studiens gång har det också identifierats att det tycks finnas en blind fläck rörande samläsning på grundskolenivå. Trots att undervisningspraktiken visar att innebörden för samläsning pågår på grundskolor, finns inga omskrivningar i styrdokument eller myndighetsutsagor, och större forskning inom området tycks också saknas. Detta försvårar sannolikt förverkligandet av inkluderande undervisning i grundskolan, inom ramen för samläsning, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. / Introduction: This study examines the experiences and perceptions of teachers who simultaneously teach students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom with a particular focus on exploring how teachers describe their work with co-reading[1] and the conditions necessary for conducting such education. Method and Analysis: Semi-structured interviews were conducted to investigate the implementation of co-reading at the primary school level and the complexities that inclusive education may entail. The collected data were structured and organized through a thematic method and analyzed using Michael Uljens’ reflective theory of school didactics and Claes Nilholm’s and Kerstin Göransson’s definitions of orientation for inclusion.  Results: The interviews reveal that, despite practical and pedagogical challenges, teachers recognize significant value in inclusion. It is primarily organizational aspects, economic circumstances, and a lack of resources, such as special education guidance, that are described as complicating factors for realizing inclusive education. Despite these challenges, the teachers in the study demonstrated strong commitment and made extensive efforts to create a favorable teaching environment for all students, including the creation of their own materials, visual supports, and the use of technical aids such as SymWriter and InPrint. Conclusions: The findings indicate that the societal context and the school system’s structure play a crucial, potentially decisive, role in the success of inclusive education. The study identified a blind spot in the practice of co-reading at the primary school level. Although co-reading is practiced, it lacks representation in policy documents, authority statements, and research. This omission likely complicates the implementation of inclusive education, within this framework of co-reading, for students with intellectual disabilities. [1] Co-reading is a specific Swedish term used to describe an educational situation of shared lessons for students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom at the same time, and thus similar to inclusive education.